EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.01.2003 C(2003)30fin Ärende: Statligt stöd N 512/2002 - Sverige Stöd till förmån för pilotprojekt för biobränslen Fru Minister, 1. Förfarande 1. Genom en skrivelse av den 15 juli 2002, som registrerades den 17 juli 2002, anmälde de svenska myndigheterna sin avsikt att införa en nedsatt skattesats eller skattebefrielse från energi- och/eller koldioxidskatt för pilotprojekt för biobränslen. Genom skrivelser av den 29 augusti 2002 och den 30 oktober 2002 begärde kommissionen ytterligare upplysningar, vilka de svenska myndigheterna lämnade genom skrivelser av den 30 september 2002, som registrerades den 11 oktober 2002, och den 28 november 2002, som registrerades den 2 december 2002. 2. Beskrivning av åtgärden 2.1 Rättslig grund 2. Den rättsliga grunden för åtgärden är lagen om skatt på energi (SFS 1994:1776). Enligt 12 i det andra kapitlet i lagen får regeringen tillåta en nedsatt skattesats eller skattebefrielse från energi- och koldioxidskatten för bränslen i samband med pilotprojekt som syftar till att utveckla mer miljövänliga bränslen. Statsrådet Anna LINDH Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE - 103 23 STOCKHOLM Rue de la Loi 200, B-1049 Bruxelles/Wetstraat 200, B-1049 Brussel - Belgien. Telefon: växel +32 (0) 2 299.11.11. Telex: COMEU B 21877. Telegramadress: COMEUR Bryssel
2.2 Den anmälda åtgärden och bakgrund 3. Den brittiska regeringen vill införa befrielse från punktskatten på grundval av artikel 8.2 d i rådets direktiv 92/81/EEG 1, enligt vilken medlemsstaterna helt eller delvis får tillämpa regler om skattebefrielse eller nedsatta skattesatser för mineraloljor eller andra produkter avsedda för samma användning, som under skattekontroll används i fråga om pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter, särskilt när det gäller bränslen från förnybara källor. 4. Den svenska punktskatten består av två delar, nämligen en energiskatt och en koldioxidskatt. Sverige tillämpar för närvarande tre olika punktskattesatser på både bensin och diesel i enlighet med miljöstandarderna. Punktskatten för bensin varierar mellan SEK 4,62 (0,51 euro) och SEK 5,30 (0,58 euro) medan punktskattesatsen för diesel varierar mellan SEK 3,12 (0,34 euro) och SEK 3,66 (0,37 euro). Enligt de svenska myndigheterna svarade de bränslen som omfattas av miljöklass 1, för vilka den lägsta skattesatsen tillämpas, för nästan 100 % av de bränslen som såldes under 2001 för både bensin och diesel. Beräkningen av stödet görs därför i jämförelse med de bränslen som omfattas av miljöklass 1. 5. Det föreslagna stödet består därmed av maximalt 100 % av den punktskattesats som tillämpas i Sverige på de bränslen som omfattas av miljöklass 1, vilket motsvarar SEK 4,62 (0,51 euro) per liter för biobränslen som ersätter bensin 2 och SEK 3,12 (0,34 euro) per liter för biobränslen som ersätter diesel 3. 6. Statens kostnad för ordningen mäts som de skatteinkomster som den avstår ifrån. I budgetpropositionen för 2002 anslås ett belopp per år på SEK 150 miljoner (16,5 miljoner euro) för projekten. Den mängd skattebefriade alternativa bränslen som årligen produceras inom ramen för pilotprojekten beräknas motsvara ungefär 0,6 % av den totala bränslekonsumtionen i Sverige (både bensin och diesel inkluderade). 7. De projekt som kommer att kunna omfattas av skattebefrielsen har ännu inte definierats. De svenska myndigheterna har bekräftat att inga nya skattebefrielser kommer att beviljas efter 2003 till projekt för produktion av etanol som framställts av produkter från jordbruket utan att en separat anmälan först görs till kommissionen. 8. Åtgärden skall tillämpas under fem år, och är planerad att inledas den 1 januari 2003 och att avslutas den 31 december 2007. 1 EGT L 316, 31.10.1992, s. 12; rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor. 2 Består av en energiskatt på SEK 3,16 (0,35 euro) och en koldioxidskatt på SEK 1,46 (0,16 euro). 3 Består av en energiskatt på SEK 1,32 (0,14 euro) och en koldioxidskatt på SEK 1,80 (0,20 euro). 2
2.3 Projekten 9. De svenska myndigheterna har fastställt sex huvudkriterier som projekten skall uppfylla för att omfattas av skattelättnaden. 10. I första hand är huvudkriteriet att projektet har tekniskt nyhetsvärde, och därmed syftar till teknisk utveckling av produkter och processer vid framställningen av biobränslen. Produktens användbarhet skall i rimlig utsträckning också påvisas. I andra hand måste mottagaren bevisa att stödet är nödvändigt för att driva projektet vidare. I tredje hand måste det vara möjligt att göra en uppföljning av projektet och erfarenheterna från projektet måste göras tillgängliga för ytterligare utveckling på området. I fjärde hand måste det klart bevisas att projektet syftar till utveckling av teknik, processer och produkter som är miljövänliga alternativ till konventionella bränslen. I femte hand måste projektet vara trovärdigt och med sannolikhet kunna bli framgångsrikt. Slutligen måste projektet vara kostnadseffektivt då det måste möjliggöra en bedömning för att fastställa att kostnaden för staten i form av nedsatt skattesats till en rimlig kostnad kommer att driva utvecklingen på området vidare och att kostnaden står i proportion till förväntat resultat. 11. De svenska myndigheterna har samtidigt anmält en allmän befrielse från koldioxidskatten till förmån för koldioxidneutrala bränslen 4, för vilka ett undantag från rådet krävs. Därmed gäller att om ordningen om befrielse från punktskatt på koldioxid kan godkännas, kan koldioxidneutrala projekt som inte uppfyller alla kriterier som fastställts för pilotprojekt istället anses omfattas av den allmänna befrielsen från koldioxidskatt. 12. Åtgärden är ett led i de svenska myndigheternas strategi att genom skatteåtgärder främja alternativa, mer miljövänliga bränslen, och särskilt användningen av förnybara energikällor. Syftet med strategin är att förhindra skada på vår fysiska miljö och att genom pilotprojekt främja användningen av förnybara bränslen för att minska växthusgaserna. 13. Biobränslet kommer att framställas från råvaror som vete och raps samt andra jordbruks- och skogsbrukprodukter. Enligt de svenska myndigheterna kommer definitionen på de biobränslen som kommer att tillåtas att omfattas av skattelättnaden att vara förenlig med den definition på förnybara icke-fossila energikällor som anges i direktiv 2001/77/EG 5. I artikel 2 a i direktivet anges följande energikällor: vindkraft, solenergi, jordvärme, våg- och tidvattenenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsanläggningar och biogas. 14. Den svenska regeringen kommer att tillkännage sin pilotprojektsstrategi i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Därmed kan alla aktörer inom gemenskapen begära nedsatt skattesats eller skattebefrielse för pilotprojekt som genomförs i Sverige. Det kommer därmed inte att förekomma någon geografisk 4 Registrerad hos kommissionen som ärende nr N 480/02 som för närvarande håller på att undersökas. 5 EGT L 283, 27.10.2001 s. 33, Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el. 3
diskriminering mellan de sökande. Biobränslet kommer därför att konsumeras i Sverige medan det kan produceras endera i Sverige eller i andra medlemsstater. 15. På grundval av de ansökningar som mottas kommer den svenska regeringen att, efter att ha inhämtat synpunkter från skattemyndigheterna och Energimyndigheten samt den Naturvårdsverket, besluta vilka projekt som är berättigade till skattelättnaden. På grundval av de projekt som väljs ut kommer regeringen att fatta beslut om en proportionell fördelning av skattelättnaden. 16. Energimyndigheten kommer varje år att övervaka utvecklingen av projekten. Det inkluderar t.ex. övervakning av produktionskostnaderna för biobränsle i förhållande till priset på fossila bränslen och särskilt en analys av förhållandet mellan de två. Myndigheterna kommer också att genomföra en miljökonsekvensbedömning av projekten. Uppgifterna kommer att sammanställas i en årsrapport som skall överlämnas till regeringen. 17. Åtgärden kommer att innehålla bestämmelser för att förhindra överkompensering, t.ex. om förändringar inträffar när det gäller skillnaden mellan produktionskostnaden för biobränsle och priset på fossila bränslen. Den svenska regeringen förbehåller sig också möjligheten att ändra eller upphäva varje nedsatt skattesats eller skattebefrielse som den tidigare har beviljat. 3. Bedömning av åtgärden 3.1 Statligt stöd enligt innebörden i artikel 87.1 i EG-fördraget 18. Eftersom befrielsen från att betala punktskatten avlastar de företag som beviljas skattelättnaden från en utgift de normalt skulle haft, skall lättnaden betraktas som stöd enligt innebörden i artikel 87.1 i EG-fördraget och därför måste dess förenlighet med den gemensamma marknaden bedömas. 19. I artikel 87.2 och 87.3 i EG-fördraget anges undantag från den allmänna regeln om att allt statligt stöd är oförenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.1. I artikel 87.3 c anges på vilka grunder stöd som betingas av miljöskäl kan tillåtas, nämligen, "Som förenligt med den gemensamma marknaden kan anses stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset". 3.2 Stödåtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden 20. Den svenska regeringen har bekräftat att de biobränslen som skall produceras kommer att baseras på de förnybara icke-fossila energikällor som anges i artikel 2 a i direktiv 2001/77/EG 6. Därav följer att källorna också är förnybara energikällor enligt innebörden i punkt 6 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön. 6 EGT L 283, 27.10.2001 s. 33; Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el. I artikel 2 a anges följande energikällor: vindkraft, solenergi, jordvärme, våg- och tidvattenenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsanläggningar och biogas. 4
21. Kommissionen påpekar att utvecklingen av förnybara energier, särskilt biobränslen, sedan 1985 har uppmuntrats genom ett flertal gemenskapsåtgärder 7. Målen för nuvarande ordning ligger också i linje med gemenskapens politik på detta område. 22. Enligt avsnitt E.3.3 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön 8 (riktlinjer för skydd för miljön) tillåts vanligtvis driftsstöd till produktion av förnybar energi. För sådant stöd anser kommissionen det vara möjligt att behålla särskilda bestämmelser på grund av de svårigheter dessa energislag ibland har haft att effektivt konkurrera med de konventionella energislagen. 23. Enligt samma avsnitt i riktlinjerna kan en tillfällig skattebefrielse beviljas om driftsstödet begränsas till att täcka skillnaden mellan energiproduktionskostnaden via förnybara energikällor och marknadspriset på energi. 24. Enligt de svenska myndigheterna säljs konventionell bensin till konsumenterna till ett pris på SEK 9,68 (1,07 euro) eller SEK 3,12 (0,34 euro) per liter före skatt, medan konventionell diesel säljs till ett pris på SEK 8,80 (0,97 euro) eller SEK 3,92 (0,43 euro) per liter före skatt. Priset på biobränsle måste ned till samma nivå för att kunna konkurrera med konventionella bränslen. 25. Bland annat vill den svenska regeringen stödja forskning och utveckling av bioetanol som produceras från träbiomassa, där träspån och lignocellulosa som t.ex. halm kan fungera som råvaror i framtiden. Processerna för att omvandla träflis och annat träavfall till etanol (eller alternativt via gasifiering till syntetisk diesel) är relativt outvecklade jämfört med t.ex. omvandling av sockerbetor till etanol eller omvandling av raps till biodiesel, trots att trä är en viktig inhemsk råvara. Kommissionen känner inte till att storskalig produktion av biobränslen från träflis förekommer någon annanstans inom EU. I det aktuella projektet produceras etanolen från jordbruksavfall. 26. Energimyndigheten beräknar kostnaden för att producera ren etanol från trä till SEK 5,50 (0,61 euro) per liter, inklusive kostnaderna för råvaror, avskrivning, bearbetningskostnader, osv. I kostnaden inkluderas ett tillgodohavande för försäljningen av biprodukter. Dessutom beräknas bruttomarginalen till SEK 2,31 (0,24 euro) per liter, inklusive kostnader för t.ex. lagring, transporter, underhåll, osv. I bruttomarginalen tas också hänsyn till extra kostnader för, bland annat, höjda säkerhetskrav och en merkostnad för småskalig produktion. Därmed uppgår den totala kostnaden före skatt till SEK 7,81 (0,86 euro) per liter jämfört med priset på 95-oktanig bensin, som uppgår till SEK 3,12 (0,34 euro) före skatt, och diesel, som uppgår till SEK 3,92 (0,43 euro) före skatt. 27. Produktionsskillnaden uppgår följaktligen till SEK 4,69 (0,52 euro) per liter bensin medan det föreslagna stödet uppgår till SEK 4,62 (0,51 euro). För diesel 7 Bland annat, meddelandet från kommissionen - Energi för framtiden: förnybara energikällor - Vitbok för en gemenskapsstrategi och handlingsplan KOM (1997) 599 slutlig, 26.11.1997, kommissionens grönbok - Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning KOM (2000) 769, 29.11.2000, meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén om alternativa bränslen för vägtransport och om åtgärder för att främja användningen av biobränslen KOM (2001) 547, 7.11.2001. 8 EGT C 37, 3.2.2001, s. 3. 5
uppgår produktionsskillnaden till SEK 3,89 (0,43 euro) jämfört med det föreslagna stödet som uppgår till SEK 3,12 (0,34 euro). Dessutom tas inte i beräkningen hänsyn till den större mängd biobränsle som behövs (på grund av det lägre energivärdet) för att generera samma mängd kraft jämfört med det fossila bränslealternativet som också skulle öka prisskillnaden mellan energislagen. 28. Eftersom andra energislag som kommer att stödjas genom ordningen ännu inte har identifierats kan inte de svenska myndigheterna lämna upplysningar om produktionskostnaderna när det gäller dem. 29. Ordningen är också tidsbegränsad. 30. Mot bakgrund av dessa överväganden drar kommissionen slutsatsen att stödet är begränsat till ett belopp som inte överstiger skillnaden mellan kostnaden för att producera energi från förnybara energikällor och marknadspriset på energi och att överkompensation enligt innebörden i riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön kan uteslutas. Stödet är därför förenligt med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön. 31. Enligt artikel 8.2 d i rådets direktiv 92/81/EEG kan medlemsstaterna ansöka om nedsatt skattesats eller skattebefrielse för pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter och särskilt vad avser bränslen från förnybara energikällor. Som de svenska myndigheterna bekräftar (se punkt 32 nedan) kommer projekten i fråga att grundas på förnybara energikällor. 32. När det gäller kraven på teknisk utveckling kräver de svenska myndigheterna att varje projekt som kan komma att beviljas skattelättnad skall inkludera ett nyhetsvärde vad gäller de tekniska aspekterna och framför allt skall vara utformat för att påvisa den tekniska eller teknologiska genomförbarheten för att producera biobränslen. Den teknik som används för att producera biobränslen måste därför inkludera komponenter som ännu inte helt har utforskats inom gemenskapen. Projekt kan t.ex. inte tillåtas som pilotprojekt bara för att utvärdera de ekonomiska resultaten och industrikapaciteten hos redan befintliga produktionsanläggningar för biobränslen. De svenska myndigheterna har uttryckligen bekräftat att projektens tekniska aspekter skall uppfylla de kriterier som förstainstansrätten förklarar i sin dom av den 27 september 2000 9. 33. Beträffande den del som avser etanol som produceras från jordbruksprodukter noterar kommissionen att flera etanolprojekt för närvarande bedrivs på området, både i Sverige 10 och på andra ställen inom gemenskapen. Tekniken förefaller därmed i detta skede vara ganska utvecklad. Därför måste man i framtiden särskilt överväga om liknande projekt verkligen uppfyller kriteriet för pilotprojekt. De svenska myndigheterna har följaktligen samtyckt till att inte tillåta framtida undantag för liknande projekt efter 2003 under begreppet pilotprojekt utan en separat anmälan till kommissionen. 9 Rättsfallssamlingen 2000 s. II-03145; Förstainstansrättens dom (andra avdelningen i utökad sammansättning); BP Chemicals Ltd mot Europeiska kommissionen. 10 N 93/98. 6
4. Beslut 34. På grundval av bedömningen ovan anser kommissionen att det aktuella stödet omfattas av undantaget i artikel 87.3 c i EG-fördraget, och är avsett att underlätta utvecklingen av vissa ekonomiska verksamheter utan att påverka handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. De svenska myndigheterna har bekräftat att målen och tillämpningsområdet för de projekt som kommer att omfattas av den nedsatta skattesats eller den skattebefrielse som anges i artikel 8.2 d i rådets direktiv 92/81/EEG kommer att uppfylla förstainstansrättens förklaringar i dess dom av den 27 september 2000. Kommissionen har därför beslutat att betrakta det statliga stöd som består av en nedsatt punktskattesats till förmån för pilotprojekten som förenligt med EG-fördraget under en period på fem år under förutsättning att dessa projekt inte avser etanol producerad från jordbruksprodukter. De svenska myndigheterna skall göra en separat anmälan till kommissionen om de skulle ha för avsikt att tillåta stöd till sådana projekt efter 2003. 35. De svenska myndigheterna har också åtagit sig att varje år övervaka att ingen överkompensation äger rum. I det fall sådan överkompensation eventuellt skulle äga rum, kommer den omgående att justeras. De svenska myndigheterna har åtagit sig att lämna kopior på årsrapporterna till kommissionen. Kommissionen kommer att använda dessa rapporter för att verifiera projektens innehåll. Kommissionen påminner de svenska myndigheterna om att varje ändring av de villkor enligt vilka stödet beviljas skall förhandsanmälas. 36. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse lämnas ut i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det giltiga språket på följande webbadress: http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/. Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Direktorat H2 B-1049 Bryssel Fax: (32-2)296 98 16 Med utmärkt högaktning På kommissionens vägnar Mario MONTI Ledamot av kommissionen 7