PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE
|
|
- Jonas Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE Copyright 1992, Department of Psychiatry, University of Pittsburgh School of Medicine All rights reserved Developed and tested by M. Katherine Shear M.D., Timothy Brown Psy. D. Diane Sholomskas Ph.D. David Barlow Ph.D. Jack Gorman M.D.; Scott Woods M.D., Marylene Cloitre Ph.D. Svensk översättning: 2000 Kai Nilsson Namn Skattare _ Datum SKATTNINGEN AVSER Senaste månaden Annan tidsperiod ( specificera )_ Introduktion Paniksyndromskalan är ett skattningsinstrument avsett som hjälpmedel i den kliniska bedömningsintervjun för att mäta svårighetsgraden av paniksyndrom. Skalan har 7 items med tonvikt på grundläggande karakteristika för paniksyndrom. Items inkluderar frekvens av panikattacker, begränsade panikattacker, obehag och plåga orsakad av panikattacker och begränsade attacker, förväntansångest, agorafobisk rädsla och undvikande, panikrelaterade vegetativa symtom rörande rädsla och undvikande samt hindrande inverkan vad gäller arbete och socialt liv. Skalan tar ca minuter att administrera. Preliminära analyser visar att Paniksyndromskalan har goda psykometriska egenskaper i populationen 2 (Paniksyndrompopulationen) Paniksyndromskalan är avsedd att användas av psykiater, psykologer eller andra utbildade specialister som är väl förtrogna med kliniskt paniksyndrom. Skalan har utvecklats för skattning av svårighetsgraden hos individer som har diagnostiserats med paniksyndrom. Allmänna instruktioner Syftet är att skatta svårighetsgraden av paniksyndrom med eller utan agorafobi. Skattningen görs generellt för den sista månaden för att få en uppskattning av frekvens och svårighetsgrad av panikattacker. Annan tidsperiod än en (1) månad kan skattas men bör då gälla samtliga items.
2 Varje item skattas från = inget eller förekommer inte 1= lindrigt, tillfälliga symtom, lätt störande 2= måttligt; frekventa symtom, viss hindrande inverkan i social sammanhang eller i yrkeslivet men fortfarande överkomligt 3= kraftigt; mycket frekventa symtom, orsakar betydande hinder i sociala sammanhang eller i yrkeslivet 4= extremt; nästintill konstant förekommande symtom, orsakar mycket stora hinder i sociala sammanhang eller i yrkeslivet De förslag till frågor som finns till varje item ska ses som en vägledning; det står skattaren fritt att använda egna frågor för att på bästa sätt tydliggöra symtombild och skattning av svårighetsgrad. Notera att skalan inte är en självskattningsskala; patienten ska inte själv skatta svårighetsgrad på olika items. Skattningen görs av skattaren med utgångspunkt från de svar patienten ger på olika items. För att klargöra skillnader mellan två svårighetsgrader är det lämpligt att använda beskrivningarna av svårighetsgraderna ovan ( 0-4 ) när frågorna ställs. Skattaren kan t.ex. fråga patienten om det är mer riktigt att beskriva ett givet symtom som måttligt; frekvent förekommande, orsakar viss hindrande inverkan i social sammanhang eller i yrkeslivet men fortfarande överkomligt (svårighetsgrad 2) eller extremt; nästintill konstant förekommande, och orsakar mycket stora hinder i sociala sammanhang eller i yrkeslivet ( svårighetsgrad 4 ). Vid skattning av items 6 och 7 bör skattaren vara uppmärksam på inkonsekvent rapportering från patienten. Ibland kan t.ex. en patient beskriva symtom från items 1-5 som kraftiga; mycket frekventa, och orsaka betydande hinder i sociala sammanhang eller i yrkeslivet men sedan rapportera att generella paniksymtom enbart förorsakar lindrigt eller måttligt hinder i sociala sammanhang och i yrkeslivet. Detta bör påpekas och klargöras. Vissa ångestkarakteristika som är vanliga vid paniksyndrom skattas inte i denna skala. Förväntansångest inför situationer eller händelser som fruktas av andra orsaker än rädslan för en panikattack (t.ex. relaterat till specifik fobi eller social fobi) bedöms inte som panikrelaterad förväntansångest och skattas följaktligen inte i denna skala. Ej heller generaliserat ångestsyndrom (GAD). För människor som upplever mer generell ångest är oron vanligen fokuserad kring händelser i framtiden. Den typen av oro inkluderar vanligen rädsla för sjukdomar; egna eller anhörigas, ekonomiska problem, att förlora jobbet eller andra katastrofala utfall av vardagliga problem.
3 1. Frekvens av panikattacker inklusive begränsade symtomattacker. Börja med att förklara för patienten att vi definierar en Panikattack som en avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag, som utvecklas plötsligt och når sin kulmen inom 10 minuter. Känslan är förknippad med obehagliga fysiska sensationer som skenande hjärta eller kraftig hjärtklappning, känsla av att tappa andan, kvävningskänslor, tryck över bröstet, svindel, ostadighetskänslor eller matthet, svettning, darrning eller skakning. Ofta finns ångestladdade, katastrofala tankar som rädsla för att tappa kontrollen, få en hjärtattack,svimma eller rent av dö, med i bilden. En fullständig panikattack inbegriper minst 4 av dessa symtom. En Begränsad symtomattack är likadan som en fullständig panikattack men innehåller mindre än 4 symtom. Med utgångspunkt från denna definition, kan du tala om för mig... Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden; hur många panikattacker har du haft; som har innehållit fyra eller fler symtom? Har du haft mer än en begränsad symtom attack i medeltal per dag? (Beräkna frekvens / vecka genom att dividera antalet fullständiga panikattacker över perioden med antal veckor i perioden). 0 = Inga panikattacker eller begränsade symtomattacker 1 = Lindrigt; mindre än en fullständig panikattack / vecka, och inte mer än en (1) begränsad panikattack / dag. 2 = Måttligt; en (1) eller två (2) fullständiga panikattacker / vecka och / eller åtskilliga begränsade panikattacker / dag. 3 = Svårt; mer än två (2) fullständiga panikattacker / vecka, men inte fler än en (1) / dag i medeltal. 4 = Extremt; fullständiga panikattacker inträffar mer än en (1) gång / dag; eller; det finns fler dagar med fullständiga panikattacker än dagar då det inte inträffar attacker.
4 2. Upplevd ångest under panikattacker inklusive begränsade symtomattacker. Detta item skattar graden av ångest och obehag patienten upplevt, i medeltal, under skattningsperioden. Begränsade symtomepisoder skattas enbart om de skapade mer ångest än en fullt utvecklad panikattack. Skilj mellan ångest UNDER en panikattack och förväntansångest/rädsla INFÖR attacker. Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden; hur mycket obehag/ångest har du upplevt under panikattacker eller under begränsade symtomattacker? Vad jag menar är obehaget UNDER själva attacken. Hur rädd eller ångestfylld var du under attackerna? Kunde du fortsätta det du höll på med när du fick panikattacken? Blev du okoncentrerad? Om du var tvungen att avbryta det du höll på med, kunde du stanna kvar i situationen eller var du tvungen att lämna situationen? 0 = Inga panikattacker eller begränsade symtomattacker eller ingen ångest/obehag under episoderna. 1 = Lindrigt obehag; kunde fortsätta aktivisten med lindriga eller inga besvär. 2 = Måttligt; fortfarande hanterbart. Kunde fortsätta aktiviteten och/eller bibehålla koncentrationen med viss svårighet. 3 = Svårt; markerat obehag/ångest/hinder, tappar koncentrationen och/eller måste avsluta aktiviteten men kan stanna kvar i rummet eller i situationen. 4 = Extremt; allvarlig och hindrande ångest/rädsla/obehag, måste avsluta aktiviteten, lämnar om möjligt rummet eller situationen. Om inte; kan omöjligt koncentrera sig, har mycket kraftig ångest.
5 3. Svårighetsgrad av anticipatorisk (förväntans-) ångest. (panikrelaterad rädsla, farhågor eller oro) Anticipatorisk ångest kan vara mer kopplad till innebörden av attackerna än att uppleva attacken. Alltså; rädslan för att få en attack kan vara kraftigare än obehaget under attacken i sig. Kom ihåg att ibland är det så att patienten inte oroar sig för när nästa attack ska komma utan för innebörden av attacken; hur den påverkar hans/hennes fysiska och mentala hälsa. Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden, i medeltal, hur mycket har du oroat dig / känt dig rädd för när nästa panikattack ska komma eller vad panikattacker kan betyda för din fysiska eller psykiska hälsa? Jag menar tillfällen då du inte haft panikattacker. Hur intensiv var din ångest? Hur ofta har du varit orolig och rädd? Har ångesten varit så stark att det allvarligt påverkat ditt dagliga liv? Om det varit så hur mycket har påverkan på ditt dagliga liv varit? 0 = Ingen oro för panikattacker. 1 = Lindrigt; tillfällig rädsla, oro eller farhågor inför panikattacker. 2 = Måttligt; ofta orolig eller rädd, men det finns perioder utan ångest. Noterbar förändring i livsföringen men ångesten är fortfarande hanterbar. Generell funktionsnivå i det dagliga livet är inte påverkad. 3 = Svårt; ständigt rädd eller orolig för panikattacker, betydande koncentrationssvårigheter och/eller svårigheter att fungera effektivt. 4 = Extremt; i stort sett konstant, förlamande ångest, kan inte göra viktiga saker på grund av rädsla eller oro för panikattacker.
6 4 Agorafobisk rädsla/undvikande. Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden, har det funnits platser där du känt dig rädd eller har du undvikit platser eller situationer därför att du tänkt att det skulle vara svårt att få hjälp eller ta sig därifrån om du skulle få en panikattack? Exempelvis allmänna kommunikationsmedel, köra bil, befinna sig på en bro eller i en tunnel, gå på bio, handla på stormarknader eller i varuhus eller befinna sig på platser med mycket folk? Har du varit rädd för att vara själv hemma eller helt ensam på andra ställen? Hur ofta har du upplevt rädsla i liknande situationer? Hur intensiv var rädslan? Har du undvikit några av dessa situationerna? Om du har haft en person med dig som du litar på; har det hjälpt? Har du kunnat göra saker tillsammans med denna som du inte skulle kunna göra på egen hand? Hur mycket har rädsla och/eller undvikandet påverkat ditt dagliga liv? Har du behövt göra förändringar i din livsföring för att anpassa dig till dina rädslor? 0 = Ingen rädsla eller undvikande. 1 = Lindrigt; tillfällig rädsla och/eller undvikande, men konfronterar vanligtvis och uthärdar situationen (-erna). Liten eller ingen påverkan i det dagliga livet. 2 = Måttligt; noterbar rädsla och/eller undvikande, dock fortfarande hanterbart, undviker fruktade situationer men kan uthärda med trygg person Viss påverkan i det dagliga livet men generellt fungerande inte påverkat.. 3 = Svårt; kraftigt undvikande; påtaglig påverkan i det dagliga livet, markanta förändringar i livsföringen nödvändiga för att hantera ångest/rädsla. Påtagliga svårigheter att utföra vanliga aktiviteter. 4 = Extremt; förlamande rädsla/ångest, i stort sett totalt undvikande. Extensiva förändringar i livsföringen nödvändiga för att klara det dagliga livet.
7 5. Panikrelaterade kroppsliga sensationer; rädsla/undvikande Fråga: Ibland upplever människor med paniksyndrom kroppsliga sensationer som kan påminna om paniksensationer och som gör att man känner sig rädd och obehaglig till mods. Om vi håller oss till den senaste månaden, har du undvikit att göra något för att du varit rädd för att det skulle kunna leda till den här typen av obehagliga kroppsliga sensationer? Exempelvis att göra något som ökar på hjärtverksamheten; anstränga dig extremt eller promenera?, utöva någon sport?, arbeta i trädgården?, titta på spännande sportevenemang, titta på spännande/skrämmande filmer?, gräla kraftigt med någon?, sexuella aktiviteter? Har du undvikit sensationer på huden som värme eller en stickande känsla; att känna dig yr eller andfådd? Har du undvikit speciell mat, dryck eller något annat därför att det kan resultera i kroppsliga sensationer; exempelvis kaffe eller alkohol eller mediciner? Om du har undvikit det ovan nämnda, hur mycket har de påverkat ditt dagliga liv? Har du behövt göra förändringar i din livsföring för att anpassa dig till dina rädslor? 0 = Ingen rädsla eller undvikande av situationer eller aktiviteter som framkallar obehagliga kroppsliga sensationer. 1 = Lindrigt; tillfällig rädsla och/eller undvikande ; konfronterar vanligtvis och uthärdar,med minimalt obehag, situationer som framkallar obehagliga kroppsliga sensationer. Liten eller ingen påverkan i det dagliga livet 2 = Måttligt; noterbart undvikande; dock fortfarande hanterbart; noterbar men begränsad förändring i livsföringen men ångesten är.generell funktionsnivå i det dagliga livet är inte påverkad. 3 = Svårt; uttalat undvikande; förorsakar väsentlig påverkan i det dagliga livet. 4 = Extremt; förlamande rädsla/ångest, i stort sett totalt undvikande. Extensiva förändringar i livsföringen nödvändiga för att klara det dagliga livet.
8 6. Påverkan på arbete/sysselsättning på grund av paniksyndrom (Klargörande: Detta item fokuserar på arbete. Om personen inte arbetar, fråga om skolan, annan sysselsättning, om inte heller detta är applicerbart, fråga om arbete i hemmet.) Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden och tar med i beräkningen alla symtom; panikattacker, begränsade symtomattacker, förväntansångest, undvikande; hur mycket har dina panikrädslor påverkat dina möjligheter att utföra ditt arbete, (skolarbete eller arbete i hemmet)? Har symtomen påverkat kvaliteten på det arbete du utfört? Har du kunnat utföra ditt arbete lika snabbt och effektivt som du brukar? Har du märkt att du inte kunnat göra vissa saker på grund av din ångest? Eller har du inte kunnat gör det lika bra? Har du tagit genvägar eller bett om hjälp för att kunna utföra ditt arbete? Har andra märkt förändringar i ditt sätt att utföra arbetet? Har du fått tillsägelse från din chef om att du inte utfört dina uppgifter som du brukar? Har du fått kommentarer från kolleger eller familjemedlemmar om hur du utför saker? 0 = Ej hindrande; ingen negativ påverkan på grund av paniksymtom. 1 = Lindrigt; viss påverkan, tycker att arbetet är lite svårare att utföra men ingen generell påverkan. 2 = Måttligt; symtomen förorsakar regelmässig påverkan men fortfarande hanterbart. Arbetsförmågan är påverkad men objektivt sett fortfarande god arbetsinsats. 3 = Svårt; förorsakar väsentlig påverkan i arbetslivet; observerbart; underpresterar; kommer ej till arbetet varje dag 4 = Extremt; förlamande; i stort sett totalt undvikande. Mycket stor påverkan i det dagliga livet; kan inte arbeta (eller gå i skolan eller utföra arbete i hemmet).
9 7. Påverkan på social fungerande på grund av paniksyndrom Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden och tar med i beräkningen alla symtom; panikattacker, begränsade symtomattacker, förväntansångest, undvikande; hur mycket har det påverkat ditt sociala liv? Har du tillbringat mindre tid än du brukar med familjen eller släktingar? Har du tillbringat mindre med vänner och bekanta? Har du avböjt inbjudningar eller andra tillfällen till social samvaro på grund av ditt paniksyndrom? Har dina symtom på grund av paniksyndromet påverkat ditt förhållande till familjen och vänner? 0 = Ej hindrande; ingen negativ påverkan på grund av paniksymtom. 1 = Lindrigt; viss påverkan, men ingen generell påverkan. 2 = Måttligt; symtomen förorsakar regelmässig påverkan men fortfarande hanterbart. Något mindre frekvens av sociala aktiviteter men deltar i de flesta social aktiviteter. 3 = Svårt; förorsakar väsentlig påverkan i det sociala livet; Markant minskning av sociala aktiviteter och/eller markanta svårigheter i interaktionen med andra människor; kan fortfarande tvinga sig till det men det innebär inget positivt. Fungerar dåligt i sociala sammanhang. 4 = Extremt; symtomen är förlamande. Går mycket sällan ut och undviker i stort sett alla interaktion med andra människor; kan till och med ha avslutat ett förhållande på grund av paniksyndromet. SUMMERING AV POÄNG Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 SUMMA (Fråga 1 7)
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merKognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014
Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.
Läs merHar Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?
Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs merBakom masken lurar paniken
Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merBODY DYSMORPHIC DISORDER MODIFICATION OF THE Y-BOCS (BDD-YBOCS) (Adult version)
BODY DYSMORPHIC DISORDER MODIFICATION OF THE Y-BOCS (BDD-YBOCS) (Adult version) För varje item, ringa in den siffra som identifierar den respons som bäst karaktäriserar patienten under den senaste veckan.
Läs merInstruktioner för BDD-YBOCS (8/97)
Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Syfte: Den här skalan är designad för mäta svårighetsgraden och typ av symtom hos patienter med body dysmorphobic disorder (BDD). BDD definieras som en upptagenhet i
Läs merÅngestsyndrom-Anxiety
Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM
Läs merMADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Läs merSjälvskattningsskala för symtom (4S) Bas
Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta
Läs merExample - not for use
Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det
Läs merPsykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merF2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp
F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merHälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden
Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad
Läs merCF-QUEST: Cystic Fibrosis QUality of life Evaluative Selfadministered Test (v1:2, Svensk version)
ID nummer: CF-QUEST: Cystic Fibrosis QUality of life Evaluative Selfadministered Test (v:2, Svensk version) INSTRUKTIONER Var vänlig och svara på följande frågor (påståenden) genom att ringa in lämplig
Läs mer1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Läs merBLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,
Läs merRESULTATBLAD. ISI : (max 28)
RESULTATBLAD BBQ : (max 96) LIVSKVALITÉ 10-percentil = 40 25-percentil = 48 Normalpopulation: 50 (median) = 63 M = 60,08 75-percentil = 70 SD = 15,72 90-percentil = 80 ISI : (max 28) SÖMN 0 7: Ingen kliniskt
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merFysiologi och psykologi vid rädsla och ångest
Fysiologi och psykologi vid rädsla och ångest Alarmreaktionen Denna genomgång börjar med fokus på panikattackens symptom. Panikattacker definieras som att åtminstone fyra av nedanstående symptom snabbt
Läs merJag är inte galen : En bok om panikångest PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Anna Lithander.
Jag är inte galen : En bok om panikångest PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Författare: Anna Lithander. Annan Information Jag antar att jag skulle kolla hormonernas sak, men du har sagt det för några
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merHur mycket har du besvärats av:
SCL 90 Namn: Ålder: Datum: INSTRUKTIONER Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran
Läs merAdult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview
Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International
Läs mer31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner
31 Panikångest Många unga vuxna psykiskt friska har någon gång haft en panikattack. Det innebär inte att de har ångestsjukdomen panikångest. För cirka 3,5 % av befolkningen kommer ångestattackerna, eller
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för
Läs merÅngest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss
Läs mer3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?
Några frågor om hur du mår Det är vanligt med psykiska besvär som man av olika skäl inte berättar om. För att få en så fullständig bild som möjligt av hur du mår, och därmed minska risken för att vi missar
Läs merLouise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln
Ångestbesvär - och behandlingsmetoder Vänersborg 29 nov 2012 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet Marie.Soderstrom@kbtcentralen.se www.kbtcentralen.se Louise Sjukskriven för utmattning,
Läs merÅngest/Oro Självskada
Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs mer28-dagars Medveten andningsträning
28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merÄrendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange
Läs merFRÅGEFORMULÄR OM FÖRVÄNTNINGAR INFÖR KRANSKÄRLSRÖNTGEN
Information om formuläret: Med dessa frågor vill vi ta reda på vilka förväntningar Du har på Din kommande undersökning, vård och behandling. Instruktion om hur Du ska fylla i formuläret: Besvara frågorna
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merAtt hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel
Att hantera oro Robert Johansson Leg. psykolog Forskare i klinisk psykologi, Linköpings universitet Alla oroar sig! Översikt Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska
Läs merAnn-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1
2011-01-20 Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1 PFPP = Panikfokuserad psykodynamisk psykoterapi (Symtomfokuserad psykodynamisk terapi) Metoden är utvecklad i USA av Barbara Milrod, - psykiater och
Läs merVad är Paniksyndrom? Christian Rück Med dr, specialist i psykiatri INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM
INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM H. Lundbeck AB CNS-företaget Box 23, 250 53 Helsingborg Telefon 042-25 43 00 www.lundbeck.se 1 PANIKATTACK.indd 1-2 CIP.41.2007 Vad är Paniksyndrom?
Läs merPanikångest. En föreläsning om förståelse och hantering av panikångest! Ola Olefeldt, Ola Olefeldt
Panikångest En föreläsning om förståelse och hantering av panikångest! Ola Olefeldt, ola.olefeldt@mau.se Ola Olefeldt 2018-11-26 Agenda Om ångest, panikattacker och panikångest Verktyg och strategier?
Läs merJUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!
JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för
Läs merNedanstående frågor handlar om hur Du ser på överviktsbehandlingen. Läs varje fråga och sätt ett kryss i rutan för det svar som passar bäst in på dig.
1. Hur enkelt eller besvärligt har det varit för Dig att följa lågkaloripulverdieten? 2. Gjorde Du någon gång avsteg från lågkaloripulverdieten? 1 Aldrig 2 Någon enstaka gång 3 Någon gång i månaden 4 Ungefär
Läs merEU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR
KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I
Läs merLUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson
SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 6 månader månader Kodnummer: Datum: Initialer: LUBoB Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi
Läs merKontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet
Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva
Läs merSömn och stress. www.somnhjalpen.se
Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt
Läs merTill dig som är barn och lider av ångest
Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion
Läs merInsulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.
Insulinkänningar och rädsla Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8 Therese Anderbro leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.dr Insulinkänningar och rädsla för känningar utgör de största hindren för god
Läs merInformation del 1. Om allt fungerat har du idag tränat en gång och det är nu 14 gånger kvar. Tanken är att du ska träna totalt 15 gånger:
Information del 1 Om allt fungerat har du idag tränat en gång och det är nu 14 gånger kvar. Tanken är att du ska träna totalt 15 gånger: Träningsomgång Dag Datum Webbadress Klar 1 Mån 31 okt Samma 2 Tis
Läs merÅngest, fobier och tvångshandlingar
Psyche av John William Waterhouse Ångest, fobier och tvångshandlingar Orsaker, symtom och hur kan man förhålla sig? Föreläsning av Marika Ördell 2011-10-12/13 Marika.ordell@gmail.com SYFTE MED FÖRELÄSNING
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar
Läs merFöljande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.
Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen
Läs merTranslation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink
Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink 1. We each performed separate translations of the IPQ-R into Swedish. 2. We compared our translations, discussed the differences and
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM OCD
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs mer# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun
# 6 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och
Läs merSocial fobi. Inledning
Social fobi Inledning När jag kom in i fikarummet kändes det som om alla vände sig om och stirrade på mig. Tiden stannade och jag kände hur jag började började bli varm i hela kroppen. Nu är det kört,
Läs merKarolinska Exhaustion Disorder Scale 9
KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merEnkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare
Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare 1) Kodnummer (personligt kodnummer) År Mån Dag Tim Min 2) Utbildningsdag och tid, klockan 3) Uppföljande samtal
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merBeteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender
Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma
Läs merCAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING
Bo G. Ericson Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi KOMPLETTERANDE MANUAL 1 Psykologisk konsult AB: Adr: Bergsgatan 15, S-561 31 Huskvarna Tel: 036-14 45 79, Mobiltel: 0705-144579,
Läs merNorra Sveriges MONICAundersökning
Personnummer:_ Namn: MONICA-nummer: Norra Sveriges MONICAundersökning En kampanj mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2009 FRÅGEFORMULÄR DEL 2 + 2009 Sida - 1 + Frågor rörande LIVSKVALITET OCH SOCIALT STÖD
Läs merIntervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär
Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande
Läs merVälkommen till modul 1 i internetbehandlingen för paniksyndrom!
Välkommen till modul 1 i internetbehandlingen för paniksyndrom! Modul 1 fungerar som en introduktion och översikt till hela behandlingsprogrammet. Samtidigt är temat för modul 1 vad paniksyndrom egentligen
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merMETABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas
METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga
Läs merSituationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk
IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol
Läs merAtt inte våga synas kan vara tecken på social fobi
Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merEGENVÅRD AV TVÅNGSSYNDROM ÖVNING: MINA SYMTOMKEDJOR. Utlösande faktor. Befarad följd Att befinna sig i ett offentligt utrymme. Tvångstanke.
ÖVNING: MINA SYMTOMKEDJOR Den här övningen består av två delar. I den första delen analyserar du dina symtomkedjor. I den andra delen sammanför du dessa kedjor till större symtomgrupper. Samtidigt väljer
Läs merLUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996
Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI
Läs merStressbarometern 2013
Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:
Läs merInnehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...
Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur
Läs merKod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:
Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merS B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!
Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det
Läs merTRACOM Sneak Peek Excerpts from. Självskattnings-Guide
TRACOM Sneak Peek Excerpts from Självskattnings-Guide självskattnings- GUIDE Innehållsförteckning Introduktion...1 SOCIAL STYLE MODELLEN TM...1 Vad bestämmer din stil?...1 SOCIAL STYLE och arbetet med
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik
Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik CAMS (Collaborative Assessment and Management of Suicidality) Tillvägagångssätt vid användande av formuläret Formuläret
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Läs merAbstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.
Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende
Läs merInformation. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.
Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom
Läs merAtt leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
Läs merMADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)
Sida av MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Ref: Montgomery S, Åsberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry 979; 4: 82-9. Skattningsformulär
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merKÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro
KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?
Läs merBilaga A Traumaintervju
Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,
Läs mer12-frågeversion, intervjuadministrerad
12-frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification, Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project
Läs mer