Stockholm Environment Institute - 2012 Resources and Energy Analysis Programme (REAP) Användarmanual/User guide REAP Sverige 1.0 SAMARBETAR MED SEI OM VERKTYGET REAP
Resources and Energy Analysis Programme (REAP) Användarmanual/User guide REAP Sverige 1.0 Författare: Katarina Axelsson
Stockholm Environment Institute Kräftriket 2B SE 106 91 Stockholm Sweden Tel: +46 8 674 7070 Fax: +46 8 674 7020 Web: www.sei-international.org Head of Communications: Robert Watt Publications Manager: Erik Willis Layout: Richard Clay Cover Photo: Boegh/flickr This publication may be reproduced in whole or in part and in any form for educational or non-profit purposes, without special permission from the copyright holder(s) provided acknowledgement of the source is made. No use of this publication may be made for resale or other commercial purpose, without the written permission of the copyright holder(s). This document has been financed by the Swedish International Development Cooperation Agency, Sida. Sida does not necessarily share the views expressed in this material. Responsibility for its contents rests entirely with the author. Copyright January 2012 by Stockholm Environment Institute
Förord D en här användarmanualen har tagits fram för att stödja användare av Stockholm Environment Institutes svenska REAP-verktyg. Manualen har tagits fram med stöd från Världsnaturfonden WWF och med delfinansiering från Sida. iii
iv
Contents Förord iii Introduktion 1 1 Programvara och licensavtal 2 1.1 Support 2 1.2 Automatiska uppdateringar och nyinstallation 2 2 Metod 3 2.1 Referensdata 3 2.2 Konsumtions- och produktionssektorn 3 2.3 Indikatorer 4 2.4 Funktionella enheter 5 3 Databas för konsumtionsbaserade indikatorer generella funktioner 7 3.1 Sektorträd 7 3.2 Tabell 8 3.3 Diagrammet 9 3.4 Skriva ut och spara 9 4 Att använda REAP 10 4.1 Öppna projekt 10 4.2 Utveckla scenarier och uppdatera data kring vår konsumtion 10 4.3 Jämföra 15 4.4 Stödfunktioner via elektronisk User guide 16 4.5 Energimix och scenarier för produktionssektorn 16 v
vi
stockholm environment institute Introduktion REAP är ett verktyg som kan användas för att studera vår konsumtions miljöpåverkan på ett antal miljöindikatorer som växthusgaser och ekologiskt fotavtryck. Med konsumtion avses här alla de produkter och tjänster som vi människor utnyttjar, såsom offentliga tjänster, transporter, boende, mat och övrig shopping. För att få en heltäckande bild av hur vår konsumtion påverkar vår globala miljö samt vårt ekologiska fotavtryck måste alla utsläpp som genererats under en produkts hela livscykel räknas in, inklusive utsläpp utomlands från tillverkning och transport av de varor som importeras. REAP har två huvudfunktioner: En databasfunktion En scenariofunktion I databasfunktionen kan användaren uppskatta miljöpåverkan från konsumtionen i varje svensk kommun, region och hela nationen. Detta görs genom att kombinera uppgifter om konsumtionen av produkter och tjänster (dvs transporter, uppvärmning, mat, shopping m.m.) med information om miljöpåverkan från produktionen av dessa, genom varje steg i produktionskedjan. I scenariofunktionen kan användaren skapa scenarion och studera hur det ekologiska fotavtrycket, CO2- utsläpp och andra miljöindikatorer förändras vid planerade ändringar av till exempel bostadsstandard i ett visst område, introduktion av ny teknik, ändrade konsumtionsmönster eller nya transportvanor. Denna användarmanual är skriven på svenska för svenska användare av REAP Sverige. Själva programvaran är dock på engelska varför alla funktioner har engelska namn. Användarmanualen har tagits fram för att hjälpa dig att komma igång med tillämpningen av REAP. När hänvisning görs till de engelska termerna i verktyget skrivs dessa med kursiv text. Det finns även en user guide på Kenai på internet som du når via en länk inne i själva programmet och där ett antal funktioner beskrivs kortfattat. Se http://kenai. com/projects/reap/pages/home eller klicka på länken som finns under Start-fliken i programmet. Till att börja med ges en del praktisk information om hur man går tillväga för att erhålla en licens för REAP. Därefter beskrivs några valda metodologiska aspekter som är viktiga för förståelsen av REAP (och som ett komplement till andra dokument som beskriver REAPs metodik mer utförligt). Därefter ges en övergripande introduktion till vad som kan studeras i verktyget för att sedan i det fjärde och sista kapitlet ge en detaljerad beskrivning över hur REAP kan tillämpas. Viss information som är särskilt viktig att känna till presenteras i boxar löpande i texten. För mer information om REAP, se t.ex faktablad om REAP 1 eller sök på REAP på SEIs websida http:// www.sei-international.org 1 http://www.sei-international.org/mediamanager/documents/publications/sei-factsheet-analysavmiljopaverkanforhallbarutveckling-2011.pdf 1
resources and energy analysis programme (reap) - användarmanual 1 Programvara och licensavtal SEI ger tre typer av licenser för REAP: En kostnadsfri licens för icke-kommersiell användning på lokal, regional och nationell nivå (vanligen för kommuner, länsstyrelser och liknande) En kommersiell licens för de fall där REAP används i kommersiella projekt En akademisk licens för utbildningsändamål, tillhandahållande av föreläsningar, seminarier, undervisning eller forskning vid akademiska institutioner. REAP-licensen skickas via e-post och laddas enkelt ner från Internet via en länk. Licensen är organisationsspecifik och kan användas inom hela organisationen men får inte vidarebefordras till annan part. Med licensen följer en installationsbeskrivning. Licenser ges på kalenderårsbasis. För företag och andra organisationer gäller att när licensen går ut kommer SEI att skicka en påminnelse om att det är dags att förnya licensen. Närmare information om dessa licenser tillhandahållas av SEI. Kontakta reap@sei-international.org eller katarina.axelsson@sei-international.org eller 08-674 7070 för mer information. 1.1 Support SEI arrangerar regelbundet introduktionskurser till REAP. SEI erbjuder även support via telefon/skype. Kontakta reap@sei-international.org eller katarina. axelsson@sei-international.org eller 08-674 7070 för prisuppgifter och mer information. 1.2 Automatiska uppdateringar och nyinstallation REAP-verktyget uppdateras kontinuerligt. För smärre ändringar skickas ingen generell information ut men alla användare uppmanas att regelbundet besöka User guide på Kenais websida för att se vilket nummer den senaste versionen som finns tillgänglig för nerladdning har (gå till http://kenai.com/projects/ reap/pages/home#download,_install_and_run klicka på länken under punkt fyra och logga in med det lösenord och användar-id som du fått med licensen). När denna användarmanual skrivs finns version 1.06 att tillgå. Nästa uppdatering kommer heta 1.07 osv. Du kan kontrollera vilken version av REAP du har genom att klicka på Help menyn längst upp och därefter på About. Om du laddar ner en ny version rekommenderas att du först avinstallerar den gamla versionen genom att öppna C:\Program Files\REAP\Uninstall, klicka på Uninstaller, klicka i boxen Force the deletion of och klicka rutan uninstall. Ta även bort eventuella ikoner på din desktop/skrivbord. Du rekommenderas att även ta bort tidigare projekt som du laddat ner, annars uppdateras inte datan för dessa kommuner. Tidigare projekt sparas ofta under C:\Documents and Settings\ditt namn\application Data\reap2j men det kan skilja sig åt beroende på vilket operativsystem du använder. Om du vill spara något av dina tidigare projekt behöver du kopiera över dem till en annan mapp temporärt. När du sedan installerat den senaste versionen av REAP flyttar du tillbaka dem (de kommer inte att skriva över den nya datan). 2
stockholm environment institute 2 Metod För en ingående beskrivning av metodiken bakom REAP, se (http://www.sei-international.org/ search?searchword=reap). För mer information om hur REAP Sverige är uppbyggt se filen REAP Sweden methodology som ligger under Kenai user guide som går att nå via Start-fliken eller via http://kenai.com/ projects/reap/downloads. I detta kapitel kommer vi att kortfattat beskriva några valda metodologiska aspekter som vi anser är viktiga för förståelsen av den data som presenteras. Grundmetoden i REAP är en s.k. miljöexpanderad input-output-modell 2 (IO-modell) som beräknar de miljömässiga belastningar som Sveriges konsumtionsaktiviteter ger upphov till för ett antal viktiga indikatorer. Input-output analys är en standardmetod som har använts sedan 1930-talet för att beskriva en ekonomis struktur. Metoden används för att visa på tillgång och användning i ekonomiska termer. Den illustrerar vilka råvaror eller tjänster som kommer in i det ekonomiska systemet (input) och vilka vidareförädlade produkter som genereras (output). Med hjälp av denna metod kan man se vilka näringsgrenar som samverkar med varandra och därtill koppla miljörelaterade data om t.ex. energianvändningen och transportrelaterade utsläpp för att på så sätt beskriva sambandet mellan miljö och ekonomi. Input-output analys är uppbyggd kring pengaflöden. Utsläppen kopplas till produktionens värde genom att varje krona knyts till ett usläpp. En fördel med denna metod är att den är konsistent. En nackdel är att den är grov eftersom varje företag är unikt och metoden inte kan illustrera skillnader mellan olika företag utan miljöpåverkan redovisas som ett genomsnitt för varje sektor. REAP är vidare en s.k. fyra-regionmodell som skiljer mellan produkter som tillverkas i Sverige och produkter importerade från tre andra regioner 3 med 2 För mer information om input-output analys, se t.ex. Finnveden et al., Miljödata för produktgrupper användning av Input-Output-analyser i miljösystemanalytiska verktyg, TRITA-INFRA-FMS 2007:4, http:// www.infra.kth.se/fms/pdf/miljodata.pdf 3 REAP inkluderar data om vår handel med omvärlden uppdelat på fyra olika regioner: Sverige, resten av EU, övriga annex B-länder och icke annex B-länder. Annex B och icke annex B länder i enlighet med Kyotoprotokollet. För mer info om vilka länder som ingår i respektive grupp se http://cdiac.ornl.gov/trends/emis/ annexb_countries.html och http://cdiac.ornl.gov/trends/ emis/nonannexb_countries.html hjälp av globala databaser såsom GTAP (Global Trade Analysis Programme) 4. REAPs input-output tabeller beskriver flödet av varor och tjänster mellan Sverige och dessa tre andra regioner för 178 branscher över ett år. Dessa sektorer omfattar allt från jordbruk och tillverkningsindustri till transport, rekreation och hälsa. De klassificeras med hjälp av näringsgrens-indelningen enligt det s.k. SIC-systemet (SIC Standard Industrial Classification) 5. 2.1 Referensdata REAP tillåter dig att modellera data från 2004 fram till 2050. År 2004 är basåret i REAP 1.0. eftersom det var det senaste år som fanns att tillgå i de globala databaser som REAP använder sig av när REAP Sverige 1.0 utvecklades under 2010. Du kan uppdatera data för basåret om du har tillgång till mer aktuella uppgifter i Update data and Scenarios - funktionen. Se vidare under kapitel 4.2 nedan. 2.2 Konsumtions- och produktionssektorn REAP tar hänsyn till såväl de direkta som de indirekta utsläppen från hela leverantörskedjan som en följd av Sveriges totala konsumtion av varor och tjänster. Det kallas för konsumtionsperspektivet. De flesta traditionella verktygen mäter annars enbart de direkta utsläppen som sker inom Sveriges gränser som en följd av Sveriges produktion och bränsleanvändning. Det kallas ofta för det territoriella perspektivet. Med direkt och indirekt påverkan menas den direkta påverkan som sker i samband med konsumtionen, t.ex. bilens utsläpp under körning medan indirekt avser påverkan som uppstått längs med hela leverantörskedjan ur ett så kallat livscykelperspektiv, t.ex. vid tillverkning och transport av bilen till försäljningsstället. 4 GTAP Data Base är en öppen global bilateral handelsdatabas. Den innehåller information om handel mellan 113 regioner och 57 varugrupper under 2004. Under 2012 kommer en ny version ut som täcker 128 regioner. Då kommer även ny handelsdata för år 2007 att publiceras. https://www.gtap.agecon.purdue.edu/default.asp 5 Se t.ex. http://www.sni2007.scb.se/_pdf/080530kortversi onsnisorterad2007eng.pdf för mer information. 3
resources and energy analysis programme (reap) - användarmanual Exempel på COICOP-klassificering Division: 04 Housing, water, electricity, gas and other fuels Grupp: 04.5 Electricity, gas and other fuels Denna grupp är sedan indelad i följande klasser: 04.5.1 - Electricity (ND) 04.5.2 - Gas (ND) 04.5.3 - Liquid fuels (ND) 04.5.4 - Solid fuels (ND) 04.5.5 - Heat energy (ND) REAP delar upp den svenska konsumtionen i flera kategorier för slutlig efterfrågan. Hushållens konsumtion är uppdelad efter COICOP 6 kategorier. COICOP-kategorierna omfattar allt som Sveriges befolkning spenderar pengar på, vilket alltså även inkluderar utgifter för tjänster. COICOP har utvecklats gemensamt av OECDs och Eurostats statistikkontor och publicerades första gången 1999. Det är en allmänt använd FN-statistikklassificering. Som nämndes ovan beskriver REAPs input-output tabeller flödet av varor och tjänster mellan Sverige och tre andra regioner. Input-output datan kombineras sedan med uppgifter om de svenska hushållens konsumtion och presenteras på nationell, regional och lokal nivå. Nedbrytningen av konsumtionsdatan på lokal nivå görs med hjälp av livsstilsdata och demografisk geografi från Experian 7 (s.k. MOSAIC data) samt lokal och regional energistatistik. REAP presenterar även miljöpåverkan från den nationella produktionen, uppdelat på 57 olika sektorer. 2.3 Indikatorer REAP presenterar miljöpåverkan utifrån tre indikatorer: Växthusgaser (koldioxid, metan, dikväveoxid och F-gaser) Det ekologiska fotavtrycket Energibärare 2.3.1 Växthusgaser och koldioxidfotavtryck REAP kan användas för att uppskatta utsläpp av fyra olika växthusgaser som genererats i samband med våra konsumtionsaktiviteter: koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ) och dikväveoxid (N 2 O) och F-gaser samt växthusgaser totalt. Utsläppen av koldioxid benämns ofta koldioxidfotavtrycket. Utsläppen av växthusgaser omräknas till s.k. koldioxidekvivalenter efter deras relativa bidrag till växthuseffekten. Koldioxid har en GWP = 1 och alla andra ämnen jämförs sedan med koldioxid. T.ex. 1 kg metan bidrar 25 gånger mer till växthuseffekten än 1 kg koldioxid osv. Se tabell nedan för några exempel. Kemisk beteckning Ämnesnamn GWP 100 år (IPCC 2007) CO 2 Koldioxid 1 CH 4 Metan 25 N 2 O Dikväveoxid 298 HFC 23 HFC 134a Hydroflourkarboner 14800 1430 SF6 Svavelhexaflourid 22800 PFC Perfluorkarboner 7390-12200 Källa: IPCC, 2007 8 6 COICOP står för Classification of Individual Consumption According to Purpose. Det är ett internationellt klassificeringssystem som administreras av FN. Systemet används för att fördela individuella konsumtionsutgifter från tre institutionella sektorer: hushåll, ickevinstdrivande organisationer och den offentliga sektorn. http://unstats.un.org/unsd/cr/registry/regcst.asp?cl=5 7 http://www.experian.co.uk/assets/business-strategies/ brochures/mosaic_global_factsheet[1].pdf. I REAP utgör F-gaser en kategori och där samtliga flourerade växthusgaser är sammanvägda: HFC, SF6 och PFC. 2.3.2 Ekologiska fotavtryck Det ekologiska fotavtrycket är utformat för att visa på de mänskliga aktiviteternas efterfrågan på planetens naturresurser och bioproduktiva förmåga. Det mäter de resurser som tas i anspråk av jordens befolkning 8 http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/ tssts-2-5.html 4
stockholm environment institute och illustrerar även balansen mellan människans efterfrågan och naturens utbud. Mera specifikt visar det ekologiska fotavtrycket hur stora bioproduktiva land- och vattenytor som behövs för att generera den energi, de livsmedel och material som vi använder i vår vardag samt hur mycket mark som krävs för att absorbera våra koldioxdutsläpp. Det senare beräknas genom att utgå från vår användning av olja, kol och gas och uppskatta hur mycket skogsmark som skulle krävas för att absorbera koldioxidutsläppen från denna. Ekologiska fotavtryck anges i något som kallas globala hektar. En global hektar motsvarar en globalt genomsnittlig hektar med avseende på biologisk produktivitet. Standardiserade globala hektar gör ekologiska fotavtryck jämförbara mellan olika regioner och länder, oavsett var på jordklotet resurserna förbrukas. För att visa hur markanvändningen inom ett ekologiskt fotavtryck fördelas är det ekologiska fotavtrycket indelat i sex huvudsakliga bio-produktiva områden: Odlingsmark (Cropland) Betesmark (Grazing land or Pasture) Skogsmark (Forest) Fiskevatten (Sea or Fishing grounds) Bebyggd mark (Built up land) Energi (Energy land, obs i REAP uppdelat på fossila bränslen och kärnkraft) Inom REAP har vi delat in energikomponenten under det ekologiska fotavtrycket i fossila bränslen och kärnkraft. Fossila bränslens fotavtryck beräknas genom att uppskatta den biologiskt produktiva yta som krävs för att binda tillräckligt med koldioxid (CO2) för att undvika en ökning av atmosfärens CO2- koncentration. Den ekologiska fotavtrycksdata som ingår i REAP Sverige kommer från Global Footprint Network (2010) och avser 2007. Denna data är sedan viktad mot IO-datan som är från 2004. Om du vill veta mer om ekologiska fotavtryck, se Global Footprint Network http://www.footprintnetwork.org/en/index. php/gfn/. Fotavtrycket för kärnkraft ingår som kategori i REAP men har i version 1.0 inte någon data. Detta beror på att Global Carbon Footprint Network, som tillhandahåller den ekologiska fotavtrycksdatan, under 2007 beslutade att kärnkraft tills vidare inte längre skulle ingå på grund av de stora svårigheterna att göra en korrekt uppskattning av fotavtrycken för detta. Fram till dess beräknades fotavtrycken för kärnkraft utifrån det globala genomsnittet för elektricitet producerat med fossilt bränsle. 9 2.3.3 Energibärare Energibärare är ett ämne eller system som lagrar och/eller transporterar energi, snarare än att vara en energikälla i sig 10. Denna energi kan omvandlas för användning i till exempel en apparat eller ett fordon. Exempel på energibärare är t.ex. fossila bränslen såsom kol, olja och naturgas men även vätgas, batterier. 11 De energibärare som används i REAP är främst fossila bränslen. Genom REAP kan du studera vilka energibärare som använts längs hela leverantörskedjan för att producera olika varor och tjänster. 2.4 Funktionella enheter I REAP är en funktionell enhet en variabel eller ett tal som kan förändras över tiden. Ett exempel på det är det genomsnittliga antalet personkilometer som Sveriges befolkning reser med bil i Sverige. När du ändrar en funktionell enhet i REAP påverkas det ekologiska fotavtrycket och koldioxidutsläppen för det valda området. Du kan ändra de funktionella enheter som anges i REAP genom att uppdatera data eller genom att skapa ett scenario. Detta gör det möjligt att ändra grundläggande information och testa effekten av politiska beslut på det valda områdes ekologiska fotavtryck och koldioxidutsläpp. Funktionella enheter kan ändras för följande områden Efterfrågan på transporter och resvanor Den inhemska energianvändningen Utgifter för förbrukningsvaror och kapitalvaror Utgifter för service/tjänster 9 http://www.footprintnetwork.org/en/index.php/gfn/page/ glossary/ 10 http://sv.wikipedia.org/wiki/energib%c3%a4rare 11 http://en.wikipedia.org/wiki/energy_carrier 5
resources and energy analysis programme (reap) - användarmanual Förändringar i befolkningsantal (demografi) Efterfrågan på livsmedel Energimixen för hela ekonomin och per industrisektor Uppgifterna för transporter baseras på den senaste resvaneundersökningen 12 och är genomsnittliga för hela Sverige. De andra funktionella enheterna reflekterar lokala och regionala data. Nedan ges en kort beskrivning av vad som ingår under respektive område. 2.4.1 Transporter I Update data and scenarios funktionen för transporter kan du ändra grundläggande information och göra scenarier kring följande funktionella enheter: Genomsnittligt antal kilometer rest per person och år efter färdsätt (cykel, bil, taxi, motorcykel, buss, tåg, båt eller flyg) (uttryckt i person kilometer - pkms); Procentuell beläggning efter färdsätt. 100% innebär att alla platser i fordonet är fyllda (För bilar antas 5 platser). Det genomsnittliga antalet personer/bil i Sverige var 2,4 år 2004(48%). 13 Bränsleeffektivitet för olika färdsätt. Basvärdet här är 1. En dubblerad effektivitet (till 2) innebär en halvering av koldioxidutsläppen. Denna funktionella enhet är användbar om du vill göra ett scenario kring vilken effekt mer bränsleeffektiva bilar skulle ha på utsläppen för ditt valda område. Observera att transporter här endast avser privat resande och inte affärsresor och liknande som är inbäddat under respektive sektor under Indirect Impacts. 2.4.2 Hushållsenergi I Update data and scenarios funktionen för hushållsenergi kan du ändra information och göra scenarier kring hur mycket hushållen spenderar på hushållsenergi för ett antal olika energislag (el, gas, olja, ved, fjärrvärme) för användning av energi i hemmet för uppvärmning, varmvatten, matlagning, belysning och apparater. 2.4.3 Förbrukningsvaror och kapitalvaror I Update data and scenarios funktionen för förbruknings- och kapitalvaror kan du ändra information och göra scenarier kring ändrade genomsnittliga utgifter per person och år för över 35 olika kategorier av förbrukningsvaror och kapitalvaror såsom t.ex. kläder, tobak, möbler, vitvaror, husdjursartiklar, tidningar. 2.4.4 Service/tjänster I Update data and scenarios funktionen för service/ tjänster kan du ändra information och göra scenarier kring ändrade genomsnittliga årliga utgifter per person och år för över 30 olika kategorier av tjänster (frisör, försäkringar, restaurang, tandläkarbesök, utbildning etc). 2.4.5 Demografi I Update data and scenarios funktionen för demografi kan du ändra information och göra scenarier kring förändringar i befolkningsantal. Viktigt att notera här är att ett förändrat befolkningsantal inte ändrar konsumtionsmönstret av varor och tjänster, dock mängden av varor och tjänster som förbrukas och de förändringar i miljöpåverkan som följer av detta (på total/absolute nivå, inte per capita). 2.4.6 Mat I Update data and scenarios funktionen för mat kan du ändra information och göra scenarier kring förändringar i den genomsnittliga mängden mat som konsumeras per person och år uttryckt i utgifter (sek/per/år). Maten är indelad i 15 funktionella enheter (kött, mjöl, frukt, grönsaker, alkoholhaltiga drycker etc). 2.4.7 Energimix Under fliken Energy mix kan du ändra information och göra scenarier kring energimixen för hela Sveriges ekonomi eller specifika industrisektorer. Du kan också ändra mängden energi som används av varje industrisektor eller hela ekonomin. Observera att en förändring av energimixen inte påverkar hushållens direkta energiförbrukning. Energimixen kan alltså inte användas för att visa på effekterna av om hushållen använder mer eller mindre förnybar energi. Hushållens energiförbrukning ändras genom att välja Domestic energy i Update data and scenarios funktionen. 12 Source: RES 0506 http://www.trafa.se/statistik/resvanor/ 13 Se SCB eller www.trafa.se/statistik 6
stockholm environment institute 3 Databas för konsumtionsbaserade indikatorer generella funktioner REAP innehåller en databas med uppgifter från 2004 som en basnivå för ett antal konsumtionsbaserade indikatorer på tre olika nivåer: nationell, regional och lokal. När du startar REAP för första gången möts du av en introduktionssida med länk till användarguide, kontaktinformation samt länk till en sida där du kan rapportera eventuella problem. Utöver denna Start - flik, ser du även ett antal andra flikar i menyn högst upp: Consumption, National_Production, Update_ Data_and_Scenarios, Energy_Mix och Results. Vart och ett av dessa REAP-fönster är indelat i tre sektioner: sektorträd, datatabell och diagram. Längst upp på skärmen finns även en menyrad och därunder ett verktygsfält. Om du för muspekaren över rubrikerna i tabellen dyker det upp en liten ruta med antingen en definition av rubriken i fråga eller COICOP-klassificeringsnumret (beorende på var i tabellen muspekaren befinner sig). Du behöver hålla muspekaren stilla för att detta ska komma upp. COICOP-klassiferingsnumret visas främst i de lägen där du har undergrupperna listade, inte för huvudsektorerna. Längst ner står vad den aktuella vyn visar, dvs vilken kommun eller län som är öppet. På vissa datorer kan du behöva maximera fönstret för att kunna se denna rad (tryck på fyrkanten högst upp i högra hörnet). Beroende på vilka sektorer du vill studera och på vilken skärm du har kan det i vissa lägen vara svårt att få plats med all information som ryms inom de tre olika sektionerna. Om du vill se mer av en tabell eller ett diagram kan du flytta linjerna som omger de tre rutorna på skärmen. Se bild 1 nedan. 3.1 Sektorträd Sektorträdet ger dig en uppdelning av ekonomin efter produktionssektorer och konsumtionskategorier. Om du väljer fliken National Production visas de svenska produktionssektorerna och deras relativa miljöpåverkan inom Sveriges gränser. Här inkluderas således även de varor som sedan går för export samt de varor och tjänster som produceras och konsumeras inom Sveriges gränser. Importerade varor och tjänster ingår Bild 1 7
resources and energy analysis programme (reap) - användarmanual således inte här, inte heller hushållens direkta utsläpp. Produktionsdatan presenteras bara på nationell nivå och totalt (ej per capita). Om du väljer fliken Consumption visas miljöpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv, dvs summan av alla varor och tjänster som konsumeras inom Sveriges gränser. De varor som importerats för konsumtion i Sverige är inkluderade medan de varor som exporterats är exkluderade. Konsumtionsdatan presenteras på nationell, regional och lokal nivå. Konsumtionsdatan i REAP är uppdelad på följande fyra sektorer: Household/Hushåll Påverkan förknippad med befolkningens/ hushållens aktiviteter så som t.ex. transporter, mat, bostäder, rekreation, samt övrig shopping. Government/Förvaltning och offentliga utgifter Påverkan förknippad med förvaltningens aktiviteter så som t.ex. tillhandahållande av hälsovård, utbildning, administration, försvar etc Capital investment/kapital investeringar Investeringar i materiella anläggningstillgångar såsom maskiner, transportutrustning, bostäder och andra byggnader och strukturer. Other final demand/annan typ av slutlig efterfrågan Främst utsläpp i samband med internationella godstransporter (luft, vatten, mark etc.). S.k. transportmarginaler vilket är avgifter för transport som betalas separat av köparen/återförsäljaren för att få produkten levererad. 14 Det här är en kategori som är specifik för GTAP-databasen där en stor del av den underliggande datan i REAP är hämtad. Det är endast konsumtionsdatan för hushållen som är detaljerad i REAP Sverige. För de övriga tre sektorerna presenteras endast data i totala siffror utifrån ett nationellt värde (fördelat på befolkningsantalet i varje län respektive kommun). Det är också endast hushållens konsumtionsdata samt produktionssektorns energimix som är möjlig att uppdatera och arbeta med scenarier kring. I en framtida version hoppas vi få möjlighet att även bryta ner förvaltningssektorn (offentliga utgifter) på lokal nivå. Hushållens konsumtion är uppdelad på direkt respektive indirekt påverkan (direct and indirect impact). Direkt 14 Se https://www.gtap.agecon.purdue.edu/about/project.asp samt http://stats.oecd.org/glossary/detail.asp?id=2764 avser påverkan som sker direkt i samband med konsumtionen, t.ex. bilens utsläpp under körning medan indirekt avser påverkan som uppstått längs med hela leverantörskedjan ur ett så kallat livscykelperspektiv, t.ex. vid tillverkning och transporten av bilen till försäljningsstället. 3.1.1 Använda sektorträdet När du har valt vilken övergripande sektor du vill titta närmare på, kan du klicka på sektorträdet och välja vilken delsektor du vill titta närmare på, t.ex. Food under hushållens Indirect impacts. I tabellen och diagrammet till höger visas den data som hör till den sektor du valt i sektorträdet. De små boxarna med plustecken i som finns i sektorträdet indikerar att här finns fler delsektorer. Genom att klicka på plustecknet visas delsektorerna upp. Se bild 2 nedan. 3.2 Tabell Tabellen visar data för den valda konsumtionskategorin eller produktionssektorn och tillåter dig att välja den indikator som du är intresserad av att titta närmare på. När du väljer en indikator ändras den data som visas i tabellen liksom i diagrammet. 3.2.1 Använda tabellen Det finns flera sätt att ändra det som presenteras i tabellen. Du kan välja mellan att titta på Absolute, dvs totala uppgifter för hela befolkningen i det valda området eller Per capita som visar uppgifterna per person för det valda området. Du kan också välja om du vill studera GHG (växthusgaser), EFP (ekologiskt fotavtryck) eller NRG (energikällor). Se bild. Som nämndes ovan, om du för muspekaren över dessa förkortningar kommer det upp en kort förklaring till vad de står. Notera också att det uppe i vänstra hörnet även framgår vilken enhet som används i den aktuella tabellen, t.ex: kt CO 2 e (tusen ton koldioxidekvivalenter) t CO 2 e (ton koldioxidekvivalenter) gha (globala hektar) Observera att raden längst ner i tabellen visar totala värdet av raderna ovan (en summering). Benämningen nec, (t.ex. food products nec ) som finns näst sist i många tabeller står för not elsewhere classified och är en sorts restpost för övriga varor och tjänster. 8
stockholm environment institute Bild 2 3.3 Diagrammet Diagrammet (eng. Chart) presenterar den data som valts med hjälp av sektorträdet och i tabellen i en grafisk form. Högst upp i denna ruta kan du välja vilken typ av diagram du vill använda, t.ex cirkel, stapel eller 2D-stapel. 3.3.1 Använda diagram Förutom att välja vilken typ av diagram du vill använda kan du välja vad du vill ska presenteras i diagrammet genom att klicka på sektorträdet och tabellen ovan. Om du väljer t.ex. Indirect household impacts och GHG-indikatorn i tabellen, visas t.ex. alla växthusgaser i diagrammet. Om du sedan väljer att klicka på t.ex. metankolumnen i tabellen (CH4) så illustrerar diagrammet alla delsektorers relativa utsläpp av metan. Tittar du på Sverige totalt framgår t.ex. att matsektorn svarar först störst andel av metanutsläppen i Sverige. Om du istället väljer 2D-diagram, visas alla delsektorers relativa påverkan på varje GHG i stapeldiagrammet. Obs att stapeln längs till höger visar det totala värdet av alla staplar tillsammans. 3.4 Skriva ut och spara Om du högerklickar på tabellen kommer det upp en ruta som frågar om du vill print, save, save as xls or copy to clipboard (se rutan i bild 1 ovan). Om du väljer print kommer en ruta upp som frågar vilken skrivare du vill skriva ut tabellen på. Om du väljer save kan du spara den som en s.k. csv-fil. Detta är främst intressant för mer avancerade användare som vill använda REAPs data som input i andra program (csv är ett filformat som kan användas för viss programmering). För de flesta användare är endast save as xls eller copy to clipboard av intresse. Om du väljer save as xls får du döpa filen till ett lämpligt namn och spara som en excelfil. Observera att du måste lägga till.xls efter filnamnet. Att välja copy to clipboard kan vara ett bra alternativ när du vill klistra in tabellen med all data i ett redan existerande exceldokument eller klippa ihop flera av REAPs tabeller i ett och samma dokument. I båda dessa fall resulterar detta i enkla tabeller som du kan använda för vidare beräkningar och jämförelser. 9
resources and energy analysis programme (reap) - användarmanual 4 Att använda REAP Vi ska i detta kapitel beskriva hur du praktiskt går tillväga för att använda REAP. Till att börja med beskriver vi hur du går tillväga för att skapa och öppna projekt samt välja vilja sektorer du vill studera. Därefter beskriver vi hur du lägger in egna scenarier; hur du kan jämföra data mellan kommuner; REAPs olika stödfunktioner samt hur du kan laborera med den nationella energimixen. 4.1 Öppna projekt När du öppnar REAP presenteras data för hela Sverige. Om det inte är miljöpåverkan på nationell nivå som du vill studera kan du välja mellan att öppna ett sparat projekt eller starta ett nytt projekt. Projekt är i detta fall detsamma som en region eller en kommun. För att starta ett nytt projekt, klicka på File längst upp i vänstra hörnet och därefter New project. Du kan också välja att klicka på ikonen Create new project uppe i vänstra hörnet. Då kommer en ruta upp med Sveriges alla län listade. Markera det län du vill titta närmare på. Därefter kan du välja mellan att: 1. Titta närmare på data över hela länet i fråga. Klicka i så fall på Öppna längst ner till höger i rutan (efter att först ha markerat ett län). 2. Gå vidare och välja en kommun att studera närmare. Om du dubbelklickar på det aktuella länet kommer en lista upp med alla kommuner i detta län. Dubbelklicka därefter på den kommun du vill studera närmare. Vill du i något läge gå tillbaka till nationell nivå och studera Sverige som helhet, klickar du på File och därefter på Open project. Då kommer en ruta upp med en mapp som heter Sweden. Markera mappen och klicka därefter på Öppna nere i högra hörnet. Vill du gå tillbaka till ett län eller en kommun du studerat tidigare klickar du först på Sweden, därefter på län och kommun. I Open project finns endast de län och kommuner som du öppnat tidigare och alltså inte alla. Vill du välja bland alla län och kommuner måste du välja New project. Observera att de kommuner som du en gång öppnat sedan inte längre går att öppna som New project utan måste öppnas från Open project. Klickar du på en tidigare öppnad kommun under New project får du ett felmeddelande som säger New project failed. Ibland kan man därför vilja rensa bland alla öppnade projekt så att alla län/kommuner återigen finns listade under New project. Se beskrivning under 1.2 ovan för hur du går tillväga för att göra det. Den region/kommun du valt att titta närmare på framgår av en liten ruta längst ner mot vänster. Obs att du kan behöva maximera fönstret för att denna ruta ska synas. Observera att när du väl öppnat ett län eller en kommun som New project, måste du välja Open project nästa gång du vill titta på samma, även om du inte arbetat med något scenario. Via startfliken i REAP kan du också som nämnts tidigare nå den user guide som ligger online på Kenai http://kenai. com/projects/reap/pages/home. Här finns ytterligare lite tips kring hur du kan arbeta med scenarier. 4.2 Utveckla scenarier och uppdatera data kring vår konsumtion I scenariofunktionen kan du arbeta med scenarier för ett valt område upp till år 2050. Ett scenario beskriver hur konsumtionsmönster förändras över tid baserat på utgifter inom valda konsumtionskategorier. I REAP ligger ett utgångsscenario/default scenario som inte visar på några förändringar. Där finns även ett scenario som heter lessmeat och som illustrerar vilka förändringar i miljöpåverkan vi skulle kunna se om köttkonsumtionen minskade med 5% fram till 2050. Under fliken Update data and Scenarios kan du arbeta med scenarier kring ca 8 olika kategorier inom följande 6 sektorer: Transporter och resvanor Den inhemska energianvändningen Förbrukningsvaror och kapitalvaror Service/tjänster Befolkningsantal (demografi) Livsmedel 10
stockholm environment institute 4.2.1 Använda Scenariohanteraren Så här gör du för att skapa ett eget scenario kring t.ex. minskat bilresande: 1. Först väljer du den kommun eller det län du är intresserad av genom att antingen klicka på File uppe i vänstra hörnet, därefter klicka på New project eller Open project om du har öppnat det valda området tidigare. Därefter klickar du på det aktuella länet och därefter kommun (om du inte vill stanna på länsnivå). Som nämndes ovan kan du behöva trycka på maximera fönstret - rutan uppe i högra hörnet för att raden längst ner i programmet där det står vilken kommun/län du valt ska synas (se även avsnitt 4.1 för mer info om hur du öppnar projekt). 2. Klicka på Update data and Scenarios fliken. Klicka på den sektor och kategori du vill arbeta med, i det här exemplet väljer vi Transport, Demand for transport och Private and rented vehicles Pkms (personkilometer). 3. Klicka på ikonen Create New Scenario och namnge scenariet du avser arbeta med, t.ex. Transporter 2030. Klicka på spara. Se bild nedan. Det valda namnet syns sedan även i en ruta längst ner på skärmen. Alternativt kan du välja att öppna och arbeta vidare med ett redan sparat scenario genom att klicka på ikonen Open scenario. 4. I tabellfönstret finns nu fem kolumner. Kolumnen längst till höger heter Expression. Ställ dig på den rad i expressionkolumnen som hör till den kategori du vill göra ett scenario kring, i detta exempel väljer vi Private and rented vehicles Pkms. 5. Genom att klicka i Expression rutan alternativt klicka på knappen Edit kommer Update data and Scenario expression editor upp. Se bild nedan. 6. Du kan nu välja att använda någon av följande scenariefunktioner: Bild 3 11
resources and energy analysis programme (reap) - användarmanual Bild 4 A. Tillväxtfunktionen/Growth function Tillväxtfunktionen används för att ange en årlig tillväxt på ett värde. Du kan ange det år du vill att den årliga tillväxten ska börja och det år du vill att den ska upphöra. Till exempel kanske du vill ange att bilresandet ska minska med 2% per år mellan 2004 och 2030. I så fall klickar du på Growth, anger slutår och den aktuella procentsatsen, i detta fall -2. B. Linjär funktion/linear function Linjär funktion används när man vill ange ett startvärde och ett slutvärde för en funktionell enhet och sedan ha en jämn ökning/minskning mellan dessa. Till exempel kanske du vill att bilresandet ska minska från de genomsnittliga 10381 pkms år 2004 till 7500 pkm fram till 2030. I så fall klickar du på Linear, anger startår och startvärde samt slutår och slutvärde. Obs att denna funktion också kan användas när du vill uppdatera REAPs data. Se även bilden ovan. Du kanske har tillgång till mer aktuell data över din kommun och vet att det genomsnittliga resandet i själva verket var 12000 pkm år 2010. I så fall kan du lägga in det värdet som startår. Obs att du då kommer att få en missvisande kurva för åren 2004-2010 (visar oförändrade värden 2004-2009 och sedan ett stor förändring 2009-2010). Du kan då välja att ignorera dessa värden, eller så använder du dig av Advanced funktionen för att få en snyggare kurva (se D nedan). C. Stegfunktionen/Step function Stegfunktionen används för att säga att en viss funktionell enhet tar ett steg mellan olika värden och år. Du kan göra detta för ett obegränsat antal år. För att använda stegfunktionen anger du det år du vill att steget ska inträffa samt det värde som detta år ska ha. Detta värde kan vara ett mål ni vill nå och du kan även ange stegvärden för flera år (för t.ex. olika delmål). Obs 1 att de tre funktionerna ovan kan kombineras för att skapa mer komplexa uttryck med hjälp av den avancerade funktionen/ advanced function. T.ex. så kan stegfunktionen kombineras med tillväxtfunktionen. Se D nedan för mer info. Obs 2 att denna funktion inte är utvecklad i REAP 1.0 men vi räknar med att den ska fungera framöver. Det går dock lika bra att lägga in stegvärden i den avancerade funktionen (se D nedan) så tillsvidare rekommenderar vi att du använder den. D. Avancerad funktionen/advanced function Med den avancerade funktionen kan du kombinera någon av ovanstående funktioner. Du 12
kanske vill ange att bilresandet minskar med 2% per år fram till 2010 för att sedan ta ett steg ner till 5000 pkm år 2050. Du kan också använda den avancerade funktionen för att göra enklare scenarier där du egentligen även skulle kunna använda någon av funktionerna ovan. Exempel 1. En minskining med 5% fram till år 2050: growth(rate startår slutår) eller uttryckt med siffror: growth(-5.0% 2004 2050) Notera. Notera att det inte är något mellanslag mellan growth och parentestecknet. Däremot är det mellanslag mellan de valda värdena. Formatet är viktigt för att det ska bli rätt. REAP kan inte heller läsa stora bokstäver eller kommatecken. För att ange värden i decimalform måste punkt användas (istället för kommatecken). Ett mer avancerat uttryck kan se ut så här: Exempel 2. Minskning till 7900 pkms fram till 2009; därefter minskning med 3% fram till 2020; en nedgång till 5000 pkms till 2030 och sedan till 1000 pkms till 2040: linear(start value start year end value end year); growth(rate start year end year); step(start value start year end value end year): eller uttryckt med siffror: linear(10381.0 2004 7900 2009); growth(-3% 2010 2020); step(5000 2030 1000 2040); När du har lagt in dina värden klickar du på OK eller Apply. Se bilden nedan för hur det därefter kan komma att se ut i diagrammet. Exempel 3. Ni har som målsättning att minska bilresandet med 30% fram till 2030. Ni vet att bilresandet i kommunen var 12000 pkm år 2010 (istället för de 10281 pkms/år för 2004 som anges i REAP) och vill utgå från det. Då kan du t.ex. ange: linear(10381.0 2004 12000 2010); growth(-30% 2011 2030); Bild 5 13
resources and energy analysis programme (reap) - användarmanual 7. Effekterna av det scenario du har lagt in syns nu i diagrammet som ändrad pkm/person/år. För att se effekterna på växthusgasutsläppen eller det ekologiska fotavtrycket behöver klicka på Run ikonen (ser ut som en pil). Klicka sedan på Save. Se bild 5 nedan. Observera att du kan lägga in flera scenarier samtidigt innan du klickar Run och studerar resultaten. 8. Klicka på Results fliken för att studera effekterna av ditt scenario på växthusgasutsläppen eller det ekologiska fotavtrycket. Du kan välja att studera effekterna på olika nivåer. Se bilden nedan. Eftersom vi har studerat vilken effekt kraftigt minskat bilresande skulle ha på våra indikatorer väljer vi att klicka oss ner till: a. Consumption, Households, Direct Household Impacts, Personal Transport för att studera effekterna på de direkta utsläppen, eller b. Consumption, Households, Indirect Household Impacts, Transport för att studera effekterna på de indirekta utsläppen Aktuellt år som visas Time series Bild 6 14
stockholm environment institute (dvs förändringar i konsumtionen av varor och tjänster längs hela leverantörskedjan). c. Vi kan också välja att stanna på Households -nivån för att studera de totala effekterna på både de direkta och de indirekta utsläppen. 9. När du väl valt vilken nivå du vill studera resultaten på, kan du välja vilken Impact type du vill studera: växthusgaser, ekologiskt fotavtryck, energibärare, totalt eller per capita. Därefter väljer du vad du vill studera i diagrammet: tidsserie eller stapeldiagram. 10. De siffror du ser i tabellen avser år 2004. Det framgår av rutan uppe till höger i tabellen. För att studera vilken effekt ditt scenario har på efterföljande år kan du antingen klicka i rutan med årtalet och välja ett nytt år eller klicka på knappen där det står Time series. Klickar du på Time series öppnas ett nytt fönster där förändringarna över samtliga årtal fram till 2050 visas. 11. Om du vill kan du nu spara eller kopiera över tabellen i ett exceldokument. Se anvisningar under 3.4 ovan. Obs att du kan behöva konvertera alla punkter till kommatecken för att tabellen ska fungera på din dator (givet att den är inställd på Sverige som region). I Excel: markera i så fall hela tabellen, tryck på Sök och Ersätt (eng. Find och Replace ) och ange punkt. respektive kommatecken, 4.2.2 Öppna och revidera ett scenario För att öppna och revidera ett scenario: 1. Klicka på ikonen Open scenario i menyn ovanför tabellen. 2. Klicka på knappen Edit I vänstra hörnet i tabellen alternativt på raden i Expression kolumnen. 3. Gör de ändringar du vill göra, klicka på OK eller Apply, Save och Run. 4.2.3 Not om att kombinera scenariofunktioner Observera att varje uttryck som anges i scenariofunktionen endast kan anges med senare årtal än uttrycket innan. Till exempel så är följande uttryck felaktigt: step(1000 2010); growth(5.5% 2005 2015); Detta blir ogiltigt på grund av att tillväxtfunktionen talar om åren 2005 fram till 2015 efter att i stegfunktionen redan ha nämnt 2010. För att korrigera detta måste uttrycket skrivas om på följande sätt: growth(5.5% 2005 2009); step(1000 2010); growth(5.5% 2011 2015) Obs att REAP Sverige endast kan läsa siffror i brittiskt nummervärde, dvs punkt istället för komma. Exempel: I Sverige skriver vi vanligen 10.5%. I REAP måste detta dock anges som 10.5% (med punkt). 4.3 Jämföra Genom en av REAPs s.k. stödfunktioner kan du jämföra data för de olika indiktorerna mellan Sveriges alla kommuner. För att komma åt denna funktion gör du som följer: 1. Klicka på Start-fliken och därefter på länken till User guide http://kenai.com/projects/reap/ pages/home 2. Scrolla ner till till Methodology och klicka på Downloads där det står: For a specific REAP-Sweden Methodology, see: Downloads http://kenai.com/projects/reap/downloads 3. Klicka därefter på filen Compare data between municipalities som finns i listan på denna sida. 4. Se det första arbetsbladet i denna excelfil som heter Instructions for use. Här framgår hur excelbladet kan användas. Kortfattat kan nämnas här att som framgår längst ner i fönstret finns ett antal olika arbetsblad för olika indikatorer. Välj den indikator du är intresserad av, t.ex. EF total som står för Ekologiskt fotavtryck, totalt. I de gula rutorna på rad fem kan du välja de kommuner du är intresserad av att jämföra. De kommuner som ligger där när du öppnar är endast exempel och kan ersättas med andra kommuner. 5. I den första tabellen ( step 2 ) anges totala värden för samtliga konsumtionsgrupper som 15
ingår i REAP. I den andra tabellen ( step 3 ) visas värden per capita. 6. Obs att län också finns i listan över kommuner men dessa går inte att välja. I detta dokument kan man endast jämföra kommuner. Observera att för att kunna använda denna excelfil krävs det du har Excel version 2007 eller senare. Du kan även jämföra kommuner och län direkt i REAP. Då måste du dock öppna ett län/kommun i taget och notera de värden du vill jämföra innan du sen öppnar ett annat län/kommun för att jämföra med. 4.4 Stödfunktioner via elektronisk User guide Via REAPs elektroniska User guide (se 4.1 och 4.3 ovan) kan du få tillgång till ett antal andra bifogade filer som beskriver metodiken mer utförligt och som kan vara ett stöd i tillämpningen av REAP. Observera att för samtliga excelfilerna krävs i dagsläget att du har Excel version 2007 eller senare. 4.5 Energimix och scenarier för produktionssektorn Som nämnts ovan avser den data som presenteras för Sveriges produktionssektorer miljöpåverkan på nationell nivå. Denna data kan inte brytas ner på regional eller lokal nivå. När du öppnat Energy mix är cellerna tomma på data. För att studera energiförbrukningen klicka på knappen Values uppe i högra hörnet i rutan med tabellen. Då öppnas en ny ruta med energidata i. För att ändra energimixen, klicka i rutan för det bränsle du vill ändra i den ursprungliga tabellen (alltså inte i den ruta som öppnats). Då öppnas en ny ruta som i likhet med Update data and scenarios funktionen kan användas för att uppdatera data eller göra scenarier. Observera att rutan med Energy Mix Values kan ligga i vägen för tabellen eller Update data and Energy mix editor. Båda dessa rutor kan flyttas runt genom att klicka, hålla och dra dem dit du vill ha dem (klicka i Bild 7 16
stockholm environment institute det översta blå fältet, vid rubriken). Båda rutorna kan vara bra att ha öppna för att se de värden du har att utgå ifrån. För att ändra energimixen för produktionssektorn kan du: 1. Klicka på fliken Energy Mix. Välj vilken sektor du vill studera i trädet till vänster. 2. Klicka på knappen Values och därefter i cellen Total längst till höger i tabellfönstret för din valda sektor. (Dra runt fönstren så de inte överlappar varandra så att du kan se värdena i Energy Mix Values tabellen samtidigt som du lägger in ditt scenario). 3. Lägg in de värden du vill studera i den Update data and Energy Mix Editor ruta som kommer upp. Principen är densamma som beskrivits under sektion 4.2 ovan. Tryck på Run knappen och gå sedan till Results - fliken. 4. Resultatet av de ändringar du gjort för energimixen studeras alltså på Results - fliken. Om du t.ex. har ändrat energimixen för den sektor som producerar den mjölk vi dricker ( Raw milk ) kan du se effekterna av detta genom att klicka på Food och MilkCheeseEgg där vår konsumtion av mjölk ingår. 17
SEI - Africa Institute of Resource Assessment University of Dar es Salaam P.O. Box 35097, Dar es Salaam Tanzania Tel: +255-(0)766079061 SEI - Asia 15th Floor Witthyakit Building 254 Chulalongkorn University Chulalongkorn Soi 64 Phyathai Road Pathumwan Bangkok 10330 Thailand Tel: +(66) 22514415 SEI - Oxford Suite 193 266 Banbury Road, Oxford, OX2 7DL UK Tel: +44 1865 426316 SEI - Stockholm Kräftriket 2B 106 91 Stockholm Sweden Tel: +46 8 674 7070 SEI - Tallinn Lai 34, Box 160 EE -10502, Tallinn Estonia Tel: +372 6 276 100 SEI - U.S. 11 Curtis Avenue Somerville, MA 02144 USA Tel: +1 617 627-3786 SEI - York University of York Heslington York YO10 5DD UK Tel: +44 1904 43 2897 The Stockholm Environment Institute SEI is an independent, international research institute. It has been engaged in environment and development issues at local, national, regional and global policy levels for more than a quarter of a century. SEI supports decision making for sustainable development by bridging science and policy. sei-international.org ISBN XX XX XX