Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare



Relevanta dokument
BEMÖTANDE- LEXIKON. Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka. Ola Polmé och Marie Hultén. Vårdförlaget

Värdigt liv och välbefinnande

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd

Att tänka på vid vården av personer med demenssjukdom

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Självbestämmandets villkor på äldreboendet

Värdegrund och lagstiftningen ger god vård och omsorg

BEMÖTANDE LEXIKON. Lexikon i beteende och bemötande. Ola Polmé och Marie Hultén. av demenssjuka. Vårdförlaget

Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Demens. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Personcentrerad vård och omsorg

Vuxennämnden och Torshälla Stads nämnd VÄRDEGRUND & ETIK för medarbetare inom vård och omsorg

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Döendet. Palliativa rådet

Vanvård eller vård av gammal vana

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

BEMÖTANDELEXIKON. exi12dec-12.indd :41

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Vård av en dement person i hemförhållanden

NATIONELLA LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

NATIONELLT LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER

Den missförstådda sorgen

UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Kort information om demens

Sexualitet och demenssjukdom ett eftersatt tema

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Bemötandets etik och helhetsvård

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Handmatning och beröm!

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Det påverkar dig och andra

VISST KÄNNER DU MEJ?

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet, intellektuella funktionsnedsättningar och professionellt bemötande. Jack Lukkerz Socionom, sexolog, Ph L

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sunnanängs förskola Solrosen, Näckrosen, Vildrosen och Nyponrosen

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

Hedersrelaterad brottslighet

Olika typer av diskriminering

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Validering i Sörmland Rev

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris

Motiverande Samtal MI

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Birkagårds förskola, Bureå ( reviderad )

Se människan Ersta diakonis värdegrund

LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till:

Sexuell hälsa vid reumatisk sjukdom

Vårt arbete med brukarna

Värdegrund och policy

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Liatorps förskola 2017/2018

Vad är afasi? Swedish

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

När mamma eller pappa dör

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Dåligt samvete. en tillgång eller börda när prioriteringsbeslut skall verkställas? Anna Söderberg. Mikael Sandlund

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Transkript:

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013

Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig för oss som att äta eller dricka. Den är med oss tills vi dör och den kan uttryckas på olika sätt genom livet. Sexualiteten är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig.

Sexualiteten har fysiologiska sidor men den är även nära förknippad med behovet av trygghet, kärlek och tillgivenhet När vi åldras minskar den sexuella aktiviteten och det sexuella behovet uttrycks mer genom beröring, smekningar, kramar och värme

Allmänt Negativa bilder av ålderdomen Sexualitet på äldreboende är ett tabubelagt ämne Olust hos personalen att diskutera med de äldre om sexualitet

Motto 1: Ska man föra en annan människa mot ett bestämt mål, ska man hitta henne där hon är och börja just där. Allt annat är fåfänga. Sören Kirkegaard

Motto 2 : Grannen säger dement Läkaren säger Alzheimer Vi säger Gunnar Enl Margareta Skog Vård och omsorg vid demenssjukdomar

Repetition Den grå substansen (hjärnbarken); kunskap, förståelse, arbetsminne, långtidsminne, korttidsminne, abstrakt tänkande; social förmåga, allt vi lärt oss under hela livet lagras i hjärnbarken Den vita substansen finns under hjärnbarken och är centra för våra känslor och primära behov och styr dessa CENSUR = medkänsla, moral och etik

Vid minnessjukdom Hjärnbarken skadas och den intellektuella censuren, som finns som ett spindelnät över hela hjärnbarken och hindrar oss att visa alla känslor, fungerar inte. Känslorna förändras inte trots minnessjukdom Mycket av det som skiljer friska människor från hjärnskadade är vår intellektuella förmåga att hindra våra känslor att alltid komma i dagern.

Problemområden När det uppstår en relation mellan två personer på ett boende och den ena parten eller bägge är gifta När äldre män eller kvinnor med minnessjukdom gör fysiska närmanden till personalen eller visar sitt sexuella behov på annat sätt

Exempel: Axel har Alzheimers sjukdom sedan många år. Han flyttar till demens-avdelningen när makan Svea inte längre orkar sköta honom hemma. Hon hälsar på honom dagligen trots att han inte känner igen henne eller minns att han är gift och har två barn. Axel är social och han träffar en dam på avdelningen som han blir förtjust i. Hon är också intresserad och de umgås dagligen. Personalen har märkt detta och har svårt att veta hur de ska förhålla sig. Diskutera en stund vilka frågor som dyker upp! Fundera utgående från Axels, Sveas och personalens situation??

Hur tänker?? AXEL - han planerar inte / följer känslan - behov av närhet och bekräftelse - den intellektuella censuren fattas SVEA - sorg, anklagelse om otrohet, - krav att personalen ska ingripa PERSONALEN - får etiskt dilemma

Begrunda: Förälskelse mellan två personer med minnessjukdom varar normalt mellan 3-18 månader. Personerna styrs av känslorna och intellektet är skadat. Otrohet är en medveten och ofta planerad handling. Vid minnessjukdom försvinner förmågan att planera och man följer sin känsla. Personalen bör känna till och informera anhöriga om att detta kan inträffa under sjukdomsförloppet

Exempel: Viktor kommer ofta med intima förslag åt personalen och försummar inte tillfällen att röra vid den kvinnliga personalen. Kalle har ett ohämmat behov av att tillfredsställa sig själv. Ofta gör han det även bland folk och det gör att omgivningen reagerar. Diskutera en stund kring vilka frågor som dyker upp! Fundera utgående från Viktors, Kalles och personalens situation??

Hur tänker?? VIKTOR och KALLE - den intellektuella censuren fattas PERSONALEN - reagerar olika utgående från kulturell, social, moralisk och ibland religiös inställning till sexualitet

Begrunda: Personalen bör bemöta sexuella närmanden professionellt oavsett egen inställning Fråga sig om personen skulle ha gjort detta om han varit frisk? Personalen får agera ställföreträdande själ eller censur för att rädda ansiktet på den sjuka så att han inte kränker sig själv

Hur gör man?? Skriv ner problemet Skriv ner vad ni beslutat om hur ni ska bemöta honom Se till att alla som arbetar med honom får ta del av beslutet Om personalen bemöter tafsandet på samma sätt - inte lönsamt - upphör

Etiska dilemman för personalen: När boende går in i nya relationer trots att de redan sedan tidigare är i en. När personalen slits mellan de boendes rätt till självbestämmande och de anhörigas behov. När de ibland blir tvungna att hindra relationer och att detta kan innebära en inre konflikt, då de blir tvungna att handla mot sin egen övertygelse.

Etiska dilemman för personalen: När de är osäkra på om de boende kan ge samtycke till sexualitet. När de tar rollen som ställföreträdare för de dementas förmågor som de förlorat och försöker tolka om det existerar ett samtycke i relationerna Vid osäkerhet om de ska berätta om en ny relation uppstått för de anhöriga.

Personalens agerande beror på: Deras egen syn Öppenheten att diskutera på avdelningen Anhörigas syn

Litteratur: BEMÖTANDELEXIKON Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka; Ola Polmé och Marie Hultén, Vårdförlaget, 2013 Hur ska vi bemöta demenssjuka? För vårdpersonal och anhöriga; Ola Polmé; komlitt, 2010 Personalen som möjliggörare eller begränsare av de demenssjukas sexualitet En studie om hur personal på demensboenden ser på de äldres kärleksrelationer och sexualitet, Examensarbete av Daniel Pamnert och Christina Sundin, Ersta Sköndal högskola, 2012 SEXUALITET BLAND ÄLDRE En litteraturstudie som belyser äldres behov av sexualitet, Examensarbete av Petra Blomqvist och Åse Efverlund, Malmö högskola, 2002

DU FÖRLORAR FÖRST NÄR DU SLUTAR FÖRSÖKA TACK FÖR VISAT INTRESSE!