PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE Copyright 1992, Department of Psychiatry, University of Pittsburgh School of Medicine All rights reserved Developed and tested by M. Katherine Shear M.D., Timothy Brown Psy. D. Diane Sholomskas Ph.D. David Barlow Ph.D. Jack Gorman M.D.; Scott Woods M.D., Marylene Cloitre Ph.D. Svensk översättning: 2000 Kai Nilsson Namn Skattare _ Datum SKATTNINGEN AVSER Senaste månaden Annan tidsperiod ( specificera )_ Introduktion Paniksyndromskalan är ett skattningsinstrument avsett som hjälpmedel i den kliniska bedömningsintervjun för att mäta svårighetsgraden av paniksyndrom. Skalan har 7 items med tonvikt på grundläggande karakteristika för paniksyndrom. Items inkluderar frekvens av panikattacker, begränsade panikattacker, obehag och plåga orsakad av panikattacker och begränsade attacker, förväntansångest, agorafobisk rädsla och undvikande, panikrelaterade vegetativa symtom rörande rädsla och undvikande samt hindrande inverkan vad gäller arbete och socialt liv. Skalan tar ca 10-15 minuter att administrera. Preliminära analyser visar att Paniksyndromskalan har goda psykometriska egenskaper i populationen 2 (Paniksyndrompopulationen) Paniksyndromskalan är avsedd att användas av psykiater, psykologer eller andra utbildade specialister som är väl förtrogna med kliniskt paniksyndrom. Skalan har utvecklats för skattning av svårighetsgraden hos individer som har diagnostiserats med paniksyndrom. Allmänna instruktioner Syftet är att skatta svårighetsgraden av paniksyndrom med eller utan agorafobi. Skattningen görs generellt för den sista månaden för att få en uppskattning av frekvens och svårighetsgrad av panikattacker. Annan tidsperiod än en (1) månad kan skattas men bör då gälla samtliga items.
Varje item skattas från 0-4. 0= inget eller förekommer inte 1= lindrigt, tillfälliga symtom, lätt störande 2= måttligt; frekventa symtom, viss hindrande inverkan i social sammanhang eller i yrkeslivet men fortfarande överkomligt 3= kraftigt; mycket frekventa symtom, orsakar betydande hinder i sociala sammanhang eller i yrkeslivet 4= extremt; nästintill konstant förekommande symtom, orsakar mycket stora hinder i sociala sammanhang eller i yrkeslivet De förslag till frågor som finns till varje item ska ses som en vägledning; det står skattaren fritt att använda egna frågor för att på bästa sätt tydliggöra symtombild och skattning av svårighetsgrad. Notera att skalan inte är en självskattningsskala; patienten ska inte själv skatta svårighetsgrad på olika items. Skattningen görs av skattaren med utgångspunkt från de svar patienten ger på olika items. För att klargöra skillnader mellan två svårighetsgrader är det lämpligt att använda beskrivningarna av svårighetsgraderna ovan ( 0-4 ) när frågorna ställs. Skattaren kan t.ex. fråga patienten om det är mer riktigt att beskriva ett givet symtom som måttligt; frekvent förekommande, orsakar viss hindrande inverkan i social sammanhang eller i yrkeslivet men fortfarande överkomligt (svårighetsgrad 2) eller extremt; nästintill konstant förekommande, och orsakar mycket stora hinder i sociala sammanhang eller i yrkeslivet ( svårighetsgrad 4 ). Vid skattning av items 6 och 7 bör skattaren vara uppmärksam på inkonsekvent rapportering från patienten. Ibland kan t.ex. en patient beskriva symtom från items 1-5 som kraftiga; mycket frekventa, och orsaka betydande hinder i sociala sammanhang eller i yrkeslivet men sedan rapportera att generella paniksymtom enbart förorsakar lindrigt eller måttligt hinder i sociala sammanhang och i yrkeslivet. Detta bör påpekas och klargöras. Vissa ångestkarakteristika som är vanliga vid paniksyndrom skattas inte i denna skala. Förväntansångest inför situationer eller händelser som fruktas av andra orsaker än rädslan för en panikattack (t.ex. relaterat till specifik fobi eller social fobi) bedöms inte som panikrelaterad förväntansångest och skattas följaktligen inte i denna skala. Ej heller generaliserat ångestsyndrom (GAD). För människor som upplever mer generell ångest är oron vanligen fokuserad kring händelser i framtiden. Den typen av oro inkluderar vanligen rädsla för sjukdomar; egna eller anhörigas, ekonomiska problem, att förlora jobbet eller andra katastrofala utfall av vardagliga problem.
1. Frekvens av panikattacker inklusive begränsade symtomattacker. Börja med att förklara för patienten att vi definierar en Panikattack som en avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag, som utvecklas plötsligt och når sin kulmen inom 10 minuter. Känslan är förknippad med obehagliga fysiska sensationer som skenande hjärta eller kraftig hjärtklappning, känsla av att tappa andan, kvävningskänslor, tryck över bröstet, svindel, ostadighetskänslor eller matthet, svettning, darrning eller skakning. Ofta finns ångestladdade, katastrofala tankar som rädsla för att tappa kontrollen, få en hjärtattack,svimma eller rent av dö, med i bilden. En fullständig panikattack inbegriper minst 4 av dessa symtom. En Begränsad symtomattack är likadan som en fullständig panikattack men innehåller mindre än 4 symtom. Med utgångspunkt från denna definition, kan du tala om för mig... Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden; hur många panikattacker har du haft; som har innehållit fyra eller fler symtom? Har du haft mer än en begränsad symtom attack i medeltal per dag? (Beräkna frekvens / vecka genom att dividera antalet fullständiga panikattacker över perioden med antal veckor i perioden). 0 = Inga panikattacker eller begränsade symtomattacker 1 = Lindrigt; mindre än en fullständig panikattack / vecka, och inte mer än en (1) begränsad panikattack / dag. 2 = Måttligt; en (1) eller två (2) fullständiga panikattacker / vecka och / eller åtskilliga begränsade panikattacker / dag. 3 = Svårt; mer än två (2) fullständiga panikattacker / vecka, men inte fler än en (1) / dag i medeltal. 4 = Extremt; fullständiga panikattacker inträffar mer än en (1) gång / dag; eller; det finns fler dagar med fullständiga panikattacker än dagar då det inte inträffar attacker.
2. Upplevd ångest under panikattacker inklusive begränsade symtomattacker. Detta item skattar graden av ångest och obehag patienten upplevt, i medeltal, under skattningsperioden. Begränsade symtomepisoder skattas enbart om de skapade mer ångest än en fullt utvecklad panikattack. Skilj mellan ångest UNDER en panikattack och förväntansångest/rädsla INFÖR attacker. Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden; hur mycket obehag/ångest har du upplevt under panikattacker eller under begränsade symtomattacker? Vad jag menar är obehaget UNDER själva attacken. Hur rädd eller ångestfylld var du under attackerna? Kunde du fortsätta det du höll på med när du fick panikattacken? Blev du okoncentrerad? Om du var tvungen att avbryta det du höll på med, kunde du stanna kvar i situationen eller var du tvungen att lämna situationen? 0 = Inga panikattacker eller begränsade symtomattacker eller ingen ångest/obehag under episoderna. 1 = Lindrigt obehag; kunde fortsätta aktivisten med lindriga eller inga besvär. 2 = Måttligt; fortfarande hanterbart. Kunde fortsätta aktiviteten och/eller bibehålla koncentrationen med viss svårighet. 3 = Svårt; markerat obehag/ångest/hinder, tappar koncentrationen och/eller måste avsluta aktiviteten men kan stanna kvar i rummet eller i situationen. 4 = Extremt; allvarlig och hindrande ångest/rädsla/obehag, måste avsluta aktiviteten, lämnar om möjligt rummet eller situationen. Om inte; kan omöjligt koncentrera sig, har mycket kraftig ångest.
3. Svårighetsgrad av anticipatorisk (förväntans-) ångest. (panikrelaterad rädsla, farhågor eller oro) Anticipatorisk ångest kan vara mer kopplad till innebörden av attackerna än att uppleva attacken. Alltså; rädslan för att få en attack kan vara kraftigare än obehaget under attacken i sig. Kom ihåg att ibland är det så att patienten inte oroar sig för när nästa attack ska komma utan för innebörden av attacken; hur den påverkar hans/hennes fysiska och mentala hälsa. Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden, i medeltal, hur mycket har du oroat dig / känt dig rädd för när nästa panikattack ska komma eller vad panikattacker kan betyda för din fysiska eller psykiska hälsa? Jag menar tillfällen då du inte haft panikattacker. Hur intensiv var din ångest? Hur ofta har du varit orolig och rädd? Har ångesten varit så stark att det allvarligt påverkat ditt dagliga liv? Om det varit så hur mycket har påverkan på ditt dagliga liv varit? 0 = Ingen oro för panikattacker. 1 = Lindrigt; tillfällig rädsla, oro eller farhågor inför panikattacker. 2 = Måttligt; ofta orolig eller rädd, men det finns perioder utan ångest. Noterbar förändring i livsföringen men ångesten är fortfarande hanterbar. Generell funktionsnivå i det dagliga livet är inte påverkad. 3 = Svårt; ständigt rädd eller orolig för panikattacker, betydande koncentrationssvårigheter och/eller svårigheter att fungera effektivt. 4 = Extremt; i stort sett konstant, förlamande ångest, kan inte göra viktiga saker på grund av rädsla eller oro för panikattacker.
4 Agorafobisk rädsla/undvikande. Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden, har det funnits platser där du känt dig rädd eller har du undvikit platser eller situationer därför att du tänkt att det skulle vara svårt att få hjälp eller ta sig därifrån om du skulle få en panikattack? Exempelvis allmänna kommunikationsmedel, köra bil, befinna sig på en bro eller i en tunnel, gå på bio, handla på stormarknader eller i varuhus eller befinna sig på platser med mycket folk? Har du varit rädd för att vara själv hemma eller helt ensam på andra ställen? Hur ofta har du upplevt rädsla i liknande situationer? Hur intensiv var rädslan? Har du undvikit några av dessa situationerna? Om du har haft en person med dig som du litar på; har det hjälpt? Har du kunnat göra saker tillsammans med denna som du inte skulle kunna göra på egen hand? Hur mycket har rädsla och/eller undvikandet påverkat ditt dagliga liv? Har du behövt göra förändringar i din livsföring för att anpassa dig till dina rädslor? 0 = Ingen rädsla eller undvikande. 1 = Lindrigt; tillfällig rädsla och/eller undvikande, men konfronterar vanligtvis och uthärdar situationen (-erna). Liten eller ingen påverkan i det dagliga livet. 2 = Måttligt; noterbar rädsla och/eller undvikande, dock fortfarande hanterbart, undviker fruktade situationer men kan uthärda med trygg person Viss påverkan i det dagliga livet men generellt fungerande inte påverkat.. 3 = Svårt; kraftigt undvikande; påtaglig påverkan i det dagliga livet, markanta förändringar i livsföringen nödvändiga för att hantera ångest/rädsla. Påtagliga svårigheter att utföra vanliga aktiviteter. 4 = Extremt; förlamande rädsla/ångest, i stort sett totalt undvikande. Extensiva förändringar i livsföringen nödvändiga för att klara det dagliga livet.
5. Panikrelaterade kroppsliga sensationer; rädsla/undvikande Fråga: Ibland upplever människor med paniksyndrom kroppsliga sensationer som kan påminna om paniksensationer och som gör att man känner sig rädd och obehaglig till mods. Om vi håller oss till den senaste månaden, har du undvikit att göra något för att du varit rädd för att det skulle kunna leda till den här typen av obehagliga kroppsliga sensationer? Exempelvis att göra något som ökar på hjärtverksamheten; anstränga dig extremt eller promenera?, utöva någon sport?, arbeta i trädgården?, titta på spännande sportevenemang, titta på spännande/skrämmande filmer?, gräla kraftigt med någon?, sexuella aktiviteter? Har du undvikit sensationer på huden som värme eller en stickande känsla; att känna dig yr eller andfådd? Har du undvikit speciell mat, dryck eller något annat därför att det kan resultera i kroppsliga sensationer; exempelvis kaffe eller alkohol eller mediciner? Om du har undvikit det ovan nämnda, hur mycket har de påverkat ditt dagliga liv? Har du behövt göra förändringar i din livsföring för att anpassa dig till dina rädslor? 0 = Ingen rädsla eller undvikande av situationer eller aktiviteter som framkallar obehagliga kroppsliga sensationer. 1 = Lindrigt; tillfällig rädsla och/eller undvikande ; konfronterar vanligtvis och uthärdar,med minimalt obehag, situationer som framkallar obehagliga kroppsliga sensationer. Liten eller ingen påverkan i det dagliga livet 2 = Måttligt; noterbart undvikande; dock fortfarande hanterbart; noterbar men begränsad förändring i livsföringen men ångesten är.generell funktionsnivå i det dagliga livet är inte påverkad. 3 = Svårt; uttalat undvikande; förorsakar väsentlig påverkan i det dagliga livet. 4 = Extremt; förlamande rädsla/ångest, i stort sett totalt undvikande. Extensiva förändringar i livsföringen nödvändiga för att klara det dagliga livet.
6. Påverkan på arbete/sysselsättning på grund av paniksyndrom (Klargörande: Detta item fokuserar på arbete. Om personen inte arbetar, fråga om skolan, annan sysselsättning, om inte heller detta är applicerbart, fråga om arbete i hemmet.) Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden och tar med i beräkningen alla symtom; panikattacker, begränsade symtomattacker, förväntansångest, undvikande; hur mycket har dina panikrädslor påverkat dina möjligheter att utföra ditt arbete, (skolarbete eller arbete i hemmet)? Har symtomen påverkat kvaliteten på det arbete du utfört? Har du kunnat utföra ditt arbete lika snabbt och effektivt som du brukar? Har du märkt att du inte kunnat göra vissa saker på grund av din ångest? Eller har du inte kunnat gör det lika bra? Har du tagit genvägar eller bett om hjälp för att kunna utföra ditt arbete? Har andra märkt förändringar i ditt sätt att utföra arbetet? Har du fått tillsägelse från din chef om att du inte utfört dina uppgifter som du brukar? Har du fått kommentarer från kolleger eller familjemedlemmar om hur du utför saker? 0 = Ej hindrande; ingen negativ påverkan på grund av paniksymtom. 1 = Lindrigt; viss påverkan, tycker att arbetet är lite svårare att utföra men ingen generell påverkan. 2 = Måttligt; symtomen förorsakar regelmässig påverkan men fortfarande hanterbart. Arbetsförmågan är påverkad men objektivt sett fortfarande god arbetsinsats. 3 = Svårt; förorsakar väsentlig påverkan i arbetslivet; observerbart; underpresterar; kommer ej till arbetet varje dag 4 = Extremt; förlamande; i stort sett totalt undvikande. Mycket stor påverkan i det dagliga livet; kan inte arbeta (eller gå i skolan eller utföra arbete i hemmet).
7. Påverkan på social fungerande på grund av paniksyndrom Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden och tar med i beräkningen alla symtom; panikattacker, begränsade symtomattacker, förväntansångest, undvikande; hur mycket har det påverkat ditt sociala liv? Har du tillbringat mindre tid än du brukar med familjen eller släktingar? Har du tillbringat mindre med vänner och bekanta? Har du avböjt inbjudningar eller andra tillfällen till social samvaro på grund av ditt paniksyndrom? Har dina symtom på grund av paniksyndromet påverkat ditt förhållande till familjen och vänner? 0 = Ej hindrande; ingen negativ påverkan på grund av paniksymtom. 1 = Lindrigt; viss påverkan, men ingen generell påverkan. 2 = Måttligt; symtomen förorsakar regelmässig påverkan men fortfarande hanterbart. Något mindre frekvens av sociala aktiviteter men deltar i de flesta social aktiviteter. 3 = Svårt; förorsakar väsentlig påverkan i det sociala livet; Markant minskning av sociala aktiviteter och/eller markanta svårigheter i interaktionen med andra människor; kan fortfarande tvinga sig till det men det innebär inget positivt. Fungerar dåligt i sociala sammanhang. 4 = Extremt; symtomen är förlamande. Går mycket sällan ut och undviker i stort sett alla interaktion med andra människor; kan till och med ha avslutat ett förhållande på grund av paniksyndromet. SUMMERING AV POÄNG Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 SUMMA (Fråga 1 7)