VERKSAMHETSPROGRAM FÖR VÄSTBERGASKOLAN AB 2013-2014 Verksamhetsidé: Västbergaskolan ska vara en attraktiv skola för elever, föräldrar och medarbetare. Vi ska bedriva en skola där vi har höga förväntningar på våra elever, för att de ska utvecklas så långt som möjligt utifrån sin förmåga. VP:n bygger på: utvärderingar av föregående års verksamhetsprogram utvärdering av brukarundersökning, trivselenkät och Friends-enkät elevresultat på nationella prov och betyg utvärderingar från varje arbetslag och verksamhet i skolan 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skolans organisation Budget Elevperspektiv: Trygghet och trivsel Kunskap och lärande Ansvar och inflytande Särskolans arbetsplan Personalperspektiv: Fortbildning Arbetsmiljö Övriga utvecklingsområden för 2013-2014 SKOLANS ORGANISATION Västbergaskolan AB drivs sedan 1 juli 2001 som fristående skola och ägs av rektor Hans Larsson. Ledningsgruppen består av: Hans Larsson, rektor Kenth Aronsson, VD Karin Forsberg, biträdande rektor F 3 och 4 6 Anna Stenbom, biträdande rektor 7 9 Anastasia Genaridu, biträdande rektor för särskolan Ledningsgruppen förstärks med Pia Johnsson, arbetslagsledare 4-6 och Elisabeth Segeblad- Lundin, arbetslagsledare för skolbarnsomsorgen. Organisationsplan 2
Skolan har 107 anställda, varav 95 som är tillsvidareanställda (27 män och 80 kvinnor). Antalet elever är 655, varav 639 tillhör grundskolan och 16 tillhör särskolan. Grundskolans elever kommer huvudsakligen från närområdet som omfattas av Telefonplan, delar av Midsommarkransen, Hökmossen och Västberga. Grundskolan är indelad i tre olika arbetslag: Arbetslag F 3 består av fyra avdelningar: Mikrofonen, Jacket, Kobran och Luren. Varje avdelning har tre åldershomogena klasser med vardera 24 elever och tillhörande fritidshem. Arbetslag 4-6 består av tre klasser åk 4 samt 2 klasser åk 5 och 6 med vardera 24 elever och tillhörande fritidsklubb för elever i åk 4 och 5. Arbetslag 7-9 består av tre klasser per årskurs med vardera ca 20 elever. Särskolans träningsskola har 16 elever uppdelade i tre elevgrupper; låg, mellan, mellan/hög med tillhörande tre fritidsavdelningar. Följande arbetsgrupper finns på skolan: antimobbningsgruppen, hälsogruppen, datapedagogiska gruppen, arbetsmiljögruppen, fortbildningsgruppen, krisgruppen och Comenius, miljögruppen. Varje arbetsgrupp bidrar till skolans utveckling och börjar läsåret med revidera handlingsplanen för årets arbete. BUDGET Helårsbudget Summa intäkter: 75,7 Mkr Kostnader: lokaler 15,6 löner/läromedel 25,5 särskolan 4,1 skolbarnsomsorgen 11,3 administration 5,7 sociala aktiviteter/elevservice 5,3 elevvård 2,7 pedagogiska aktiviteter 2,7 fortbildning 0,3 övrigt 2,5 Summa kostnader: 75,7 Mkr 3
ELEVPERSPEKTIV TRYGGHET OCH TRIVSEL Mål: Alla elever ska känna sig trygga och få arbetsro Skolan har en likabehandlingsplan, Lbp, som är väl förankrad i skolans verksamhet och bygger på Skollagen (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567)och Lgr11. Varje år revideras likabehandlingsplanen och en ny årlig plan upprättas utifrån resultat från bl a brukarundersökning och trygghetsenkät/friends-enkät. Skolans värdegrund och regler förankras bland elever och personal i det vardagliga arbetet. För att t ex skapa arbetsro är det viktigt att Skollagens åtgärdstrappa följs om en elev bryter mot reglerna. Det innebär då utvisning, kvarsittning och kontakt med hemmet. Händelsen dokumenteras i en avvikelserapport. För att skapa trygghet och gemenskap börjar läsåret med ett antal upptaktsdagar där man jobbar med bl a grupp- och individstärkande övningar. I alla årskurser finns schemalagd tid för livskunskap där bl a skolans värdegrund förankras. Alla elever i åk 3 är faddrar för elever i förskoleklass. Fadderverksamheten fortsätter till och med åk 5. Skolan har ett samarbete med organisationen Friends. I åk 4-9 utses två elever i varje klass till kamratstödjare. Deras uppgift är att vara delaktiga i det förebyggande arbetet mot mobbning och de har regelbundna möten med representanter från antimobbningsgruppen. Skolans antimobbningsgrupp har regelbundna möten och arbetar för att få till stånd en trygg och positiv arbetsmiljö för alla elever på skolan. De kartlägger årligen riskfaktorer i miljöer och områden där kränkning kan uppstå samt sammanställer elevenkäter kring elevers fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Antimobbningsgruppen utreder och åtgärdar även eventuella anmälningar om mobbning, trakasserier eller kränkningar, se Lbp. De är också stöd för kamratstödjare och personal. Skolans elevhälsoteam, EHT, består av skolsköterska, skolläkare, specialpedagog, kurator, studie- och yrkesvägledare och psykolog. EHT-möten, där olika elevärenden behandlas, hålls varje vecka tillsammans med rektor/biträdande rektor. Skolhälsovården, som består av två skolsköterskor och en skolläkare, arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande genom hälsosamtal och hälsokontroller. För att skapa kontinuitet under hela dagen för barn i åk 1 3 är fritidspersonal knuten till varje klass och de är också med på utvecklingssamtalen under höstterminen. I den dagliga rutinen för alla lärare ingår att registrera frånvaron av elever i Skola24. Om en elev är frånvarande utan att ha blivit sjukanmäld måste handledare/meddela vårdnadshavare inom samma dag. För yngre elever ska det ske så tidigt som möjligt på förmiddagen. I vårt skolkök är den mat som serveras till största delen egenlagad och tillagad av närproducerade råvaror i den utsträckning de går att få tag på. 4
Uppföljning För att följa upp elevernas mående genomförs årligen trygghetsenkäter i alla årskurser, samt Stockholms stads brukarundersökning för åk F, 2, 5 och 8, vars resultat analyseras och ger viktig vägledning för att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Resultaten från dessa undersökningar ligger sedan till grund för det systematiska kvalitetsarbetet, likabehandlingsplanen och verksamhetsprogrammet. För att följa upp eleverna psykosociala situation gör skolsköterskan en hälsoprofil över samtliga elever i åk 4 och 8. För att få en överblick över hur klasserna fungerar och upptäcka eventuella elever som behöver särskilda åtgärder, genomförs klassgenomgångar/betygsvarningar med alla klasser två gånger per läsår. Inför dessa genomgångar analyserar varje klasslärare/handledare dessutom frånvaron för sina elever för att upptäcka eventuella tecken på ohälsa. Ett annat tillfälle att diskutera elevens trygghet och trivsel är vid utvecklingssamtalen som genomförs varje termin. Indikator lå 11/12 lå 12/13 Andel elever i F-klass som kan arbeta i lugn och ro på lektioner 63% 51% Andel elever i åk 2 som kan arbeta i lugn och ro på lektioner 59% 57% Andel elever i åk 5 som kan arbeta i lugn och ro 49% 65% Andel elever i åk 8 som kan arbeta i lugn och ro 68% 68% Följande siffror är tagna ur Brukarundersökningen, varifrån vi valt ut resultat vi vill förbättra. Se Likabehandlingsplanen för övriga förbättringsområden inom respektive arbetslag. arbeta fram bra metoder för att skapa trygghet i klasserna öka arbetsron under lektionstid, bl a genom att vara mer konsekventa med åtgärdstrappan när någon elev bryter mot skolans regler förbättra rutinerna för att snabbt upptäcka ogiltig frånvaro hos elever för att omedelbart kunna kontakta hemmet arbeta fram en hälsoplan arbeta förebyggande kring nätmobbning, t ex genom Friends-föreläsning. höja kvaliteten på maten i skolköket, bl a genom att öka andelen egenlagad mat maten ska kvalitetssäkras utifrån Skolverkets rekommendationer 5
KUNSKAP OCH LÄRANDE Mål: Ge samtliga elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplanens kunskapskrav. Arbetet med implementering av Lgr 11 fortsätter även under det här läsåret. För att få kontinuitet under läsåret i att följa elevernas kunskapsutveckling har skolan en gemensam arbetsgång med bestämda datum för att skriva omdömen, genomföra utvecklingssamtal, skriva individuella utvecklingsplaner och följa upp dessa. För de elever som bedöms ha svårigheter att uppnå kunskapskraven för åk 3,6 respektive 9 utarbetas åtgärdsprogram. Alla elever från åk 4-9 erbjuds lärarledd studietid 1 gg/vecka efter den obligatoriska undervisningens slut. Skriftliga pedagogiska planeringar presenteras för eleverna i varje ämne. I planeringarna framgår vilka konkreta mål som ska uppnås och vilka förmågor som ska bedömas och hur bedömningen ska gå till. Överlämningar sker vid varje stadieövergång, där mottagande lärare får ta del av elevernas kunskapsutveckling. Skolan har ett eget bibliotek med en tillsvidareanställd bibliotekarie som samarbetar med alla klasser för att främja läsintresset. Vid flera tillfällen under året bjuder vi in författare som besöker klasser för att berätta om sina böcker och sitt författarskap för att öka elevernas intresse för litteratur och skrivande. På skolan finns två datasalar som används av både skola och fritidshem. Schemalagd tid för dataundervisning finns för åk 2, 3 och 4. Alla våra klassrum är utrustade med antingen Smartboards eller projektorer. Det finns dessutom ett antal ipads som används i undervisningen. Alla barn med språksvårigheter erbjuds en ipad. Skolans studie-och yrkesvägledares uppgift är att ge eleven goda förutsättningar att fatta väl underbyggda beslut inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen. Det sker dels genom vägledning och information. För att få praktiska erfarenheter från arbetslivet och dessutom väcka elevernas intresse för olika yrkesområden genomförs bl a Prao två dagar i åk 6 och två veckor i åk 8 respektive 9. Eftersom studie- och yrkesvägledningen är hela skolans ansvar arbetar vi efter en arbetsplan, Studieoch yrkesvägledningsverksamheten Västbergaskolan, som revideras årligen. För att höja kvalitén inom skolbarnomsorgen och få gemensamma arbetsformer finns en arbetsplan. Den ska ligga till grund för den verksamhet som planeras och genomförs på alla fritidshem. Skolan har ett internationellt samarbete med skolor i Europa inom vilket elev- och lärarutbyten sker genom Comenius-projektet. 6
Uppföljning Varje termin genomförs betygsgenomgångar i åk 7 9 för att se över och säkerställa behovet av åtgärdsprogram och eventuella extrainsatser för att elever ska nå kunskapskraven i olika ämnen. Speciallärare gör en klassöversikt av klasserna åk 1 9, vilket är en sammanställning där man ser resultaten från de prov och kartläggningar som genomförts. Den används vid klassgenomgångarna/betygsgenomgångar för att få en samlad bild över klassen och de elever som eventuellt behöver stöd. Som en del av det systematiska kvalitetsarbetet träffas lärare i olika ämnen för att sammanställa och analysera resultaten från bl a de nationella proven för att därmed utveckla sin undervisning. Förutom de nationella proven genomförs återkommande olika diagnoser, som t ex DLS och LUS för att få en kartläggning över de elever som behöver extra stöd i ett ämne. Det är Västbergaskolans rektor som ansvarar för att fördela resurser till de elever som behöver extra stöd för att nå kunskapskraven. Detta görs i samråd med EHT, lärare och biträdande rektorer. Indikator lå 11/12 lå 12/13 Andel elever i åk 9 med behörighet till de nationella programmen 97% 95% Andel elever i åk 9 som uppnår målen i alla ämnen 91% 89% Andel elever i åk 9 som klarar Np i svenska 97% 97% Andel elever i åk 9 som klarar Np i engelska 90% 100% Andel elever i åk 9 som klarar Np i matematik 93% 94% Andel elever i åk 9 som klarar Np i so (religion) - 89% Andel elever i åk 9 som klarar Np i no (kemi) - 98% Andel elever i åk 6 som klarar Np i svenska 96% 95% Andel elever i åk 6 som klarar Np i engelska 90% 98% Andel elever i åk 6 som klarar Np i matte 92% 100% Andel elever i åk 6 som klarar Np i so (geografi) - 98% Andel elever i åk 6 som klarar Np i no (fysik) - 98% Andel elever i åk 3 som klarar Np i svenska 88% 99% Andel elever i åk 3 som klarar Np i matematik 92% 96% Andel elever som uppnått LUS punkt 15 i åk 3 94% 96% Np = nationella proven införa ett inkluderande arbetssätt och utveckla individanpassning i klassrummet alla undervisande lärare ska arbeta med språkutveckling ge eleverna större utrymme att träna förmågor enligt kunskapskraven förtydliga kunskapskraven för eleverna erbjuda alla elever med dyslexi egen arbetsdator eller ipad förenkla lpp-blanketten för att förtydliga undervisningens mål förenkla bedömningsunderlaget i Skola24 se över och utveckla dataundervisningen för eleverna 7
ANSVAR OCH INFLYTANDE Mål: Att öka elevers delaktighet och inflytande över sin utbildning och sin miljö. Klassråd och elevråd är viktiga forum för elevernas delaktighet och inflytande över både studier och miljö. Klassrådens och elevrådens funktioner förtydligas genom att göra eleverna medvetna om rättigheter, skyldigheter och former för beslutsprocesser. I årskurs F 9 ska eleverna vara med och planera arbetet tillsammans med läraren utifrån kunskap och mognad. Eleverna ska inför varje utvecklingssamtal få möjlighet att gå igenom sina omdömen och reflektera över sin egen utveckling och därigenom vara bättre förberedda inför utvecklingssamtalen, Arbetsplanen för fritidshemmen och förskoleklasserna är bl a ett bra stöd för verksamheten för att få ett gemensamt arbetssätt på alla fritidshem när det gäller barnens delaktighet. Under samlingarna på fritids finns dessutom möjlighet att önska aktiviteter och där finns förslagslådor där barnen kan lägga önskemål aktiviteter. Uppföljning Vi följer upp resultaten från enkäter som behandlar elevinflytande och på arbetslagsmöten och ledningsmöten ska ev frågor från elevråden tas upp. Skolbarnsomsorgen utvärderar och följer upp arbetet vid två tillfällen/läsår för att öka barnens inflytande och ansvar på fritidshemmen. Indikator lå 11/12 lå 12/13 Andel elever, f-klass, som förstår vad som sägs under utvecklingssamtalet Andel vårdnadshavare, f-klass, som är nöjd med det inflytande de har över skolarbetet Andel föräldrar, fritids, som är nöjda med dialogen på utvecklingssamtalen för att deras barn ska utvecklas Andel barn, fritids, som är nöjda över det inflytande de har över aktiviteterna 65% 82% 58% 70% 44% 66% 59% 91% Andel elever, åk 5, som vet vad de behöver för att nå målen i alla ämnen 82% 79% Andel elever, åk 8, som vet vad de behöver för att nå målen i alla ämnen 50% 78% Följande siffror är tagna ur Brukarundersökningen, varifrån vi valt ut resultat vi vill förbättra. öka inflytandet för eleverna genom att göra dem delaktiga i planeringsarbetet och göra regelbundna utvärderingar ge större utrymme under lektionstid till självvärdering och kamratrespons ge konkreta mål med tydliga kravnivåer som eleverna förstår och därigenom ge dem ökat ansvar för sin kunskapsutveckling ge utrymme för föräldrars delaktighet för de yngre eleverna i de dagliga mötena och utvecklingssamtalen stötta arbetet för att få ett mer aktivt elevråd i arbetslag 7 9 och ge eleverna mer inflytande över miljön i och kring ljushallen skapa ett elevråd för åk 1-3 8
Särskolans arbetsplan Syfte Det enskilda barnets/ungdomens självkänsla och trygghet är utgångspunkten i all verksamhet. Verksamheten ska ses i ett helhetsperspektiv, då skola och fritid varvas under hela dagen, styrd av elevens behov. Personal och organisation Verksamheten innefattar träningsskolan med en kursplan som består av fem områden: Estetisk verksamhet, Kommunikation, Motorik, Vardagsaktiviteter och Verklighetsuppfattning. Skolan har för närvarande 16 elever inskrivna och en personalgrupp på 10 personer, varav 9 heltid och 1 deltid. Eleverna är placerade i 3 grupper. Under skoltiden arbetar en/två klasslärare och en/två fritidsledare. På Korttidstillsynen går det 8 ungdomar och fritidshemmet 8 barn. Personaltätheten på fritidsverksamheten ligger mellan en/tre barn per personal beroende av behov. Det arbetar 6 fritidsledare, dessa arbetar även under förmiddagarna inom skolan. Särskolan är ett arbetslag som är uppdelad i små grupper utifrån elevernas ålder och behov. Skolans, fritids och Korttidstillsynens övergripande mål är: att ge eleverna kunskaper som gör att de kan påverka sin egen situation och sina relationer till andra att använda It som kommunikation att barnen/ungdomarna skall känna gemenskap, öva sin självständighet samt skapa aktiviteter som ger en meningsfull fritid. att sträva efter ett tillitsfullt och jämlikt förhållande mellan elever och mellan elever och vuxna att sträva efter ett gemensamt förhållningssätt gentemot elevernas olika behov att skapa en heldagsskola. Språk och Kommunikation Mål att utveckla den kommunikationsform var och en är bäst på att kunna använda kommunikationen som ett redskap för att nå ökad delaktighet i vardag och samhälle att kunna lyssna, samtala och samspela med andra att eleven ska utveckla sin vilja att kommunicera vi använder digitalkamera och dator individuella dagsscheman och arbetsscheman individuell dagbok med bilder/foton och text, ger chans till spontan kommunikation om det som varit och utvecklar/lockar språket i kommunikation och skrift alternativ och kompletterande kommunikation, t.ex. tecken, bilder, kommunikations kartor, samtalsmatta som schema vid t.ex. utflykter, som utvärdering vid berättelser.. pekkarta utformad för ett visst projekt sociala berättelser för vissa elever och situationer språk och ljud under lek i tex. drama och musik information till hemmen om aktuella tecken som eleven använder/lärt sig bilder uppsatta för eget val, t.ex. på Youtube, filmer, Ipad... 9
kommunikation ska genomsyra allt vi gör, samtalsgrupper var en bra start in i att använda pekkartor/akk men nu frångår vi den formen diskussioner i personalgruppen-uppföjlning-utvärdering att kartorna blir mer individuella och ett levande material att samtalsmattan finns med mer regelbundet och blir ett levande arbetsmaterial sociala berättelser ska användas vid behov ha fler bilder uppsatta för eget val/kommunikation, leksaker, spel, tältet, appar, saga, musik etc fortsätta göra pekkartor för ett visst projekt, aktivitet och situation det här året ligger tyngdpunkten på elevers självreflekterande, tex. att veta och stå fast vid vad man tycker informera hemmen om aktuella tecken och intressen få tillbaka funktionen med tecken till bilder i Communicate programmet använda Ipad tex. pratkort- AKK app, pekkarta, talapparat koppla Ipad med smartboard, tex, skriva i skolstil (app) och sedan skriva ut It-data Mål att utveckla sin förmåga att använda tekniska hjälpmedel att eleverna tillägnar sig strategier för att söka kunskap vissa elever gör sina dagsscheman och arbetsscheman och dokumenterar sin dag med hjälp av datorn använder Ipad för strukturerad och fri verksamhet samt som belöning elever söker på Youtube och Bolibompawebben inom sina intresseområden en grupp söker information på nätet tillsammans om vad de ska göra vi har tillgång till en smartboard, där det går att använda text och bild på samma blad, elever kan förflytta/välja bilder direkt på skärmen, går att välja att skriva med penna, finger eller tangentbord. att utöka arbetet med Ipad med fler program och även utöka med internet använda dator, Ipad, smartboard mer till de elever som har svårt att hålla i penna att all personal får information om hur man använder smartboard, använda en del planering till det få mer fördjupad kunskap om att använda smartboard i pedagogiskt syfte göra fler egna program i smartboard s tillgång till fler smartboard s avsätta tid för att anpassa program i Ipad för elev och aktivitet lås funktion för rastappar testa ny app för schema på Ipad - niki agenda 10
Fritids - Korttidstillsyn - Rastverksamhet Heldagsskola är innehållet viktigt med överlämning när elever och personal byter grupp gemensam planering mellan skola och fritids eleverna har möjlighet att välja mellan två eller fler aktiviteter vissa elever väljer mer fritt medan andra elever erbjuds ett val utifrån ett utbud vi strävar efter att hitta meningsfull sysselsättning för eleverna en grupp har ingen skillnad på skola och fritids, de hänger ihop, en dag är jämnt fördelad mellan styrd verksamhet och lek vi informerar om viktiga saker omkring våra elever på personalmötena fortsätta med samplanering mellan gruppens personal fortsätta informera på personalmötena - alla behöver veta det viktigaste om eleverna delta i handledning kring de elever man har diskutera/analysera vad fritid/rast innebär för eleverna förbättra överlämning av information när elever och personal byter grupp under dagen - avsatt tid för det uppdatera oss om medicinering av elever förbättra miljön i våra lokaler, den ska locka till aktivitet tänka på utrymmet i köket vid fritid/rast, så att det blir ett deltagande på lika villkor för elever och personal alternera mellan styrd och fritt val utifrån ett utbud eller helt fritt omstrukturera verksamheten till heldagsskola 11
PERSONALPERSPEKTIV FORTBILDNING Mål: Vi ska höja kvaliteten på undervisningen och ha en likvärdig bedömning. Vi ska höja kvaliteten på fritidshemmen och få ett gemensamt arbetssätt på alla avdelningar. : Skolan har en fortbildningsgrupp som varje år upprättar en fortbildningsplan som ligger till grund för skolans fortbildningsarbete. För att få möjlighet till en lärande organisation finns gemensam tid för alla lärare till planering, utvärdering, diskussioner och sambedömning. Vi har en gemensam ämneskonferens varje vecka, pedagogiska träffar varje månad och studiedagar utlagda under läsåret. Med hjälp av de bedömningsunderlag och de nationella prov som Skolverket tillhandahåller får vi även en likvärdig bedömning med andra skolor. Genom tekniklyftet är Västbergaskolan fr o m det här läsåret en diplomerad teknikskola, vilket innebär att vi har en arbetsplan som syftar till att höja kvaliteten på undervisningen i ämnet teknik, samt öka elevernas intresse för teknikämnet. Vi utvecklar kvaliteten på fritidshemmen genom att arbeta efter den arbetsplan som är utarbetad utifrån Skolverkets allmänna råd. Tillsammans hittar personalen gemensamma utvecklingsområden utifrån bl a elevers och föräldrars utvärderingar. Uppföljning Det systematiska kvalitetsarbetet på skolan utgår från arbetslagskonferenser, ämneskonferenser och pedagogiska träffar som är forum för diskussioner bl a om hur kvaliteteten på undervisningen ska höjas. Där kan synpunkter och önskemål komma fram som tas med till fortbildningsgruppen där representanter från alla stadier är representerade. Under utvärderingsdagarna i juni analyserar vi och följer upp t ex resultaten från de nationella proven samt utvärderar årets fortbildningsarbete. Fritidshemmens arbetsplan följs upp och utvärderas vid två tillfällen under läsåret. fortbildning för alla lärare i att arbeta språkutvecklande med ett inkluderande och individanpassat arbetssätt få en röd tråd när det gäller betygssättning mellan stadierna fortsätta utveckla det pedagogiska arbetet med hjälp av digital teknik hitta bra verktyg för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling personalen erbjuds en frivillig fortbildning genom Pim, steg 3 utse två förstelärare i syfte att utveckla undervisningen 12
ARBETSMILJÖ Mål: Att öka trivseln och välbefinnandet för personalen. Skolan strävar efter att alla medarbetare ska känna att de är delaktiga i skolans utveckling. Detta kan ske genom t ex skolans samverkansgrupp, som består av skolledningen samt de fackliga representanterna, som träffas kontinuerligt för att diskutera frågor som sedan förs ut till arbetslagen på APT-träffar. Andra forum är t ex skolans olika arbetsgrupper som diskuterar och lyfter frågor till och från arbetslagen. För att tydliggöra arbetsgruppernas uppdrag och mål utarbetas en arbetsplan som ska ligga till grund för årets arbete. All personal som är anställd en termin eller längre har tillgång till ett friskvårdsbidrag samt ett kostnadsfritt deltagande i valfritt motionslopp. Dessutom erbjuds all tillsvidareanställd personal en privat sjukförsäkring för att kostnadsfritt få snabb och professionell hjälp vid eventuell sjukdom. Varje år ska alla anställda erbjudas ett medarbetarsamtal med sin närmaste chef. För att skapa gemenskap och tillsammans få en bra start på läsåret anordnas en upptaktsdag för all personal på annan ort. Under läsåret anordnas återkommande After Work-träffar samt andra trivselbefrämjande aktiviteter. Uppföljning Arbetsmiljöenkät samt trivselenkät genomföras årligen för all personal. Den individuella arbetssituationen tas upp under medarbetarsamtal samt vid individuella samtal när så önskas. tydliggöra beslutsvägarna på skolan förbättra återkoppling från arbetsgrupperna till arbetslagen planera och genomföra ombyggnader i aulan förbättra akustiken i matsalen erbjuda hälsoundersökning 13