SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2014-11-10 Vår referens Stefan Kling Tjänsteskrivelse Motion av Magnus Olsson (SD) avseende att ta reda på hur stort och utbrett problemet är i Malmö om flickor och kvinnor som är eller ligger i riskzonen för att könsstympas samt att åtgärda problemet GRF-2014-8300 Sammanfattning Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion. I motionen föreslås bland att kommunfullmäktige ska besluta ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning av hur och i vilken omfattning könsstympning yttrar sig i Malmö. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att till kommunstyrelsen avge yttrande i enlighet med av grundskoleförvaltningen upprättat förslag, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad Beslutsunderlag Motion av Magnus Olsson (SD) avseende att ta reda på hur stort och utbrett problemet är i Malmö om flickor och kvinnor som är eller ligger i riskzonen för att könsstympas samt att åtgärda problemet Tjänsteskrivelse Förslag till yttrande Beslutsplanering Grundskolenämnden 2014-11-19 Grundskolenämnden 2014-12-17 Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion. Magnus Olsson (SD) föreslår i motionen bl a att kommunfullmäktige ska besluta ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning av hur och i vilken omfattning problemet med könsstympning yttrar sig i Malmö. Kvinnlig omskärelse/könsstympning är enligt lag förbjudet i Sverige sedan 1982. Förbudet gäller även om handlingen utförs utanför Sveriges gränser.
Socialstyrelsen har tidigare tagit fram information både till personal inom skola, socialtjänsten och hälso- och sjukvården samt direkt till identifierade riskgrupper. Uppdrag att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige (Socialstyrelsen 2006). Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet presenterade 2011 en kunskaps- och forskningsöversikt om könsstympning i Sverige (rapport nr 2011:1). I översikten uppmärksammades att det saknas tillräcklig kunskap om kvinnlig könsstympning bland yrkesgrupper som möter målgruppen, bland vårdpersonal, socialarbetare och lärare. NCK konstaterade att hälso- och sjukvården spelar en viktig roll, men vårdpersonalen kan också ställas inför svåra avgöranden. Redan drabbade flickor och kvinnor ska få god vård och ett gott bemötande, samtidigt som personalen har anmälningsplikt om de misstänker att ett olagligt ingrepp har ägt rum eller planeras. De får heller inte agera i strid mot diskrimineringslagen. 2 (2) I september 2013 fick Länsstyrelsen i Östergötland i uppdrag av regeringen att undersöka hur verksamheter och myndigheter i Sverige arbetar, såväl för att förebygga och förhindra könsstympning av flickor och kvinnor som att undersöka vilket stöd de som redan utsatts får. Uppdraget omfattar även att ta fram förslag på ett nytt vägledande material kring hur verksamheter och myndigheter kan arbeta med frågan. Länsstyrelsens uppdrag ska genomföras i nära samråd med Socialstyrelsen som också fått ett regeringsuppdrag om könsstympning av flickor och kvinnor. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 15 januari 2015. I slutrapporten ska förslag på fortsatt spridning av det vägledande materialet presenteras. Det förebyggande arbetet är viktigt och personer som kommer i kontakt med flickor i riskzon behöver veta vad de ska göra. För att nå upp till regeringens mål, att kvinnlig könsstympning ska upphöra och att de utsatta ska få rätt stöd finns ett stort behov av fortbildning, vägledning och handläggningsrutiner. I samband med hälsobesök i skolhälsovården med flickor från områden där kvinnlig könsstympning av tradition förekommer bör frågan om könsstympning tas upp med vårdnadshavare. Hälsobesöket i förskoleklass kan vara en sådan lämplig tidpunkt. Skolsköterskan ska också ta upp frågan om kvinnlig könsstympning om flickan har symtom som kan inge misstanke om att ingreppet är utfört. Frågan belyses också vid hälsobesök, framför allt med de äldre nyinflyttade flickorna. Även vid sex- och samlevnadsundervisning kan frågan diskuteras mera allmänt. Anmälningsskyldigheten är väl känd inom skolhälsovården i Malmö stad, liksom rutiner för remiss till specialistbedömning. Det ingår inte i skolhälsovårdens uppdrag att själva genomföra kroppslig undersökning av flickor i riskzon för omskärelse/könsstympning. Det finns ingen samlad dokumentation inom elevhälsan i Malmö stad omkring förekomsten av kvinnlig omskärelse/könsstympning. För att tillgodose behovet av kunskap för att hantera frågorna omkring omskärelse/könsstympning är en fortbildningseftermiddag för elevhälsan, sedan tidigare inplanerad, december 2014. I övrigt inväntas den slutrapport från regeringsuppdraget som Länsstyrelsen och Socialstyrelsen skall redovisa under januari 2015. Ansvariga Anders Malmquist, grundskoledirektör Henric Kahlmeter, utbildningschef
Malmö stad Grundskolenämnden 1 (2) Datum 2014-12-17 Adress Rönnbladsgatan 1 B Diarienummer GRF-2014-8300 Yttrande Till Kommunstyrelsen Motion av Magnus Olsson (SD) avseende att ta reda på hur stort och utbrett problemet är i Malmö om flickor och kvinnor som är eller ligger i riskzonen för att könsstympas samt att åtgärda problemet STK-2014-832 Grundskolenämnden föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion. Det förebyggande arbetet är viktigt och personer som kommer i kontakt med flickor i riskzon behöver veta vad de ska göra. För att nå upp till regeringens mål, att kvinnlig könsstympning ska upphöra och att de utsatta ska få rätt stöd finns ett stort behov av fortbildning, vägledning och handläggningsrutiner. För att tillgodose behovet av kunskap för att hantera frågorna omkring omskärelse/könsstympning är en fortbildningseftermiddag för elevhälsan, sedan tidigare inplanerad, december 2014. I övrigt inväntas den slutrapport från regeringsuppdraget som Länsstyrelsen och Socialstyrelsen skall redovisa under januari 2015. Yttrande Kvinnlig omskärelse/könsstympning är enligt lag förbjudet i Sverige sedan 1982. Förbudet gäller även om handlingen utförs utanför Sveriges gränser. Socialstyrelsen har tidigare tagit fram information både till personal inom skola, socialtjänsten och hälso- och sjukvården samt direkt till identifierade riskgrupper. Uppdrag att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige (Socialstyrelsen 2006). Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet presenterade 2011 en kunskaps- och forskningsöversikt om könsstympning i Sverige (rapport nr 2011:1). I översikten uppmärksammades att det saknas tillräcklig kunskap om kvinnlig könsstympning bland yrkesgrupper som möter målgruppen, bland vårdpersonal, socialarbetare och lärare. NCK konstaterade att hälso- och sjukvården spelar en viktig roll, men vårdpersonalen kan också ställas inför svåra avgöranden. Redan drabbade flickor och kvinnor ska få god vård och ett gott bemötande, samtidigt som personalen har anmälningsplikt om de misstänker att ett olagligt ingrepp har ägt rum eller planeras. De får heller inte agera i strid mot diskrimineringslagen.
I september 2013 fick Länsstyrelsen i Östergötland i uppdrag av regeringen att undersöka hur verksamheter och myndigheter i Sverige arbetar, såväl för att förebygga och förhindra könsstympning av flickor och kvinnor som att undersöka vilket stöd de som redan utsatts får. Uppdraget omfattar även att ta fram förslag på ett nytt vägledande material kring hur verksamheter och myndigheter kan arbeta med frågan. Länsstyrelsens uppdrag ska genomföras i nära samråd med Socialstyrelsen som också fått ett regeringsuppdrag om könsstympning av flickor och kvinnor. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 15 januari 2015. I slutrapporten ska förslag på fortsatt spridning av det vägledande materialet presenteras. 2 (2) Det förebyggande arbetet är viktigt och personer som kommer i kontakt med flickor i riskzon behöver veta vad de ska göra. För att nå upp till regeringens mål, att kvinnlig könsstympning ska upphöra och att de utsatta ska få rätt stöd finns ett stort behov av fortbildning, vägledning och handläggningsrutiner. I samband med hälsobesök i skolhälsovården med flickor från områden där kvinnlig könsstympning av tradition förekommer bör frågan om könsstympning tas upp med vårdnadshavare. Hälsobesöket i förskoleklass kan vara en sådan lämplig tidpunkt. Skolsköterskan ska också ta upp frågan om kvinnlig könsstympning om flickan har symtom som kan inge misstanke om att ingreppet är utfört. Frågan belyses också vid hälsobesök, framför allt med de äldre nyinflyttade flickorna. Även vid sex- och samlevnadsundervisning kan frågan diskuteras mera allmänt. Anmälningsskyldigheten är väl känd inom skolhälsovården i Malmö stad, liksom rutiner för remiss till specialistbedömning. Det ingår inte i skolhälsovårdens uppdrag att själva genomföra kroppslig undersökning av flickor i riskzon för omskärelse/könsstympning. Det finns ingen samlad dokumentation inom elevhälsan i Malmö stad omkring förekomsten av kvinnlig omskärelse/könsstympning. För att tillgodose behovet av kunskap för att hantera frågorna omkring omskärelse/könsstympning är en fortbildningseftermiddag för elevhälsan, sedan tidigare inplanerad, december 2014. I övrigt inväntas den slutrapport från regeringsuppdraget som Länsstyrelsen och Socialstyrelsen skall redovisa under januari 2015. Motionen anses besvarad med vad som anförs i ärendet. Ordförande Anders Rubin Grundskoledirektör Anders Malmquist