Tavelsjö 2008-08-13 Tavelsjö skolas grön flagg rapport 2008 De gamla målområdena lever kvar och vi lägger fortfarande stor vikt kring vår inomhus och utomhusmiljö som har stor betydelse för vår arbetsmiljö och allmänt välbefinnande. I det arbetet har miljörådet haft ett stort inflytande och eleverna har, under den senare perioden, visat att de vill och kan vara delaktiga och drivande i sakfrågor. Efter att ha haft temat Livsstil och hälsa i två perioder valde vi att utveckla vårt miljötänk med att byta temaområde till Energi och våra fem miljömål har varit: 1. Var får vi energi ifrån? 2. Energikällor 3. Energi-miljö 4. Hur var det förr? 5. Energi i praktiken Åtgärder: 1. Forskningsuppgifter 2. Studiebesök bla. 3. Experiment och studier 4. Upplevelser och forskning 5. Praktiska experiment i mindre grupper Vårt val av mål och åtgärder har, glädjande visat sig under perioden vara svåra att separera från varandra, därför redovisar och utvärderar vi resultatet inbakat. En av våra ambitioner på Tavelsjö skola är att integrera så många ämnen som går med varandra och energi temat visade sig vara ett bra verktyg för det.
Miljörådet Miljörådet som består av en elevrepresentant från förskolans femårsgrupp Lingongruppen till och med år 6 i grundskolan (en från varje klass) samt en vuxen från skolan och en från förskolan har träffats på en stående mötestid en måndag ca en gång i månaden. Datum har bestämts vid terminsstart för hela läsåret. Miljörådet gjorde under våren -08 ett studiebesök på en annan Grön flagg skola för att få träffa andra intresserade elever och vuxna och se hur deras miljöråd arbetade.. Men också för att få nya infallsvinklar till vårt eget fortsatta miljöarbete. Förskolan I förskolan har vi försökt att hålla en nivå som är förståelig för de mindre barnen och energitemat blev en utmaning. Vi valde att påbörja arbetet med hjälp av Bamse och Hedvig och gjorde ett miljöalfabet. A- som i allemansrätt B- som i batteri, barnen fick ta med gamla batterier och gå till holken med dessa samtidigt som batterisången sjöngs. C- som i cykla, Bamse cyklar för att inte smutsa ner luften och vargen kör racerbil och är miljöboven D- som i drama, E- som i energi, vi tog var på de då aktuella strömavbrotten som drabbade oss. F- som i frukt, vikten av att äta frukt och grönt G- som i glas, hur tillverkar man glas och hur återvinner man glas sen fick barnen gå till återvinningen och kasta glas. H- som i hälsa I- idrott, gympa i gymnastiksalen J- som i jord, sådde frön hur växer det, näring, vatten etc. k- som i kompost, Vad är det, maskar, etc.
Under hela tiden har solen varit med och gjort årstidsväxlingar och gett oss energi på olika sätt. Vi har också haft hjälp av barnen från år 4 och 5 med lekbacken ett tillfälle i veckan när de äldre barnen från skolan har lekt planerade lekar med de yngre barnen från förskolan. I slutet av terminen lekte vi affär och gjorde studiebesök hos byns Ica-affär. Vi tittade på miljömärkningen av olika produkter. Barnen fick i hemuppgift att kolla om de hade miljövänliga produkter hemma tvättmedel, diskmedel och livsmedel. I övrigt är det sortering och återvinning som genosyrat förskolans energiarbete. Vi försöker också vid inköp tänka på att handla miljömedvetet, hållbart och närproducerat i så stor utsträckning som det går. Vi använder oss av skänkta överblivna material som tapeter, papper, färg, garn etc. som vi fått av bland annat föräldrar. Barnen har också fått fundera och se hur mycket mat tar jag, orkar jag allt eller måste jag slänga, kan jag ta mindre och kanske två gånger etc.
Skolan Förskoleklassbarnen började i en brainstorm om vad energi kan vara, exempel som de enades om var. Ström för att se tv, dator, lampor, spisen, mikron, tv-spel, Muskler - styrka, snabbhet, kraft Mat grönsaker, vatten, hårt bröd, mjölk, frukt Bensin Sömn och vila Växter näring/kogödsel, vatten, syre Vi hade under våren -07 haft en temadag om vindkraft i samarbete med en förälder som jobbar för ett lokalt vindkraftbolag. Han mötte alla elever på skolan klassvis i en blandad praktiskt och teoretisk föreläsning på en basnivå om vind, solen och energin ur vinden Efter dagen frågade vi barnen i förskoleklass (6-åringar) vad de lärt sig som de inte visste förut. - Jag har lärt mig att varm luft stiger. Det förstod jag när ballongen flög av elden. - Jag har lärt mig att vindkraften snurrar av varm luft- kall luft - Jag har lärt mig att all luft under bordet vägde ett kilo 1 m3 luft = 1 kg - Jag har lärt mig att kall luft är tyngre än varm luft - Jag har lärt mig att det var 100 meter mellan vingarna på ett stort vindkraftverk. Det är stort. - Jag har lärt mig att det finns vindkraftverk - Jag har lärt mig att vindkraftverkets delar kallas, hus, torn och vingar. En eftertanke som kom i slutet av dagen från en sexåring var: Vindkraftverk är nog nästan som väderkvarnar Klass 2 och 3 hade ett energisamarbete under fyra veckor i feb-07. barnen var indelade i åldersblandade grupper och vi träffades en förmiddag i veckan. De vuxna hade samma gruppuppgift medan elevgrupperna bytte uppgift varje vecka. Vi gjorde vindsnurror, fick lampor att lysa, stålull tillsammans med batteri blev glödande tråd, vi funderade och experimenterade kring värmeväxling. Senare under terminen jobbade vi åldersblandat med förskoleklass och ettor. Vi träffades några måndagar och arbetet bestod av experiment, funderingar, ritningar och dokumentation. Vi kollade vad som hände med kall luft som blir varm och lite om gravitation och friktion (att släppa ner föremål från en höjd) Under hösten och våren läsåret 07/08 har förskoleklass ettan och tvåan på ett liknande sätt genomfört energitemadagar innehållande: Var kommer äpplen ifrån Var i världen, hur transporteras de?
El-experiment - Hur får man en lampa att lysa? Energivärdet i veden Ett kilo björk, tall, al eller småkvist, vilken brinner längst, minst rök, minst aska, vad är olika ved bra till? Solen Som energikälla, vad gör den med vår hud? Kläder och kostintag Hur klär man sig och vad äter man för att hålla sig varm och kraftfull? Kostcirkel.
Kolmila tillverka kol på gammalt vis, känna på hårt kolarliv, äta energigivande kolbulle tillagad på öppen eld. Båten Flytkraft och drivkraft, vattenkraft. I de äldre åldrarna har vi jobbat med kroppen och hur den fungerar. Hur hör mat ihop med energi vad kräver kroppen för att orka? Det har även jobbats med ellära och elektricitet både som historieämne och i mer praktiska experiment i nutidsforskning. Hur fungerar en lampa och hur fungerar batteriet? Dessutom har eleverna fått undersöka möjligheterna att spara energi i hushållen och se energiåtgång för diverse hushållsmaskiner. I ämnet hemkunskap har man bland annat använt sig av elden som energikälla. Passat på att fundera över vattenåtgången när man diskar. Hur diskar man energisnålt? I matlagningen fick eleverna ta reda på var råvarorna kommer ifrån och hur transporteras dessa fram till oss.
Fritids Frågan Vad är energi och vad vill vi veta mer om energi, ställdes till barnen och svaret blev Solen, el, springa, diesel och bensin, mat, vatten, statisk elektricitet, lampor behöver el. de ville veta mer genom att experimentera, bygga elektrisk strömbana, bygga elbilar, göra energidrycker, vindsnurror, leda ström och smakleken. Av detta blev bland annat energiworkshops för fritidsbarnen där vi skapade statisk elektricitet med ballonger som gneds mot olika material och fick lysrör att lysa. Vi provade olika isoleringsmaterial till burkar med 20 gradigt vatten som sen ställdes ut i vinterkylan och temperaturmättes efter en timme igen. Vi byggde vindflöjlar för att mäta vindriktningen och vi testade hemgjord nyttig energidryck eller utan, i gympan med hård fysisk ansträngning. Övrigt Eftersom vi försöker levandehålla alla gamla mål så fortsätter vi med bland annat baka matbröd till mellanmål, vi håller igång rörelse varje dag med morgonpasset till hjälp, vi fortsätter med en skolgårdsdag vår och höst när alla barn och all personal förbättrar vår utemiljö. Naturligtvis sorterar vi sopor som vi fått bra återvinningskärl till på skolans område och vi har skaffat en bra kompost där vi samlar fruktrester och delvis av matavfall. Vi fortsätter också att dra nytta av vår vackra närmiljö med skolskog, sjö och närhet till naturen. Gm Eva-Lotta Andersson