Ångest, fobier och tvångshandlingar

Transkript

1 Psyche av John William Waterhouse Ångest, fobier och tvångshandlingar Orsaker, symtom och hur kan man förhålla sig? Föreläsning av Marika Ördell /13

2 SYFTE MED FÖRELÄSNING OM ÅNGEST OCH TVÅNG: - bidra till insikt om att ångest är allmänmänskligt - presentera olika förklaringsmodeller för ångest, fobi och tvångsbeteende - presentera ångestutvecklingen ur ett dynamiskt perspektiv - beskriva ångestens olika uttryck - beskriva det akuta ångestanfallet - beskriva hur ångesten kan övergå, utvecklas och bindas i andra tillstånd som fobier, tvång mm - diskutera deltagares ångestutryck utifrån det professionella yrkesuppdraget - diskutera hur man möter personer med akut ångest, fobi, social fobi och personer med tvångssyndrom MÅLET MED FÖRELÄSNINGEN ÄR ATT ÅHÖRARNA FÅR: - en nyanserad, empatisk och ödmjuk syn i mötet med personer med ångestsyndrom - får en förståelse för ångestens orsaker, processer och olika yttringar - kunskap om hur man kan bygga professionella bärande relationer med deltagare - förståelse för andra än verbala vägar till kommunikation - en förberedelse att i sitt arbete möta personer med ångest, fobi och tvångssyndrom inom ramen för uppdragets yrkesuppdragets begränsningar. - svar på frågor och funderingar om ångest, fobier och tvångssyndrom

3 ÅNGESTTILLSTÅND Ångest är en normal och vanlig reaktion när något hotar en människas fysiska, psykiska och/eller sociala existens, välbefinnande eller integritet. Alla former av sjukdom, skada, psykiska, fysiska och sociala funktionshinder, akuta kriser eller långvarig press representerar ett hot mot den individuella balansen och ger därmed lättare upphov till ångest dvs sänker tröskeln för sårbarhet. Vid psykisk sjukdom är ångesten central (lika vanlig som tex värk vid somatisk sjukdom). Ångesten kan då förekomma ensam eller som ett av flera symtom. Ångesten i sig kan ge upphov till flera symtom vilka dels tjänar till att kontrollera ångesten, dels kan vara uttryck för att ångesten tar överhanden. Man skiljer vanligtvis mellan normal, existentiell, ångest av fobieller tvångskaraktär, depressiv ångest och psykotisk ångest. Att förstå ångestens orsaker och uttryck är till stor hjälp i alla människovårdande yrken och bidrar ofta till en bättre samarbetsallians.

4 DEFINITION AV OLIKA ÅNGESTTILLSTÅND ENLIGT DIAGNOSMANUALEN DSM-IV 1. Panikattack: En panikattack är inte någon kodad störning(d.v.s. är ingen diagnos utan räknas till allmänmänskliga tillstånd som tex värk, illamående o.d.). Diagnostisera den störning där attacken uppträder. A. Individen upplever återkommande panikattacker som inte konsistent är associerade till en specifik situation eller till ett specifikt objekt utan ofta uppträder spontant (dvs episoden är oförutsägbar). Panikattackerna är inte associerade med stark utmattning eller med att man utsatts för fara eller livshotande situation. B. En panikattack karakteriseras av allt följande: - det finns diskret episod av intensiv rädsla eller obehagskänsla; -den startar abrupt; -den når sitt maximum på några få minuter och varar åtminstone några minuter; -minst fyra av symtomen listade här nedan måste finnas, ett av dem måste vara från (a) till (d): Autonoma symtom (a) palpitationer eller hjärtklappning, ökad hjärtfrekvens; (b) svettningar; (c) darrar eller skälver; (d) torr mun (ej beroende på medicinering eller uttorkning); Symtom som involverar bröst eller mage (e) andningssvårigheter; (f) kvävningskänslor; (g) smärtor eller obehagskänslor i bröstet; (h) illamående eller magbesvär (såsom uppkördhet); Symtom som involverar det psykiska tillståndet (i) yrsel, ostadighetskänslor, svimningskänslor; (j) upplever att föremål är overkliga (derealisation); eller att man själv är långt borta eller "inte riktigt med" (depersonalisation); (k) rädsla för att förlora kontrollen, "bli tokig" eller svimma; (l) rädsla för att dö;

5 2. Agorafobi: (befolkade offentliga platser speciellt under trängsel som är ångestskapande) Agorafobi är inte en kodad störning (se ovan). Diagnostidera istället störningen där agorafobi uppträder. 1. Rädsla att befinna sig på platser eller i situationer som det kan vara svårt eller genant att avvika ifrån eller där hjälp inte är tillgänglig i händelse av väntad eller predisponerad panikattack (förkortad text). 2. Situationerna undviks eller uthärdas med betydande obehag eller rädsla för att en panikattack ska uppträda bara om någon annan person följer med (förkortad text). 3. Rädslan eller undvikandet förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning tex social fobi, specifik fobi, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressymtom eller separationsångest. 3. Paniksyndrom: A. Både (1) och (2): 1. Återkommande och oväntade panikattacker 2. Minst ett av följande har åtföljt minst en av attackerna under minst en månads tid: a. Ihållande ängslan för att få ytterligare attacker b. Oro för betydelsen eller följderna av attacken tex att få en hjärtattack, bli tokig) c. En betydande beteendeförändring med anledning av attackerna B. Ej agorafobi C. Panikattackerna beror inte på direkt fysiologiska effekter av någon substans D. Panikattackerna förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning.

6 4. Social fobi: A. En uttalad och bestående fruktan för en eller flera olika sociala situationer eller prestationssituationer som innebär exponering för okända människor eller risk för kritisk granskning av andra. Detta grundar sig i en rädsla för att bete sig på ett förödmjukande eller pinsamt sätt eller visa symtom på ångest. B. Exponering för den fruktade sociala situationen framkallar så gott som alltid ångest, vilket kan ta sig uttryck i en situationellt betingad eller situationellt predisponerad panikattack. C. Insikt om att rädslan är överdriven eller orimlig. D. Den fruktade sociala situationen eller prestationssituationen undviks helt, alternativt uthärdas under intensiv ångest eller plåga. E. Antingen stör undvikandet, de ångestladdade förväntningarna eller plågan i samband med de fruktade sociala situationerna eller prestationssituationerna i betydande grad ett normalt fungerande i vardagen, i yrkeslivet (eller studier), i sociala aktiviteter eller relationer, eller så lider personen påtagligt av att ha fobin. F. Hos personer under arton år ska varaktigheten vara minst sex månader. G. Ångesten eller undvikandet beror inte på den direkta fysiologiska effekten av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada, och förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning (t ex paniksyndrom med eller utan agorafobi, separationsångest, dysmorfofobi, en genomgripande störning i utvecklingen eller schizoid personlighetsstörning). H. Om det samtidigt föreligger någon somatisk sjukdom/skada eller någon annan psykisk störning eller sjukdom så har inte rädslan enligt kriterium A något samband med denna; t ex rädslan gäller inte talsvårigheter vid stamning, skakningar vid Parkinsons sjukdom eller uppvisande av onormalt ät beteende vid anorexia nervosa eller bulimia nervosa.

7 NÅGRA OLIKA FÖRKLARINGSMODELLER 1. Biologisk modell Förklarar ångesten utifrån ett kroppsligt perspektiv. Ångesten kan bero på en medfödd eller förvärvad (via läkemedel, droger, sjukdomar, skador) sårbarhet i hjärnan och/eller andra biologiska system. Läkemedelsbehandling. 2. Psykologisk modell Förklarar ångesten utifrån både utvecklingspsykologiskt perspektiv, dynamiskt perspektiv och ett livsloppsperspektiv. Dvs att de tidiga barnaåren tillsammans med övriga livshändelser och deras lösningar eller ickelösningar påverkar den psykologiska sårbarheten för att få ångest. Psykologiska behandlingsmetoder såsom jagstödjande- och/eller bearbetande samtal enskilt eller i grupp, mindfulness, acceptans mm. 3. Kognitiv modell Förklarar ångesten utifrån förvärvade automatiska tankemönster dvs att ångesten har sitt ursprung i hur individen ser på sig själv och sin omgivning, så kallat kognitivt perspektiv, och hur individen reagerar på miljön, beteendeperspektiv. Det antas att människans tankar, känslor och beteenden ömsesidigt styr och påverkar varandra. Behandlingen består i att åstadkomma en förändring i de automatiska tankemönstren via samtal, träning, läxor mm

8 MEDVETANDETS NIVÅER MED- VETET FÖRSVARS- MEKANISMER FÖR- MEDVETET UNDERMEDVETET

9 ETT FÖRSÖK TILL BESKRIVNING AV ÅNGESTUTVECKLINGEN. Primärkonflikt. Försvarsmekanismer Utlösande faktor Symtom En konflikt mellan Utvecklandet av En situation som Ångest barnets behov och försvarsstrukturer via känslomässigt Panikattack önskningar och tex reaktionsbildning, liknar laddningen Paniksyndrom omgivningens krav projektion, bort- och valören i Fobier och förväntningar trängning, regression, primärkonflikten Tvångssyndrom intellektualisering, sublimering Copyright: Marika Ördell, IHV, Mittuniversitetet

10 EN ÅNGESTATTACK KARAKTÄRISERAS AV: 1. Bultande hjärta eller hastig puls 2. Svettning 3. Darrning eller skakning 4. Känsla av att tappa andan 5. Kvävningskänsla 6. Smärta eller obehag i bröstet 7. Illamående eller ont i magen 8. Svindel, ostadighetskänsla eller matthet 9. Derealisations- eller depersonalisationskänslor 10. Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig 11. Dödsskräck 12. Parestesier (domningar eller stickningar) 13. Frossa eller värmevallningar En ångestattack är ingen sjukdom, det är ett allmänmänskligt tillstånd som signalerar att vi vistas i en fas av inre processer vilka vi för tillfället inte har möjlighet att förstå ur vad de kommer. Kanske vi för stunden inte har den mognad och erfarenhet som krävs för att gå in den mognadsprocess som krävs för att bli av med ångesten. Man kan betrakta ångesten som ett spännande tecken på att något är på gång och försöka vila i en tillit till sina egna omedvetna processer.

11 ATT TÄNKA PÅ VID MÖTET MED NÅGON SOM HAR ÅNGEST: -representera den trygga och balanserade som har situationen under kontroll. Låt ångesten få finnas i rummet, sätt ev ord på den eller be personen att berätta hur det känns. -vill deltagaren ha någon speciell person vid sin sida -servera gärna något varmt, te, choklad (kaffe tenderar att öka hjärtklappningen). Lägg en sjal/filt/jacka över deltagarens axlar för värmen. Lätt kroppskontakt om vederbörande vill och det känns naturligt. -reducera ev stressfaktorer i den mån det är möjligt (utan att göra avkall på ev överenskommen planering) - om deltagaren hyperventilerar, hjälp vederbörande att andas lugnt. Berätta gärna att deltagaren får den luft han/hon behöver - tala gärna om att man inte dör och man blir inte galen av ångest - fråga gärna deltagaren för att klargöra situationen: Jag är osäker på hur du menar. Kan du ge ett exempel. - om ångesten är av sådan karaktär att deltagaren vill ha orealistiskt mycket hjälp är det viktigt att sätta tydliga gränser både för uppdragets skull och för deltagarens skull. - om ångesten hotar att ta över och vederbörande tycks vilja skada sig själv eller blir aggressiv (rädd) så använd din yrkesmässiga auktoritet och förmedla till klienten att: Du får inte slåss här. Vi kommer att hindra dig från att skada dig själv.

12 - Om deltagaren har så stark social rädsla att vederbörande inte tar sig till avtalade möten så ge inte skuld utan avsätt den avtalade tiden på ett konstruktivt vis. Ring upp vederbörande och fråga hur det är och att du väntat på honom/henne. Hinner han/hon komma under avtalad tid, om så bara tio minuter, låt det vara så. - Om deltagaren inte går att nå på telefon så använd mejl eller sms i samma syfte. Fråga hur det är, att vederbörande är saknad och att du kommer att vänta till den avtalade tiden är över. - om deltagaren under längre tid är så påverkad av sin ångest att kontakten inte fungerar som planerat bör vederbörande söka hjälp på vårdcentral alternativt öppenvårdspsykiatrin. - Avsluta samtalet med att sammanfatta vad som sagts, vilka ev tider som avtalats och vilka ev beslut ni enats om eftersom stark ångest ofta inverkar splittrande på perceptionsförmågan. Avsluta gärna med att berömma vederbörande som trots sin ångest klarat mötet bra och att det var mycket bra att han/hon kom. Syftet med förhållningssättet är att bygga upp ett förtroende och en tillit för att det avsedda uppdraget ska fungera. Några länkar: Stödsajten för drabbade av panikångest och social fobi: Riksförbundet Attention Information om tvångsyndrom (OCD):