Organisatoriska förutsättningar för chefskap så skapas goda jobb och effektiv verksamhet

Organisatoriska förutsättningar för chefskap så skapas goda jobb och effektiv verksamhet Forskning och utvecklingsprojekt i kommunala förvaltningar Summary Organizational prerequisites for management healthy jobs and efficient operations in public sector The aim of the project is to study managerial and organizational development to enhance knowledge for making public sector services more innovative. The first objective is to study the organizational conditions of managerial performance and innovative capabilities, in relation to work environment and organizational effectiveness. The second objective is to develop strategies to improve managers institutional performance. Five local government organizations are studied through a researcher guided interventions model, self evaluation and support from researchers during theses processes. About 20 other services will function as a reference group. In both groups (about 500 managers in 25 organizations), data on managerial demand, support, stress, as well as organizational effectiveness, innovation and work environment is collected before and after the intervention. The conclusions will be used to design managerial training programs and public sector development. The project is based on co-operation between researchers, organizations and strategic actors to improve the knowledge produced. Praktiskt problem och relevans Arbetslivets föränderlighet, nya former för styrning av offentlig verksamhet, ökad kundorientering och krav på ökad produktivitet innebär stora utmaningar för chefer att hantera utan att den egna och anställdas hälsa, verksamhetens effektivitet, kvalitet och kostnadsramar drabbas negativt. Första linjens chefer förväntas hantera och balansera förväntningar och krav från politiker, den strategiska nivån, den administrativa nivån och medarbetare i organisationerna, medborgare och den egna professionen. De är också ansvariga för att genomföra olika typer av förändrings- och utvecklingsprojekt. Dessutom står många kommuner inför rekryteringsproblem av chefer. I dagens offentliga förvaltningar finns förändrade krav från den politiska styrningen med ökade krav på politisk insyn, ekonomisk- och verksamhetsstyrning. Chefer har beskrivit slitningar mellan uppgiftslogiker; att det är svårt att finna tid till strategiskt arbete därför att administration och planerade och oplanerade möten med medarbetare tar en stor del av arbetstiden. Mötet med medarbetarna kräver kunskap och handlingsförmåga i team- och processarbete, delaktighetsinriktat arbete och dialog. Ett annat dilemma är vägar för att skapa inflytande för att balansera kraven och bibehålla förtroendet. Mellanchefer kan komma att fungera som stötdämpare i strategier att minska egna och medarbetarnas belastningar från krav uppifrån (Skagert m fl under utgivning). Ett viktigt skäl för att studera chefskap i kommunal förvaltning är att kommunernas omvärldsberoende ökat. Effekterna av de senaste decenniernas utveckling, som ofta går under samlingsnamnet New Public Management (NPM), är inte enbart positiva. Forskningen indikerade tidigt att de mer innovationsbenägna kommunerna gjorde de största personalneddragningarna och i ett senare skede hade större problem med långa sjukskrivningar (Szücs m fl 2003). Andra resultat indikerar att verksamheter i privat regi tenderar ha bättre arbetsförhållanden (Höckertin & Härenstam 2006, Szücs 2001, Wise & Szücs 1996). Mot denna bakgrund visar undersökningar av ledande kommunala beslutsfattare 1

(verksamhetschefer och politiker) en förvånansvärd oförändrad bedömning av effektiviteten 1985 och 2005. I internationella jämförelser utgör de svenska kommunala beslutsfattarna de enda vars bedömning är att verksamheternas effektivitet i genomsnitt inte ökat (Szücs & Strömberg 2006: 264-266). Tidigare forskning beskriver att kvinnodominerade arbetsgrupper är mer förändringsbenägna än mansdominerade arbetsgrupper samtidigt som genusmaktordningen i organisationer inte förändras (Abrahamsson 2000). En pågående studie beskriver att förändrad styrning tar sig olika uttryck i kvinnodominerad kommunal verksamhet som äldreomsorg än i mansdominerad verksamhet som teknisk service (Kankkunen 2006, Kankkunen & Härenstam 2007). Kvinnodominerade verksamheter tycks vara mer underordnade styrsystemen och avskurna från den strategiska ledningen. En annan fråga rör tidigare funna könsskillnader av samband mellan krav, kontroll och hälsa. En förklaring som nämnts är att kvinnor oftare finns i organisationer där ansvaret ökar men inte befogenheterna (Waldenström & Härenstam, 2008). Projektets fokus på handlingsutrymme enligt ett externt perspektiv synliggör hur det faktiska inflytandet ser ut för manliga och kvinnliga chefer och utgör därmed en grund för förändringar. I Vinnovas rapport (2008), konstateras att under de senaste 20 åren har forskningen inte följt med i utvecklingen och omvandlingen av svenska arbetsplatser. Inte minst i offentlig sektor är detta tydligt med det stora genomslag som NPM haft i Sverige. Istället har managementkoncept hämtats från utlandet. Ledarskapsforskningen såväl i Sverige som internationellt och även det stora utbudet av chefsutbildningar och managementlitteratur, har en stark betoning på chefen som individ och på ledarskap som teknik. Erfarenheter från chefsutbildningar vid Göteborgs universitet med inriktning mot offentlig sektor visar att det finns ett behov av kunskap och ett perspektiv som är mer organisationsorienterat. Många av de teorier och modeller som arbetslivsforskningen använder idag är baserade på äldre fältstudier av både organisationer och individer (se till exempel March 1965). På grund av de stora förändringar som inträffat i arbetslivet under senare år efterfrågas en bättre integration mellan olika discipliner inom arbetslivs- och organisationsområdet genom att återigen använda empiriska fältstudier som utgångspunkt för att generera teorier, modeller och verktyg för utvecklingsarbete (Barley & Kunda 2001, Härenstam 2008). Teoretiska utgångspunkter Det planerade forskningsprojektet har ett strukturellt perspektiv och ett aktörsperspektiv i synen på organisation, chefskap och arbetsmiljö. Handlings- och aktivitetsteorier är centrala (se Aronsson & Berglind 1990, Engeström 2007), likaså teorier om kvinnors och mäns positioner, möjlighetsstrukturer och handlingsmönster i organisationer (Kanter 1977, Acker 1990). Vi betraktar chefskap som en relationell företeelse som påverkas både av den organisatoriska strukturen, de processer som pågår där och av de människor som ingår i organisationen. Organisationsstudier måste dessutom ta hänsyn till det sammanhang organisationen finns i. Vi använder begreppet chefskap därför att vi inriktar oss på den formella positionen och hur chefer på olika nivåer i organisationen interagerar med varandra och sina medarbetare (se t ex Backström m fl 2008). Genom att studera skeenden, interaktion, och de mål individer i olika positioner har för sitt arbete, synliggörs om organisationen har en tydlig struktur och fungerar som en synkroniserad helhet. Vikten av dessa förutsättningar för att kunna skapa god arbetsmiljö och välfungerande verksamhet var ett centralt fynd i den forskning som projektet utgår ifrån (Chef idag, Kankkunen 2006, Waldenström & Härenstam 2008, Ylander & Härenstam 2006). Forskningen är också inspirerad av nystrukturalismen inom organisationsforskningen (Lounsbury & Ventresca 2003) där intresset riktas till social strukturering via organisatoriska praktiker och hur bredare sociala och kulturella processer påverkar dessa praktiker. Det är vår 2

mening att det återigen finns behov av att intressera sig för de strukturella faktorer som skapar förutsättningarna för chefer och anställda att agera konstruktivt, särskilt med tanke på den föränderlighet som präglar många organisationer idag. Dessutom behövs en motvikt till pågående individualiseringsprocesser. Organisationer och individer är sårbara om det saknas en gemensam syn på organisationens formella och informella strukturer och som ger adekvat stöd till chefer och anställda (Ylander & Härenstam 2006). En central utgångspunkt är teorier om kunskapsutveckling och arbetsintegrerat lärande. Projektets inriktning på verksamhetens chefer och ledningsgrupper markerar två centrala och sammanhängande kunskapsutvecklingsprocesser. På individnivå handlar det om ett utvecklingsinriktat lärande (Ellström 1996) där förståelsen för det egna arbetet och verksamheten (Sandberg & Targama 2003) och reflektion kring organisationens strukturella förutsättningar är väsentliga lärprocesser. På gruppnivå handlar det om att explicitgöra individernas uppfattningar om sina arbetsuppgifter (Döös 2001) och verksamheten för att kollektivt utveckla gemensamma verklighetsbilder och mål för verksamheten och dess förändring (Dixon 1994) så att organisationens kapacitet och handlingskompetens förbättras och ett organisatoriskt lärande etableras (Docherty 1996, Holmer under utgivning). Organisationsorienterade interventioner -utförda och utvärderade med hög vetenskaplig kvalitet - efterfrågas inom arbetslivsforskningen (Kompier 2000, Semmer 2006) och i nationella och europeiska policydokument om att motverka stress i arbetslivet (Levi 2000, Oeij & Morvan 2004). Det finns stöd i forskningen att interventioner riktade mot organisationsnivån och till chefer är lyckosamma (Marmot mfl 2006). Övergripande syfte och specifika frågeställningar Projektets övergripande syfte är att ta fram kunskap om och metoder för chefs- och organisationsutveckling som bidrar till att göra offentlig sektor effektiv och till attraktiva och utvecklingsorienterade arbetsgivare. Det vetenskapliga syftet är att utveckla kunskap om sambanden mellan organisatoriska förutsättningar för chefskap och verksamhetens arbetsmiljö, hälsa, effektivitet och innovativitet. Det tillämpningsinriktade syftet är att bidra till att förbättra dessa förutsättningar för operativa chefer i tre kommuner. Projektet syftar också till att utveckla och sprida kunskap om en utvecklingsmodell och verktyg som fungerar i politiskt styrda organisationer för att förbättra både verksamhetens utvecklingsförmåga, effektivitet och arbetsmiljö. Projektet ska leda fram till kunskap som kan omsättas i utbildningar för chefer i offentlig förvaltning. Forskningsfrågor och deras relevans och betydelse Forskningsprojektet rymmer flera olika forskningsfrågor av vetenskaplig och praktisk betydelse. De handlar om metoder för organisatoriska interventioner, om organisatoriska förutsättningarnas betydelse för verksamhetens effektivitet, chefers och anställdas arbetsmiljö, om ledningssystem och effektivitet, om samverkan mellan forskare, experter och praktiker i utvecklingsarbete och om utvärdering av förändringsprocesser och organisatoriska interventioner. Exempel på forskningsfrågor: Hur är sambanden mellan chefers arbetssituation och verksamhetens effektivitet? Hur är sambanden mellan organisatoriska förutsättningar och chefers och anställdas psykosociala arbetsmiljö? Vilka faktiska hinder och möjligheter finns för operativa chefer i olika typer av kommunala verksamheter att både uppfylla verksamhetens mål och få rimliga arbetsvillkor? Hur kan arbetsinnehållsanalyser (ARIA) användas som stöd till förändringar i syfte att åstadkomma välfungerande verksamhet och rimliga arbetsåtaganden? 3

Går det att ta fram objektiva mått på förändringar i kommunala verksamheters effektivitet (kvalitet och produktivitet) till följd av nya förutsättningar och former för chefskap? Vilka indikatorer på effektivitet, innovativitet, arbetsmiljö och hälsa i kommunala verksamheter är lämpliga att använda för att utvärdera effekter av interventioner? Är kommuner som satsar på nya förutsättningar och former för chefskap mer effektiva och därmed konkurrenskraftiga? Och i så fall, hur och varför sker sådan utveckling? Hur ser processen ut kring framtagande, förankring och genomförande av handlingsplaner för att förbättra förutsättningarna för ett gott chefskap? Vilka aktörer involveras och på vilket sätt? Hur integreras strategiska ledningssystem med den operativa verksamheten i olika kommunala verksamheter? Vilka organisatoriska förutsättningar möjliggör samordning och dialog mellan nivåer? Vilka slutsatser kan dras ur ett makt och genusperspektiv om systematiska jämförelser mellan kommunala verksamheter som har olika personalsammansättning med avseende på kön och utbildningsnivå? Jämställdhets- och mångfaldsaspekter Den forskning som interventionerna utgår ifrån visar bland annat på vikten av integrering mellan nivåer i organisationen. Enligt resultat från ett pågående forskningsprojekt är kvinnodominerade verksamheter i hög grad avskurna från den strategiska ledningen. Denna separering möjliggör genusmaktordningens reproducering i kommunerna. Därtill finns en vilja i kvinnodominerad verksamhet att förändras till det som uppfattas vara den styrande rationella normen. Mot denna bakgrund är det väsentligt att studera både mansdominerade och kvinnodominerade verksamheter och att göra analyser om förutsättningar för chefskap ur ett genusperspektiv. Anknytning till annan forskning och tidigare projekt Projektet utgår från tidigare forskning om organisatoriska förändringar och styrning, chefskap och arbetsvillkor, utförda av medarbetare i det nu planerade projektet. Härigenom kommer kompetenser och erfarenheter från olika vetenskapliga perspektiv att integreras i kunskapsbildningen. En viktig utgångspunkt är den modell över den goda organisationen som presenterats i skriften Chef idag. Där sammanfattas resultaten från tre tidigare forskningsprojekt (Härenstam m fl 2006) vilka visade vad som krävs för att i en välfungerande verksamhet åstadkomma goda, hållbara arbetssituationer både för chefen själv men också för de anställda. Det som utmärkte den goda arbetsorganisationen var till exempel: samsyn mellan nivåer och aktörer i organisationen om mål och verksamhet formell och tydlig besluts- och ledningsstruktur tydlig krav- och uppdragsdialog tydlig ansvarsfördelning och befogenheter matchade med ansvar arenor för återkommande dialog om verksamhetens kvalitet och ekonomi med medarbetare, chefer och andra aktörer med inflytande över verksamheten Andra forskningsprojekt som föreliggande projekt baseras på handlar om problematiska situationer för chefer i offentlig sektor, hur dessa hanteras och vilket stöd chefer behöver. Resultaten visar att problemen karakteriseras av slitningar mellan möten med medarbetare, strategiskt arbete och administration samt komplexa svårigheter att skapa och behålla legitimitet för inflytande över arbetssituationen (Wikström m fl 2004, Skagert m fl 2004, Dellve & Wikström 2006). Kunskapen från dessa studier användes för att utveckla en enkät som är specifikt riktad till chefer i offentlig förvaltning och som kan tillämpas i interventionsstudier, dvs är känslig för förändring (Eklöf mfl 2007). Västra 4

Götalandsregionen, genom Institutet för Stressmedicin, bekostade utvecklingsarbetet och chefsforskningen vid ISM och Arbets- och Miljömedicin, Göteborgs universitet. En viktig utgångspunkt är en metod för arbetsinnehållsanalyser (ARIA) som utarbetades av Kerstin Waldenström (2007) i hennes avhandlingsarbete. Metoden har utprövats och använts för olika forskningssyften för att studera psykosociala arbetsförhållanden ur ett externt perspektiv, dvs. som inte baseras på individens egna skattningar. Ytterligare ett område är chefskapets betydelse för effektivitetsförbättringar inom kommunala verksamheter (Szücs 2004). Forskning pågår (med finansiering bl a från Vinnova) vid Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS) där innovation och organisationsförändring i alla Sveriges kommuner kartläggs. Szücs har också studerat förändringar i perceptioner bl.a. avseende effektivitet, bland chefer och politiker i svenska kommuner mellan 1985 och 2005, genomförda inom det internationella forskningsprogrammet Democracy and Local Governance. Pågående forskningssamarbete handlar om subjektiva och objektiva mått för studier av samband mellan kommunal organisationsförändring, sjukskrivning, innovationssamarbete och tillväxt. Metodöverväganden Ett av huvuddragen i interventionen är att alla nivåer i organisationerna inklusive politiker är involverade för att åstadkomma en synkronisering av olika perspektiv, en tydlig struktur och strategier att hantera problematiska situationer för chefer i deras vardag. De effekter som studeras handlar både om organisationers effektivitet, utvecklingsförmåga, lärande, och psykosocial arbetsmiljö och stress. Det innebär att för projektets genomförande krävs kompetens om kommunal förvaltning och styrning, om organisering och ledningssystem, lärande i arbetslivet, arbetsmiljö och hälsa. Flera olika metoder kommer att användas för datainsamling och analys. Både kvantitativa och kvalitativa data samlas in under två år. Design och urval Projektet har en kvasiexperimentell design. I den interventiva delen deltar ett tiotal verksamheter i fem förvaltningar i tre kommuner (Borås, Alingsås och Ale). Interventionerna inriktas framförallt på kvinnodominerade verksamheter som skola, vård och omsorg men även mansdominerad teknisk service ingår. Till jämförelsegruppen väljs ett 20-tal förvaltningar med samtliga chefer ifrån andra kommuner. Till stöd för urvalet används den databas som används i det pågående projekt vid CEFOS. Syftet med att samtidigt studera flera interventionsprojekt och göra jämförelser med motsvarande andra verksamheter är att så långt möjligt kunna värdera effekten av interventionen för att kunna generalisera resultaten till andra kommunala verksamheter i Sverige. Metod och arbetsplan Interventionen Forskarnas roll är att utföra kartläggningar och analyser baserade på den tidigare nämnda modellen och en arsenal av olika metoder (enkäter, organisationsanalys och arbetsinnehållsanalys) och ge forskningsstöd i förändringsprocessen. Avsikten är att ge en spegel av olika förhållanden i organisationerna genom att resultaten av de inledande kartläggningarna återförs till de lokala ledningsgrupperna (förvaltnings- och verksamhetsnivå). Denna kunskap utgör underlag för handlingsplaner som formuleras av berörda chefer. Effektmål ska vara mätbara och omfatta verksamhetens funktionssätt, kvalitet, utvecklingsförmåga och produktivitet och arbetsförhållanden, utvecklingsmöjligheter och hälsa. Forskarna ansvarar för att studera och analysera (process- och effektstudier) vad som 5

sker i förvaltningarna under ett år efter det att ledningsgrupperna har fått återkoppling från de fyra kartläggningarna (enkäter, arbetsinnehållsanalys och organisationsanalys och effektivitetsmätningar). Ledningsgrupperna i de berörda verksamheterna ansvarar för genomförandet av handlingsplanerna med stöd från en lokal projektledare och från forskarna. Dessutom genomförs självvärdering, som är ett verktyg för personal- och verksamhetsutveckling (Holmer 2003), i de medverkande förvaltningarna. Metoder Som för- och eftermätning används den ovan nämnda enkäten om chefers arbetssituation, stödresurser, strategier och hälsa. Instrumentets psykometriska egenskaper har prövats i en pilotstudie (Eklöf m fl 2008). En viktig fördel med att använda ett yrkeskategorispecifikt instrument är att man kan fånga in den variation som finns inom ett yrke vilket har betydelse för att studera interventionseffekter. Till denna enkät läggs frågor som motsvarar de dimensioner som används i arbetsinnehållsanalysen (inflytande, hinder och förutsättningar, tidspress mm. se nedan). Enkäten används för att med hjälp av klusteranalyser identifiera typiska problematiska situationer för operativa chefer, stödresurser och strategier att hantera krav samt stressreaktioner. Även deskriptiv information om chefers situation, uppdelat på olika typer av kommunala verksamheter, chefens position och kön tas fram för den egna verksamheten i jämförelse med andra motsvarande verksamheter (ur den totala gruppen av 25 förvaltningar och ca 500 chefer). I nästa steg görs arbetsinnehållsanalyser (ARIA) (Waldenström 2007) av operativa chefer och typiska representanter för baspersonalen. Metoden som har ett externt perspektiv, används för att identifiera vad som ingår i arbetsåtagandet, värdera kvalifikationsnivå och utvecklingsmöjligheter i jobben och även förutsättningarna och hindren för att kunna utföra arbetet och att utvecklas under hälsobefrämjande förhållanden. Samtidigt görs organisationsanalyser. Här analyseras t ex arenor för dialog inom och mellan olika nivåer i organisationen, samt hur dessa är länkade till varandra. Även verksamhetens formella struktur, funktionsindelning, beslutsprocesser, befattningsbeskrivningar, måldokument, personalsammansättning och styrformer undersöks. Förvaltningarnas egna uppgifter om olika former av uppföljning av verksamheten samlas in (om budget, kostnader, produktivitet, kvalitet, arbetsmiljö, personalomsättning och sjuktal). Informationen för organisationsanalysen hämtas från dokument (som mötesprotokoll, verksamhetsbeskrivningar och uppföljningar etc.) och intervjuer med chefer på alla nivåer i organisationen (från första linjens chef till högsta ledningen i tjänstemannaorganisationen och den politiska nivån i nämnder). Alla resultat från enkäter, arbetsinnehållsanalyser och organisationsanalyser sammanställs, återkopplas och diskuteras i ledningsgrupperna tillsammans med forskarna. Före och efter interventionen görs också en kombinerad enkät- och intervjuundersökning för att i möjligaste mån erhålla jämförbar information från alla medverkande förvaltningar (både i interventions- och jämförandegruppen) om innovativitet, effektivitet och kvalitet i verksamheten, om personalsammansättning, organisering (t ex antal medarbetare/chef) och om arbetsmiljö och hälsa för de anställda. Vi avser också att använda enkätdata som samlats in vid CEFOS om kommunal innovation och organisationsförändring. Analyserna består av fyra delar, processanalyser, effektanalyser, sambandsanalyser och metodutvärdering. Processanalysen syftar till att synliggöra förändringsprocessen och hinder och förutsättningar för interventionerna. Effektanalyserna baseras på för- och eftermätningar med hjälp av de ovan nämnda enkäterna och intervjuerna till chefer på olika nivåer i de kommunala förvaltningar som ingår i utvecklingsprojekten och i jämförelseförvaltningarna. Samband över tid mellan organisatoriska förutsättningar, effektivitet och chefers arbetssituation och hälsa analyseras. 6

Den sista delen består av utvärdering av instrumenten. Det handlar både om chefsenkäten, ARIA (arbetsinnehållsanalysen), organisationsanalysen och effektivitetsmätningar. Ett problem i forskning om interventionseffekter är bristen på effektmätningsinstrument som är praktiskt lättanvända och som med god validitet och känslighet kan fånga in interventionseffekter. Den tillgång till upprepade mätningar och valideringskriterier i form av dokumentation om strukturella förändringar i chefers arbetsvillkor som görs möjlig i detta projekt är av stort värde ur metodutvecklingssynpunkt. Forskargrupper och forskningsmiljö I projektet medverkar 14 forskare tillhörande olika discipliner (arbetsvetenskap, sociologi, psykologi, pedagogik, statsvetenskap, arbetsmedicin och företagsekonomi). Två doktorander avses arbeta i projektet tillsammans med seniora forskare och praktiker i organisationerna. Institutionen för Arbetsvetenskap är en tvärvetenskaplig miljö med flerårig erfarenhet av forskning, forskarutbildning, uppdragsbaserade utvecklings- och utvärderingsprojekt om arbetsorganisation och ledarskap. Institutionen har ett brett forskningssamarbete med andra universitet och högskolor och medverkar i flera EU-projekt och i en internationell forskarskola tillsammans med universitet i England och Frankrike. Huvudsökanden medverkar nu bl a i ett EU finansierat projekt (MEADOW). I detta projekt utvecklas metoder för jämförande studier av konsekvenser av organisatoriska förändringar i syfte att gynna konkurrenskraft och god arbetsmiljö för arbetskraften i EU området. Här deltar forskargrupper vid 14 forskningsinstitut och universitet i 9 EU-länder. En av utmaningarna i det projektet är att mäta effektivitet och arbetsvillkor i offentlig sektor varför det finns klara beröringspunkter med föreliggande svenska projekt. Resultatens nyttiggörande och förväntade effekter Bättre organisatoriska förutsättningar för chefskap är till nytta för produktiviteten, arbetsmiljön och för medborgarnas tillfredställelse med de tjänster som den offentliga sektorn producerar. För att understödja lärandet inom projektet, hos de deltagande organisationerna och för effektiv kunskapsföremedling av projektets resultat till olika avnämare, designas projektet redan från början till detta syfte. Lärande kommer att ske på flera nivåer och i olika sammanhang. Lärande i förvaltningarna Personalhandläggare i de medverkande förvaltningarna kommer att utföra merparten av arbetsinnehållsanalyserna i de egna organisationerna under handledning av forskarna. Lokala projektledare utses från de medverkande kommunerna som tillsammans med förvaltningsoch verksamhetscheferna driver processerna med stöd från forskarna. Detta tillsammans med användande av självvärderingsverktyget befrämjar integrering av praktisk och teoretisk kunskapsbildning och att effekterna av interventionerna består efter projektet. Dessutom kommer erfarenheten av att använda utvärderade analysverktyg för strukturellt förändringsarbete leda till ökad förändrings- och utvecklingskompetens i de medverkande förvaltningarna. Lärande i projektet En ömsesidig kunskapsutveckling sker genom mötet mellan forskargrupper från olika discipliner, projektledning och företrädare för verksamheterna. Den erfarenhetsbaserade kunskap som självvärderingsarbetet genererar bearbetas och återförs till projektets deltagare både på övergripande projektnivå och på lokal verksamhetsnivå. 7

Lärande på lokal och regional nivå I projektet finns ett antal spridningsaktiviteter inplanerade under projekttiden. Målgrupperna för dessa är chefer på olika nivåer inom den offentliga sektorn och beställare och utförare av chefsutbildningar. Under projektets sista år anpassas de kunskaper och erfarenheter som uppkommit i projektet så att de kan utgöra grunden för olika typer av kunskapsförmedling. En form är de utbildningar för chefer i offentlig förvaltning som bedrivs vid Göteborgs universitet med inriktning mot ledarskap i offentlig verksamhet (www.handels.gu/exed), i Göteborgsregionens program för chefsförsörjning och utveckling (www.grledare.se) och vid personalstrategiska enheten, Göteborgs stad. Det finns även intresse att kunskap från projektet används i grund- och magisterutbildningar inom arbets- och organisationsområdet vid Borås högskola och vid arbetsvetenskapliga institutioner i Västsverige. Vi kommer att ha nära samarbete med chefsforskningen vid Institutet för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen (VGR) och det upparbetade nätverk om chefskap som de ansvarar för samt den planerade forskarskola om organisation, chefskap och hälsa som planeras starta i samarbete mellan flera institutioner vid Göteborgs universitet. För att garantera att kunskap från projektet kommer till användning tillsätts en referensgrupp bestående av centrala aktörer från ovan nämnda organisationer. Här ska ingå även personaloch utvecklingschefer från flertalet av de större offentliga arbetsgivarna i Västra Götalandsregionen i ett befintligt nätverk för regional samverkan om chefsfrågor (IOR) och representanter från fackliga organisationer och beställare och utförare av chefsutbildningar i och utanför akademin. Kunskapsspridning efter projektets slut Resultaten redovisas i vetenskapliga publikationer och andra rapporter. Projektet ska leda till kunskap och teoriutveckling om chefskap, förutsättningar och hinder för organisationsinriktade interventioner men också utvärderade metoder och praktisk vägledning för kommande utvecklingsarbete. Avsikten är att kunskapen ska kunna omsättas i utbildningar av chefer i offentlig förvaltning. Den breda samverkan mellan forskare och praktiker och egna investeringar i projektet från flera organisationer ger goda förutsättningar för att kunskapen används, sprids och vidareutvecklas. Det finns en intention hos Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs stad och Göteborgs universitet att fortsätta utveckla området även efter projekttidens slut. De nätverk i och utanför akademin som föreliggande projekt kommer att samverka med kan i projektets förlängning leda till en centrumbildning för forskning om chefsfrågor i offentlig sektor. Referenser Abrahamsson L (2000) Att återställa ordningen. Könsmönster och förändring i arbetsorganisationer. Umeå: Boréa. Acker J (1990) Hierarchies, jobs, bodies: A theory of gendered organizations. Gender and Society, 4(2): 139 158. Aronsson G & Berglind H (1990). Handling och handlingsutrymme. Studentlitteratur, Lund. Backström T, Granberg O & Wilhelmson L (2008). Alternativa former för chefers ledarskap, preliminary version. Stockholm: Vinnova. Barley S & Kunda G (2001). Bringing Work Back In. Organization Science, 12, 76-95. Chef idag (2006) Populärvetenskapligt magasin. Arbetslivsinstitutet. Dellve L & Wikström E (2006) Hållbart ledarskap i sjukvården. Utveckling av ledarskap och stödstruturer ur individ- och organisationsperspektiv. Västra Götalandsregionen. 8

Docherty P (1996). Läroriket: vägar och vägval i en lärande organisation. Stockholm: Arbetslivsinstitutet Dixon N. (1994). The organizational learning cycle. How we can learn collectively. London: McGraw-Hill. Döös M. (2001). Med arbetsuppgiften som glasögon. I D Tedenljung (red). Pedagogik med arbetslivsinriktning. Lund: Studentlitteratur. Eklöf M, Pousette A, Ahlborg G jr, Dellve L, Ekman A & Skagert K (2007). Utveckling av ett variations- och förändringskänsligt frågeinstrument för mätning av stressorexponering, copingbeteende och copingresurser bland 1:a och 2:a linjens chefer inom offentlig vård och omsorg. Delrapport, december 2007. Opubl. manus. Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin Ellström P-E (1996). Rutin och reflektion. I PE Ellström, B Gustavsson & S Larsson (red). Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur. Engeström Y (2007). Activity theory and individual and social transformation. In Y Engeström, R Miettinen & RL Punamäki (eds), Perspectives on Activity Theory. New York, Cambridge University Press. Holmer J (2003) Självvärdering som stöd för personal- och verksamhetsutveckling. Idéer,exempel, vägledning, forskning. Skrifter från institutionen för Arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Holmer, J. (under utgivning) Lärande och kunskap. I Christmanson, M. Hörte, S-Å. (red). Begrepp, process och metodologi i arbetsmiljöarbetet. Härenstam A (under utgivning) Organizational approach to studies of job demands, control and health. Scand J Work Env Health. Härenstam A, Marklund S, Berntson E, Bolin M & Ylander J (2006). Understanding the organisational impact on working conditions and health. Arbete och Hälsa 2006:4. Höckertin C & Härenstam A. (2006). The impact of ownership on psychosocial working conditions. A multilevel analysis of 60 work sites within different types of operations in the service sector. Econ Ind Democracy, 27, 245-284. Kankkunen T. (2006). Könade verksamheter. En studie av hur stressande arbetssituationer för kommunala enhetschefer hanteras inom tekniska respektive omsorgs- och utbildningsförvaltningar. Arbetslivsrapport 47, Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Kankkunen T & Härenstam A (2007) The gendered modernization of the public sector. Paper presented at the 5th International Interdisciplinary Conference, Gender, Work & Organization, 27-29th June 2007, Keele University, UK Kanter, R.M (1977) Men and Women of the Corporation, New York: Basic Books. Kompier M, Cooper C, Geurts S (2000). A multiple case study approach to work stress prevention in Europe Eur J Work Org Psych, 9, 371-400 Levi L (2000). Guidance on work-related stress. Spice of life or kiss to death? Luxembourg: European Commission. Lounsbury M & Ventresca M (2003). The new structuralism in organizational theory. Organization, 10, 457-480. March JG (1965). Handbook of Organizations. Chicago: McNally. Marmot M, Siegrist J & Theorell T (2006) Health and the psychosocial environment at work. In W Marmot & RG Wilkinson (Eds). Social determinants of health. Oxford: Oxford University Press, pp. 97-130. Oeij P & Morvan E (2004) European Ways to Combat Psychosocial Risks Related to Work Organisation: Towards Organisational Interventions? Syllabus of PEROSH-papers 6 th Annual Conference of the European Academy of Occupational Health Psychology, Oporto, Portugal, 2004. 9

Sandberg J & Targama A. 1998. Ledning och förståelse. Ett kompetensperspektiv på organisationer. Lund: Studentlitteratur. Semmer N (2006) Job stress interventions and the organization of work. Scand J Work Env Health, 32, 515-527 Skagert K, Dellve L, Eklöf E, Ljung T, Pousette A, Ahlborg Jr G (2004) Ledarskap och stress i politiskt styrd verksamhet. Göteborg, ISM. Skagert K, Dellve L, Eklöf M, Pousette A & Ahlborg G jr (under utgivning). Leader's strategies for dealing with own and their subordinates stress in public human service organisations. Appl Ergon. Szücs S (2001) Nya arbetsmarknadsrelationer inom offentlig sektor: Arbetsliv, ledarskap och personaldemokrati vid 120 arbetsplatser i offentlig och privat regi. Göteborg: CEFOS. Szücs S, Hemström Ö & Marklund S (2003). Organisatoriska faktorers betydelse för längre sjukskrivningar i kommuner, Arbete och Hälsa, 2003:6. Szücs S (2004). Omorganisation och ohälsa Skyddsombuden vid kommunala arbetsplatser om förändringsarbetet, Arbete och Hälsa, 2004:14. Szücs S & Strömberg L (2006). Universal Change and the Conditions for Democratic Development, I S Szücs & L Strömberg (red). Local Elites, Political Capital and Democratic Development: Governing Leaders in Seven European Countries Wiesbaden: VS Verlag. Waldenström K (2007) Externally assessed psychosocial work characteristics. A methodological approach to explore how work characteristics are created, related to selfreports and to mental illness. Doktorsavhandling, Stockholm, Karolinska Institutet. Waldenström K & Härenstam A (2008) Does the job demand-control model correspond to externally assessed demands and control for both women and men? Scand J Public Health, 36; 242 Wikström E, Adolfsson P & Eriksson R (2004). Chefskap i NU-sjukvården. Västra Götalandsregionen. Vinnova (2007). Är svenskt management konkurrenskraftigt? Stockholm: Vinnova. Wise LR & Szücs S (1996). The public/private cleavage in a welfare state: attitudes toward public management reform. Governance, 9, 43-70. Ylander J & Härenstam A (2006). Var finns makten över arbetsvillkoren? En guide om psykosocial miljö och arbetsmiljöinriktat handlande. Arbetslivsrapport 44, Stockholm, Arbetslivsinstitutet. 10