Tar du med dig jobbet hem?

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Tar du med dig jobbet hem? En enkätstudie över vårdadministratörers psykosociala arbetsmiljö inom psykiatrin Examensarbete 35 poäng Författare: Sara Ziatni Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

SAMMANFATTNING Detta arbete berörde vårdadministratörers psykosociala arbetsmiljö inom psykiatrin i Landstinget i Värmland. En enkätstudie gjordes och skickades ut till vårdadministratörer i Värmland anställda inom både öppen- och slutenvård utifrån författarens frågeställningar; Tar du som vårdadministratör inom psykiatrin med dig arbetet hem? Med denna frågeställning kom även följdfrågor såsom; o Har du någonsin påverkats psykiskt eller fysiskt hemma på grund av det du har dokumenterat? o Har du någonsin känt att du skulle behövt ventilerat, diskuterat eller prata med någon om det du dokumenterat? o Har du fått tillräcklig information om vart du ska vända dig för att få stöd, exempelvis till företagshälsovården? Enkäten besvarades av 28 vårdadministratörer. Resultaten av enkäten visade att majoriteten anställda vårdadministratörer kände att de inte behöver prata av sig, att de inte tar med sig jobbet hem och att de vet vart de ska vända sig om de skulle behöva hjälp. Men enkätens resultat visade också att det finns de vårdadministratörer som faktiskt behöver prata av sig om det de dokumenterat, att de tar med sig jobbet hem i tanken och att de inte vet vart de ska vända sig på arbetsplatsen när de mår dåligt och behöver prata av sig. Under arbetets gång besvarades författarens frågeställningar. Syftet med arbetet var att belysa eventuella problem kring jobbig dokumentation på arbetet och problemet är nu belyst. Författarens slutsats var att det är en arbetsmiljöfråga med jobbig dokumentation som måste föras vidare till respektive ledning som ska ge information till sin personal och erbjuda rätt resurser. Vårdadministratörerna saknade förberedelser om dokumentation av detta slag i både sin utbildning och på sin arbetsplats vilket också är ett problem som bör belysas och åtgärdas.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1 1.1 Inledning 1 1.2 Bakgrund 1 1.3 Syfte och frågeställning 2 2. METOD 3 2.1 Undersökningsinstrument 3 2.2 Genomförande 4 2.2.1 Tidsplan 4 2.2.2 Redovisning 4 2.4 Urval, avgränsningar och disposition 5 3. RESULTAT 5 3.1 Övriga synpunkter 10 4. SLUTSATS OCH AVSLUTANDE DISKUSSION 11 4.1 Resultatdiskussion 11 4.1.1 Bakgrundsfrågor 11 4.1.2 Dokumentation 12 4.1.3 Tar du med dig jobbet hem? 12 4.1.4 Resurser 12 4.1.5 Arbetsmiljöfråga? 13 4.1.6 Övriga synpunkter 13 4.2 Förslag om framtida forskning och avslutande diskussion 14 5. KÄLLFÖRTECKNING 17 5.1 Elektroniska källor 17 BILAGOR 1-3

1. INLEDNING 1.1 Inledning I mina tidigare utbildningar har jag fått fortbildning i hur viktigt det är att förstå innebörden i att lämna sitt arbete på arbetet och inte ta med sig det hem. Om en arbetare tar med sig sin arbetsroll hem kan både ens psykiska och fysiska mående påverkas negativt. Under min nuvarande utbildning till vårdadministratör saknar jag utförlig information kring detta, speciellt då det vi arbetar med kan vara riktigt svårt att koppla bort när arbetstagaren kommer hem om inte rätt verktyg finns tillgängliga. Att dokumentera om cancer, drogmissbruk, övergrepp, sorg, självmordsförsök, våld och kriminalitet är alltid jobbigt, oavsett inom vilken division inom landstinget man jobbar. Men under mitt arbete och min praktik inom både sluten- och öppenpsykiatrin blev jag snart medveten om hur svårt det är att koppla bort jobbet och det vi dagligen dokumenterar, som enligt normen definieras som hemskt om vårdadministratören inte är förberedd och har verktygen med sig. Jag kände mig inte tillräckligt förberedd när jag kom ut i arbetslivet för det hemska jag har dokumenterat och alla frågor som uppkom i samband med dokumentationen. Jag slogs av tankar om mord, tortyr och övergrepp under en kväll när jag satt hemma i mitt eget vardagsrum, kollandes på tv totalt oförberedd på känslostormen som kom över mig på grund av det jag dokumenterat under arbetsdagen. 1.2 Bakgrund Enligt Arbetsmiljöverket så behöver chefer och arbetsledare på arbetsplatsen ha bra och grundläggande kunskaper om arbetsmiljö. 1 Genom att chefer och arbetsledare innehar en fördjupad kunskap om hur sociala och psykologiska förhållanden kan påverka arbetstagaren så kan de lättare identifiera signaler på ohälsa hos sina arbetstagare. För att kunna skapa goda arbetsmiljöförhållanden är det betydande att arbetsledare och chefer även har kunskaper om reaktioner vid olika typer av stress och kriser på arbetsplatsen. 1 Arbetsmiljöverkets publikation på av.se 1

Chefen ska ha kännedom om arbetsförhållanden som innebär risk för ohälsa hos arbetstagaren men även arbetstagaren måste vara engagerad och medverkande i arbetsmiljöarbetet. Arbetsförhållanden på arbetsplatsen ska regelbundet kontrolleras och undersökas och därmed bedömas utifrån riskerna för ohälsa. Utredningar ska göras för att utreda orsaker till eventuell ohälsa och olycksfall på arbetsplatserna. Det är av stor betydelse att arbetsgivaren tidigt snappar upp arbetstagarens signaler om ohälsa som psykiska påfrestningar. Enskilda samtal kan vara nödvändiga vid otillfredsställande arbetsförhållanden, problem i arbetets organisation eller eventuella missförhållanden på arbetsplatsen. Dessa samtal kan tidigt fånga upp olika symtom på stress. Arbetstagaren har även ett eget ansvar att berätta för sin chef om vad denne upplever på sin arbetsplats men detta förutsätter såklart en tillit och respekt mellan chef och arbetstagare. 2 1.3 Syfte och frågeställning Syftet med denna enkätstudie är att belysa vårdadministratörer inom psykiatrins eventuella behov av bearbetning och/eller stöd vid dokumentation av hemska händelser. Jag vill undersöka om framtida kollegor tar med sig arbetet hem eller om de har lyckats lära sig att lämna allt det hemska på arbetet. Har de i sådana fall lärt sig detta i skolan eller på arbetet eller är de kanske bara avtrubbade efter år av dokumenterande? Min frågeställning är alltså tar du som vårdadministratör inom psykiatrin med dig arbetet hem? Med denna frågeställning kommer även följdfrågor såsom o Har du någonsin påverkats psykiskt eller fysiskt hemma på grund av det du har dokumenterat? o Har du någonsin känt att du skulle behövt ventilerat, diskuterat eller prata med någon om det du dokumenterat? o Har du fått tillräcklig information om vart du ska vända dig för att få stöd, exempelvis till företagshälsovården? 2 Arbetsmiljöverkets publikation på av.se 2

Finns det stöd att få för oss vårdadministratörer som jobbar inom Division Psykiatrin om vi behöver det? Kanske finns det företagshälsovård att tillgå men som jag inte informerats om, eller kanske har skolan, handledare och chefer bara missat att informera oss om vilket stöd och vilka verktyg som faktiskt finns? Det är det jag vill undersöka med min enkätstudie. 2. METOD 2.1 Undersökningsinstrument Genom en enkätundersökning ämnade jag att utföra en mindre studie på vårdadministratörer som jobbar inom psykiatrin med frågor rörande min frågeställning Tar du med dig jobbet hem? Undersökningen genomfördes genom att författaren kontaktade respektive mottagning som jag önskade skulle besvara min enkät. Om dessa ville hjälpa mig genom att besvara denne så bestämdes en tidsram under vilken jag mailade enkäterna till vårdadministratörernas jobbmail, enkäten besvarades av de berörda samt insamlades av mig elektroniskt. Undersökningen var en kvantitativ metod där författaren samlade in mätbar data genom att en enkät utformades och skickades ut. Enkäterna skiljde sig alltså inte åt utan alla såg likadana ut och gav då ett resultat som kunde mätas. Enkäten var elektronisk och skickades ut via min jobbmail. Jag kontaktade genom emailkontakt respektive mottagning och presenterade mig och mitt arbete, samt gav förslag på tidpunkt för utskick av enkäterna via mail och senaste datum för besvarande av enkäten. Enkäterna var anonyma, med 15 frågor som inte skulle ta längre än cirka 10 minuter att besvara. Öppna frågor med förslag, diskussion eller övrigt fanns även med i slutet av enkäten. När enkäterna var besvarade och var insamlade så sammanställdes dom till mätbart resultat och presenterades i form av löptext och diagram i detta arbete. 3

Genom min enkätstudie ämnade jag att besvara dessa frågeställningar för att sedan presentera resultatet för de som deltog i min undersökning via ett återkopplande mail där jag även tackar för deras deltagande ännu en gång. 2.2 Genomförande 2.2.1 Tidsplan Vecka 2 4 gick åt till den teoretiska researchen som behövdes för att undersökningen skulle vara genomförbar. Vecka 5 6 gick åt till att utforma enkäten som skulle användas. Vecka 7 8 kontaktade jag respektive mottagning och planerade inför mailandet av enkäterna. Vecka 9 ägnades åt att maila ut enkäterna. Vecka 16 var min LIA-period (praktikperiod kallad lärande i arbete ) över och vecka 16 18 sammanställde jag dessa. Vecka 19 22 gick åt till att skriva färdigt arbetet. 2.2.2 Redovisning Genom att sammanställa svaren till mätbar data kom även redovisningen av min undersökning att presenteras på det sättet, genom diagram som på ett enkelt sätt visar sammanställningen av resultaten som framkommit genom undersökningen. Eftersom undersökningen var kvantitativ så lämnades inte mycket utrymme till analys, utan klara och tydliga svar kom att presenteras. Utifrån majoritetsteorin, alltså vilket svarsalternativ som får flest svar, blev det svar som enligt majoriteten är mest aktuell viktigast, men självklart presenterades all data. Eventuella reflektioner och analyser besvarades med besvararens egna tankar, synpunkter och förslag i det avslutande diskuterande kapitlet. 2.3 Validitet och reliabilitet Eftersom enkäten var anonym så kunde inte författaren återkoppla svaren till den som faktiskt har svarat. Detta innebar att vi inte helt säkert kan veta vem som har svarat och om denne har svarat korrekt på frågorna. Detta är ett problem som alltid uppstår vid anonyma enkäter och borde belysas i uppsatsen, trots att det inte går att göra något åt det. Författaren förutsatte att de svarande har svarat sanningsenligt och korrekt. Det gick inte heller att säkerställa om de besvarandes åldrar och arbetsplatser är korrekt besvarade, 4

kanske har någon svarat felaktigt för att inte bli utpekad. Det är en möjlighet som författaren var medveten om, men resultaten presenterades och som nämnts ovan behandlades som sanningsenlig. 2.4 Urval, avgränsningar och disposition Författaren valde att avgränsa undersökningsområdet till vårdadministratörer inom Landstinget i Värmland, anställda inom slutenpsykiatrin, Psykiatriska öppenvården eller Barn och ungdomspsykiatrin. Enkäten skickades till respektive mottagningschef som sedan skickade enkäten vidare till de berörda vårdadministratörerna. Eftersom enkäten var anonym och författaren inte visste det exakta antalet vårdadministratörer som är anställda så skedde en automatisk avgränsning. Enkäten besvarades av 28 anställda vårdadministratörer inom psykiatrin i Landstinget i Värmland och resultaten presenterades tillsammans oavsett om de svarande är anställda inom öppen- eller slutenpsykiatrin. Enkäten bifogas som en bilaga. 3. RESULTAT Enkäten skickades ut till anställda, examinerade vårdadministratörer inom psykiatrin i Landstinget i Värmland. Enkäten besvarades av 28 medarbetare. De första frågorna i enkäten bestod av frågor berörande grundläggande information som ålder, kön, arbetslängd och typ av mottagning (öppen eller sluten). Den första frågan i enkäten var ställd för att ta reda på den besvarandes kön. Alternativen var kvinna eller man och samtliga av de 28 besvarande vårdadministratörerna är kvinnor. Den andra frågan rörande de besvarandes ålder visar en majoritet bland vårdadministratörerna som är födda 1970 1980. 5

På den tredje frågan besvarades vilken typ av mottagning de arbetar på det vill säga öppen eller sluten. Här fanns det möjlighet att lämna frågan obesvarad för den som inte ville berätta vart den arbetar och 2 av de besvarande valde att inte fylla i denna fråga. 23 stycken av de besvarande jobbar inom öppenpsykiatrin och de resterande 3 jobbar inom slutenvården. Den fjärde frågan besvarar den berördes arbetslängd på den nuvarande arbetsplatsen inom psykiatrin. 13 stycken har arbetat inom psykiatrin i 1 5 år, 4 har arbetat i 5 10 år, 2 har arbetat i 10 15 år och de resterande 8 har arbetat i 15-20 år inom psykiatrin. När dessa standardfrågor hade presenterats var enkäten framme vid fråga fem. På frågan Har Du någonsin skrivit diktat rörande droger, dödsfall, övergrepp, våld, kriminalitet, trauman, mord, misshandel, tortyr eller missbruk? så svarade samtliga 28 ja. Den sjätte frågan var en fördjupning på fråga fem, de svarande som svarat ja på den förra frågan fyllde i vilka av dessa typer av ämnen som de har dokumenterat. 6

Flera svarsalternativ var tillåtna och svaren såg ut så här; På den sjunde frågande gällande om vårdadministratörerna tar med sig sitt jobb hem, i tanken så svarade 7 att ja det gör de, 18 nej och 3 svarade att de inte vet. Den åttonde frågan löd Tror du att dina kollegor tycker att det är jobbigt att hantera det ni dokumenterar?. 9 svarade ja, 14 svarade nej, 4 vet inte och 1 ville inte svara. Fråga nio undrade om de anställda känner att de behöver prata av sig om det de dokumenterar. Majoriteten känner inte att de behöver prata av sig om det de har dokumenterat, men 9 stycken av 28 känner att de behöver det. 7

Fråga tio frågade hur den anställde hanterar det som är svårt att dokumentera och flera svarsalternativ var tillåtna. Majoriteten ventilerar med sina kollegor enligt resultaten. D Den elfte frågan var utformad som följande; Finns det resurser på Din arbetsplats om någon behöver prata? Majoriteten av de svarande vet inte om det finns resurser på sin arbetsplats för den som behöver prata med någon. 8

Fråga tolv var en fördjupning på fråga elva och bad de svarande som svarat ja på fråga elva att redovisa vilka resurser som finns på arbetsplatsen och flera alternativ var tillåtna samt öppna svar. 2 svarade att kollegorna är en typ av resurs som kan användas, 3 svarade att deras chef var en annan, 2 svarade att Landstingshälsan var en annan resurs och 4 angav övrig personal. Den trettonde frågan var utformad som följande; Fick Du förberedelse för dokumentation av diktat av dessa slag i Din utbildning? 1 svarade ja på frågan, 21 svarade nej och 6 svarade att de inte kom ihåg. Den fjortonde frågan berörde samma ämne fast frågade om den anställde fått förberedelse av dokumentation av dessa slag på sin arbetsplats när den anställde började. 5 svarade ja, 20 svarade nej och 3 svarade att de inte kom ihåg. Den femtonde och sista frågan berörde arbetsmiljön. De svarande fick frågan om de tycker att dokumentation av jobbiga ämnen är en psykosocial arbetsmiljöfråga. 15 stycken tycker enligt majoriteten att det inte är en arbetsmiljöfråga, 8 svarade att de tycker att det är en arbetsmiljöfråga och 5 stycken svarade att de inte vet. 9

3.1 Övriga synpunkter Enkäten avslutades med Övriga synpunkter där den svarande kunde ge respons, feedback eller skriva vad den ville angående enkäten eller annat. 10 av 28 fyllde i under övriga synpunkter och presenteras i citatform som följer; Vissa diktat kan man ta med sig hem i tanken ibland och även behöva ventilera ibland. Vill dock tydliggöra att detta är endast ibland, faktiskt mer sällsynt. Man lär sig att "stänga av". På sätt och vis är det väl det. Jag tror kanske inte att psykiatrin är rätt arbetsplats om man har lätt att ta åt sig och svårt för att släppa jobbet på fritiden. Det är bitvis rätt otäcka saker som man skriver om. Är man en grubblare till karaktären kan det nog inverka ganska mycket på den psykosociala arbetsmiljön. Utifrån svar på fråga 15 tror jag det är en arbetsmiljöfråga för vissa vårdadministratörer och för andra inte. Saknar på flera frågor att kunna svara "ibland", bland annat under fråga 7, 8 och 9 Man vänjer sig Komplettering till fråga 8, där jag svarat ja stämmer mer överens med "ja, ibland Man blir medveten om problematiken runt människors liv och undrar ibland vad man möter på stan. 10

Jag har jobbat över 25 år i mitt yrke. Fråga 9: Ibland men inte ofta. Det skulle vara obligatoriskt att få handledning när man jobbar inom psykiatrin. Svar på fråga 9: Ibland. INTE prata med vänner/anhöriga men man kan prata med den behandlare som träffat berörd patient. 4. SLUTSATS OCH AVSLUTANDE DISKUSSION I detta kapitel ska jag analysera, diskutera och dra slutsatser utifrån de sammanställda resultaten från enkäten och mina frågeställningar. Analyserna presenteras under olika kategorier för att ge en tydligare och lättläst överblick. 4.1 Resultatdiskussion 4.1.1 Bakgrundsfrågor De tre första frågorna i enkäten var vanliga bakgrundsfrågor som nästan alltid är med i enkäter för att ge en bild av vem som svarar på frågorna. Man kan genom dessa frågor kategorisera och dela in svarspersonerna enklare. Jag är inte förvånad över att alla som svarade på enkäten är kvinnor då det endast är kvinnliga vårdadministratörer anställda inom Divisionen Psykiatri i Landstinget i Värmland. Bland vårdadministratörerna som svarade på enkäten skiljer det 40 år mellan den äldsta och yngsta. Åldern tror jag har stor betydelse för hur enkäten har besvarats. Yrket som sådant har förändrats markant under åren, men dynamiken i arbetsgruppen påverkas också av ålder, arbetstid tillsammans samt erfarenhet inom yrket. 10 stycken av de svarande har arbetat över 10 år inom psykiatrin vilket jag tror också påverkar svaren i enkäten. Majoriteten av alla som svarade jobbar inom öppenpsykiatrin. Detta svar tror jag inte har för stor betydelse på resultatet, dock så hade jag gärna sett 11

att fler från slutenvården hade svarat. Kanske ser arbetssituationerna olika ut mellan öppen- och slutenpsykiatrin, genom att merparten valde att inte svara på slutenvården så kan vi tyvärr inte få svar på detta. 4.1.2 Dokumentation Samtliga av de 28 svarande vårdadministratörerna svarade ja på frågan om de har dokumenterat om ämnen som droger, dödsfall, övergrepp, våld, kriminalitet, trauman, mord, misshandel, tortyr eller missbruk. Svaren förvånade inte då jag valde ut dessa ämnen utifrån vad jag själv har stött på inom dokumentationen på psykiatrin som kan anses vara jobbiga ämnen att dokumentera kring. Droger och missbruk är enligt svaren det mest dokumenterade jobbiga ämnet följt av trauman. Mord och tortyr är inte lika dokumenterade men en fjärdedel har ändå skrivit om dessa ämnen. Det går inte att låta bli att påpeka hur varierande yrket är till och med på samma arbetsplats för dem som dokumenterar vilket enkäten tydligt visar på. 4.1.3 Tar du med dig jobbet hem? 7 av de 28 vårdadministratörerna som svarade på enkäten svarade att de tar med sig jobbet hem i tanken vilken är en 100 % för hög siffra. Anställda ska inte ta med sig arbetet hem, varken psykiskt eller fysiskt om den anställde inte arbetar hemifrån vilket dessa 7 vårdadministratörer inte gör. Siffran är för hög och en klar problematik på arbetsplatserna, vilket enkäten hade som syfte att belysa. Att 9 av vårdadministratörerna tror att deras kollegor tycker att de dokumenterar på sitt arbete är jobbigt är också problematiska svar. Jag funderar kring varför de tror det, har kollegorna yttrat sig om detta eller misstänker de detta för att dem själva tycker att det är jobbigt? Vad gör vårdadministratörerna för dessa kollegor som de tror tycker att denna typ av dokumentation är jobbig? Majoriteten av de svarande känner att de inte behöver prata av sig om det de dokumenterar, men en tredjedel känner att de behöver det. 4.1.4 Resurser 12

De flesta av vårdadministratörerna ventilerar med sina kollegor om de behöver prata av sig men en stor del väljer att inte hantera det alls. Jag frågar mig om de som inte hanterar det alls egentligen skulle behöva eller skulle vilja det men inte kan, vågar eller vill hantera det. Dessa frågor förblir obesvarade. 15 av de svarande vårdadministratörerna vet inte om och vad det finns för resurser på deras arbetsplats för den som skulle behöva prata med någon. De som visste vilka resurser som erbjöds på arbetsplatsen angav chefen, kollegor och annan personal på arbetsplatsen. Endast 2 svarade att den anställde kan söka sig utanför sin arbetsplats till Landstingshälsan för att få hjälp. 4.1.5 Arbetsmiljöfråga? Majoriteten ansåg att de inte fått tillräcklig information och förberedelse för denna typ av diktat varken i sin utbildning eller på sin arbetsplats. Hade vårdadministratörerna inom psykiatrin mått bättre om de fått det och hade resultaten i enkäten sett markant annorlunda ut? Varför informeras inte och förbereds blivande vårdadministratörer och medarbetare inom Landstinget i Värmland om detta? Är det en kostnadsfråga, tidsfråga eller bara ren försummelse? Femton av vårdadministratörerna anser att dokumentation av denna typ av jobbiga ämnen inte är en psykosocial arbetsmiljöfråga trots att 9 tror att deras kollegor påverkas negativt av det de dokumenterar, 7 tar med sig jobbet hem och en tredjedel känner att de behöver prata av sig om det de dokumenterar. 8 svarade att det är en psykosocial arbetsmiljöfråga och kan det vara dessa som svarat i samma inriktning på frågorna innan? Trots att majoriteten inte tycker som så, så bör frågan belysas då 8 anser att det är det. 4.1.6 Övriga synpunkter Bland de övriga synpunkterna fanns olika kommentarer på enkäten som sådan, förslag på hur enkäten kunnat bli bättre samt kritik på frågor och svarsalternativ som uteblivit och saknats. Jag är tacksam för alla övriga synpunkter och kommentarer jag har fått i enkäten och framförallt så är det 13

några kommentarer som stått ut och vissa kommer nämnas i den avslutande diskussionen. 4.2 Förslag om framtida forskning och avslutande diskussion För att knyta ihop säcken så ska jag försöka besvara mina frågeställningar utifrån de svar jag har fått och mina analyser på dessa. Enligt enkätens resultat så tar 7 av de 28 vårdadministratörerna som svarade med sig jobbet hem. Det är alltså en fjärdedel av de anställda som känner att de inte kan släppa sitt arbete när de går hem på kvällen utan tänker på det de har dokumenterat och varit med om även efter arbetstid. Arbetsmiljöverket talar om faktorer som påverkar vår psykosociala miljö på arbetsplatsen. 3 Sociala kontakter, arbete med människor, risker för hot och våld, stor arbetsmängd och högt tempo är några av dessa faktorer som påverkar oss vårdadministratörer. Om vi saknar tid och stöd för återhämtning kan kroppen ge olika effekter som en försvarsreaktion. Beteendemässiga, tankemässiga, psykiska samt fysiska effekter kan ge återverkningar på gruppen och även i organisationen genom arbetsskador och sjukfrånvaro. Om kraven är för höga och långvariga så kan det ge skadliga effekter för arbetstagaren. De som tar med sig arbetet hem blir uppenbart påverkade psykiskt av det de har dokumenterat. 9 svarade att de hade behövt prata av sig om det de skrivit någon gång men inte många visste om det fanns resurser och i sådana fall vilka på deras arbetsplats. Att det faktiskt finns ett behov över huvud taget av att prata av sig anser jag vara en arbetsmiljöfråga det är ju på grund av deras arbete som de behöver prata och har tagit åt sig vilket då har med deras psykosociala arbetsmiljö att göra. Det är intressant att inom ett område som psykiatrin där de vårdar patienter som mår dåligt psykiskt, så tappar de bort sin egen personal. Det kan tyckas att stora insatser och information kring arbetsplatsens eventuella resurser för medarbetare som mår dåligt borde vara klart, tydligt och vedertaget. I dom öppna frågorna kom förslag om att prata med sin chef om den anställde mår dåligt men jag undrar om den anställde inte har rätt att få hjälp utifrån och vilken i sådana fall? Enligt Arbetsmiljöverket så kan den anställde genom handledning på 3 Arbetsmiljöverkets publikation på av.se 14

sin arbetsplats få känslomässigt stöd och professionell handledning är en betydande åtgärd mot stress. 4 Framförallt i människovårdande yrken. Endast en av de svarande nämnde Landstingshälsan som alternativ för den som vill prata med någon utomstående. Förslag gavs även om att den berörde kan prata med behandlarna på arbetsplatsen som behandlat patienten som vårdadministratören dokumenterat om. Då tänker jag att behandlarna har dåligt med tid som det är, personalen som behöver prata av sig ska få korrekt hjälp utifrån och inte behöva vända sig till sina behandlande kollegor för hjälp. Behovet bland de svarande vårdadministratörerna av att prata med någon, vem som helst visade sig ändå finnas där och det är viktigt att uppmärksamma. Arbetsmiljöfrågor är viktiga oavsett om de handlar om ergonomi eller vår psykosociala arbetsmiljö. Enligt arbetsmiljöverket är stöd från sin omgivning är ett bra skydd mot stress och det är viktigt att arbetsgivaren kan ställa upp med detta. 5 En öppen dialog för att undvika missförstånd, erfarenhetsutbyte mellan kollegor och fortlöpande information om verksamheten är grundläggande för en bra arbetsmiljö. Majoriteten av de svarande anser att de inte fått tillräcklig information kring dokumentation av dessa slag varken i sin utbildning eller på sin arbetsplats kanske borde det införas för att undvika att fler mår dåligt i framtiden? Eller ska vi följa råden i de öppna frågorna och bara anställa hårdhudade och okänsliga vårdadministratörer inom psykiatrin? Du kan aldrig veta vad du klarar av och inte, du vet inte om 5 år innan du blir utbränd att du faktiskt kommer att bli det. Jag hoppas att undersökningen kan underlätta för oss administratörer som finner det svårt att koppla bort jobbet när vi kommer hem, kanske kan vi få upplysning om stöd och verktyg som redan finns på våra arbetsplatser som vi inte vet om eller kanske belyses ett problem ur ett annat perspektiv som leder till åtgärder och lösningar. 4 Arbetsmiljöverkets publikation på av.se 5 Arbetsmiljöverkets publikation på av.se 15

För att besvara min ursprungliga frågeställning det finns vårdadministratörer inom division Psykiatri i Landstinget i Värmland som tar med sig arbetet hem i tanken och det gör att frågan kring jobbig dokumentation blir en psykosocial arbetsmiljöfråga. Ingen ska behöva må dåligt på jobbet eller hemma på grund av sitt jobb och insatser bör göras för att undvika att detta fortsätter. Det hade varit intressant att i framtiden undersöka med en uppföljande enkät med frågeställningar om förändringar. Har någon förändring skett efter den första enkäten kom ut? Ser arbetsplatsen annorlunda ut, vet de om resurserna och har de lättare att släppa jobbet när de kommer hem? Eller har psykiatrin anställt mer hårdhudad personal som inte tar åt sig lika mycket av det de dokumenterat? 16

5. KÄLLFÖRTECKNING 5.1 Elektroniska källor Arbetsmiljöverkets publikationer på av.se, tillgänglig på Internet: http://www.av.se/dokument/publikationer/adi/adi_657.pdf (Hämtad 2015-05-05) 17

BILAGOR Bilaga 1 Hej! Jag är en student från Vårdadministrativaprogrammet på Yrkeshögskolan i Kristinehamn som nu är inne på sin sista termin och då även i full gång med att skriva sitt examensarbete rörande det vårdadministrativa yrket. Mitt valda ämne är den psykosociala arbetsmiljön för vårdadministratörer inom psykiatrin. Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur vårdadministratörer blir påverkade negativt av det de dokumenterar och om det är en aktuell arbetsmiljöfråga. Jag vill ta reda på om Ni vårdadministratörer agerar på något speciellt sätt om Ni blir påverkade av det ni skriver om och vilka resurser som finns till förfogande i sådana fall. Samt även undersöka hur landstinget i Värmland på bästa sätt kan bemöta problemet och finnas som stöd om problematik rörande den psykosociala arbetsmiljön dyker upp. Jag har fördjupat mig i forskning och litteratur kring det aktuella ämnet, men har också för avsikt att ta hjälp av Er verksamma vårdadministratörer genom en elektronisk enkät. Därmed önskar jag att Ni som har kunskap, utbildning och erfarenheter som är värdefulla för mig och mitt arbete har möjlighet att svara på enkäten. Enkäten tar cirka 10 minuter att besvara och jag hoppas att Du har möjlighet att delta. Enkäten medskickas i detta mail v.10 och ska vara besvarad senast v.12 Direktlänk: Vårdadministratörers psykosociala arbetsmiljö inom psykiatrin http://saraziatni.surveymesh.se/application/start?id=7b9b7ef0-e2da-4904-8e6a-8915f3246bff Deltagandet är frivilligt och anonymt. Ditt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt och resultatet kommer enbart att användas i forskningsändamål. Om Ni har några frågor eller funderingar är Ni välkomna att kontakta mig eller min handledare för mer information. Hoppas vi hörs, tack på förhand! Med Vänliga Hälsningar Student: Sara Ziatni 0768-78 17 20, saraziatni@gmail.com Handledare: Doris Karlsson 070-2524902, doris.karlsson@kristinehamn.

Bilaga 2

Bilaga 3