hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst

SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2015 Årgång 91 Hazze bev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst kappar från sverige spred gädje i Lviv Man ska göra fiffiga saker med pengarna. Carin Gerhardsens framgång hjäper barn hotadhjäte doktor denis mukwege om ivet hoten mot mig har titagit och framtiden på panzisjukhuset krönika: Det goda samhäet som tar hand om dessa våra minsta, jag är säker på att det finns där än i dag. annika hagström

innehå Dansust, badust, ekust, sokysst och nykysst. Livet är ett ustfyt äventyr som vi uppever tisammans. Carina Nunstedt De resor jag har gjort med Läkarmissionen har fått mig att öppna ögonen. oktober 2015 10 Dags för jukappar Ukrainska barn fick jukänsa från Sverige av tomtarna Penny och Lennox. 14 Ständigt hotad Doktor Denis Mukwege om att eva instängd och bevakad på sitt eget sjukhus på grund av hans envisa kamp för kvinnors frihet från våd. 20 Hazze bev massaj Få har kommit så nära massajerna som missionärssonen Hazze Sandström, som nyigen initierades in i en av kanerna. 24 Författare med höga idea Kriminaförfattaren Carin Gerhardsen var med och bekostade ett stort center för barnhems- och gatubarn i Bukarest. 14 10 foto: torbjörn seander, Håkan Fank 4 foto: torbjörn seander 20 Vi behöver varandra ite mer än vanigt I det här numret finns en iten notis från Nepa. En iten gimt från en av tusentas famijer som drabbades av jordbävningarna i våras. I just den här famijen dog en dotter och mamman bev svårt skadad. Huset totaförstördes. De har fått hjäp och vi på Läkarmissionen vi rikta ett stort TACK ti aa er som var med och gjorde hjäpen möjig, så att fer människor kunde övereva. Men det är kart att nu kommer en vardag som på inget sätt iknar ivet som det såg ut före katastrofen. I Sverige drabbas vi adrig av stora jordbävningar. Vi ever i en ugn de av värden. Men även i en tidning med bara svenska nyheter går det att äsa notiser om bioyckor, barn som drunknar och på famijesidorna finns också berätteser om oväntade eer tragiska avsut på ivet. Katastrofer inträffar överat. Materiea skador ersätts ättare i Sverige än Nepa men sorgen över en anhörig är densamma. Ett par månader efter tsunamin var jag på Sri Lanka. Jag var med på en minneshögtid för offren, i ett tätäger för människor som visserigen hade överevt men inte hade någonstans att ta vägen. När de hörde att jag var från Sverige och att Sverige också hade förorat människor i katastrofen, var det många som kom fram ti mig och vie skicka med sina kondoeanser. Då var jag förundrad över att de orkade. Att fast de sjäva bodde i ett tätäger orkade de ta in att okända människor i ett and ångt borta också sörjde. Och det är vä samma sak som gör att vi också vi vara med och hjäpa Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen när det kommer ett arm från ett and som vi kanske inte ens har varit i närheten av. För att vi hör ihop på det här jordkotet. Och nu och då behöver vi varandra, ite mer än vanigt.

Carina besöker The cub house, dagcentret för gatubarn i Uganda. Wimer, Carinas son, tisammans med en av de fotbosintresserade kiarna på barncentret Hafway Home i Uganda. Carina Nunstedt: Resorna ti Afrika har öppnat mina ögon Redan i skoan sittstrejkade hon mot orättvisor. I dag påverkar hon på större pan. Jag är mån om att göra någon sags skinad om jag har möjighet, säger chefredaktören och journaisten Carina Nunstedt. Text: Caroine Engva Foto: torbjörn seander, carina nunstedt Mötet med den svenska edsjäen Monica Woodhouse, som driver Läkarmissionens projekt Give a Chid a Famiy i Sydafrika, berörde chefredaktören och journaisten Carina Nunstedt djupt. Första gången jag besökte Monica hade hon pats för närmare hundra förädraösa och övergivna barn. Aa fick en nystart i ivet, från äkarhjäp och terapi ti skogång och tak över huvudet. Hennes mode ger resutat på så många pan och Monica sjäv är en person som adrig ser några hinder, bara möjigheter. Detta är bara ett av aa projekt man kan stötta som Skyddsänge via Läkarmissionen, säger Carina Nunstedt. Genom sitt jobb som chefredaktör för och grundare av ett ferta framgångsrika magasin har hon makt att yfta viktiga frågor. Att engagera sig i Läkarmissionen kändes sjävkart, band annat för att organisationen jobbar konkret på pats, utan meanhänder. Jag giar att de inte bara ger katastrofhjäp utan jobbar för att förändra värden ångsiktigt, band annat genom att fokusera på utbidning och sjävförsörjning med utsatta barn och kvinnor i fokus. Via den nuvarande tidningen och eventserien Books & Dreams har Carina Nunstedt ett brett kontaktnät av kända författare och andra personigheter och har kunnat q Carina Nunstedt Åder: 46 år. Bor: Lägenhet i Stockhom. Yrke: Chefredaktör, intraprenör och författare. Famij: Gift med Anders, musikjournaist. Sönerna Wimer, 14 och Oscar, 11. hjäpa Läkarmissionen att hitta fera kända ambassadörer. Acazar-sångaren Andreas Lundstedt och programedaren Doreen Månsson är bara några stjärnor som sprider organisationens budskap i sina sociaa medier. För Carina sjäv började resan i födesestaden Växjö. Pappa Staffan var journaist och jobbade band annat på Sydsvenska Dagbadet. Men avgörande var mitt intresse för musik- och nöjesjournaistik. Jag sjöng i ett rockband och tyckte att musiktidningen Sitz var den bästa som fanns. Det här var på 1980-taet och den var befriad från ättkädda tjejer, säger Carina och skrattar. Fu av entusiasm sökte hon praktik på deras redaktion i Stockhom, fick bankt nej och fick nöja sig med att praoa på okatidningen Småandsposten i stäet. Praktiken edde ti vikariat och jag skrev om at från instäda nattbussar och Hutsfredsfestivaen ti Röda kors-möten. Det var en erfarenhet som gav mersmak. Den större okatidningen Östgöta Correspondenten i Linköping väntade, därefter Expressen. På Östgöta Correspondenten gjorde vi en nöjesbiaga inspirerad av kvästidningarnas. Jag vie såkart jobba med originaet, med större och bättre resurser och hade ängtat efter att fytta ti Stockhom eftersom hea min säkt kommer därifrån. När Expressens personaredaktör ringde och erbjöd mig jobb kunde jag inte tacka nej. Vika är dina bästa minnen därifrån? På Expressen hade jag nio jobb på 4 Svenska Journaen Svenska Journaen 5

Retraks dagcenter för gatubarn i Kampaa. Carinas yngsta son Oscar, 11, är med på meis /tea time med barnen på Give a Chid a Famiy i Sydafrika. Carina och Wimer med några av gatubarnen på The Cub House i Kampaa. ika många år, och det var det bästa att jag fick så stor frihet att utveckas. Jag var chef och startade fera nya biagor, fick prova på att vara sommarkorrespondent i USA och satt som featurechef i redaktionsedningen. Det var en grabbig mijö på nyhetsredaktionen, men jag hö mig borta därifrån och förverkigade egna och andras idéer. Carina Nunstedt är kvinnan bakom magasin som Mama, Famiy Living och Expressens biaga Leva och Bo. Hon var också med och startade tidningen Passion for Business. Hennes nuvarande magasin Books & Dreams är ika mycket en ivearena som en pappersprodukt. De arrangerar stora författarkväar och deckarfestiva på Gotand. Däremean har hon hunnit skriva böcker, senast boken Lyckan i det ia tisammans med Ernst Kirchsteiger. Det roigaste med att starta nya tidningar eer varumärken är att överraska äsare eer besökare med en tidning, bok eer uppevese som de inte visste att de vie ha. Redan som barn var Carina engagerad i viktiga frågor. På gymnasiet sittstrejkade hon på Stortorget i Växjö mot apartheid och äromedesföretaget Essetes hande med just Sydafrika. Då hade jag ju ingen aning om att jag skue åka dit på reportage senare i ivet. Jag har inte jobbat partipoitiskt, men jag har engagerat mig mot främingsfientighet och rasism på oika sätt. Magasinet Books & Dreams, som Carina är chefredaktör för just nu, har samarbetat med Läkarmissionen under tre års tid och yft viktiga projekt på både författarkväar och i tidningen. Sjäv har hon varit med på två ånga reportageresor ti Sydafrika och Uganda. Vad har resorna gett för perspektiv på ivet? Massor! De två resor som jag har Carina Nunstedt Att få dea intrycken och de afrikanska barnens berätteser tisammans med mina egna barn har varit en extra dimension. gjort med Läkarmissionen har fått mig att öppna ögonen. Jag vade att ta med min yngsta son, Oscar, på den första resan ti Sydafrika och min ädsta son, Wimer, på den andra resan ti Uganda och Sydafrika. Att få dea intrycken och de afrikanska barnens berätteser tisammans med mina egna barn har varit en extra dimension. Inför båda resorna har vi också gjort egna insamingar i barnens skoor och fotbosag för att sprida Läkarmissionens arbete. Sjäv äskar hon att äsa, kombinationen av stihet och ändös fantasi som en bra bok kan förmeda, och har gjort mycket för att sprida äsningens ov ti yngre. På deckarfestivaen på Gotand var det vädigt viktigt för mig att vi skue ha en barn- och famijescen. I det verkiga personiga mötet mean författare och äsare föds en ust ti berätteser som verkigen behövs i den digitaa värd vi ever i. Mina egna barn är tvungna att äsa böcker, och de giar det även om man måste påminna dem om att böckerna finns. Nu panerar Carina väförtjänt för en ugnare höst efter ett år med turné med Books & Dreams, en yckad deckarfestiva och bokskrivande med tv-ernst. Jag har ett eget bokprojekt som jag vi ge tid och så vi jag yoga mycket och vara hemma mer med famijen. Jag ska också åka ti Indien med Läkarmissionen och besöka en skoa i summen i Kokata och ett projekt med kvinnor som startat egna företag i Chennai. Det ska bi fantastiskt spännande. s 6 Svenska Journaen Svenska Journaen 7

Läkarmissionen har 90 konto och kontroeras av Svensk Insamingskontro Säj! Och satsa på nyproduktion i Moçambique. biden foto: Bertaan Feher, Hungarian Baptist Aid Vi du bi min Skyddsänge? Ge de övergivna barnen ett hem, en famij och en framtid. Det är atid en tragedi när barn förorar sina förädrar. Och kan ingen anhörig ta över ansvaret, bir det en enorm kris. Förr var ösningen oika barnhem. Men tack vare Läkarmissionen får barnet nu istäet f ytta ti en het vanig famij som bir deras för resten av ivet. Bi Skyddsänge och var med att stötta hea resan från kris tis barnen har fått en ny famij. Tack för din insats. När vi såt din bostad skänker vi pengar i ditt namn ti Läkarmissionens barncenter i Chimoio, Moçambique. Hittis har vi samat in över 900 000 kr ti deras arbete. Läs mer om arbetet på makarringen.se/itebattre Som Skyddsänge ger du 100 kr i månaden via autogiro. Bi Skyddsänge på akarmissionen.se/skyddsange, eer ring och anmä dig ti vår Givarservice teefon 08-620 02 00. HJÄLP! Swisha ti nummer 123 900 0217 Du kan också SMS:a AKUTHJÄLP100 ti 72 980 så skänker du 100 kr. Läget är akut för mijontas fyktingar. Hjäp ti att förändra framtiden för de som bor i det enorma tätägret i Bekaadaen i Libanon. Behoven är större än någonsin. Du kan också ge via Läkarmissionen.se. Tack för din gåva! I Budapest fick fyktingbarn och deras mammor mat och sjukvård s Läkarmissionens givare har gett stöd ti fyktingar från Syrien i fera år. Det har handat om arbetet i Libanon i Bekaadaen som du kan äsa mer om på sidan 13. Men i mitten av september utökades insatsen och tisammans med Human Bridge (en fristående stiftese som har Läkarmissionen och Erikshjäpen som grundare) skickades band annat containrar med hjäp ti Ungern och Grekand. I Budapest gav också Läkarmissionen stöd ti en oka organisation som gav mat, husrum och sjukvård framför at ti mammor och deras barn. Läkare och sjuksköterskor har stät upp ideet och undersökt barnen. Tack aa ni som har varit med och gjort detta möjigt!

ukraina Penny och Lennox med tre barn från CCC som fått jukappar från Sverige. Penny och Lennox fick häsa på hemma hos några av barnen från CCC. Det var vädigt annorunda hemma hos dem, sa Penny efteråt. Jugädje när Penny och Lennox kom ti Ukraina Förra året fick tioåriga Penny q med vid intervjun och som även var Penny och hennes kasskompis Lennox åka med Först bev jag ite chockad Iband är den maten den enda de med på resan. Aktion Jukappen Om du vi äsa mer om Aktion Läkarmissionen och Aktion över att de tyckte så mycket Jukappen, eer sjäv skicka en får på hea dagen, säger Lina. Jukappen ti Ukraina för om det de fick, men det var jukapp, anmä dig på att dea ut jukappar. Mötet jätteroigt att se att de bev vår hemsida aktionjukappen.se. med barnen och insikterna så gada. En jukapp ska innehåa ritbock, skrivhäfte, byertspenna, pennvässare, suddgummi, färgkritor, om hur de ever, gav minnen som de sent kommer De har inga egna tandborstar utan tandborste, tandkräm, två, att gömma. får åna det iband på sitt fritids. Men tabettask, refex och en personig häsning från avsändaren. nu fick de en av oss. Text: Therese Peterson Foto: håkan fank Penny och Lennox från Stockhom fick föja med på en resa ti hjäpcentret Chidren Care Center, CCC, som igger i staden Lviv i västra Ukraina. Barnen de mötte kommer från vädigt utsatta mijöer, och går ti CCC varje dag efter skoan, som ti ett fritids. De saknar det mesta av det vi i Sverige ser som sjävkart och deras gädje över jukapparna som Penny och Lennox hade med sig bev stor. Först bev jag ite chockad över att de tyckte så mycket om det de fick, men det var jätteroigt att se att de bev så gada, berättar Penny. Hon och Lennox agerade jutomtar och deade ut paketen som, för att det skue bi rättvist, innehö ikadana saker, band annat en tandborste, en två, färgkritor, ritbock och en tabettask, som vats ut och sagits in hemma i Sverige av barn som Penny. De fick inte det vi brukar få i jukapp, men bev ändå jättegada och hö upp presenterna och visade varandra. Koa, jag fick ett ritbock, och jag fick en tandborste. Penny gestikuerar med hea kroppen och visar hur barnen visade upp sina paket. Aktion Jukappen har genomförts av Läkarmissionen i 18 år. Tanken är att hjäpa barn i östra Europa, samtidigt som svenska barn, skokasser och företag får uppeva gädjen att ge en gåva som verkigen gör skinad. Förra året samades det in 33 075 jukappar som deades ut på barnhem, skoor, sjukhus och ti famijer i Rumänien, Ukraina, Modavien samt Georgien. Varje paket innehåer även ett personigt brev som varje barn skickat med i sin jukapp, något som barnen verkigen giade, berättar Penny. Hon tar fram bider från resan och pekar på Verina, en nioårig tjej som de bev hembjudna ti. Hon bor med sin ädre bror, som är handikappad, och deras mamma i en iten enrumsägenhet som inte rymmer mycket mer än en kokpatta och en våningssäng. Mamman arbetar som bärpockare i Sverige på sommaren och i Poen resten av året och är bara hemma ett par gånger i månaden. Resten av tiden får barnen kara sig sjäva. Det var vädigt annorunda hemma hos dem mot hur det ser ut i vårt hus och när deras mamma var hemma fick Verina dea säng med sin bror. Och de hade nästan ingen mat, bara några smörgåsar. För Verina har CCC bivit en oerhört viktig pats, där hon får mat varje dag och där hon kan stanna ti åtta på kväen då det är dags att gå hem och ägga sig. Den dagen som Penny och Lennox var på besök bjöds det på rödbetssoppa på CCC. Många av barnen åt mer än vad deras kroppar såg ut att kunna ta in, berättar Pennys mamma Lina Rönning, som sitter CCC stöds sedan många år av Läkarmissionen och många av de som kommit hit genom åren vittnar om att personaen och barnen bivit som en andra mycket värdefu famij. För på centret får de inte bara äta ordentigt och tvätta sig. Personaen får dem även att känna sig sedda, och hjäper ti med exempevis äxäsning. Att dessutom veta att det finns svenska barn som tänker på dem betyder oerhört mycket. Jag tycker det är bra om fer barn skickar jukappar. Nu var det bara några få som fick, men det finns jättemånga som behöver. Och jag åker gärna tibaka och dear ut, säger Penny och er stort. s 10 Svenska Journaen Svenska Journaen 11

krönika kort om... I grunden finns vijan att göra gott Vi kaades sommarbarn. Barn som var födda i stan och inte hade tigång ti sommarhus eer semesterresor under sommarovet. Vi vades ut för att paceras på barnkoonier eer i sommarhem på andet. Att barn skue gå och dra på gatorna under sommarovet var otänkbart. Frisk uft och ett sunt iv var det som gäde även för oss stadsbarn. Jag minns hur vi stod på rad i S:t Ansgars kape, barfota och endast ikädda underbyxor. En efter en fördes vi in ti diakonissan för att vägas och mätas före avfärden. När vi kom tibaka efter sommarovet upprepades proceduren. Hade vi växt någon centimeter på ängden och gått upp i vikt ansågs det att vi hade hamnat i ett bra sommarhem. Så här nästan sju decennier senare kan jag undra hur det där egentigen gick ti. Vem vade ut oss? Och vem vade ut den pats dit vi skickades? Jag vet i aa fa att jag i dag är tacksam för att jag hamnade hos tant Gunda och farbror David och deras son Avar på en gård i norra Östergötand. Jag fick en andra famij och jag fick se ett annat sätt att eva och möta ett annat sätt att tänka. För min inre syn kan jag se mig sjäv sitta i tant Gundas knä och ära mig att sprita ärter. Ärter som vi fyde gröna tjockbottnade faskor med och sen städe ner i konserveringsapparaten som stod på vedspisen. En påthink med potatis ti grisarna puttrade inti. I skafferiet åg sirapsimpor inindade i innehanddukar. En kopparbunke med kavdans eer ostkaka kunde döja sig på nedersta hyan. Kockan på väggen sog ding dong varje timme. I radion var vädereksrapporterna det viktigaste. Nordöstra Götaand med Gotand. Det var vi. Prick kockan tov kom farbror David in i köket. Då hade han varit uppe sedan ottan, mjökat korna och stät ut mjökkrukorna på paen inti vägen. Det var middag kockan tov. Inte säan ka inkokt braxen med tunn grädde. Det var hans äskingsrätt. Braxen hade vi fiskat upp ur mjärden i sjön. Mörten fick katterna. Efter middagen tog farbror David en tuppur på kökssoffan, på kudden i soffan stod det broderat med siriga bokstäver Bara fem minuter. Jag vet verkigen inte hur det kom sig att just jag hamnade hos Tant Gunda och Farbror David och Avar, men jag vet att deras instäning, att dea med sig av sina iv ti barn som behövde komma ut på andet, fanns hos många människor runt om i byarna. Sommarbarn och fosterbarn fanns överat. Det goda samhäet som tar hand om dessa våra minsta, jag är säker på att det finns där än i dag. Kanske ite dot under ytan, men i grunden finns vijan att göra gott hos de festa av oss. På hegerna kädde sig mina sommarförädrar i finkäder. Tant Gunda hade kritade vita skor, bommig känning och hemstickad tröja. Frisyren var atid densamma. Knut i nacken. Eer rättare sagt en rue i nacken. Jag såg henne adrig med utsäppt hår. Farbror David hade kostymbyxor och väst med kockkedja när han skue vara fin. Så kädda cykade vi ti bönhuset eer tätet där möte hös ti sena kväen. Jag fick sitta på farbror Davids pakethåare, även i uppförsbacken, om jag sjöng När en stjärna står tänd över barndomens hus... Det gjorde jag gärna. Tätmötena minns jag som spännande. Sångerna fascinerade mig. Jag ärde mig många av dem utanti. Tant Gunda och Farbror David sjöng inte, men de tittade giande på sommarbarnet som kämde i med Jesus äskar aa barnen. Mina sommarförädrar finns inte ängre i ivet. Men de har ämnat över något värdefut ti sitt sommarbarn. Tron på att ivet bir roigare att eva om man dear med sig än om man bara tänker på sig sjäv. Hoppas ängarna kan aga kavdans och ostkaka. Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. Romer uppmärksammades på Stockhoms kuturfestiva s En av de sista sommarveckorna var det åter dags för Stockhoms kuturfestiva. Där kunde Sören Eskisson. besökarna band andra möta Sören Eskisson, vice föreståndare i Fiadefia Stockhom som tisammans med Stockhoms Stad och några andra organisationer vie uppmärksamma frågan om romer, både i Sverige och i Rumänien. Vad gör ni här på festivaen? Vi har under två år jobbat ihop med Stockhoms stad med EU-migranter. Vi började med ett mindre härbärge med 10 patser i vår kyrka vid St Erikspan. Nu har vi öppnat ett härbärge med 50 patser i Goben-området, så vi står här under festivaen och berättar om vårt arbete i Stockhom och Rumänien. Vad är A better home? Här i Sverige har vi härbärgen där vi visar omsorg med boende, mat och käder och det är en kristen handing. Men för en mer ångsiktig hjäp i Rumänien arbetar vi även tisammans med Läkarmissionen och deras partnerorganisation Liv & Ljus i Bukarest. Förhoppningen är att den mode de jobbar med där ska kunna spridas ti andra städer i Rumänien, där många av de romer som Fokus på återuppbyggnad i Nepa s Räddningsarbetet i Nepa har börjat byta fokus från akuta hjäpinsatser ti mer ångsiktig återuppbyggnad. Förutom nödkit dear man även ut verktyg för att riva hus som inte går att bo i och få bort rasmassor, och är fok att använda dem. Men behovet av tak över huvudet, rent vatten, hygien och sanitet är fortfarande stort och bir bara större med monsunregnen. Regnen ökar också faran för jordskred. Sano Pasang Lama och hans 12-åriga dotter Phurphi står framför deras raserade hus. Phurphis storasyster dog i den första jordbävningen. Hjäpen från Medair har varit ovärderig för de drabbade. Representanter från A better home informerade på Stockhoms kuturfestiva i Stockhom om deras arbete band romer. kommer hit, bor. Vi vi skapa hopp om en framtid för den romska kuturen i Rumänien. Vad hoppas ni få ut av festivaen? Här på kuturfestivaen vi vi synas och finnas med. Men när det gäer arbetet med romerna tror vi på uthåighet och kontinuitet. Det är ett ångsiktigt engagemang. Bättre boende i fyktingäger s Läkarmissionen har sedan fera år hjäpt fyktingar från Syrien i Bekaadaen i Libanon. Det är de ara fattigaste som bor här. De som inte har möjighet att ta sig vidare ti Europa. De bor i informea äger och nästan inga barn går i skoan. Vissa har bott här i fyra år. Och det innebär fyra år i tät. Vi du hjäpa fyktingar från Syrien genom vintern: akarmissionen.se eer pg 90 00 21-7, skriv Syrien. Hjäpen från Läkarmissionen (via vår partner Medair) har handat om att förbättra boendet. Att vinterbona tät med presenning, hjäpa ti med avrinning av smätvatten, göra toaetter osv. Dessutom har famijerna fått fitar, vattendunkar, kaminer och ved. 12 Svenska Journaen Svenska Journaen 13

drkongo Den 9 oktober tikännages vem som bir årets mottagare av Nobes fredspris. Denis Mukwege, chefsäkare på Panzisjukhuset i östra DR Kongo, finns åter med i förhandsspekuationerna om pristagare. Efter att hösten 2012 ha utsatts för ett mordförsök ever han och hans famij på sjukhuset under sträng bevakning. Här berättar dr Mukwege sjäv om sin ivssituation och om hur han ser på framtiden. Text: Berthi Åkerund Foto: Håkan Fank Jag hoppas få se min dröm förverkigas q Denis Mukwege Denis Mukwege föddes 1955 i dåvarande Begiska Kongo. Han utbidade sig ti äkare i Burundi och Frankrike, och eder sedan 1999 arbetet på Panzisjukhuset i sin hemstad Bukavu. Han har mottagit över 30 stora internationea priser för sin oförtröttiga kamp mot det sexuea vådet i östra Kongo. Han har band annat tideats Pamepriset, FN:s pris för Mänskiga Rättigheter och Sacharovpriset. Han är i år nominerad ti Nobes fredspris för sjunde gången i föjd och är som vanigt ett hett namn i förhandstipsen och hos värdens stora speboag. Det är snart tre år sedan jag utsattes för ett mordförsök i mitt hem här i Bukavu i östra DR Kongo. Det var en djupt omskakande uppevese som förändrade tivaron för mig och min famij. Jag önskar jag kunde säga att vi ever normat igen. Men det kan jag inte. Vi bor fortfarande kvar på sjukhusområdet och ever under sträng bevakning. Jag utför mitt vaniga arbete men åtföjs av tungt beväpnade FN-sodater när jag rör mig på sjukhuset. Det är naturigtvis en ytterst sorgig situation, inte bara för mig och min famij, utan även för aa patienter och min persona. Ett sjukhus ska vara en fridens och fredens pats, en neutra zon, där at som påminner om våd ska håas undan. Det har funnits perioder under den här tiden när jag har kunnat förfytta mig utanför sjukhuset, om än med vakter. Jag har kunnat gå i kyrkan på söndagarna, besöka min mor och medverka vid oika sags möten och konferenser i staden. Men det är inte ängre möjigt och det beror het enket på att hoten mot mig har titagit. Det går också att säga när förändringen kom. Det skedde i sutet av förra året när jag tagit emot Sacharov-priset i Strasbourg i Frankrike. Jag var mycket stot över att ta emot detta pris som ju deas ut av Europeiska Unionen och hyar tankens och ordets frihet. Jag har fått många utmärkeser, men den här kändes specie eftersom det var 28 änder, representerade av 751 paramentariker, som stod bakom den. Jag tokade det som att aa dessa änder stod upp bakom mitt och min personas arbete 14 Svenska Journaen Svenska Journaen 15

drkongo På grund risken för attentat bevakas Denis Mukwege av tungt beväpnade FN-sodater när han rör sig på sjukhuset. på sjukhuset och kampen mot det sexuea vådet. Det var ett stort och viktigt pris. Det kan tyckas som en ödets ironi att ett pris som hedrar yttrandefriheten driver människor ti att verka i motsatt riktning. I vårt eget and togs detta pris emot med tota tystnad band medierna. Jag hade inte mer än hunnit komma tibaka från Europa när hoten mot mig började komma via teefonsamta, mai och vanig post. Jag var ju van, jag borde inte ha bivit förvånad eer upprörd, men tonäget var högt och fera av hoten var skarpa och konkreta. Denis Mukwege Frågan är hur änge vi ska behöva eva på det här sättet som i ett fängese? Det dröjde heer inte änge förrän mina säkerhetsansvariga nåddes av uppysningar som jag inte kan gå in på i detaj. Men det handade om ångtgående paner på en attack iknande den som min famij och jag utsattes för 2012. Att panerna kunde avsöjas visar samtidigt att säkerhetsarbetet kring mig och sjukhuset fungerar på ett bra sätt. Den förvärrade situationen gör att jag inte ängre förfyttar mig utanför sjukhuset. De enda gånger jag ämnar området är när jag åker på resa utomands. Men det paneras ångt i förväg och färden ti fygpatsen sker under rigorös bevakning. Men frågan är hur änge vi ska behöva eva på det här sättet som i ett fängese? Mitt hopp står ti det president- och paramentsva va som ska håas här i DR Kongo i sutet av 2016. Jag kan bara önska att det får gå rätt ti och att regimen inte rör konstitutionen. En president kan inte, efter sina två agstadgade perioder, väjas på nytt. Enigt grundagen måste han nu ersättas. Men kan vi vara säkra på att det sker? Nej, det kan vi inte vara säkra på, det har funnits diskussioner om att ändra i grundagen. Jag hoppas innerigt att det inte händer, det skue få mycket djupa konsekvenser och öka vådet och spittringen i vårt and. Jag tvivar inte ett ögonbick på att det finns personer som är kapaba att eda vårt and i en ny riktning. Det är ju vad många människor väntar på en förändring. Men kommer dessa personer att få en chans? Att driva vakampanj i ett så stort och fattigt and som Kongo är inte ätt. De som sitter vid makten eer är förbundna med den har aa favörer. De har pengarna och resurserna som gör det möjigt att förfytta sig över andet och ge öften ti människor som går hungriga. De kan ge Coca-Coa eer färsk fisk i utbyte mot en röst. Den som inte har Coca-Coa att erbjuda står sig sätt. Men den här gången måste det bi annorunda. Jag önskar att människorna utsåg sina edare sjäva och inte bev förda bakom juset av poitiker som bokstavigen köper sig makt och stäer sig utanför a form av redovisning gentemot samhäet. I mitt arbete som äkare ser jag dagigen hur effekterna av andets dåiga styre sår mot sjäva samhäet. Mina koeger och jag kan operera och behanda och sedan skriva ut patienten. Men många är snart tibaka med iknande skador som tidigare. Vi kan så att säga bara behanda symtomen men kommer inte åt sjukdomen som finns där ute i samhäet. Det är därför vi behöver stöd från aa oika hå för att behanda detta and. Jag har många gånger genom åren sökt en diaog med edningen i andet om hur vi ska kunna komma ti rätta med det sexuea vådet, hur vi ska 16 Svenska Journaen Svenska Journaen 17

drkongo q Panzisjukhuset Läkarmissionen var med och finansierade bygget av Panzisjukhuset i sutet av 1990-taet, och har varje år sedan dess gett ett stort finansiet stöd ti sjukhuset och ett ferta kringverksamheter. Väpnade konfikter och djup fattigdom i östra DR Kongo sätter stor präge på vården, viket gör stödet ti sjukhuset så nödvändigt och angeäget. Läkarmissionen ger öpande bidrag ti mödravården, så att patientavgiften för förossningar kan subventioneras. Man ger också ett stort ansag ti nutrition av undernärda barn, och man ger stöd ti vården av kvinnor som utsatts för sexuet våd. Utöver det går stöd ti Mama Londons daghem för de vådtagna kvinnornas barn och ti utbidningar för kvinnorna, så att de kan försörja sig och komma vidare i ivet. mijö katastrof fotbo djur skoa mikroån häsa Webaid är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv. akarmissionen.se webaid Mobi kinik dear ut vitaminer ti barn och vuxna s Att få i sig vitaminer och mineraer är enket i ett and som Sverige med god tigång ti bra mat. Men bor du i Modavien, det ia andet mean Rumänien och Ukraina, är det inte ika sjävkart. Modavien räknas som ett av Europas fattigaste änder, minst en fjärdede av andets befokning arbetar utomands som byggarbetare eer städerskor. Prostitution är dessvärre också vanigt band kvinnorna. Många barn ämnas kvar i fattiga byar med sina mor- och farförädrar när förädrarna åker för att jobba. Barnen växer upp i en svår mijö med dåiga förutsättningar. För att tigodose byborna med bra sjukvård, stöder Läkarmissionen sedan många år en mobi äkarkinik som reser runt i byarna med ett äkarteam. Under 2015 räknar de med att kunna behanda cirka 20 000 människor. En av teamets viktigaste uppgifter när de reser runt är att förse barn och vuxna med vitaminer, som krävs för att kroppen ska fungera som den ska och inte drabbas av bristsjukdomar. Det är speciet viktigt att få i sig vitaminer på vintern för att stärka kroppens immunförsvar. kunna få det att minska. Men jag har adrig mött något gensvar, utan tvärtom fått uppfattningen om att de inte har sett det som något probem. De har vat att vända sig bort och het förneka probemet. Men man kan inte ösa ett probem genom att förneka dess existens. Jag har inte kunnat se det på annat sätt än att de har svikit sitt ansvar och sviker man sitt ansvar inför sin befokning bir man också medskydig ti det som händer. Jag vet att mina koeger och jag inte är ensamma, det finns ett stort stöd i värden för den här kampen. Men jag vet också att förändringen måste komma inifrån, att det i sjäva verket bara är vi kongoeser som kan ösa det här. Jag är inte uppgiven, jag är övertygad om att det går att åstadkomma förändringar i det här andet. Och den förändringen måste börja på gräsrotsnivå för att sedan nå samhäets topp. Denis Mukwege Vad som händer i nästa va bir avgörande för mig och min famijs framtid. Det är möjigt att få sut på konfikterna och att få bukt med det grova, förråande vådet, det går att minska korruptionen och den iegaa handen med mineraer. Det behövs egentigen inga deösningar eer särskida avta för det. Det som krävs är ett koektivt engagemang, en moraisk revoution och en förändring av hea mentaiteten med ett edarskap som drivs av en tydig vision för sitt fok. Ett edarskap grundat på moraiska och etiska värderingar som har fokets bästa för ögonen och vi yfta andet ur askan. Jag tycker inte att det är naivt att tro att det är möjigt. Det finns änder som tidigare varit vädigt ia skötta men som idag bomstrar och fungerar på ett bra sätt. Vad som händer i nästa va bir avgörande för mig och min famijs framtid. Med ett nytt edarskap kan vi förhoppningsvis ämna vår fångenskap på sjukhuset och börja eva som vanigt igen. Men det jag hoppas på mest är att utgången av vaet ska bi märkbar för kvinnorna. Att de grova övergreppen mot dem ska upphöra och att de en dag ska kunna känna sig trygga i samhäet. Att de ska kunna återfå sin värdighet och med dem ett het fok. Det är för den dagen jag kämpar och det är för den dagen jag riskerar mitt iv. Min högsta önskan är att få se den komma. Berättat för Berthi Åkerund Så handar du 1. Gå ti www.webaid.se 2. Väj din gåva och ägg i gåvokorgen. 3. Betaa med kort, inbetaningskort eer via bank. 4. Skapa ditt gåvobevis. 5. Skriv ut eer skicka ditt gåvobevis. 10 i topp-istan s Här är de mest popuära produkterna på Webaid just nu. Om du vi, kan du vara med och stödja äkarnas arbete för att ge fer barn i Modavien tigång ti vitaminer i vinter. Vitaminer för en person under en månad kostar 25 kronor. 1 Stöd ti Panzisjukhuset. 2 Föda barn på sjukhus, Kongo. 3 Hjäp ti Syrien. 4 Trädpantering, Sydsudan. 5 Oxe, Uganda. 6 Fruktträd, Mocambique. 7 Kyckingar, E Savador. 8 Får, Burkina Faso. 9 Mat ti gatubarn, Rwanda. 10 Stöd ti Tigers Cub, Uganda. Fråga Mats s Har du frågor om Webaid stä dem ti Mats Danson, 08-620 02 00. 18 Svenska Journaen Svenska Journaen 19

tanzania Afrika är hemvisten för ständigt fascinerande mysterier. En som har denna kontinents mystik i sitt DNA är missionärssonen Hazze Sandström. Trettio år har han tibringat i Tanzania och en stor de av tiden band massajerna och hadzabefoket. Han pratar fytande swahii, stamspråket Kinyamwesi och hjäpigt massaj. Text och foto: Jörgen Uvsgärd Vi är på väg från staden Arusha ti Tarangire Nationapark och Lake Eyasi i den norra deen av Tanzania och passerar byar med swahiinamn som Maweninga, Karatu och Bashay. Det är ängs sådana här dammiga och dåigt underhåna vägar som det afrikanska ivet utspear sig inför öppen ridå. På vardera sidan om vägen pågår at samtidigt. En kvinna i vacker grön sari stöter rytmiskt maniok i en stor trämorte. Små edar, vars fammor bränner hå i det kompakta mörkret, brinner utanför de enka skjuen och doften av rök tränger in genom biens sidorutor. Lite ängre bort sitter två grabbar och skär tunna gummiremsor från uttjänta bidäck, som sedan säjs som astremmar ti hugade spekuanter vid vägkanten. Här behövs inga påbud om vikten av recycing. Hea Afrika är en enda stor återvinningsstation. At tas ti vara. Inget förgås. Bredvid mig i förarsätet sitter Hazze Sandström, missionärsson uppvuxen i Tanzania där han evt större deen av sitt iv. Hans identitet är prägad av det afrikanska sojuset, de gröna kuarna och kara morgnarna, dofterna och det kompakta mörkret som kommer snabbt och obevekigt. Han ska ta oss ti Loiborsoit, den massajby där han sjäv, under en högtidig ceremoni, ska tas upp som kanmedem och ädste. Det är en by han känner vä sedan ungdomsåren. Respekten efter att han en gång hjäpt dem att fånga in ett ejon som dödat både människor och boskap i byn, har gett Hazze ett stort förtroende band massajerna. Det är en stor hedersbetygese som är få förunnat, säger Hazze. Jag bir nu rådfrågad i at som rör ivet i byn, det känns ite märkigt. Jag är både rörd och stot, men framförat känner jag ansvaret att försöka förbättra ivsvikoren för dem som bor i byn. De ser mig som en garant för kanens väbefinnande. Det kan handa om vattenförsörjning, men framförat om utbidning. Just nu håer fera av Hazze Sandström I Afrika har vi ärt oss att atid hjäpa varandra, ena dagen tar du emot hjäp andra dagen ger du tibaka. byns ungdomar på att utbida sig, en går på en vitvårdsutbidning, en äser ekonomi och en annan ti veterinär. Detta är projekt som jag och andra hjäper ti att sponsra. Ensamma baobabträd dyker då och då upp ängs vägen med sina för årstiden kaa grenar och sin sivriga bark. Stammarna ser ut som skinnen på mycket gama eefanter. När du ser ett ensamt stort träd i Afrika kan du vara säker på att där framme igger en by. Omkring stora träd igger nästan atid en by i Afrika, säger Hazze. Utan skugga överever ingen på den här kontinenten, så enket är det. För att förstå evnadsvikoren band de afrikanska stamfoken, deras sjä, integritet och ångsamma ivspus måste du ha evt större deen av ditt iv band dem, konstaterar vi medan vi närmar oss massajbyn. Det är ätt för en utänning att bi åskådare ti massajernas krigsdanser, utan att någonsin förstå musikens Efter att ha infångat ett ejon har Hazze Sandström fått ett stort förtroende av massajerna. Hazze är erkänd band massajerna 20 Svenska Journaen Svenska Journaen 21

tanzania innebörd eer stegen och hoppens betydese, nedärvda mönster sedan tusentas år. Detta är något jag ofta påminns om under de dagar jag bor och dear vardagen med massajerna i byn Loiborsoit. Mötet med dem är övervädigande. Långt innan vi når fram ti byn möts vi av en stor grupp dansande massajer. Att Hazze är med som är hedersgäst påverkar naturigtvis det gästfria mottagandet, men han menar att de skue agerat ikadant om det bara var jag som kom. Byn Loiborsoit igger 1500 meter över havet, i en karg mijö med kaa nätter för att vara Afrika, ett andskap som kräver tåamod och uthåighet av de som bor där. Innanför ett yttre stängse av törnbuskar igger boman, en sags afrikansk säktgård av en saming hyddor som tihör famijemedemmar och säktingar. Hyddorna är byggda av beckad era bandad med kogödse och utan fönster. Marken utanför är patt och hårt trampad av människor, kor och getter. Dansen pågår säkert en timma och består av höga hopp som ska bevisa spänsten band massajernas krigare innan det är dags för namngivningsceremonin där Hazze Sandström ska tas upp i massajkanens innersta krets. Under rituea former får han namnet Kimani, som betyder en god edare. Efter sin uppväxt som missionärsson i Nzega i Unyamwezi-området söder om Victoriasjön studerade han en period i Sverige innan han återvände för att starta upp en röntgenavdening 1979 på Nkingasjukhuset. Där jobbade Hazze i tre år innan han bev koordinator för missionens oika sponsrade Sida-projekt med ogistiskt ansvar för aa hjäpsändningar. Därefter bev han groundcoordinator för a markservice på fygpatsen i Dar es Saaam, senare vd och operativt ansvarig för hanteringen av aa internationea fygboag ti och från Tanzania. Det har bivit närmare trettio år i Tanzania, ett and han har ett varmt käreksförhåande ti. Det finns 123 stammar i Tanzania och aa ever i harmoni med varandra. I Afrika har vi ärt oss att atid hjäpa varandra, ena dagen tar du emot hjäp, andra dagen ger du tibaka. Äska din nästa såsom dig sjäv, är inte bara ett bibiskt bud, utan ett sätt att övereva här, säger Hazze. Det gudgua gräset brinner i det sneda juset, skuggorna bir ängre och ängre medan vi sår upp vårt äger för natten, tänder eden och agar vår mat. När den afrikanska skymningen börjar sänka sig över savannen går det fort. Tiden mean dag och natt är försvinnande kort. Boskapsdjuren är infösta i den ia inhägnaden av hagtornsstaket mitt i byn och står nu bickstia i det beka månjuset. Några bandrashundars sagsmå är det enda som bryter tystnaden. Natten omsuter oss. I skenet från eden ser jag Hazze inbegripen i ett djupt samta med en kvinna i byn. Hans nya ro innefattar inte bara konkreta åtgärder som att borra brunnar, utan också att vara en yssnande sjäavårdare. s 22 Svenska Journaen Svenska Journaen 23

visby Carin Gerhardsen har gjort sig en karriär och en förmögenhet som deckarförfattare. Och det finns mycket fiffigt att göra med pengar menar Carin, som att hjäpa andra som har det tuff. Text: Eva Nordenstam von Dewig Foto: Crimetime, Kar Meander Carin vade att bekosta ett center för gatubarn Det är augusti när Carin Gerhardsen och jag träffas i Visby under Crimetime, Sveriges första deckarfestiva där hon är en av ett stort anta medverkande författare. Det är ett digert program med många av Sveriges deckarförfattare som berättar om skrivprocesser, inspiration, etik och ger praktiska tips och råd ti bivande författare. Carin skrev i våras den sista deen av Hammarbyserien. Hon sutar när det är som bäst, och tycker att åtta böcker om kriminainspektör Conny Sjöberg är precis agom. Men det är med bandade känsor hon avsutar projektet. Jag har haft separationsångest och det har känts ite deppigt. Jag saknar mina karaktärer. Samtidigt är jag stot och gad för att jag har fuföjt ett sånt stort bokprojekt, säger hon. Men ett av Carins seminarium i Visby handar inte as om hennes författarskap utan hennes engagemang för utsatta människor. Carin är en mångårig Läkarmissionsvän och har bekostat ett stort center för tidigare barnhems- och gatubarn i Bukarest. Rumänien är ett and som igger henne varmt om hjärtat. I sutet av 1980-taet såg jag på tv om barnhemmen i Rumänien och vie bi voontär. Jag hörde av mig ti en engesk organisation men jag hade fe profi, så jag fick inte bi voontär. När jag såg att en svensk organisation, Läkarmissionen, jobbade i Rumänien så tog jag kontakt. Carin och hennes man Ken vie göra en större donation och ti sut fick hon möjighet att väja på två saker i Rumänien. Antingen ett barnhem för mindre barn i en iten stad utanför Bukarest, eer ett utsussningscenter för tonåringar som bott på barnhem. Vaet var både svårt och ätt. Det var ju jättesöta små barn, såkart, som var ätt att känna för. Men jag tänkte ändå på utsussningscentret. Någon måste göra sådana saker som kan åta tråkigare men som också behövs. När barnhemsbarnen på den rumänska statens barnhem fyde 18 år så förväntades de kunna kara sig sjäva, utan att någonsin ha bott någon annanstans än på en institution. Risken att ungdomarna hamnade på Några av Carin Gerhardsens böcker. 24 Svenska Journaen Svenska Journaen 25

visby din sida Kuriosa: Huvudpersonen i Carin Gerhardsens böcker har fått sitt namn av Läkarmissionens Conny Sjöberg som Carin fick kontakt med på Läkarmissionen. Men huvudpersonens famijesituation skidrar egentigen Läkarmissionens dåvarande direktor Aan Carsson som har Conny Sjöberg. många barn, både bioogiska och fosterbarn. Jag hade börjat skriva på Hammarbyserien och tyckte att Conny Sjöberg var ett agom vanigt/ovanigt namn. Roigare än Anderson eer nåt von-namn. Det finns tre stycken andra Conny Sjöberg som har hört av sig ti mig och berättat om sina iv. Det är ju roigt. Men den riktiga Conny Sjöberg är Läkarmissionens Conny Sjöberg. gatan var stor. På utsussningscentret som Carin finansierade ärde de sig att tvätta käder, aga mat, fick hjäp med hur man söker jobb och coachning i ivet. Hundratas ungdomar har fått hjäp tack vare detta arbete. Jag ser ju inte aa de här ungdomarna som har fått hjäp. Men det känns bra ändå. Jag fick en hur gick det sen - rapport i våras som var otroigt fin. Då bev jag tårögd, säger hon. På invigningen av centret åkte Carin ner och bev intervjuad av rumänsk press och premiärministern pratade om att detta center var en nycke ti att få bukt med gatubarnsprobematiken och ett EU-medborgarskap. De är ju med i EU i dag, säger Carin och er. Det har hänt mycket i Rumänien och Läkarmissionens tjugoåriga engagemang för de utsatta människorna där har förändrats med utveckingen. Arbetet startade med en buss som åkte runt och gav smörgåsar ti gatubarn. Sen startades oika typer av boenden Crimetimefestivaen hös i Visby i somras. Här är Carin Gerhardsen på väg upp på estraden som taare, eskorterad av Carina Nunstedt och Läkarmissionens Eva Nordenstam von Dewig. Carin Gerhardsen Jag tycker man ska göra fiffiga saker med sina pengar. Något för andra. som sedan övergick ti att vara center där barnen inte skue växa upp, utan bo en viss tid. I dag finns inte ika många barnhemsbarn och det utsussningscenter som Carin bekostade har rumänska staten återtagit. Läkarmissionens arbete i Bukarest fokuserar i dag på att hjäpa utsatta famijer. Att förhindra att unga famijer hamnar på gatan, att barn får skogång och att människor ska hitta ett sätt att försörja sig på i Bukarest. Nu tittar man på möjigheten att dra ärdomar från verksamheten i Bukarest i andra rumänska städer för att människor ska sippa åka utomands för att tigga. För Carin är det en ny period som väntar. Hon är edig för första gången på mycket änge. Och även om det är vemodigt att tiden med Hammarbypoiserna är över har Conny Sjöberg och hans gäng översatts ti 25 språk och fått många gada äsare. Det märks i Visby där det nu och då kommer fram äsare ti Carin och vi att hon ska signera någon av sina böcker. Nu har jag gott om tid att tänka. Jag hoppas hitta något annat häftigt skrivprojekt som är ustfyt och utan tidspress, säger hon. Och för den som inte äst Hammarbyserien ännu, så finns ju böckerna kvar och tack vare Carins insats finns det hundratas vuxna i Bukarest som fått möjighet att ge bättre förutsättningar ti sina egna barn, än de sjäva fick. Men även om Carin yckats med mycket så var det en sak som inte gick: Någon voontär i Rumänien bev hon inte. Jag hade jobbat på koo en massa år och tror att jag skue varit perfekt som voontär! Men nu kunde jag göra något tack vare min rikedom i stäet, och jag tycker man ska göra fiffiga saker med sina pengar. Något för andra, säger hon. s Här kan du stäa frågor eer kommentera det som du har äst i Jour- Väkommen! naen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eva.nordenstam@akarmissionen.se eer ti Svenska Journaen/Läkarmissionen, Eva Nordenstam, 162 88 Väingby. Ny second handbutik har sagit upp portarna i Bro s Den 19 september sogs portarna upp för Läkarmissionens nya second hand-butik i Bro, utanför Stockhom. - Det har varit en ång process och det känns fantastiskt roigt att vi äntigen är i hamn! Vi har ett vädigt gott samarbete både med Uppands-Bro kommun och de andra butikscheferna i gaerian, säger Marene Agemo, ansvarig för nyetabering av Läkarmissionens butiker. Marene Agemo är gad för den nya butiken i Bro. SvJ ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig Ny medarbetare i Kampaa, Uganda s Sedan ett år tibaka har Läkarmissionen ett okakontor i Kampaa i Uganda. Rose Nyakato är ny medarbetare och häsade på Läkarmissionens huvudkontor i början av hösten. Hon jobbar med s I februari nästa år fyer Väniga Veckan 70 år och det kommer vi att fira på aa möjiga sätt. Väniga Veckan har atid fokuserat på vänighet i trafiken, på jobbet och i famijen. Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: info@akarmissionen.se Postadress: Läkarmissionen, 162 88 Väingby teefon: 08-620 02 00 växe hemsida: www.akarmissionen.se Produktion: Swedmedia att föja upp många av Läkarmissionens arbeten i Afrika och Rose Nyakato brinner speciet för ungdomar. fyer 70 år 2016 Uppmärksammad kampanj Under september månad hade Läkarmissionen en stor informationskampanj som uppmärksammade Mama Londons arbete i DR Tidningen Icakuriren har en fototäving under oktober där man kan skicka in sina bästa bider på vänighet och vänskap. Passa på att vara med där! Vi kommer presentera några av Kongo. Läste du breven från henne? Om du missade det kan du gå in på mamaondon.se. Redaktör: Therese Peterson redigering: Peter Wickberg Omsagsfoto: Håkan Fank Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, 105 36 Stockhom e-postadress: svenskajournaen@swedmedia.se Annonser: Dicran Sarafian tryckeri: V-TAB, Vimmerby - Jag har ett stort hjärta för unga tjejer. Livet är en massa va som vi har ansvar för och ungdomar behöver guidning för att inte göra så många misstag, säger hon. vinnarna i SvJ i februari och band priserna finns band annat sjaar som befriade barnsavar i Etiopien har vävt. Läs mer: icakuriren.se/tava Annonsbokning: dicran.sarafian@akarmissionen.se teefon: 070-775 99 66 gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro 90 00 21-7 26 Svenska Journaen Svenska Journaen 27

kryss kortom... q Kaendern Läkarmissionens event och konserter. En konsert för Värdens Barn Pera & Bandet med skoeever Södertäje, 30 sep, Pingstkyrkan, 18.30 Soentuna, 3 okt, Pingstkyrkan, 17.00 Roand Lundgren och Nisse Bergman Åsee, 6 okt, Pingstkyrkan, 19.00 Dorotea, 7 okt, Pingstkyrkan, 19.00 Vihemina, 8 okt, Pingstkyrkan, 19.00 Långsjöby, 9 okt, Pingstkyrkan, 19.00 Roand Lundgren. Gargnäs, Sorsee, 10 okt, Beteförsamingen, 19.00 Sorsee, 11 okt, Pingstkyrkan, 11.00 Arjepog, 11 okt, Pingstkyrkan, 17.00 Kje Lönnå med Damkören Confetti Umeå, 10 okt, Tegs kyrka, 17.00 Kramfors, 11 okt, Nora kyrka, 16.00 Dagsaming med Nisse Bergman Saa, 15 okt, Mikaesgården, 13.00 Anders Ekborg & Sånger För Livet-kören Ära, 17 okt, Ära kyrka, 16.00 Hammar, Askersund, 18 okt, Hammar kyrka, 17.00 Ingamay Hörnberg, Lennart Sjöhom, Hasse Haström, Nisse Bergman med Pingstkyrkans orkester Jönköping Jönköping, 17 okt, Pingstkyrkan, 19.00 Faköping, 18 okt, Pingstkyrkan, 18.00 Richard Nikasson och Nisse Bergman Norra Fågeås, Hjo, 24 okt, Betania, 19.00 Fotö, 25 okt, Sion, 11.00 Vocasis och Nisse Bergman Sången om himen Musjö, 31 okt, Pingstkyrkan, 18.00 Hovsätt, 1 nov, Pingstkyrkan, 17.00 Monica & Basi Woodhouse, Roand Lundgren, Nisse Bergman Huskvarna, 4 nov, Kungsportskyrkan, 18.30 Västra Fröunda, 5 nov, Pingstkyrkan, 15.30 Kuma, 7 nov, Fystakyrkan, 18.00 Jönköping, 8 nov, Korskyrkan, 10.00 Basi och Monica Woodhouse. foto: Torbjörn Seander Soistkvartetten och Nisse Bergman Vårdsberg, Linköping, 7 nov, Kapeet, 18.00 (utan Nisse Bergman) Leksand, 22 nov, Missionskyrkan, 18.00 Terese Fredenwa och Nisse Bergman Gäve, 13 nov, Betehemskyrkan, 19.00. Med Edvin Ingberg. Västerås, 14 nov, Ansgarskyrkan, 19.00 Skarpnäck, Stockhom, 15 nov, Skarpnäckskyrkan 18.00 Anders Ekborg, Anders Andersson & Sånger För Livet-kören Stockhom, Immanueskyrkan, 14 nov, 15.00 Töö/Kungsbacka, Töö kyrka, 15 nov, 17.00 Orsa spemän & Tina Ahin & Sånger För Livet-kören Kristinehamn, 28 nov, Kristinehamns kyrka, 16.00 Sunne, 29 nov, Sunne kyrka, 18.00 Se akarmissionen.se för uppdaterad kaender. Terese Fredenwa. Tina Ahin. Grattis Estrid Landgren, Eskistuna, Christina Harneby, Gimåkra och Ingrid Wabom, Eskistuna, som får boken Konsten att eva innerigt av Ted Harris och Ann Lagerström. Oktoberkrysset. Du behöver inte skicka in hea krysset! Fy bara i tävingskupongen här bredvid eer skriv svaren på ett vykort. Skicka ti Journaenkrysset oktober 2015, Swedmedia, 105 36 Stockhom. Senast den 21 oktober vi vi ha ditt svar. Vinn en bok! s De tre först öppnade rätta ösningarna vinner boken 438 dagar av Johan Persson och Martin Schibbye. 1. 2. 3. 4. Namn: Adress: Postadress:! Kipp ut tävingskupongen! Kryssösning augusti 2015 Här är det rätta svaret på korsordet i augustinumret. Vinnarna hittar du här bredvid på sidan 28. En bi kommer astad med...... madrasser, fitar, käder, eksaker, rustoar och fotboar. Som en respons på den akuta fyktingkrisen skickar Läkarmissionen tisammans med Erikshjäpen och Human Bridge en hjäpsändning direkt ti ett hjäpcenter i Budapest. Där kan fyktingar få hjäp med sjukvård, mediciner, mat, vatten och någonstans att övernatta. Vi stödjer även hjäpinsatser kring den ungerska gränsen mot Serbien, både i Ungern och i Serbien. Tack ti aa som bidrar! 28 Svenska Journaen Svenska Journaen 29

Bi jukappshjäte! Så in en jukapp och skriv en personig häsning ti barn i östra Europa. Anmä dig på vår hemsida: aktionjukappen.se Har du rabarber i frysen sedan i somras? Då kanske du ska ta tifäet och tiaga den goda pannacottan som varje år finns på Doreens nyårsfest. Mamma Winthers pannacotta med rabarberkompott 4 portioner Det här behöver du: Pannacotta: 2 d vispgrädde 50 g vit chokad 1 ägg Kompott: 500 g rabarber 1 tsk mortade kardemummakärnor 1 tsk riven ingefära 1 d strösocker Så här gör du: s Vispa grädden hårt. s Smät chokaden över vattenbad (stä bunken i en kastru med sjudande vatten). s Vispa upp ägget och tisätt den smäta chokaden medan du vispar. Rör ner grädden. s Portionera upp pannacottan i små skåar eer gas och stä in i kyen så att de stenar, gärna med pastfoie på så att de inte tar smak av annat. s Skaa rabarbern och skär den i cirka 2 cm ånga bitar. Lägg den i en vid kastru och tisätt kardemumman, ingefäran och sockret. s Låt sjuda på svag värme i cirka 10 minuter. Låt svana. s Skeda kompott över pannacottan och servera. Det handar om att eva ett iv med mening Krig. Utsatthet. Regnet faer. Leran kibbar fast kring benen. Ännu en famij som fyr från krigets Syrien. De festa hamnar i änderna närmast. På dessa patser erbjuds ingen riktig framtid. En famij band så många andra. Det är som om hea ivet har tryckt på en pausknapp, som att vara i en ång tunne utan sut. Frustrationen och maktösheten går att äsa i de redan så trötta ögonen. Att eva handar adrig om att enbart få tak över huvudet och mat i magen. Det handar inte om materie standard. Det handar om att få en möjighet att eva med mening och innehå. Att det finns ett hopp om en jus framtid. En framtid där barnen får en utbidning, där gama och unga kan umgås och äta tisammans, en pats att eva på utan rädsa för granater och förföjese. Läkarmissionen arbetar tisammans med sina partners för att skapa skydd för dem som fyr för sitt iv och ge dem möjighet att övereva krigets ohyggigheter. Läkarmissionens samarbete med Medair i Libanon är ett sätt att tifäigt skapa indring i en svår situation, men ångsiktigt måste vi se ti att skapa förutsättningar för en stabi och håbar utvecking. Det finns inga enka ösningar på svåra utmanande probem. I grunden tror vi på att ge människor stöd i form av utbidning och sjävförsörjningsprogram, men det kräver en pats där man kan verka i fred och frihet. Nu gör vi det vi kan göra för att indra nöd. Det är atid rätt att värna om människors rätt ti ett värdigt iv. Tack för att du är med och gör det möjigt. Johan Lija Direktor på Läkarmissionen Sedan 1958 har Läkarmissionen arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor. Vi förmedar cirka hundra mijoner kronor ti hjäpinsatser i fyra värdsdear med tyngdpunkt på Afrika. Vi samarbetar med okaa partner inom tre områden: socia omsorg, utbidning och sjävförsörjning. Vår vision är att genom effektiva metoder stödja utsatta människors vija och förmåga att förändra sina ivsvikor. Vårt uppdrag är att utifrån ett rättighetsperspektiv bekämpa fattigdom och bidra ti håbar utvecking inom våra huvudområden. Vi vi med information engagera fer för Läkarmissionens vision. Svenska Journaen 31

B-posttidning FÖRETAGSREPORTAGE Annons / ANNONS Våra kunder tjänar pengar oavsett om börsen går upp eer ner! RÄNTESTRATEGI MED 95% KAPITALSKYDD, BERÄKNAD AVKASTNING PER ÅR: CA 5% + EV. UPPGÅNG PÅ SVENSKA AKTIER. FRÅN 100 000KR De vet hur dina pengar kan paceras för maxima avkastning: Jan-Erik Johansson, Micaea och Aexander Hutgren. RÄNTEPLACERING MED LÅG RISK SOM GER 6,2-6,3% ÅRSAVKASTNING. MINIMUM 1000 000KR Var och hur ska man pacera sitt sparkapita i dessa finansiet oroiga tider? Det vet vi. Nu är det ett utmärkt tifäe att tryggt förvata sina pengar, och göra bra förtjänst på dem, med åga risker, säger Aexander Hutgren på Nfp (Nordisk Finansie Panering). ALEXANDER VAR TIDIGARE finansie rådgivare på stora företag som Handesbanken, Nordea och Skandia. Probemet då var att jag ju inte kunde rekommendera en konkurrent, även om jag visste att de hade bättre paceringsaternativ. Jag vie bi oberoende. Jag brinner för att hitta vägar ti maxima avkastning för mina kunder, och nu förhandar jag med bankerna för att få bästa möjiga avta, säger han. Han berättar engagerat om hur bankerna nu är i behov av pengar, och att han som representant för sina kunder har bra ägen att förhanda. Som rådgivare har han avta med de stora bankerna, både svenska och utändska. Han och hans koegorpå Nfp vet hur de ska optimera sina kunders paceringar och sparande. Banker som säjer obigationer har svårt att hitta köpare det är köparens marknad och därför kan vi göra riktigt bra affärer för våra kunder just nu. DERAS STORA KUNDER är pensionskassor, ideea organisationer, kyrkor och företag. Men de har också fera mindre kunder. Javisst, små kunder får också tigång ti de instrument som annars är förbehået de stora investerarna. Och för aa har vi en grundfiosofi: aa risker ska tas bort. Kunderna ska inte kunna förora pengar. Och det är det hittis ingen som har gjort, förkarar Aexander, inte utan en viss stothet. Nfp har fera fina referenser från sina kunder. Det har att göra med företagets andra fiosofi: kunderna ska bi så nöjda att de återkommer. Det gör man naturigtvis när man får bra avkastning på sina pengar. MEN VAD TJÄNAR NFP PÅ AFFÄRERNA? Vi har kostnadsfri rådgivning. Sedan får vi våra intäkter från everantörer som vi anitar. Exempevis courtaget på värdepapperspaceringar. För kunden innebär det ingen merkostnad att anita oss jämfört med att vända sig direkt ti bank, säger Aexander.