PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström

Transkript

1 Dagens evangelietext är ur Lukas evangelium, kap 17, vers De första verserna lyder : Tillfrågad av fariséerna om när Guds rike skulle komma svarade han (Jesus):Guds rike kommer inte på ett sådant sätt att man kan se det med sina ögon. Ingen kan säga: Här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är inom er. PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström Har ni fiskat någon gång? Har ni försökt fånga en fisk med bara händerna? Hur man än greppar så glider fisken ur ens händer. Det är så gott som omöjligt! För det mesta lyckas fisken sprattla sig ur greppet och kommer i vattnet igen och vi har förlorat kampen mot fisken! Guds rike är som den hala fisken. När vi försöker få grepp om den, så liksom slinker den ifrån oss. Orsaken är att det är Gud som skapar innehållet i Guds rike. Vi får däremot gärna vara med i riket. Och vi kan beskriva det vi har varit med om, när vi gjort egna erfarenheter av Guds rike. Guds rike, är just det! Det är Gud som GÖR det! Vi kan delta i det, eller kan vi säga nej tack till erbjudandet. Den friheten har Gud gett oss! Det innebär att vi också kan säga ja tack, jag vill vara med. Vi kan och får säga Gud, du är min Gud, och jag är glad för det! Guds rike är Guds det innebär att Han/Hon styr där, skapar där, och gör sitt rike möjligt. I dagens predikan är det just våra bilder av Guds rike som kommer i fokus, hur tänker du om Guds rike? När vi funderar över vilka bilder vi har av Guds rike, så kan vi också fråga oss vilka erfarenheter vi fått av Guds rike. Vilka erfarenheter har vi från vårt eget liv som liksom gav oss en försmak av Guds rike? Ingen av oss kan ta ifrån en annan människa hennes erfarenheter. Men vi kan lyssna på varandra och därmed vidgas vår kunskap om Gud. Vi kan dela våra erfarenheter med varandra! Så växer vår förståelse om Riket som är Guds, där Gud skapar i harmoni, överflöd och stor variation.

2 Detta text står på väggen i Londons moderna museum. Texten ger mig tankar kring dagens ämne som berör Guds rike Vision as reception, betyder på svenska Vision som mottagning, dvs något vi kommer till. Vision as reflection, betyder Vision som reflektion, ungefär som riket som inspirationskälla. Vision as projection, betyder Vision som projektion. En projektion kan vara att vi ser det vi vill se. Här i församlingen har några ur församlingsrådet och anställda just gjort en resa till London. Vi kom hem sent i måndagskväll. Det var en studieresa och vi gjorde oss bekanta med fyra olika anglikanska församlingar som verkar mitt i storstaden. Vi kommer att ha anledning att tala om denna studieresa många gånger framöver. I dag vill jag bara beröra några korta bilder och reflektioner jag gjort med tanke på dagens ämne om Guds rike. Just under dessa dagar vi var där råkade det också vara en högtid som heter Remembrance day. Det är en dag till minne av alla dem som fått sätta livet till i något av de krig som skett i Englands, Europas och hela världens historia under de senaste hundra åren. Som jag uppfattar det vill man hedra dem och deras familjer, samtidigt som man tackar för freden. Man vill visa på hur viktigt freden är och därför är det viktigt att vi oförtröttligt aktivt jobbar för den. Under hela högtidsdagen var det parader med omkring varande festligheter.

3 Denna bild är tagen från paraden på eftermiddagen. Vi kan fråga oss själva: vad ser vi här? Är det krigets män och kvinnor som vi ser? Eller är det fredens män och kvinnor på bilden? När jag tog fotot, berördes jag starkt över det jag såg. Sedan började jag fundera på just det här. Det en person ser som något fantastiskt glädjande och frihetsbevarande, kan för den andre vara något skräckinjagande eller något som ger en obehagskänsla. Vad ser du? Det sköra livet, behöver ett beskydd! Men blir skyddet för trångt, så kvävs livet och vill revoltera ut till frihet. Men när livet blir helt skyddslöst söker livet efter både skydd och stöd. Det tredje fotografiet är på en bild från naturen, en klängväxt. En bild som vill visa på livet självt. Det vittnar om hur det blir när Guds kraft få råda eller segra. Här kan vi ställa oss frågan, när skapas förutsättningarna för det goda riket? så långt som det kommer an på oss människor? Vad kan vi göra för fredens rike, Guds rike, livets rike..o.s.v.?

4 En sak har vi lärt oss genom 1900-talets historia, att Våld föder våld! Då kan vi fråga oss, råder även det omvända att Fred föder det fred? Det är en fråga som tål eftertanke. Kanske kan man säga så här, fred skapar förutsättningar för fortsatt fred, men någon garanti på fred finns det inte. När blir det fred? Hur är det när det är fred både i det yttre och i det inre livet? Fred hör ihop med Guds rike! Det är en återkommande hälsning från Gud till oss. Änglarna på julnatten sjöng om Guds frid och fred. Jesus talar om det vid flera tillfällen. Och vi möter det i Gudstjänsten i den återkommande avslutningen med välsignelsens ord. Så därför, fråga dig själv, vad är Guds rike för dig? Nästa bild är egentligen ett misslyckat foto på en flygmaskin. Reflexerna i rutan gör den spöklik. Men bilden ställer frågan: vad är illusion och vad är verkligt? Vågar vi ställa oss den utmanande frågan: Är Guds rike, en illusion? Eller är det som med den här bilden, att det blandas, vår illusion blandas med Guds vision för sitt rike och det Jesus låtit oss veta om det kommande?

5 Nästa bild är på en soluppgång. Det är en återkommande bild i bibelns ord, att Guds rike är som en soluppgång. Den plötsliga förändringen läser vi om i dagens evangelie text. Det är en dubbelhet här. Å ena sidan finns det ett kommande Guds rike, som är gott. Å andra sidan finns Guds rike redan här och nu, som vi läste i textens inledning. När vi tänker på Guds rike och Kristi ankomst, som en soluppgång, kan vi göra följande reflektion. Precis före solens uppgång är natten som kallast och mörkret som djupast. För några av oss är den stunden som mest ångestladdad. Men så kommer soluppgången, på ett sett så oväntad, men samtidigt väntad av oss. Solen går ju upp varje morgon. Den sista bilden i min predikan, är på S:t Pauls kyrka i London. Det är Londons motsvarighet till vår domkyrka. Den är mycket vacker både utanpå och inuti. Sankt Pauls församling var en av de fyra vi besökte. Något som återkom vid våra studiebesök var att alla sa det är inte byggnaden som är församlingen, utan församlingen är alla de som kommer,

6 som bär upp bönen, sången, Gudstjänsten, diakonin, verksamheten, som hjälper till och ta ansvar på olika sätt. Vi tillsammans är församlingen. När vi lyfter blicken över våra egna sammanhang, ser vi att vi tillsammans med alla troende är ett nätverk av församlingar i stor variation av stilar och beteenden, som hör samman i den världsvida kyrkan. När vi har tillit till vår Herre Jesus Kristus som vår räddare och frälsare, när vi delar förvissningen om Guds närvaro i livets alla under och vi gläds med Guds ande, då blir det frukt, d.v.s. det blir resultat av Guds närvaro mitt ibland oss. SAMMANFATTNING I dag möter vi tankar om Guds rike. Guds rike låter sig inte fångas av oss och vi kan aldrig behärska dess kraft eller gåvor. Det slinker ur vårt grepp om vi försöker. Gud välsignar oss med frid och fred som övergår allt mänskligt förstånd, Gud delar livet med oss och genom Jesu Kristi närvaro här och nu. Livet blomstrar när det värnas, beskyddas utan att för den skull begränsas allt för snävt. Annika Vårblom Sandström Präst i Sankt Lars församling