Dietistutredning - vid födoämnesöverkänslighet med symtom från mag-tarmkanalen



Relevanta dokument
Kost vid IBS & behandling med FODMAP. Leg. Dietist Erik Jönsson

Kostbehandling av födoämnesallergi Vad kan bli fel, hur kan vi förbättra? Linköping 15 sept 2011 Leg. Dietist Agnes Pal

Födoämnesallergi. Norrbottensmodellen. ALK dagar hösten 2018 Anna Sandin, barnallergolog

BVC-utbildning september 2012 Gunilla Norrman

FÖDOÄMNES- PROVOKATIONER

Kostbehandling hos barn med allergier

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Irritable Bowel Syndrome

Överkänslighet mot Biogena aminer

ALLA TÅL INTE ALLT! MATALLERGI

GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting

Diagnostik vid. matöverkänslighet. Innehåll. Förekomst. Olika typer av överkänslighet. Utredning av en misstänkt allergisk reaktion

Födoämnesallergi - Provokation

MAT SOM INNEHÅLLER GLUTEN

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Allergisk reaktion hos barn

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin

Frågeformulär - Födoämnesallergi och annan överkänslighet mot mat

Läsa och förstå text på förpackningar

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Reaktioner på mjölk. Centrala Barnhälsovården Leg. Dietist Julia Backlund

KAD-bara när det behövs

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015

Nötprovokationer. Susanne Glaumann, Med dr, Barnläkare Ann-Charlotte Sundqvist, barnssjuksköterska Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

IBS-utredning ur ett EBMperspektiv. ska vi göra och varför?

"Healthy eating and diabetes,

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Infektions- och lungmedicin, inriktning allergi

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Frågeformulär 6 månader

FERRING PHARMACEUTICALS PICOPREP INSTRUKTIONER FÖR TARM- RENGÖRING INFÖR KOLOSKOPI VUXEN DOSERING I DENNA FOLDER

Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Till vårdnadshavare 1

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Information till dig som ska ta ReFermin

Kostråd vid inflammatorisk reumatisk sjukdom

Nutritionsproblem och åtgärder

Frågor. om tillfällig diarré. om tillfällig diarré. Några praktiska råd vid tillfällig diarré!

GvHD i tarm, nutritionsbehandling (rekommendation

Basofil allergenstimulering- CD-sens

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Vi reder ut begreppen.

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Mild allergisk reaktion. Korsreaktioner. Den akuta reaktionen Allergisk chock

Hälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott

Frågeformulär 3 månader

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Variera mera. tips och inspiration till Resource Soup NOURISHING PERSONAL HEALTH

Nyligen tillblandad ersättning i flaska kan antingen värmas i vattenbad eller i flaskvärmare.

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

SPECIALDIETER SAMT ETISKA ÖVERTYGELSER VID SKOLOR OCH LÄROANSTALTER

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Lokal anvisning

Praktiskt prov i hem och konsumentkunskap

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

70% Visste du att % av Sveriges befolkning har IBS. av dem är kvinnor

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Miljökontoret Linköpings kommun

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi SEDS HÖSTMÖTE 10 NOVEMBER 2017

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet.

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Bilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln

Temakväll: Jag tål inte mjölk

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

NU BALLONGEN FÖR 12 MÅNADER

Kostbehandling vuxna

Bilaga 6 B Praxisundersökning

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Ingrid Larsson Obesitasmottagningen Sahlgrenska kuniversitetssjukhuset. Kostbehandling vuxna

HEPATIT. Personalföreläsning Lars Goyeryd

Måltidsdagarna Nya råd för måltider i skola och förskola. Vilka har rätt att få specialkost och hur gör vi den bra?

Se till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak.

Transkript:

Dietistutredning - vid födoämnesöverkänslighet med symtom från mag-tarmkanalen Johanna Åkerström, leg. Dietist Produktspecialist, Mediq Klinisk Nutrition Dietist, Allergimottagningen SU, 2007-2012 Kostanamnes Måltidsordning Livsmedelsval Portionsstorlek Eventuella kosttillskott Matlagningskunskap, matlagningsmetoder Livsmedelskunskap Social situation; familj, arbete, arbetstider, studier, fritid, boende Samband mellan födointag och symtom Födoämnen som undviks på grund av symtom Födoämnen som undviks av andra skäl Basfödoämnen som undviks - vad använder patienten för alternativ Tidigare kostbehandling/dieter/kostrestriktioner 1

Fler utredningsverktyg 24 h recall Vid akuta symtom utan känd orsak Mat och dryck Fysisk aktivitet Stress Infektioner Läkemedel, kosttillskott forts. Mat- och symtomdagbok Vid kroniska besvär utan känd orsak 14-30 dagar All mat och dryck Alla symtom 2

Individuell eliminationskost Information till patienten I vilka livsmedel det aktuella födoämnet kan förekomma Förslag på inköpsställen för ersättningsprodukter Alternativa produkter Märkningsregler Fallgropar Recept Individuell eliminationskost Elimination av enstaka födoämnen, t.ex: Mjölk, ägg, vete, soja Elimination av livsmedelsgrupper, t.ex: Biogena aminer, baljväxter, sädesslag, björkrelaterad föda Omfattande eliminationskost Baskost IBS-kost Elimination i 3-4 veckor 3

Baskost Fri från följande: Sädesslag, mjölkprodukter, baljväxter, fisk, skaldjur, fläskkött Röda och gula grönsaker, frukter, bär, kryddor och tillsatser Indikation: Diffusa besvär från övre delen av mag-tarmkanalen (ex. illamående, kräkningar utan tydlig orsak) och då elimination av enstaka födoämnen ej har gett önskat resultat. IBS-kost Fri från följande: Mjölkprodukter, sädesslag, fläskkött, skaldjur, baljväxter mm. Lågt innehåll av kostfiber, modifierad avseende kolhydratinnehåll och fettmängd Indikation: Kroniska besvär från nedre delen av mag-tarmkanalen, ex. buksvullnad, smärta, avvikande avföringsmönster och gaser. Används då elimination av enstaka födoämnen ej har gett önskat resultat. Dieten är stoppande och passar därför bäst för patienter med diarrébesvär. 4

Symtomdagbok Användning Två veckor på normalkost Hela dietperioden Under återintroduktionen Lättare göra jämförelser Återintroduktion Om symtomfrihet ej uppnåtts återgå till normalkost Om symtomfrihet uppnåtts återintroduktion Ett födoämne i taget med 2-3 dagars mellanrum Börja med sådant man inte misstänker ska ge besvär Om något ger besvär, eliminera och avvakta symtomfrihet innan återintroduktionen fortsätter 5

DBPCFC Om symtom vid återintroduktion av basfödoämnen dubbelblind placebokontrollerad födoämnesprovokation 5-provokation (vanligt vid mag-tarmbesvär) Slumpad ordning 2 aktiva / 3 placebo alternativt 3 aktiva / 2 placebo Washout-period på ca en vecka Dryck på 500 ml som intas under ca 20 min Vete, mjölk, ägg och soja Finns möjlighet att göra med fler födoämnen vid behov Symtomdagbok efter varje tillfälle Kodbrytning tillsammans med läkare och dietist Fortsatt kostbehandling Vid fastställd födoämnesöverkänslighet fortsatt elimination Uppföljning av patienten: Energi- och näringsberäkning vid behov Vilka födoämnen och ersättningsprodukter patienten bör använda sig av för att näringsmässigt kompensera för det eliminerade födoämnet Eventuellt behov av kosttillskott Matlagningsrecept, tips om kokböcker Eventuell förskrivning av SÄRNÄR om diagnoskriterier uppfylls Patientföreningar om sådana finns Ny provokation / återintroduktion efter 6-12 mån 6

Hörnstenarna i utredningen Anamnes Elimination Provokation 7