Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1



Relevanta dokument
Reflektioner från föregående vecka

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Seminarium 4 (kap 16-17)

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

» Industriell ekonomi

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

» Industriell ekonomi

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Kostnads- och intäktsanalys

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Kalkyleringens avvägning

» Industriell ekonomi

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Företags- och Personalekonomi G88

Kostnads- och intäktsanalys

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Allmänt om kalkylering

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Kalkyleringens avvägning

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Skärvad Olsson Kap 18

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Uppgift: Självkostnad och ABC

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Kalkyler som beslutsunderlag

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Bidragskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

De generella kalkylproblemen

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Reflektioner från föregående vecka

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Företags- och Personalekonomi G88

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

Resultat- planering. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

LE1 PRODUKTKALKYLERING

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Försättsblad Tentamen

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Vad kostar det att ha en bil? beräknar kostnader och intäkter

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = , Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7,

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust?

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

Sammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :30 13:30

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Exempelsamling TPYT02

Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan och timmar ser ut som följer:

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :00 13:00

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Kalkylering. Daniel Nordström

IEK 415 Industriell ekonomi

Redovisning och Kalkylering

6 uppgifter och totalt 70 poäng

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Transkript:

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS tolk och översättarlinjen Introduktionsförel reläsning 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1

Övnings / föreläsningsuppgifterna delas ut till er på föreläsningarna Kostnads / Intäkts kalkyl (korta kalkyler) Räkneuppgifterna på föreläsningar Räkneövningsuppgifterna i grupp 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 2

p1 ÄMNE INOM FÖRETAGSEKONOMIF MOMENT: KOSTNADS / INTÄKTS ANALYS - "EKONOMISKA KALKYLER" 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 3

Slide 3 p1 par; 2010-04-12

Ekonomisk kalkylering Intäkt, Kostnad, Inbetalning, Utbetalning, Inkomst Utgift (företagsekonomiska par) Fasta kostnader (FK, fk), Rörliga kostnader RK, rk) Täckningsbidrag (TB, tb), Resultat (R v,f ), Vinst, Förlust, Resultatdiagram Täckningsgrad (TG %,), Vinstmarginal (Vm %), Vinstpålägg (Vp %) Kritisk Punkt, Kritisk volym (q 0 ), Kritisk omsättning (TI 0 ) Säkerhetsmarginal, Alternativa Kostnader, ABC modellen, Priselasticitet mm 1 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 4

EXEMPEL / UPPGIFTER RESULTATDIAGRAM / RESULTATPLANERING / RESULTATMÄTTNING PRODUKTKALKYLERING/ SJÄLVKOSTNADSKALKYL PRODUKTKALKYLERING/ BIDRAGSKALKYL 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 5

INTRODUKTION TILL K/I ANALYS ELLER "EKONOMISK ANALYS" K/I - Analys är hjälpmedel för beslutsfattandet i företaget HUVUDOMRÅDEN INOM K/I. a) BUDGETERING: ekonomisk plan för 1 år framåt b) PRODUKTKALKYLERING: Beräkna kostnader och lönsamhet för olika produkter. c) INVESTERINGSBEDÖMNING: Bedömning av olika investeringsalternativ. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 6

K/I ANALYSENS FRAMVÄXT (HISTORISKT PERSPEKTIV) Företagens karaktär har förändrats (imaginära företag). Produkterna och marknader förändras (virtuella produkter). Samhället har förändrats. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 7

EKONOMISK ANALYS K / I analys (Ekonomiska kalkyler) är egentligen ingenting annat än självkostnadskalkylen och bidragskalkylen tillsammans. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 8

ANTAGANDEN I DEN TRADITIONELLA EKONOMISKA TEORIN. a) Vinstmål strävas efter av företaget b) Given marknadsmiljö och produktionsförutsättningar c) Enhetlig ledning, identiskt med företagets beteende d) Rationalitet råder. Högsta måluppfyllelse. Fullständig information om marknaden råder (economic man) Är dessa ovanstående antaganden realistiska eller utopiska? 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 9

TVÅ CENTRALA MODELLER INOM FÖRETAGSEKONOMI Den rationella beslutsfattande modellen Input Output modellen 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 10

A) DEN RATIONELLA BESLUTSPROCESSEN (logisk) Identifiera och definiera problemet. Fastställ målsättningar (kortsiktiga, långsiktiga) Lista olika handlingsalternativ Identifiera eventuella konsekvenser Operationalisera eller kvantifiera konsekvenserna (kalkylera) Värdera konsekvenserna i förhållande till målet. Rangordna alternativen (utvärdera dessa) Välj ut det bästa alternativet. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 11

B) INPUT / OUTPUT MODELLEN FÖRETAGET RESURSOMVANDLING (själva produktionsprocessen) INPUT (Uppoffringar, produktionsresurser) OUTPUT (Prestationer produkter, tjänster) 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 12

PRODUKTIVITET / EFFEKTIVITET / RESULTAT PRODUKTIVITET = Förhållandet mellan mängden produkter och mängden produktionsresurser = 10000 cykel / 20 arbetare = 500 cykel / arb EFFEKTIVITET = Förhållandet mellan värdet av produkter och värdet av produktionsresurser eller värdet av output / värdet av input RESULTAT = Värdet av produkter (output) - värdet av produktionsresurser (input) 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 13

OLIKA FÖRETAGSFORMERF MARKNADSKOPPLAT FÖRETAG (CYKELFABRIK) BUDGETKOPPLAT FÖRETAG. (UNIVERSITET) AFFÄRSVERK = BLANDAT FORM (TELIA, SJ) 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 14

SEX GRUNDLÄGGANDE BEGREPP INOM FÖRETAGSEKONOMI ELLER 3 st "BEGREPPSPAR" (1) UTGIFT:Det ekonomiska värdet för en anskaffad resurs, uppstår då faktura anländer INKOMST: Det ekonomiska värdet för en avyttrad resurs uppstår då fakturan avsänds KOSTNAD: En periodiserad utgift dvs det samlade värdet av alla anskaffade resurser under en viss tidsperiod. INTÄKT: En periodiserad inkomst, dvs det samlade värdet av alla avyttrade resurser under en viss tidsperiod. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 15

SEX GRUNDLÄGGANDE BEGREPP INOM FÖRETAGSEKONOMI ELLER 3 st "BEGREPPSPAR" (2) UTBETALNING: Utflöde av betalningsmedel, uppstår då pengarna betalas ut INBETALNING: Inflödet av betalningsmedel, uppstår då pengarna betalas in. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 16

PROBLEMATIK KRING KOSTNADER Olika kostnader för olika syften. BOKFÖRINGSMÄSSIGA KOSTNADER: "Kostnader som förekommer i bokföringen men som ej tas med i kalkylen" KALKYLMÄSSIGA KOSTNADER: "Kostnader som tas med i kalkylen men som inte framgår av företagets bokföring". Motsvarande gäller för intäkterna dvs bokföringsmässiga, kalkylmässiga intäkter. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 17

YTTERLIGARE NÅGRA KOSTNADSBEGREPP ENPERIODSKOSTNADER: Avser uppoffringar som förbrukas / används under en och samma period t ex 1 år. FLERPERIODKOSTNADER: Avser uppoffringar av resurser som förbrukas / används under flera perioder (avskrivningar) PERIODENS RESULTAT = Totala intäkter - totala kostnader LÖNSAMHET Överskott beräknad på något sätt / i förhållandet till någon annan storhet. Uttrycks ofta i %. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 18

KOSTNADSUPPDELNING A. Kostnadsuppdelning sker efter verksamhetsvolym (fasta, rörliga kostnader mm ) B. Kostnadsuppdelning sker också efter orsakssamband i en beslutssituation (särkostnader / samkostnader mm ) 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 19

KOSTNADSUPPDELNING Kostnadsuppdelning efter mättbarhet eller fördelningsgrunder dvs direkta indirekta kostnader (omkostnader) Kostnadsuppdelning efter ansvar dvs påverkbara och icke påverkbara kostnader 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 20

A. KOSTNADSUPPDELNING (1) EFTER VERKSAMHETSVOLYM FASTA KOSTNADER (kapacitetskostnader): Kostnader som inte förändras vid förändringar i verksamhetsvolymen t ex hyra utrustning personal RÖRLIGA KOSTNADER: Avser kostnader som förändras vid förändringar i verksamhetsvolymen (drivmedel, löner osv) Kapitalkostnader, försäkringar. a) Proportionella b) Progressiva c) Degressiva rörliga kostnader. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 21

Kr/år Fasta Kostnader (FK) Volym 4 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 22

kr/st Fast kostnad per enhet (fk) Volym 5 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 23

Kr/år Rörliga Kostnader (RK) RK = rk * Volym (Kr/år=kr/st * st/år) Volym 7 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 24

KOSTNADSUPPDELNING (2) EFTER VERKSAMHETSVOLYM HALVFASTA KOSTNADER t.ex. anställning av en ytterligare person FAST STYCKKOSTNAD = Fast kostnad / i förhållande till antal tillverkade enheter. TOTAL KOSTNAD. Total rörlig kostnad + total fast kostnad Visa fig. 16 (kostnadsdiagram) TOTAL STYCKKOSTNAD = Total kostnad / antal tillverkade enheter. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 25

Halvfasta kostnader Kostnadsvarianter Kr/år 500 tkr 300 tkr 200 tkr 30 000 60 000 st/år 20 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 26

Icke linjära rörliga kostnader Kostnadsvarianter Kr/år Progressivt rörlig (rk ökar) Degressivt rörlig (rk minskar) st/år 21 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 27

FÖRÄNDRINGAR I KOSTNADSSTRUKTUREN RESULTATDIAGRAM (med totala intäkter och totala kostnader) RESULTAT = Totala intäkter - totala rörliga kostnader - totala fasta kostnader eller RESULTAT = (Pris/enhet* antal enheter) - (Rörlig kostnad / enhet * antal enheter) - fast kostnad. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 28

FÖRKALKYL / EFTERKALKYL FÖRKALKYL: Avser kommande perioder och görs som underlag för beslutsfattandet EFTERKALKYL: Avser inträffande konsekvenser och görs för att man ska kunna följa upp och kontrollera verksamheten. (Prognoser genom att göra förkalkyler, kostnadsutveckling, verksamhetsvolym osv) AVVIKELSEANALYS: Varför det verkliga utfallet blev inte såsom det var planerat. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 29

KRITISK PUNKT = Volym där totala intäkter är lika med totala kostnader. SÄKERHETSMARGINAL (Volym, omsättning) = Skillnad mellan den aktuella (verkliga) verksamhetsvolymen och den kritiska volymen. Exempel. Lös övningsuppgiften och visa det på overheadsblad 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 30

RESULTATDIAGRAM Samtliga samband mellan fasta, rörliga kostnader, intäkter, resultat, vinst eller förlust samt kritisk omsättning, kritisk volym, kritisk punkt samt säkerhetsmarginalen avbildas i resultatdiagrammet 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 31

Kr/år Resultatdiagram TI Kritisk Omsättning = Kritisk Volym * pris TK Vinst Förlust Volym 19 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 32

Kr/år Resultatdiagram TI Aktuell TK Kritisk omsättning Säkerhetsmarginal Vinst Förlust Säkerhetsmarginal St/år 39 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 33 Kritisk Aktuell Volym

B. KOSTNADSUPPDELNING EFTER ORSAKSSAMBAND (SÄR OCH SAMKOSTNADER) SÄRKOSTNADER: Avser de kostnader som tillkommer respektive bortfaller om ett handlingsalternativ i en beslutssituation genomförs eller ej (rörl. kostnader) SAMKOSTNADER: Avser kostnader som är gemensamma för alla handlingsalternativ i beslutssituationen (fasta kostnader) 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 34

SÄRINTÄKTER / SAMINTÄKTER SÄRINTÄKTER: Avser de intäkter som tillkommer respektive bortfaller om ett handlingsalternativ i en beslutssituation genomförs respektive inte genomförs. SAMINTÄKTER: Avser de intäkter som är gemensamma för alla handlingsalternativ i beslutssituationen. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 35

RESULTATDIAGRAM (Med bidrag) 1 BIDRAG (Täckningsbidrag) Avser skillnaden mellan särintäkter och särkostnader för ett handlingsalternativ. RESULTAT: (Vinst / förlust) = Totalt bidrag - total samkostnad med förändrad resultatdiagram. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 36

RESULTATDIAGRAM (Med bidrag) 2 TÄCKNINGSBIDRAG (tb)= Hur stor överskott som den löpande verksamheten ger. Täcker olika former av kapacitetskostnader. RESULTAT = (Vinst/förlust) = bidrag / enhet*antal enheter - Fast kostnad. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 37

RESULTATDIAGRAM (Med bidrag) 3 KRITISK VOLYM = Samkostnad / bidrag per styck TÄCKNINGSGRAD eller BIDRAGSPROCENTEN = Bidrag per st *100 / Försäljningspris per st KRITISK OMSÄTTNING: Samkostnad per styck*100 / täckningsgrad. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 38

Resultatdiagram med bidrag TB,sam Totalt täckningsbidrag Kritisk omsättning Kritisk punkt Samkostnader Kritisk volym Kvantitet 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 39

RESULTATDIAGRAM (FÖRELÄSNINGSÖVNING 1) Ett visst kemiskt industriföretag tillverkar en enda produkt. De fasta (FK) kostnaderna (indirekta) uppgår totalt till 1200000 kr /år. De rörliga kostnaderna (direkta) (rk), som är proportionellt rörliga mot tillverkad och såld enhet, uppgår till 500 kr /ton. Försäljningspriset är 1300 kr / ton. Din uppgift är att: 1. Schematiskt illustrera sambanden (resultatmätning) i ett resultatdiagram 2. Att visa nollpunkten (kritiska punkten, break even point ) i resultatdiagrammet och resonera kring vad som menas med detta. 3. Att beräkna den kritiska volymen (qo) och den kritiska omsättningen (TIo) 4. Att beräkna säkerhetsmarginalen (Sm) i volym och i omsättningen i både absoluta och i i relativa tal dvs i procent när den verkliga försäljningsvolymen är 2000 ton 5. Att beräkna företagets Resultat ( R) (vinst eller förlust) 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 40

FULLSTÄNDIG KOSTNADSFÖRDELNING (SJÄLVKOSTNADSKALKYL) AVDELNINGSKALKYLERING: Ställs kostnader och intäkter för olika delar av företaget mot varandra. PRODUKTKALKYLERING: Ställs kostnader och intäkter för olika produkter, produktslag eller sortiment mot varandra (viktigt), produktval, prissättning, kostnadskontroll. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 41

SJÄLVKOSTNAD SJÄLVKOSTNAD Avser summan av alla kostnader för en viss produkt till dess den är levererad och betald. a) Direkta kostnader: Avser kostnader som i redovisningen direkt påförs en produkt (vara eller tjänst) eller order (kostnadsbärare). De direkta kostnaderna är oftast rörliga men visst kan det förekomma i vissa situationer direkta fasta kostnader b) Indirekta kostnader: (Omkostnader) Avses kostnader som i redovisningen via uppsamlingsställen (kostnadsställen) påförs en produkt (vara tjänst) eller order (kostnadsbärare) De indirekta kostnader är i regel fasta men visst förekommer det även indirekta rörliga kostnader. Visa fig. 28 (den rutinmässiga kostnadsberäkningen) 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 42

FEM MODELLER FÖR F R RUTINMÄSSIG BERÄKNING AV SJÄLVKOSTNAD LVKOSTNAD. Olika hos olika företag när det gäller beräkningen. 1. Ren divisionskalkyl 2. Ekvivalentmetoden (variant av divisionskalkylen) 3. Restmetoden (Biprodukten) 4. Påläggsmetoden (Viktigast och allmänt accepterad) a) Tillverkningskostnader b) Försäljningskostnader c) Administrationsomkostnader d) Materialomkostnader (direkt material) Tillverkningsomkostnader (direkt arbetslön) 5. Aktivitetsbaserad kostnadsfördelning ABC (ny) 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 43

NÅGRA VIKTIGA DEFINITIONER. Normalårspålägg: Den kostnad som ska fördelas i förhållande till normalårets volym av den valda påläggsbasen Påläggsbas: Den storhet som man väljer att fördela omkostnaderna efter..(kan vara arbetstimmar per år, maskintimmar per år eller materialkostnader per år) En påläggsbas är något mätbart som kan antas stå i proportion till i anspråktagen kapacitet och därmed kostnader i den avdelning där omkostnaderna uppkommit. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 44

FYRA OLIKA PÅLÄGG 1. MO - pålägg 2. TO - pålägg 3. FO - pålägg 4. AO - pålägg 5 AFFO - pålägg (FO + AO pålägg) VINST per styck = Pris per styck - självkostnad per styck 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 45

Innebörden på de olika påläggen MO-pålägg: Skall täcka kostnader som har samband med beställning, transport, lagerhållning mm av råmaterial som används i produktionen. Produktens förbrukning av dm blir påläggsbas. TO-pålägg: Skall täcka kostnader i tillverkningen så som maskiner, lokaler, service, mm. TO - pålägget ökar med ökad automatisering. Produktens förbrukning av dl blir påläggsbas. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 46

FO-pålägget: Skall täcka kostnader som uppstår i samband med försäljning av produkten. Reklam, försäljningspersonal etc. Tillverkningskostnaden blir påläggsbas. AO-pålägget: Skall täcka fgt:s administrationskostnader. Tillverkningskostnaden blir påläggsbas. AFFO pålägget (AO pålägget + FO pålägget) 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 47

NORMALÅR Visar ett genomsnittligt mått (uppskattat mått) på företagets verksamhet Den producerade volym som är normal för företaget under ett år. Volymen kan vara t ex a) antal producerade enheter, b) antal arbetstimmar som går åt att tillverka produkterna, c) antal maskintimmar som går åt att producera produkterna mm 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 48

NORMALÅRSMETODEN blir Pålägg = Den kostnad som ska fördelas / Normalårets volym av den valda påläggsbasen 1. ÖVERABSORPTION / ÖVERTÄCKNING: menas att det pålägg som totalt sett fördelas under en viss period blir större än den kostnad man avsett att fördela. 2. UNDERABSORPTION / undertäckning: Att det pålägg som totalt sett fördelas under en viss period blir mindre än den kostnad man avsett att fördela. ÖVER / UNDERABSORBTION SKER ENBART PÅ DE FASTA KOSTNADERNA 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 49

SJÄLVKOSTNADSKALKYL, UPPBYGGNAD Direkt Material (dm) + Materialomkostnader (MO-pålägg) -------------------------------------------------- Materialkostnad Direkt Lön (dl) + Tillverkningsomkostnader (TO - pålägget) -------------------------------------------------- Lönekostnad +Speciella Direkta Tillverkningskostnader ------------------------------------------------- TILLVERKNINGSKOSTNAD 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 50

+ Försäljningsomkostnader (FO - pålägg) + Administrationsomkostnader (AO - pålägg) AFFO pålägg (AO+FO - pålägg) ----------------------------------------------- SJÄLVKOSTNAD +Vinstpålägg ----------------------------------------------- PRIS 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 51

SJÄLVKOSTNADSKALKYL (FÖRUTSÄTTNINGAR) Beslutsunderlaget på kort och lång sikt vid fullt kapacitetsutnyttjande) Beaktar samtliga kostnader för gemensamma resurser Anses ge en stabil grund för prissättning. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 52

SPECIELLA DIREKTA KOSTNADER Avser de kostnader utom material och arbetslön som direkt påföres en viss kostnadsbärare Kan vara av två slag: Speciella direkta tillverkningskostnader Speciella direkta försäljningskostnader 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 53

A) SPECIELLA DIREKTA TILLVERKNINGSKOSTNADER (TVK) a) Licenser och royalty b) b) Kostnader för gjutmodeller, specialverktyg o dyl och som ej beräknas komma till användning för framtida beställningar c) c) Främmande legoarbeten B) SPECIELLA DIREKTA FÖRSF RSÄLJNINGSKOSTNADER (FK) a) Offertarbete b) b) Reklamkostnader c) c) emballagekostnader 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 54

FÖRELÄSNINGSÖVNING 2. (SJÄLVKOSTNAGSKALKYL LVKOSTNAGSKALKYL) Företaget STÅL AB tillverkar och säljer två typer av behållare. Materialet består av lättmetall som skärs och svetsas ihop till en färdig produkt. Produkterna marknadsförs med beteckningarna M20 och M10. Under hösten har företaget tagit fram följande budgetunderlag inför det kommande året (förkalkyl): Tillverkningskostnader M20 M10 DM (Materialkostnader) - rörliga 450 tkr 200 tkr DL (Löner och Sociala avgifter) - rörliga 600 tkr 240 tkr Tillverknings - och försäljningsvolymer 5000 st 4000 st (normalåret) Samkostnader Fasta tillverkningsomkostnader (TO) Fasta administrations och försäljningsomkostnader (AFFO) 1260 tkr 550 tkr 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 55

Vid fördelningen av de indirekta tillverkningsomkostnaderna använder företaget direkt lön (dl) som påläggsbas. Påläggsbasen för administrations -och försäljningsomkostnaderna är tillverkningskostnaderna för produkterna. Företagets avkastningskrav uppgår till 825tkr och vinstpålägget baseras på självkostnaden. Din uppgift blir då att upprätta produktkalkyler för M20 och M10 produkterna. Dina kalkyler ska visa a) tillverkningskostnad per st (totalt) tvk/st och TVK b) självkostnad per st (totalt) sjk/st och TK c) försäljningspriset per st (totalt dvs företagets omsättning) FP och TI d) Samt om det förekommer totalt över - eller underabsorbtion i företaget för ett år då det tillverkades 6000 enheter av produkten M20 och 3000 enheter av produkten M 10 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 56

OFULLSTÄNDIG KOSTNADSFÖRDELNING (BIDRAGSKALKYL). TRÅNG SEKTOR: Om företaget har en produktionsresurs som blir den mest begränsade oavsett hur verksamheten bedrivs talar man om en generellt trång sektion. KRITERIUM FÖR RANGORDNING. Bidrag per enhet / i anspråk tagen kapacitet i den trånga sektionen per producerad enhet. T TÄCKNINGSGRAD i % (TG%) exemplifieras genom uppgiften STEGANALYS: Dvs att man stegvis beräknar bidraget för en enskild produkt, sedan för varje produktslag och därefter för varje grupp av produkter. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 57

BIDRAGSKALKYL (FÖRUTSÄTTNINGAR) Beslutsunderlag på kort sikt när ledig kapacitet finns tillgänglig Beaktar ej kostnader för gemensamma resurser Ger en minimigräns för prissättning tb > 0 Bidragskalkylen täcker en viss del av samkostnader. Ett positivt bidrag gör detta. Man kan ändå fortsätta att tillverka en produkt som visar förlust (P<sjk) 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 58

VAD MENAS MED TÄCKNINGSBIDRAGT Ett företag X tillverkar produkten Nicka och har en produktionskapacitet på 25000 styck per år. Den rörliga kostnaden är 120 kr per st och de fasta kostnaderna (helt fasta) uppgår till 1000000 kr. Eftersom företaget X för närvarande har en produktion dvs tillverkar endast 16000 styck per år är sysselsättningsgraden 64% och det finns ledig kapacitet på 36% (Ledig kapacitetsutnyttjande). I detta läge kommer en förfrågan från ett annat företag Y om Företaget X har möjlighet att tillverka 3000 styck av produkten Manne. Företaget Y är villigt att betala högst 160 kr per st. Företaget X har möjligheter att klara en produktion av produkten Manne med den nuvarande kapaciteten. Vad som gäller här är att företagets fasta kostnader påverkas ej av att man åtar sig uppdraget. De rörliga kostnaderna för produkten Manne är desamma som för produkten Nicka. Frågan är om företaget X ska anta erbjudandet. Man kan räkna självkostnaden för produkten Nicka vid den aktuella produktionsvolymen på 16000 enheter dvs 120+1000000/16000 = 182,50 kr per st. Självkostnaden för att producera både Nicka och Manne vid en produktionsvolym 16000+3000 =19000 enheter blir det då 120+1000000/19000 = 172,60 kr per st. Självkostnaden överstiger alltså det erbjudna priset på 160 kr per st. Det kan därför verka som om erbjudandet från företaget Y skulle vara olönsamt. Men vid ledig kapacitet kam man emellertid på kort sikt resonera på ett annat sätt. De fasta kostnaderna påverkas ej I denna handlingssituation. De utgör samkostnader för produkterna Nicka och Manne. Den intressanta frågan här är om Företaget X på kort sikt kan förbättra företagets totala resultat genom att acceptera erbjudandet. En bidragskalkyl kan besvara den fråga. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 59

Bidragskalkyl för produkten Manne TÄCKNINGSBIDRAG = ETT ÖVERSKOTTSBEGREPP SOM VISAR HUR STORT ÖVERSKOTTET ETT VISST HANDLINGSALTERNATIV GER FÖR ATT TÄCKA DE OLIKA SAMKOSTNADER SOM FINNS. Särintäkter 3000 enheter*160 kr = 480000 kr - Särkostnader 3000 enheter * 120 kr = -360000 kr Täckningsbidrag = 120000 kr Produkten Manne ger ett positivt täckningsbidrag på 120000 kr och därmed förbättrar också företagets resultat med 120000 kr. Vid ledig kapacitet och vid beslut på kort sikt gäller följande lönsamhetskriterier: En order eller produkt är lönsam om den ger ett positivt täckningsbidrag. Det lägsta pris som kan accepteras på en order eller en produkt är det pris som precis täcker ordens eller produktens särkostnader. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 60

FÖRELÄSNINGSÖVNING. (BIDRAGSKALKYL) Ett företag tillverkar och säljer två produkter A och B. Företaget planerar att under nästa år tillverka och sälja 50000A och 70000B och har med utgångspunkt från detta gjort en uppställning över förkalkylerade styckkostnader. A B Direkt lön (inkl soc.avgift mm) 40 kr 20 kr Direkt Material 28 kr 7 kr Rörliga Tillverkningsomkostnader 10 kr 20 kr Pålägg för fasta tillv.omkostnader 58 kr 29 kr Pålägg för fasta affärsomkostnader 30 kr 15 kr Försäljningspris 240 kr 100 kr Alla fasta kostnader är samkostnader och övriga är särkostnader. Råmaterialet som används till de båda produkterna kostar 7 kr /kg. Standardlönesatsen är 40 kr / tim. Allt som tillverkas kan också säljas till de rådande priserna. a) Beräkna täckningsbidraget (tb) och täckningsgrad (TG %) per st och totalt (TB, TG%) för produkt A och B. Kommentera vilken produkt företaget bör i första hand satsa på? Varför? b) Antag att företaget får brist på råmaterial och tvingas minska produktionen kraftigt. Vilken av A och B bör de i första hand tillverka om de vill maximera vinsten på kort sikt. Argumentera varför. c) Samma fråga som b/ men bristen gäller tillgången till arbetskraft. Resonera. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 61

DIVERSE DEFINITIONER (2) NORMALÅRSPÅLÄGG: FASTA OMKOSTNADER I FÖRHÅLLANDE TILL PÅLÄGGSÅRETS VOLYM NORMALÅRSPÅLÄGG: RÖRLIGA OMKOSTNADER (UPPMÄTTA) I FÖRHÅLLANDE TILL PÅLÄGGSBAS(UPPMÄTT VOLYM) 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 62

KORTSIKTIGA / LÅNSIKTIGA L ÖVERVÄGANDE I K/I SAMMANHANG KORTSIKTIGT RESONEMANG : FÖRETAGETS DIREKTA KOSTNADER (RÖRLIGA) ÄR LIKA MED PRISET = SÄRKOSTNADER LÅNSIKTIGT RESONEMANG: FÖRETAGETS DIREKTA OCH INDIREKTA KOSTNADER ÄR LIKA MED PRISET = SJÄLVKOSTNAD 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 63

BRUTTOMARGINAL SKILLNADEN MELLAN FÖRSÄLJNINGSPRISET SOM TAS UT OCH DET INKÖPSPRISET SOM FÖRETAGET BETALAR (uttrycks i %) Bm = FP IP uttrycks även i % Bm % = FP IP / FP * 100 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 64