Bakgrund och fördjupning Bilaga till skrivelse Speciell nummerserie för telematik nummer för M2Mkommunikation.

Bilaga 23 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Thomas Floreteng Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 56 44 thomas.floreteng@pts.se DATUM VÅR REFERENS 16 juni 2004 04-9134 Bakgrund och fördjupning Bilaga till skrivelse Speciell nummerserie för telematik nummer för M2Mkommunikation. POSTADRESS Box 5398, 102 49 Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON 08-678 55 00 FAX 08-678 55 05 E-POST pts@pts.se WEBBADRESS www.pts.se

Innehåll BAKGRUND OCH FÖRDJUPNING... 1 INNEHÅLL... 2 1 BAKGRUND... 3 1.1 UPPDRAGET... 3 1.2 AVGRÄNSNINGAR... 3 2 TIDIGARE UTREDNINGAR FRÅN PTS... 4 3 NUVARANDE NUMMERPLAN... 4 3.1 TERMINALERNAS BETYDELSE... 4 3.2 DAGENS NUMMERSITUATION... 5 3.2.1 Nummer ur nummerserien för geografiska nummer... 5 3.2.2. Nummer ur mobila nummerplanen: 010, 070, 073 och 076... 5 3.2.3 Nummer ur nummerserien för frisamtal: 020... 5 3.2.4 Nummer ur nummerserien för betaltelefoni: 0900, 0939 och 0944... 6 3.2.5 Nummer ur nummerserien för operatörsinterna nummer: 078... 6 3.2.6 Nummer ur övriga planer... 6 4 ÖPPEN ELLER SLUTEN NUMMERPLAN... 6 5 ADRESSERAS PRODUKTER ELLER TJÄNSTER?... 6 5.1 NÄTENS PRINCIPIELLA UPPBYGGNAD... 7 6 FRAMTIDA KRAV FRÅN PRIVATA INTRESSENTER OCH MYNDIGHETER... 8 7 NUMMERBEHOV... 9 8 SLUTSATSER... 9 9 EXEMPEL PÅ LEVERANTÖRER OCH TJÄNSTER... 10 10 BEGREPP... 11 10.1 TERMER... 11 10.2 FÖRKORTNINGAR... 12 2

1 Bakgrund Det allmänna telefonnätet har sedan begynnelsen inte bara utnyttjats för taltelefoni. För att till exempel föra över larminformation och liknande utnyttjades tidigt möjligheten att på kopparnätet sända likström eller ringsignaler. Redan i början av 1900-talet använde publikt placerade brandlarm telefonnätet för att, mer eller mindre automatiskt, informera brandstationen vilket brandlarm som aktiverats, och larmsignalen flyglarm/annan fara använder ringsignalen för att aktivera sirenerna. Efterhand utvecklades mer komplicerade apparater som kunde anslutas till kommunikationsnäten. I dag har vi en uppsjö av terminaler och tillämpningar som utnyttjar alla former av anslutningar. Att utnyttja det kopplade telenätet är ett bekvämt sätt för användarna att få maskinerna att nå varandra via automatiska nummertagare. Både fastnätsnummer och nummer för mobil telefoni används för dessa tillämpningar, men även en del nummer i andra serier. Det är inte alltid resurseffektivt att t.ex. mobiltelefonnummer används för dessa ändamål. Diskussioner om att ta fram en speciell nummerserie för specifika maskin-tillmaskin-tillämpningar, M2M, har därför förts. Framtida terminaler och telefonisystem kommer att ha betydligt större kapacitet att förmedla kommunikation mellan maskiner, förutom de som kan utnyttja grundtjänsten taltelefoni. Avsikten med denna utredning är att finna om det är önskvärt att någon speciell nummerserie därför bör öppnas för M2M-tillämpningar. 1.1 Uppdraget Uppdraget för denna utredning är att försöka kartlägga nuvarande situation utgående från följande frågeställningar: Undersöka om samma nummerserie kan användas för M2M oavsett om terminering sker i fasta telenät eller mobiltelenät. Beroende på vad första punkten ger, hitta en lämplig NDC eller lämpliga NDCer för detta. Träffa de aktörer som idag erbjuder telematiktjänster för att diskutera nummerbyte och tiden för återkallande av de nummerserier som används idag. 1.2 Avgränsningar Huvudinriktningen på denna utredning är adressering till, från och mellan maskiner med hjälp av telefonnummer, anropade via något allmänt tillgängligt nät för telefoni. Frågeställningen baseras enbart på adresser i den globala adresseringsform som använts av telefoninäten, den internationella 3

nummerplanen för telefoni E. 164, med tillägg för nationella anpassningar. Övriga adressplaner såsom nätinterna nummer, Internetadresser enligt IPv4 eller IPv6, nationella och internationella signalpunktskoder för att lokalisera telefonstationer eller telekopplingscenter, mobila nätkoder för mobil telefoni och liknande ingår inte i utredningen. 2 Tidigare utredningar från PTS Telefonnummer på framtida marknader, PTS-ER-2002:1, 31 januari 2002. ENUM en funktion i innovationsfasen Förslag till fortsatt svenskt engagemang, PTS-ER-2003:29, 18 juli 2003. 3 Nuvarande nummerplan Nuvarande regler i den svenska nummerplanen tillåter inte att M2M-tillämpningar används i vissa nummerserier. I andra nummerserier kan det vara tveksamt om användning för M2M är lämpligt. Dock används många nummer för M2Mkommunikation, i brist på bättre resurser. 3.1 Terminalernas betydelse Tal har alltid räknas som den grundläggande tillämpningen av telefoni. När telenätet var uppbyggt med relän var det vanligt att olika nummerserier användes för olika teknik och tillämpningar, för att förenkla nummeranalysen. Detta tankesätt levde sedan kvar hos nummerplanerarna även när nya tillämpningar skulle implementeras. Exempel på detta är betaltjänster med speciell debitering, vilka har egna nummerserier beroende på förväntat innehåll. Terminaler specialiserade för olika tillämningar har alltid tillverkats. Terminaler som utnyttjar telenätet på samma sätt som vanliga telefoner, fast utan att tala med varandra med ord och meningar. Traditionellt var nätet skapat för mänskligt tal, och många ansåg att andra tillämpningar skulle kunna särskiljas med hjälp av telefonnumret. På 1980-talet diskuterades om det skulle öppnas speciella nummerserier för telefaxer och modem, men det föll på att telefaxer och modem kunde anslutas till vilket uttag för fastnätstelefoni som helst. Därmed kunde valfritt nummer användas till att både sända och ta emot tal, telefax eller data. Till viss del kan denna ståndpunkt även gälla för all övrig M2M-kommunikation även i dag. Moderna terminaler utnyttjar kommunikationsnäten för att sända och ta emot meddelanden, vare sig de är talade meddelanden eller signalering. Terminalerna kan dessutom användas på olika sätt vilket gör deras definitioner oklara. En sladdlös telefon som ansluts till ett uttag i fasta nätet räknas normalt till fasta terminaler, och en mobiltelefon är fortfarande mobil även om den skruvats fast på väggen. Dagens nummerplan är inte uppbyggd för att nummer för fast telefoni används för att nå mobila terminaler och vice versa. Men det är inte förbjudet att medflytta ett telefonsamtal till ett nummer utanför den ursprungligt avsedda termineringsplatsen. 4

3.2 Dagens nummersituation Idag används nummer ur samtliga delar av de öppnade nummerserierna både för kommunikation mellan människor och mellan maskiner. Exempel på maskiner är, som tidigare nämnts, telefax, modem och fjärrstyrda telefonsvarare i det fasta och mobila näten. Hur många av numren som enbart används för annan kommunikation än vanlig rösttelefoni är omöjligt att besvara, liksom hur många nummer som har kombinerade funktioner. Nedan följer några exempel på vad några nummerserier primärt bör används till enligt The Swedish numbering plan for telephony according to ITU-T Recommendation E.164/Den svenska nummerplanen för telefoni enligt ITU-T rekommendation E.164, och hur de i verkligheten utnyttjas. 3.2.1 Nummer ur nummerserien för geografiska nummer Geografiska nummer har sedan lång tid använts till människamaskinkommunikation. De första väl spridda funktionen var automatisk tidsangivelse, fröken ur och automatuppringande brandlarm. Sedan dess har konstruktörers och produktutvecklares fantasi eskallerat till de tillämpningar vi har idag. Jämför exv. med Internetanslutning via betal- och frisamtal nedan. 3.2.2. Nummer ur mobila nummerplanen: 010, 070, 073 och 076. Serierna för mobiltelefonnummer är i första hand ämnade för terminaler för taltelefoni, SMS och MMS, vilka är mobila inom eller utanför Sverige. 076 är dock utpekad för enbart telefoni och inte för telematiktjänster, M2M. Dessa nummer används dock även för fast telefoni men i begränsad omfattning. NMT- och GSM-telefoner används som ersättning för koppartråd i glesbygd. Samtliga mobiloperatörer har dock tillämpningar av ren M2M-karaktär i nummerserierna för GSM, exempelvis varuautomater som sänder SMS vid fel eller då de behöver fyllas på. 3.2.3 Nummer ur nummerserien för frisamtal: 020 Frisamtal innebär att den uppringandes telefonräkning inte belastas, och att det uppringda numret inte heller syns på specificerade räkningar. Frisamtal är lämpligt att använda för företag som inte önskar debitera via abonnentens vanliga teleräkning. Kostnaden för samtalet debiteras av den som tillhandahåller tjänster till abonnenten, tjänster som inte behöver vara förknippade med innehav av ett telefonabonnemang. Exempel på detta är leverantörer av elektricitet som önskar läsa av elmätare hos sina kunder utan extra telefonkostnader för abonnenten, eller larmföretag som vill skydda sina telefonnummer för oönskade anrop. Ett annat exempel är datorer som kommunicerar via modem, en typisk M2M-tillämpning. Flera internetoperatörer hanterar sin Internetanslutning via uppringt modem med 020-nummer. 5

3.2.4 Nummer ur nummerserien för betaltelefoni: 0900, 0939 och 0944 Nummer ur serien för betaltelefoni är i första hand tänkt för underhållning upplysning och andra liknande tjänster, men används ofta för M2Mkommunikation. Det finns till exempel anslutning till uppringd Internettjänst via 0939-nummer. 3.2.5 Nummer ur nummerserien för operatörsinterna nummer: 078 Nummer ur denna serie är ämnade enbart för teleoperatörsspecifika tjänster med nationell terminering. Numren kan normalt inte nås från något annat nät än den specifika teleoperatörens, och kan därför ha valfri nummerlängd. Som exempel på M2M-tillämpning där ett 078-nummer används för att tända respektive släcka en lampa i en terminal. Numret sänds från nätet och terminalen tolkar numret med sin inbyggda nummerpresentatör. 3.2.6 Nummer ur övriga planer Nummer ur övriga planer är i allmänhet inte publikt nåbara, varför dessa inte berörs i denna utredning. 4 Öppen eller sluten nummerplan. I fasta nätet har Sverige en öppen nummerplan. Det innebär att man enbart behöver slå abonnentnumret till den man vill ringa, om båda befinner sig inom samma riktnummerområde. I en sluten nummerplan måste man alltid slå det kompletta nationella telefonnumret, inklusive riktnumret. M2M-utrustning är för det mesta oberoende av om de behöver slå en eller fler siffror mer än det som ingår i ett abonnentnummer. En mobil enhet som kan komma att vistas utanför landets gränser måste dessutom programmeras för att kunna slå internationella telefonnummer. I telefonätet för fast telefoni måste anrop ske via respektive lands utlandsprefix, i de flesta länder i Europa 00. För mobila system utvecklade efter 1980-talet, exempelvis GSM, finns det ett speciellt tecken som kan matas in före telefonnumret: +. Symbolen + tolkas av det mobilnät som användaren utnyttjar, som prefix för utlandstrafik. 5 Adresseras produkter eller tjänster? Tjänster kan, liksom fysiska produkter, anropas via många olika vägar. En telefon har en fysisk adress, men vad innebär ett telefonnummer för en tjänst? Tjänster behöver inte vara placerade på en fysisk adress, men behöver någon form av logisk adress. En adress som i transmissionsnäten kan anropas med den lokaliseringsmetod nätet kan hantera. Slutmålets adress kan dessutom variera från anrop till anrop på ett mer tjänsteberoende sätt än för fysiska produkter. M2Mjänster brukar dock exekveras i någon form av fysisk produkt, även om det i vissa sammanhang kan anses att det är en programvara som utför arbetet. Men programvaran måste likväl befinna sig någonstans. 6

Ett villalarm som ringer upp en larmcentral är ett exempel på två maskiner som kontaktar varandra via ett kommunikationsnät, utan inblandning av människan. När väl samtalet är etablerat börjar larmsändaren och larmcentralen utväxla information. Definition av vad som skall betraktas som kommunikation mellan dessa produkter eller om det är utnyttjandet av en tjänst, alarm, som skall betraktas som M2M-kommunikaton kan diskuteras. I det fasta telenätet utnyttjar maskinerna talbandet 300 3400 Hz för sin signalering, men språket är inte begripligt för människor. I de mobila näten används SMS, MMS och GPRS. Exempel på maskiner eller utrustning som är mobila och använder nummer är containrar, lastbilar och taxibilar, varuautomater, hissar, värme och ventilationssystem, eller godsvagnar 1 och tåg. Dessa system är redan i bruk och samverkar ofta med någon form av positioneringstjänst, exempelvis GPS. Systemen fungerar även internationellt, och behöver därför kunna nås via globalt fungerande adresser. 5.1 Nätens principiella uppbyggnad För att nå en terminal eller tjänst behövs någon form av adressering i den fysiska världen. Som exempel kan vi använda ett kommunikationsnät för fast eller mobil kommunikation. M KK SP FP RSS LX FX Tjänstenät VLR HLR RBS BSC MSC GMSC Figur 1: Likheter mellan fast och mobilt kommunikationsnät, samt hur de når tjänster En vanlig telefon i det fasta nätet har ett telefonjack, en anslutning till närmaste kopplingsplint, spridningspunkt (SP), i trappuppgången, ytterligare en anslutning till distributionsskåpet i kvarteret, en fördelningspunkt (FP), och till slut en anslutning i telefonstationen. I varje punkt måste det finnas information om den 1 Deutsche Bahn, tysklands största järnvägsföretag, håller på att installera GSM och GPS-teknik i 1300 godsvagnar. [Ny Teknik maj 2003]. 7

ankommande adressen och till vilken adress sladden skall kopplas vidare. Inne i telefonstationen, behövs också information om vart de utifrån kommande trådanslutningar går till den s.k. korskopplingen, (KK). Alla trådar i en telefonstation passerar korskopplingen. Det är där de ansluts till kontakterna på det elektroniska kretskorten. Principen för ett mobilnät är liknande. Information om alla dessa adresser behövs för den fysiska förbindelsen, även om den är en radiokanal sista biten. Telefonnumret knyts därefter till alla dessa adresser genom relationer i databaser. Den som äger det fysiska nätet, mobilt eller fast, måste kunna hålla reda på hur och vart respektive tråd eller radiokanal går. 6 Framtida krav från privata intressenter och myndigheter I framtiden kan både privata intressenter och myndigheter ställa krav på utrustning för att möjliggöra kontroll-, larm- eller hjälpfunktioner. Ett exempel: I västeuropa finns omkring 15 miljoner bilar, och nybilsförsäljningen i Sverige är omkring 100 000 fordon per år. Av dessa är ca 20 % Premium Price Cars, lyxutrustade med många finesser. För närvarande har mindre än 1 % av alla nya bilar telematik, men de har minst en dator installerad. Vid transport av värdefulla eller stöldbegärliga varor kan försäkringsbolag kräva att positionsangivelser automatiskt sänds till en övervakningscentral. Även vanliga bilar kan bli föremål för denna typ av positionering. En del försäkringsbolag kräver redan idag positionering i särskilt dyra bilar för att kunna kontrollera var de kör, och på detta sätt kunna ge ett mer anpassad debiteringsunderlag till kunden 2. Positionering används även för att lokalisera ett fordon eller en container på en lastbil, eller för att följa dess väg för att kunna optimera bränslekostnader 3. System för detta är redan i drift i begränsad omfattning, men det som idag räknas som extrautrustning i fordonen kan om några år vara standard i alla bilar. I en framtid kommer troligen samtliga bilar att vara utrustade med telematik som behöver kommunicera med omgivningen på ett eller annat sätt. rån myndigheternas sida kan det komma att krävas automatisk fartanpassning av fordon 4, samt att fordonet själv skall kunna ge larm om position vid eventuell olycka. De system som kan användas trådlöst och som har största täckningen är de mobila telefonsystemen. Till detta kommer alla övriga typer av fordon, larmutrustningar, varuautomater och liknande, som kan vara av myndigheters intresse. 2 Norwich Union, England, samarbetar med Orange och IBM om överföring av fordonsuppgifter. Försäkringspremien bestäms av hur mycket, hur fort, av vem och var fordonet framförts. [Computer Sweden 26 maj 2003, sid 12] 3 Alfred Anderssons åkeri, Vara, provistallerar systemet Co-driver från Vehco, www.vehco.com, i 100 av sina 300 lastbilar. [Telekom idag nr 4 2003, sid 23]. 4 Vägverket provar ISA, Intelligent Stöd för Anpassning av hastigheten. Aktuella hastighetsbegränsningar fås via GPS och kommuniceras via GSM-näten. Se http://www.vv.se/./aktuellt/pressmed/2001/hkpress13.htm [2003-09-26]. 8

7 Nummerbehov Antalet tjänster och produkter som behöver nås via någon av de adressplaner som för närvarande existerar kommer att öka. Av dessa kommer många att behöva adresseras via någon publik nummerplan för telefoni. I västeuropa finns omkring 15 miljoner bilar, och nybilsförsälningen i Sverige är omkring 100 000 fordon per år. Av dessa är ca 20 % Premium Price Cars, produkter med många finesser. För närvarande har mindre än 1 % av alla nya bilar telematik, men de har minst en dator installerade. I en framtid kommer troligen samtliga bilar att vara utrustade med telematik som behöver kommunicera med omgivningen på ett eller annat sätt. Till detta kommer alla övriga typer av fordon, larmutrustningar, varuautomater osv. Behovet av tillgängliga telefonnummer kan snabbt bli mycket stort beroende på nyutvecklade tillämpningar, även om alternativa överföringsvägar kommer att användas. 8 Slutsatser Slutsatserna baseras på utfallet av frågeställningarna i uppdraget, kapitel 1.1: Undersöka om samma nummerserie kan användas för M2M oavsett om terminering sker i fasta telenät eller mobiltelenät. Redan i dag används nummer ur både fast- och mobilnät för M2M, och fungerar väl. Nummerserierna har dock begränsade nummerlängder, vilket med nuvarande utvecklingstakt för M2M-tillämpningar snabbt kan skapa nummerbrist. Ett problem i sammanhanget är också hur avräkning och taxering skall ske. En del terminaler är mycket trafikintensiva, exempelvis en aktiv övervakningskamera, medan andra är lågintensiva, exempelvis en läskautomat. Om de skall utnyttja de taxor som gäller för fast nät respektive mobilt nät kan diskuteras, i synnerhet eftersom priserna ofta ändras. Beroende på vad första punkten ger, hitta en lämplig NDC eller lämpliga NDCer för detta. En NDC med 3 siffror och längsta möjliga nummerlängd ger teoretiskt 10 miljarder nummer. Antalet nummer bör täcka de närmaste årens behov. Träffa de aktörer som idag erbjuder telematiktjänster för att diskutera nummerbyte och tiden för återkallande av de nummerserier som används idag. De företag som vidtalats hade inga åsikter om specifika nummer eller nummerlängd. Däremot ansågs det att ett återkallande av nummer till de utrustningar som redan är i drift är onödigt och kan skapa stora ekonomiska problem. 9

9 Exempel på leverantörer och tjänster Under utredningen gjordes efterforskningar i tidningar och på Internet efter leverantörer av M2M-utrustning och maskinrelaterade tjänster. Även några leverantörer kontaktades för mer ingående upplysningar. Systemlösningarna är till stor del leverantörsunika, men det gemensamma är att man använder standardiserade överföringsprotokoll och telefon- eller SMS-nummer som adresser. Wireless Maingate, www.maingate.se tillhandahåller GSM-kommunikation och ett stort antal kringtjänster anpassade för M2M-lösningar. M2M erbjuder nya möjligheter till övervakning och styrning av utrustning och enheter som är rörliga eller har stor geografisk spridning. Allt från enkla modifieringar som gör det möjligt för maskiner att automatiskt sända och ta emot data till fullskaliga lösningar som integreras med kundens befintliga kontroll- och affärssystem. Skånska Energi www.skanska-energi.se Vattenfall www.vatenfall.se och Wireless Maingate kommer bland annat att utrusta 150 000 elmätare med fjärravläsning via GSM-kommunikation. I mer avancerade tillämpningar kan även kundens elförbrukning styras från en central. I förlängningen kan över 900 000 mätare bli aktuella att ansluta till fasta telefonnät eller via mobila nät. Licera, www.licera.com liksom M2M2000, www.m2m2000.com utvecklar maskin- GSM för fordons och transporttillämpningar. Hårdvaran, GSM och GPSmoduler, kommer bl.a. från Fela, Schweiz, http://www.fela.ch [Elektroniktidningen nr 20 2003, sid 19]. Wireless Car, www.wirelesscar.com samarbetar bland annat med Wireless Maingate och utvecklar tillämpningar för i första hand fordon. Wireless Car har en tillämpning för bilpool, där bilen låses och låses upp via GSM. Efter hyresperioden sänder bilen debiteringsunderlag till ett bokningssystem, och kunden kan välja mellan autofaktura eller faktura via e-post. TelliQ, www.telliq.com: Genom att ha maskiner eller oljetankar Online, kan logistikkostnader sänkas kraftigt, och ge en större kontroll på verksamheten. Automatiska leveranser, slut på onödiga besök, effektivare lagerhållning och försäljning, eller larm vid fel är verklighet för företag som använder telemetri. Telemetri morgondagens lösning på gårdagens problem. Pro4 Wireless, www.pro4wireless.com : Säljer produkter för kommunikation via GSM, exv. GSM/GPS-modem från Fargo och Telecontrol. Sony Ericsson www.sonyericsson.com, Siemens www.siemens.com: Har bl.a. utvecklat moduler som kan anslutas till en persondator, varvid datorn även kan användas som telefon och Internetanslutning Statens Lantbruksuniversitet, Umeå, har utrustat 25 älgkor med GPS-GSMsändare, www-moosetrack.slu.se Med hjälp av sändarna kan korna följas och 10

uppgifter om var det bästa vinterbetet finns kan sändas till en databas. [Ny Teknik nr 10 mars 2003] Vodafone www.vodaphone.se har särskilda maskin-abonnemang med låg månadskostnad och lägre SMS-taxa, lämpliga till exempelvis alarmeringsfunktioner. [Elektroniktidningen nr 20 2002 sid 19] EU-projektet 3GT www.ertico.com/activiti/projects/3gt/home.htm, 3:e generationens telematik, arbetar med att bygga enklare trådlösa tjänster till bland annat bilar. [Elektroniktidningen 12 augusti 2002] Wavecom, http://www.wavecom.com/products_v2/index.php, har små moduler för GSM/GPRS. En fyrbandsvariant kan exempelvis byggas in i en nyckelring. Hittar man inte nycklarna kan nyckelringen ringas upp, och den kommer att fungera i hela världen där GSM finns. Wavecom har även tagit fram en tillämpning där vinodlare får SMS-varning om temperaturen i vinodlingen bli för varm eller närmar sig frost. 10 Begrepp 10.1 Termer Adressplan: Allmänt begrepp för att kunna lokalisera platser eller funktioner. En adressplan kan bestå av både siffror, bokstäver och skiljetecken. Abonnentnummer: Ett nummer som slås för att nå en abonnent i samma riktummer. E.164: Rekommendation från ITU-T, The international public telecommunication numbering plan. Nationell destinationskod: Ett kodfält inom nummerplanen, som kombinerat med abonnentnumret utgör det internationella (signifikanta) numret, som i sin tur är en del av det internationella numret. Den nationella destinationskoden (NDC) används för att välja telenät och/eller område. Nummerplan: En nummerplan specificerar formatet och strukturen på de telefonnummer som används i planen. Vanligtvis består den av siffror uppdelade i grupper för att kunna identifiera specifika delar som används för identifikation, dirigering och debiteringsändamål, dvs. gör det möjligt att inom E.164 identifiera länder, nationella destinationer och abonnenter. Nationellt prefix: En siffra eller kombination av siffror som slås för att upprätta samtal till en abonnent i samma land, men utanför det egna numreringsområdet. Områdeskod: En siffra eller kombination av siffror utöver det nationella prefixet som kännetecknar ett numreringsområde i ett land. Områdeskoden måste slås före abonnentnumret när den uppringande och uppringde abonnenten befinner 11

sig i olika numreringsområden. Områdeskoden är en särskild del av nationella destinationskoden, NDC. Riktnummer: Ett riktnummer består av det nationella prefixet följt av en områdeskod. Telematik: En variant av M2M där kommunikationen i första hand består av överföring av mätvärden. Nätinterna nummer: Nummer som enbart kan nås inom en operatörs nät. Publika nummer. Nummer som kan nås i ett allmänt tillgängligt kommunikationsnät. Består av nummer enligt E.164 samt den nationella nummerplanen. Prefix: Ett prefix är en indikator som består av en eller flera siffror, och som tillåter val av olika typer av nummerformat (t.ex. lokalt, nationellt eller internationellt), transittelenät och/eller tjänster. 10.2 Förkortningar BSC Base Station Controller KK Korskoppling BTS Base Transceiver Station LX Lokalstation FX Förmedlingsstation MSC Mobile-service Switching Centre FP Fördelningspunkt RSS Remote Suscriber Subsystem GMSC Gateway MSC SP Spridningspunkt HLR Home Location Register VLR Visitor Location Register./. 12