Plan för att stödja den äldre befolkningen 2015 2018

SAMARBETE GER MER LIVSKVALITET Plan för att stödja den äldre befolkningen 2015 2018 Stadsfullmäktige 19.8.2015

Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 De äldre i Borgå... 6 3 Riktlinjer för tjänster till äldre... 10 3.1 Lagstiftning... 10 3.2 Kvalitetsrekommendation för att trygga en god ålderdom och för att förbättra tjänsterna... 10 3.3 Borgås stadsstrategi... 11 3.4 Borgås välfärdsberättelse... 11 3.5 Äldrerådets roll... 12 4 Utgångspunkter och val av teman... 14 5 Centrala teman... 16 5.1 Boende och boendemiljö... 16 5.2 Kultur och motion... 18 5.2.1 Kultur... 18 5.2.2 Motion... 19 5.3 Frivilligarbete... 21 5.4 Servicehandledning och kommunikation... 21 6 Mål och åtgärder... 24 7 Fortsatta planer... 32 8 Källförteckning... 33 9 Bilagor... 35 9.1 Organisationsschema för äldreomsorg och handikappservice... 35 9.2 Äldrerådets verksamhetsplan för år 2015... 36 2

1 Bakgrund Då man blir äldre är bibehållandet av funktionsförmågan och självständigheten inte det enda som är viktigt. Andra centrala faktorer är mänskliga relationer, hälsan, hemmet och miljön samt tillgången på tjänster. Vid planeringen av tjänster för äldre bör vi beakta, inte bara tjänster som stöder hemmaboendet, utan också andra förebyggande åtgärder. Förebyggande åtgärder behövs för att påverka faktorer som kan försämra den äldres välbefinnande. Målet för det förebyggande arbetet är att den äldre ska känna sig trygg hemma och veta, var man kan få hjälp. Centrala infallsvinklar på att främja välbefinnandet är att stödja det egna ansvaret, ansvaret mellan medmänniskor och känslan av samhörighet. Aktiviteter och tjänster utanför hemmet som främjar den äldres hälsa och välbefinnande har en stor betydelse. Bevarandet av möjligheten att vara en aktiv medlem av samhället är särskilt viktigt för ett meningsfullt liv. Självständig motion möjliggör en friskare ålderdom och minskar behovet av vård och rehabilitering. Enligt 5 i äldreomsorgslagen (Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre, 28.12.2012/980) ska varje kommun utarbeta en plan över sina åtgärder för att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand och för att ordna och utveckla den service och närståendevård som äldre personer behöver. Vid planeringen ska åtgärder som främjar boende i hemmet och rehabilitering prioriteras. Planen ska utarbetas som ett led i kommunens strategiska planering. Planen godkänns av kommunfullmäktige, och den ska ses över varje fullmäktigeperiod. Planen ska innehålla: 1) en bedömning av den äldre befolkningens välbefinnande, tillräckligheten och kvaliteten i fråga om de tjänster som står till buds för den äldre befolkningen samt faktorer som påverkar den äldre befolkningens servicebehov, 2) mål för hur den äldre befolkningens välbefinnande, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand ska stödjas och servicen för den äldre befolkningen förbättras kvalitativt och kvantitativt, 3) de åtgärder genom vilka kommunen ansvarar för att målen enligt 2 punkten nås och en bedömning av de resurser som kommunen behöver för dessa åtgärder, 4) ansvarsfördelningen mellan de olika kommunala verksamheterna när åtgärder enligt 3 punkten genomförs, och 5) en redogörelse för hur kommunen kommer att sköta samarbetet med intressentgrupperna. Kommunen ska beakta planen vid beredningen av kommunalt beslutsfattande som påverkar den äldre befolkningens ställning och de tjänster som äldre personer behöver. Planen ska också beaktas vid beredningen av budgetar och ekonomiplaner samt vid utarbetandet av välfärdsberättelsen. 3

Tjänster för äldre och åtgärder för att främja de äldres välbefinnande styrs också genom andra program som Borgå stad utarbetar. Det bostadspolitiska programmet och utredningen om omsorgsboende beskriver strukturen av och tillgången på tjänster för äldre samt olika boendeformer. Dessa program är en del av den planering av tjänster för äldre som krävs enligt äldreomsorgslagen. Att främja välfärd och hälsa är enligt kommunallagen (1 ) kommunens basuppgift och således en kontinuerlig verksamhet. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (12 ) ska kommunen erbjuda alla sina invånare lika förutsättningar för ett friskt liv. Hälso- och sjukvårdslagen betonar betydelsen av att utveckla strukturerna och ledningen för att främja invånarnas välfärd och hälsa. Att främja välfärd och hälsa samt att minska skillnaderna i hälsa är en uppgift för kommunens samtliga sektorer (9 ). I välfärdsledningen har det tväradministrativa samarbetet en central roll. Stadens välfärdsgrupp främjar samarbete mellan sektorerna, utvecklar en god praxis för hälsofrämjande arbete och medverkar för att formulera mål för välfärdens delområden. Välfärdsgruppen tar ställning till välfärdsfrämjande program och leder förankringen av planerna i det praktiska arbetet. Planen för att stödja den äldre befolkningen är ett viktigt verktyg för främjandet av den äldre befolkningens välbefinnande. Med äldre befolkning avses i denna dokument den i 3 i äldreomsorgslagen avsedda delen av befolkningen som uppnått åldern för ålderspension, 63 år. Denna plan för att stödja den äldre befolkningen har upprättats i samarbete med invånarna, äldrerådet, personalen, ansvariga personer för stadens olika organisationer samt aktörer i tredje sektorn. Planen gäller för åren 2015 2018. Den ses över varje fullmäktigeperiod. Styrgrupp för planen: Soili Partanen chef för äldreomsorg och handikappservice (ordf.) social- och hälsovårdssektorn Susann Hartman chef för kulturtjänster bildningssektorn Johnny Holmström ekonomiplaneringschef koncernledning Hanna Linna-Varis trafikingenjör stadsutveckling Reijo Mokka äldrerådets representant äldrerådet Päivi Mäkimartti utvecklingschef social- och hälsovårds- Nina Nyholm Laura Sormunen planerare (sekreterare) välfärdskoordinator (medlem av gruppen från 19.8.2014) sektorn social- och hälsovårdssektorn Borgå stad Förutom styrgruppen, också en mindre projektgrupp deltog i beredningen av planen. Beredningsprocessen beskrivs i tabellen på nästa sida. 4

Styrgruppens inledande möte 14.5.2014 På ärendelistan finns bakgrund till planeringsarbete, gruppens arbetssätt och tidsplan, finslipning av SWOT-analysen samt kommunikation om arbetet med planen. Äldrerådet begärde en förlängning av planeringstiden med tre månader. Maj 2014 Publicering av webbsidor. På webben fanns en länk för eventuell respons om beredningen av planen. Meddelanden i media Styrgruppens möte 3.6.2014 Äldrerådets kommentarer om planen. Val av tre teman på basis av SWOT-analysen, planens preliminära struktur på rubriknivå. Styrgruppens möte 19.8.2014 Planering av "mera tillsammans-verkstad" som hålls 29.9.2014 Hörande 10.9.2014 Verkstad som arrangeras av äldrerådet Styrgruppens möte 16.9.2014 De slutgiltiga detaljerna för verkstad som hålls 29.9.2014 Hörande 29.9.2014 Mera tillsammans-verkstad för föreningar och tredje sektorn Styrgruppens möte 14.10.2014 Genomgång av Mera tillsammans-verkstadens resultat samt ett slutgiltigt val av teman för planen Styrgruppens möte 20.11.2014 Översikt av dokumentets textinnehåll Välfärdsgruppens möte 28.11.2014 Planen presenteras för Borgå stads välfärdsgrupp Styrgruppens möte 16.12.2014 Översikt av dokumentets textinnehåll samt en tabell över åtgärder Styrgruppens möte 3.2.2015 Äldrerådets kommentarer till dokumentet samt tabellen över åtgärder Styrgruppens möte 10.2.2015 Tabellen över åtgärder bearbetas Styrgruppens möte 24.2.2015 Tabellen över åtgärder bearbetas Styrgruppens möte 13.3.2015 Översikt av dokumentet som helhet Styrgruppens möte 24.3.2015 Finslipning av dokumentet Beslutsfattande april-augusti 2015 Nämnderna, äldrerådet, handikapprådet, stadsstyrelsen och stadsfullmäktige 5

2 De äldre i Borgå En utmanande demografisk förändring pågår - befolkningen åldras såväl i Borgå som i hela landet. Orsakerna är många. De stora åldersgrupperna når pensionsåldern, nativiteten sjunker och människorna lever längre. Hela befolkningsstrukturen genomgår en betydande förändring. Begreppet stora åldersklasser syftar på personer födda efter andra världskriget, i synnerhet under åren 1946 1949. Under dessa år föddes över 100 000 finländare per år. Också åldersklasserna på 1950-talet var stora (i medeltal 89 617 per år), om man jämför t.ex. med 1930-talet (71 523) eller 1960-talet (78 223). Sedan dess har nativiteten fortsatt att sjunka, och på 2000-talet var årsmedelvärdet redan under 60 000 barn (58 337). Finländarnas förväntade livslängd har fördubblats sedan mitten av 1800-talet. År 2013 hade nyfödda pojkbarn i Finland statistiskt sett 77,8 levnadsår framför sig, flickbarn 83,8 år. I en internationell jämförelse är dessa siffror tämligen höga. Faktorer som bidrar till resultatet i vårt land är låg barndödlighet, hög levnadsstandard samt välfungerande system för hälsovård och utbildning. Enligt Statistikcentralens senaste prognos är den förväntade livslängden på barn som föds år 2060 för pojkar 87,8 år och för flickor 91,5 år. Under de senaste årtiondena har de äldsta årsklasserna stadigt ökat i hela landet, både antalsmässigt som procentuellt av hela befolkningen. Under de närmaste åren kommer ökningen att bli betydligt snabbare och vara snabbast på 2020-talet. Också efter det väntas antalet personer 75 öka. I Borgå är trenden likartad. Årsklasserna efter andra världskriget är exceptionellt stora också i Borgå, men också årsklasserna från 1950-talet och 1960-talet är relativt stora. Detta framgår tydligt t.ex. av antalet personer över 65 år. Efter några toppår kommer antalet att stabilisera sig mellan 600 och 700, vilket är betydligt mera än vid slutet av senaste årtusendet. 6

1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013* 2016* 2019* 2022* 2025* 2028* 2031* 2034* 2037* 2040* 800 700 600 500 400 300 200 100 0 65-vuotiaiden lukumäärä Figur 1 (Källa: Statistikcentralen): Antal 65 åringar i Borgå 1980 2040. Enligt Statistikcentralens prognos kommer antalet personer över 75 år i Borgå att öka betydligt fram till år 2040. Tillväxten kommer att vara särskilt kraftig i de allra äldsta åldersgrupperna. Som ett exempel kommer antalet personer över 90 år att nästan fyrdubblas jämfört med i dag. Statistikcentralena prognos för hela landet fram till år 2060 visar att antalet personer över 75 ökar i absoluta siffror också under åren 2040 2060, dock långsammare. Då man beaktar befolkningens åldersstruktur i Borgå, den allmänna prognosen för befolkningstillväxt i staden samt en stigande trend för den förväntade livslängden, är en minskning av antalet personer över 75 i Borgå inte att vänta. Åldergrupp År Förändring 2010-2040 Procent 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015* 2020* 2025* 2030* 2035* 2040* Antal 65-69 1 535 1 405 1 658 1 622 1 705 1 960 2 501 3 460 3 175 3 097 3 265 3 180 3 050 549 22 % 70-74 1 392 1 336 1 245 1 460 1 467 1 568 1 786 2 314 3 228 2 988 2 937 3 118 3 054 1 268 71 % 75-79 901 1 104 1 087 1 003 1 218 1 254 1 408 1 610 2 117 2 985 2 797 2 778 2 975 1 567 111 % 80-84 511 617 744 767 742 933 995 1 146 1 350 1 807 2 589 2 469 2 489 1 494 150 % 85-89 226 273 326 426 446 469 590 671 794 972 1 336 1 952 1 910 1 320 224 % 90-94 58 81 103 127 165 172 230 288 333 405 519 737 1 101 871 379 % 95-4 10 14 26 42 46 65 70 91 110 137 185 274 209 322 % Personer över 75 år totalt 1 700 2 085 2 274 2 349 2 613 2 874 3 288 3 785 4 685 6 279 7 378 8 121 8 749 5 461 166 % Andelen personer över 75 år av hela befolkningen 4,4 % 5,2 % 5,4 % 5,4 % 5,8 % 6,1 % 6,7 % 7,6 % 9,1 % 11,9 % 13,7 % 14,8 % 15,7 % Figur 2 (Källa: Statistikcentralen): Antal personer över 65 år per åldersgrupp i Borgå 1980 2040. Ett mått som är centralt med tanke på kommunernas servicesystem och finansieringsmöjligheter är den demografiska försörjningskvoten, dvs. hur många barn och ålderspensionerade som bor i kommunen i förhållande till antalet arbetsföra personer. I Borgå, såsom nästan i hela Södra Finland, var försörjningskvoten särskilt på 1990-talet och i början av 2000-talet betydligt gynnsammare än i hela landet i genomsnitt. I Borgå växer den demografiska försörjningskvoten nu kraftigt och väntas nå medelvärdet för hela landet i mitten av 2030-talet. 7

85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 Porvoo Koko maa Figur 3 (Källa: Statistikcentralen): Den demografiska försörjningskvoten anger hur många personer under 15 år och över 65 år som finns per hundra 15 64-åriga (arbetsföra). Statistikcentralen har gjort prognoser för de enskilda kommunerna fram till år 2040 och prognoser för hela landet till år 2060. Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre ändrades i början av år 2015. Efter lagändringen kan vård och omsorg som stöder ett värdigt liv inte genomföras i form av långvarig sluten vård, annat än på medicinska grunder eller grunder som ansluter sig till kund- eller patientsäkerheten. Innan långvarig institutionsvård ges ska kommunen utreda möjligheterna att tillgodose en äldre persons servicebehov med hjälp av öppenvårdstjänster som ges i den äldre personens hem och med övriga öppenvårdstjänster. För den äldre befolkningens livskvalitet är den centrala platsen för boende personens eget hem, som stöder personens självbestämmanderätt, delaktighet och meningsfull aktivitet. De flesta äldre bor och vill bo i sitt eget hem, som de valt till bostad för sin ålderdom. Också de äldre själva önskar kunna bo hemma så länge som möjligt. Slutsatsen är att servicestrukturen bör ändras så att den stöder hemmaboendet. Enligt social- och hälsovårdsministeriets (SHM) kvalitetsrekommendation borde 91 92 % av dem som fyllt 75 år bo i sitt eget hem. I Borgå bodde 91,9 % av åldersgruppen hemma år 2014, och 13,2 % av alla äldre i Borgå var regelbundna hemvårdsklienter (rekommendation 13 14 %). Bara 3,2 % av de äldre i Borgå får stöd för närståendevård, vilket är mindre än rekommendationen (5-6 %). I Borgå är servicestrukturen fortfarande alltför anstaltsbetonad, men utvecklingens riktning är den rätta. Endast 2,8 % av åldersgruppen är placerad på långvarig sluten vård. Till förändringen har bidragit en minskning av den slutna vården med 70 klientplatser och utvidgning av det effektiverade serviceboendet samt en samtidig utveckling av hemvården. Antalet klientplatser inom den slutna vården minskar ytterligare i början av år 2016, då Majbergets servicehus blir färdigt och de boende i Ebbo åldringshem flyttar dit, för att bli klienter inom det effektiverade serviceboendet. 8

BORGÅBOR SOM FYLLT 75 ÅR BOKSLUT BUDGET procentuell andel och antal personer 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Hemmaboende 89,4 % 90,0 % 90,0 % 90,2 % 91 % 91 % 91 % 2939 3004 3065 3203 3347 3444 3631 Klienter i regelbunden hemvård 12,0 % 11,8 % 11,9 % 12,6 % 13 % 13 % 13 % 395 394 477 447 478 492 519 Klienter som får stöd för närståendevård 2,9 % 3,4 % 3,0 % 3,5 % 4,0 % 99 121 110 132 160 Effektiverat serviceboende för äldre 6,7 % 6,5 % 6,0 % 4,8 % 5,0 % 5,0 % 6,5 % 220 217 204 170 184 189 259 Åldringshem och långvarig sluten vård 3,8 % 4 % 4,5 % 4,0 % 4,0 % 3,9 % 2,8 % 125 134 153 142 147 148 112 Figur 4: Vårdformer och antal klienter i Borgå 2010 2013; mål för åren 2014 2015 Figur 4 visar det kalkylerade antalet klienter per vårdform enligt målsättningen för täckningsgrad. Bokslutsuppgifterna har registrerats på individnivå enligt Sotkanets statistik som förs av THL. Vid läsning av tabellen bör observeras att uppgifterna endast gäller personer över 75 år. Också personer under 75 år återfinns bland klienterna inom de olika vårdformerna i Borgå. Utvecklingsprojekten inom äldreomsorgen har som mål att erbjuda kundnära tjänster som uppfylller kraven i lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre. Den växande äldre befolkningen innebär ett behov av aktiva insatser för boende och boendeservice. Också i det bostadspolitiska programmet är det primära målet att ordna bostäder för äldre samt tjänster i hemmet så länge som möjligt. Tanken är att på detta sätt minska behovet av anstaltsplatser. I utredningen om omsorgsboende ges åtgärdsförslag och tidsplaner som gäller det framtida behovet av serviceboende. I utredningen tas också ställning till tjänster för dem som bor hemma. Samtidigt ges förslag till riktlinjer för den framtida utvecklingen: rehabiliterande verksamhet, närståendevård, servicehandledning, servicecentral, samarbete, vanligt serviceboende, hjälp för en smidigare vardag, bonussystem, ledning med kunskap, servicesedlar och teknologi. Den nya geriatriska läkartjänsten ger äldreomsorgens klienter tillgång till läkarstöd på distans dygnet runt. Som ett resultat har användningen av jourtjänster och övergången till omsorg dygnet runt minskat bland personer över 75 år. Detta stöder den förebyggande vården. Möjligheterna att ge vård hemma har ökat på ett avgörande sätt. Vård kan ges i den äldres trygga boendemiljö, i hemmet eller servicehuset, utan onödiga flyttningar mellan olika vårdenheter. År 2014 tog uppgiftsområdet äldreomsorg och handikappservice i bruk en nu organisationsstruktur som omfattar, förutom administrationen, fyra egentliga resultatenheter. Den nya organisationen ska för sin del motsvara kraven i den nya äldreomsorgslagen. Reformen är avsedd att understryka hemmet som den primära boendeformen, betona tjänster som främjar välbefinnandet samt öka verksamhetens effekt, för att i mån av möjlighet senarelägga behovet av tyngre tjänster. Ett organisationschema finns i Bilagor. 9

3 Riktlinjer för tjänster till äldre 3.1 Lagstiftning Syftet med äldreomsorgslagen (Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre) är att stödja den äldre befolkningens välbefinnande och hälsa och att förbättra möjligheterna för en äldre person att medverka för att utveckla tjänsterna. Ett av målen är att förbättra de äldres möjligheter att få högklassiga tjänster och att påverka innehållet i tjänsterna och sättet att ordna dem. Ett centralt mål är också en ökning av kommunernas beredskap för framtiden. Med andra ord bör kommunerna bättre ta i beaktande att befolkningen blir äldre. Kommunerna bör utarbeta planer, där det framgår, hur en högklassig service kommer att ordnas för de äldre. Äldreomsorgslagen betonar behovet att trygga tillräckliga tjänster i rätt tid. På denna punkt ger lagstiftningen många nya förpliktelser. Den äldres servicebehov utreds, och en vård- och serviceplan utarbetas på basis därav. Planen används mångsidigt vid beviljandet av tjänster, och den äldre har rätt att få de beviljade tjänsterna inom tre månader från beslutsdagen. Den äldre personen ska höras när tjänster planeras. I varje kommun ska i framtiden finnas ett äldreråd, och rådens verksamhetsförutsättningar ska tryggas. Äldreråden har också vissa lagstadgade uppgifter. Exempelvis ska äldrerådet få medverka i beredningen av planen för att stödja den äldre befolkningen och i den regelbundna responsen om servicens kvalitet. 3.2 Kvalitetsrekommendation för att trygga en god ålderdom och för att förbättra tjänsterna I social- och hälsovårdsministeriets och Finlands Kommunförbunds kvalitetsrekommendation om tjänster för äldre (2013) definieras följande mål från år 2017 framåt (inom parentes målen för åren 2008 2016 på de punkter där målet har ändrats): BEFOLKNING ÖVER 75 ÅR 91 92 % bor hemma, självständigt eller med ändamålsenliga social- och hälsovårdstjänster som beviljats efter en heltäckande utvärdering av servicebehovet 13 14 % får regelbunden hemvård 6-7 % får stöd för närståendevård (tidigare 5-6 %) 6-7 % är klienter inom det effektiverade serviceboendet (tidigare 5-6 %) 2-3 % får vård på åldringshem eller långvård på hälsovårdscentralens bäddavdelning (tidigare 3 %) 10

Kvalitetsrekommendationen är inte förpliktande gentemot kommunerna men betraktas som ett dokument som kraftigt styr planeringen på riksnivå. Kvalitetsrekommendationerna uppdateras regelbundet, och antagligen kommer så att ske också i fortsättningen. Kalkylerna är således riktgivande och baserar sig på den gällande rekommendationen. 3.3 Borgås stadsstrategi Borgås stadsstrategi för åren 2013 2017 har fyra övergripande mål: balansering av ekonomin, minskade välfärdsskillnader mellan invånarna, ökade deltagandemöjligheter samt säkerställande av stadens konkurrenskraft och en hållbar utveckling. Med hjälp av de strategiska målen vill staden främja invånarnas, företagens och miljöns välfärd. Under strategiperioden förbättras ekonomin genom ökad kostnadseffektivitet och produktivitet i serviceproduktionen samt genom en höjning av verksamhetsintäkternas andel av verksamhetsutgifterna. Personalens årsverken får inte öka. Enligt strategin ska investeringarnas lönsamhet bedömas med tanke på att effektivera tjänstenätverket. Välfärdsskillnaderna mellan invånarna minskas genom att rikta tjänster till invånargrupper som hotas av marginalisering, genom att förebygga marginalisering av unga, genom stöd till barnfamiljer i livets vändpunkter, genom att främja äldre människors möjligheter att bo hemma samt genom satsningar på kultur. Strategins linje är att staden stöder de äldres funktionsförmåga och möjligheter att bo hemma. Den slutna vården ska minska, och tjänster som stöder de äldres möjligheter att bo hemma ska utvecklas vidare. 3.4 Borgås välfärdsberättelse Enligt äldreomsorgslagen ska denna plan innehålla en bedömning av den äldre befolkningens välbefinnande, tillräckligheten och kvaliteten i fråga om de tjänster som står till buds för den äldre befolkningen samt faktorer som påverkar den äldre befolkningens servicebehov. I Borgå har denna bedömning gjorts i välfärdsberättelsen. Främjandet av kommuninvånarnas hälsa och välfärd ska i kommunen beaktas i besluten i alla sektor. För att detta ska vara möjligt, behövs mera information om befolkningen och om olika befolkningsgrupper. Information behövs också om de omständigheter som kan påverkas genom beslut och tjänster. Noggrannare uppgifter behövs också för uppföljning och utvärdering av beslutens verkställighet. Borgå stads första välfärdsberättelse blev färdig våren 2013. Välfärdsberättelsen är ett verktyg både för strategiarbetet och för den planering och uppföljning som årligen sker i kommunen. En omfattande berättelse utarbetas per fullmäktigeperiod och en uppdatering görs årligen. 11

Vid utarbetandet av välfärdsberättelsen har staden utnyttjat indikatoruppgifter från den riksomfattande elektroniska välfärdsberättelsen. I den elektroniska välfärdsberättelsen finns hundratals hälso- och välfärdsindikatorer per kommun och region. Uppgifterna är hämtade från offentliga statistik, bl.a. databaser vid Statistikcentralen och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Målet har varit att ge en heltäckande bild av välfärden hos olika befolkningsgrupper i staden. De äldres välbefinnande behandlas i ett separat avsnitt. Då man blir äldre är bibehållandet av funktionsförmågan och självständigheten inte det enda som är viktigt. Andra centrala faktorer är mänskliga relationer, hälsan, hemmet och miljön samt tillgången på tjänster. I Borgå är upplevelsen av livskvalitet och hälsa hos personer över 75 år i genomsnitt bättre än i det övriga Finland. 91,9 procent av dem bor hemma. I Borgå är andelen 75 år fyllda personer som bor ensamma hemma en aning större än i hela landet i genomsnitt. Ensamhet och lindrig depression samt resulterande brist på motion, dåligt näringsintag och undernäring försämrar funktionsförmågan hos personer som bor ensamma hemma. THL har undersökt hälsan och hälsobeteendet hos personer i pensionsåldern. Resultaten visar att funktionsförmågan hos denna grupp i Finland förbättrats avsevärt under de två senaste årtiondena. Rent av varannan person i åldern 65 74 år anser sig vara helt arbetsförmögen. Personer i pensionsåldern äter hälsosammare och känner sig friskare men dricker mer alkohol än tidigare. Pensionärernas känsla av otrygghet har minskat. Äldre personer är mest bekymrade för att bli beroende av andras hjälp, för hur pengarna ska räcka och för att drabbas av minnessjukdomar. Enligt THL:s undersökning är de 75 år fyllda Borgåbornas upplevelse av livskvalitet och hälsa bättre än hos befolkningen i Finland i genomsnitt. Ungefär var tionde Borgåbo känner sig ensam. Ensamhet är lika allmänt bland dem som är i arbetsför ålder som bland äldre. I Borgå är andelen 75 år fyllda ensamboende personer bland samma åldersgrupp en aning större än i hela landet. Ensamhet och lindrig depression samt resulterande brist på motion, dåligt näringsintag och undernäring försämrar funktionsförmågan hos personer som bor ensamma hemma. God kost upprätthåller hälsan, funktionsförmågan och livskvaliteten hos den äldre. Med god kost tillfrisknar man också snabbare efter sjukdom, vilket betyder mindre hälsovårdskostnader. Den äldre har också bättre förutsättningar att bo hemma om näringstillståndet är gott. Det är andra slags problem med kosten hos de äldre jämfört med de yngre. Näringsintaget och näringstillståndet försämras när man får sjukdomar och blir äldre. Risken för näringsproblem är störst hos personer över 80 år. Hos dem är ett otillräckligt kaloriintag med resulterande viktförlust ett centralt problem, snarare än övervikt, som är en betydande hälsorisk för den övriga befolkningen. 3.5 Äldrerådets roll Enligt 11 i äldreomsorgslagen ska kommunen ha ett äldreråd för att garantera den äldre befolkningens möjligheter att delta och påverka samt sörja för äldrerådets verksamhetsförutsättningar. I enlighet med 27 i kommunallagen ska också kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka tryggas. 12

Äldrerådet ska tas med i beredningen av planer som avses i 5 och i den utvärdering som avses i 6. Borgå har haft ett äldreråd från år 1998. Äldrerådet är de äldre Borgåbornas intressebevakare och språkrör i det kommunala beslutssystemet. Äldrerådet har som sin uppgift att bland annat utveckla samarbetet mellan äldre människor i kommunen, äldreorganisationer och pensionärsföreningar samt att främja äldre människors jämlika möjligheter att delta i utbildningar, arbete, hälsovård och övriga tjänster samt fritidsverksamhet. Till äldrerådets uppgifter hör också att påverka miljöplaneringen och miljöbyggandet så, att offentliga lokaler lämpar sig för äldre människor till exempel när rörelseförmågan har blivit begränsad. Äldrerådets verksamhetsplan för år 2015 medföljer som bilaga till detta dokument, och information om äldrerådet finns på stadens webbplats Borga.fi Målgrupper Äldre Äldrerådet. 13

4 Utgångspunkter och val av teman Ledningsgruppen för äldreomsorg och handikappservice sammanträdde 18.3.2014 för att behandla teman för denna plan. Temaarbetet inleddes med en SWOT-fyrfältsanalys av Borgås och äldreomsorgens styrkor, svagheter, möjligheter och hotbilder. SWOT-analysen presenterades för arbetsgruppen för En plan för att stödja den äldre befolkningen vid arbetsgruppen första möte 14.5.2014. Vid mötet fick analysen sin slutliga form. Styrkor Många styrkor identifierades hos Borgå och äldreomsorgen i Borgå. Den ekonomiska försörjningskvoten i Borgå är fortfarande gynnsam jämfört med många andra kommuner. Staden betraktas som trygg och trivsam, och Borgåborna har en gemensam vilja att utveckla staden med innovativa förbättringar. Enligt äldreomsorgslagen ska kommun inrätta ett äldreråd för att garantera den äldre befolkningens möjligheter att delta och påverka Borgå är tidigt ute med detta: äldrerådet har varit aktivt med i stadens verksamhet sedan år 1998. Förutom ett äldreråd finns det många aktiva pensionärsföreningar i staden. Välfärdsledningen i Borgå bygger på ett tväradministrativt samarbete. Sjukdomsindexet är lågt i vår stad och den upplevda hälsan är god. Tredje sektorn har mycket verksamhet i Borgå, i allt större grad också för de äldres behov. Tillgängligheten utvecklas hela tiden, det senaste exemplet är miljön kring torget. I Borgå finns flera läroanstalter som ger utbildning i vårdbranschen. Detta är en styrka med tanke på framtida rekryteringar. Möjligheter Förebyggande åtgärder har varit ett centralt tema sedan organisationsreformen 1.1.2014, då resultatenheten service som främjar välbefinnandet grundades. I Borgå finns många läroanstalter, vilkas kunnande utnyttjas alltmer. Samma sak gäller för tredje sektorn och frivilligarbetet. Genom att satsa på samarbete och delaktighet får vi mycket mera gjort. Äldrerådet har också en tämligen central roll som påverkare. Nya modeller för verksamhet och service bör provas aktivt och fördomsfritt. Ett bra exempel är hemvårdens projekt SAKARI, som avslutades år 2014. Projektet utmynnade i en behovsbaserad verksamhetsmodell som har gett goda resultat i hemvården. I Borgå finns många företag i välfärdsbranschen som producerar tjänster för personer i alla åldrar. Dessutom betraktas Borgå som en attraktiv boendemiljö. Svagheter De äldra är vana vid ett tämligen stort utbud av tjänster, vilket gör att de anhörigas roll i den äldres vardag ofta är minimal. En tilläggsresurs för de äldre kan fås genom att öka de anhörigas roll, dvs. ett större ansvar. För närvarande verkar det som om de äldres sak inte skulle beröra hela staden: social- och hälsovårdssektorn har blivit med en alltför stor del av ansvaret. Allt utvecklingsarbete i staden bör betraktas också ur de äldres synvinkel. Tredje sektorn, och samarbete över huvud taget, bör utnyttjas effektivare. 14

Utveckling av tjänster i samarbete med klienterna förekommer än så länge ganska lite. Bl.a. borde hörande av äldrerådet och klienterna ordnas i det skede då tjänster planeras. Hälsofostran når inte alltid Borgåborna, varför vi kanske inte alltid sköter om vårt välbefinnande så bra som skulle vara önsvärt. Utbudet på seniorbostäder är alltför litet, likaså utbudet på s.k. mobila tjänster och elektroniska tjänster. Hot Ett av de upplevda hoten är att stadens tväradministrativa samarbete inte förverkligas: då skulle stödjandet av de äldre inte vara allas gemensamma sak. Social- och hälsovårdssektorn kan inte vara den enda sektor som ansvarar för detta. De äldre bör inte ses som en isolerad grupp utan bemötas som jämlika kommunmedlemmar. Om staden inte tillräckligt snabbt reagerar på den förändrade åldersstrukturen, kan en tillräcklig service inte tryggas. De äldres funktionsförmåga avtar, samtidigt som stadens ekonomi kraftigt försämras. Ett av hotbilderna är att Borgåbornas eget ansvar för sitt välbefinnande inte ökar. På längre sikt kan problem uppstå, om strukturreformen av tjänster för äldre inte förverkligas enligt planerna. Om tekniken inte utnyttjas tillräckligt, kan också detta klassificeras som ett hot. De teman som diskuterades i verkstäderna stämmer i stort sett med vår analys av läget i dag. På basis av resultaten från verkstaden Mera tillsammans valdes boende och boendemiljö, kultur och motion samt frivilligarbete till centrala teman. Äldrerådet, som hade sin egen verkstad, valde förebyggande verksamhet samt kommunikation till centrala teman. 15

5 Centrala teman I alla teman betonades en förskjutning av tyngdpunkten från korrigerande verksamhet till förebyggande verksamhet, frambringande av nya lösningar för serviceproduktionen och samarbete mellan olika aktörer. Målet är att alla strävar gemensamt efter att påverka förutsättningarna för hälsa och välfärd. 5.1 Boende och boendemiljö En god livsmiljö är en väsentlig faktor för livskvaliteten. En livsmiljö av hög kvalitet som fungerar i alla hänseenden utgör en helhet där olika befolkningsgrupper har möjlighet att ordna det vardagliga livet och tillfredsställa sina grundläggande behov såsom boende, service, arbete, friluftsliv, hobbyer, men också vila och privatliv. En god livsmiljö är även ekologiskt hållbar. Enligt resultaten från en enkät om effekter på välbefinnande som år 2013 riktades till sakkunniga i Borgå är den trivsamma och trygga boendemiljön den faktor som mest ökar Borgåbornas välbefinnande. Detta var också de faktorer som bäst ansågs kunna påverkas. Kommunen bör i sina planer beakta faktorer som är relevanta för befolkningens boende och en proaktiv planering av boendebehov. I Borgå stads bostadspolitiska program för åren 2013-2018 konstateras att befolkningstillväxten och ändringar i åldersstrukturen ställer både kvantitativa och kvalitativa krav på nyproduktion och verksamheten med saneringen av bostäder. Som ett linjeval har staden gjort planer om byggande av effektiverat serviceboende. Därtill har social- och hälsovårdssektorn utarbetat en separat utredning om omsorgsboende, som ger riktlinjer för framtida behov. Serviceboende är en mellanform mellan vanligt hyresboende och traditionell anstaltsvård. Kännetecknande för denna boendeform är möjligheten att få hjälp oberoende av tiden på dygnet. Serviceboende erbjuds som boende med stödtjänster eller effektiverat serviceboende. Serviceboende omfattar både bostad och tillhörande tjänster. Den boende ansvarar för bostaden och de kostnader som ansluter sig därtill. Enligt det bostadspolitiska programmet kommer sammanlagt 120 bostäder för effektiverat serviceboende att bli färdiga före år 2020. I effektiverat serviceboende ingår närvaro av professionell personal och övervakning dygnet runt. Stödtjänster för boende kan tillhandahållas individuellt med olika former av tjänster. Kommunen kan tillhandahålla tjänster med kommunalt anställd personal, i samarbete med andra kommuner eller genom upphandling av tjänster hos privata serviceproducenter. I och med att befolkningen åldras, betonas behovet av tillgänglighet i bostäder och boendemiljöer. Detta gäller både gamla och nya områden. En tillgänglig miljö betjänar inte bara äldre eller rörelsehindrade, utan också t.ex. barnfamiljer. En god princip är att det som är bra för en rollator är 16

också bra för en barnvagn. Tillgänglighet är en av de synpunkter som bör beaktas när man planerar boende för hela livscykeln. Principen om tillgänglighet beaktas vid planeringen av alla bostadsområden, men speciell uppmärksamhet ägnas åt tillgänglighet i kommuncentra och bebyggda miljöer. Staden har byggt många parker som är uppfriskande för äldre. Stadsskogarnas betydelse för välbefinnandet kan dock vara även större. Skogen är en bra och enkel plats för motion. Redan några minuters vistelse ökar både det psykiska och det fysiska välbefinnandet. Vid utvecklandet av nationalstadsparken tas också de äldres särskilda behov i beaktande. Åstranden och stränderna vid andra vattendrag bör vara tillgängliga för rekreation. Servicelinjens körturer i centrum varje vecka är tillgängliga för alla invånare. Servicelinjens minibuss har lågt golv, och chauffören hjälper med att lyfta upphandlade varor eller rollatorer. Denna tjänst kan beställas till hemdörren föregående dag, enligt servicelinjens tidtabell. Staden inledde år 2014 ett projekt för att förbättra tillgängligheten i centrum. Det första förbättringsmålet var Biskopsgatans och Lundagatans korsning, och år 2015 fortsätter projektet på andra avsnitt av Biskopsgatan. Målet är att eliminera tillgänglighetshindren och förbättra säkerheten för lätt trafik i centrum. Då blir det mera meningsfullt att röra sig på staden också som äldre. Det händer också färre olyckor i tillgängliga miljöer, vilket sparar pengar åt samhället. Med tanke på trafiksäkerheten är det särskilt viktigt att beakta också körhälsa och uppföljning därav. Nedsatt syn eller lång reaktionstid kan obemärkt öka risken för trafikolyckor - både som fotgängare och som bilist. Dåliga sanitetsutrymmen och avsaknad av hiss är brister som försvårar livet i många höghus i centrumområdet. Man kan främja hemmaboendet genom att renovera det befintliga bostadsbeståndet så, att tillgängligheten blir bättre samt genom att se till att de nya bostäder och hus som byggs är tillgängliga och möjliggör ett gott boende. Förutom vanliga bostäder behövs det allt mer bostäder som är särskilt avsedda för äldre personer. Vid sidan av traditionella hyreshus för åldringar ska också andra bostäder som är lämpade för äldre byggas, i större omfattning än hittills. Tillgänglig bostadsplanering och ett bra läge kan betraktas som minimikrav på ett seniorhus. Då seniorboende och serviceboende för äldre koncentreras till centrum och bostadsområden nära centrum, blir det lättare att ordna de hemvårdstjänster som behövs. Att utveckla förutsättningarna för serviceboende är ett av de centrala utvecklingsområdena inom boendeservice för äldre. Gruppboendet, en boendeform som liknar effektiverat boende, ska ökas för att motsvara den beräknade ökningen av antalet personer med minnesstörningar. Ett äldrepolitiskt mål är att 91 procent av dem som fyllt 75 år bor hemma och 5-6 procent i servicehus. Detta mål, som ingår i det bostadspolitiska programmet, stöder också äldreomsorgslagens riktlinjer. För att stödja de äldres möjligheter att bo hemma ska tillgängligheten i bostäder ökas. Därtill ska staden styra planläggningen och nybyggandet så, att seniorvänliga bostäder kan byggas på lämpliga platser i olika stadsdelar. Ett tillräckligt anslag ska årligen reserveras för ändringsarbeten i bostäder för äldre personer. 17

I Borgå har man enats om att även behoven hos specialgrupper, i detta fall äldre, ska beaktas när större planläggningshelheter behandlas. Social- och hälsovårdssektorn, lokalitetsledningen och stadsutvecklingen går tillsammans igenom specialgruppernas behov och bostadsutbudet. Vid planläggning eftersträvas ett tillräckligt utbud av tomter i staden för olika typer av enheter för serviceboende och enheter för effektiverat serviceboende. Serviceboendet planeras enligt riktlinjerna i utredningen om omsorgsboende. 5.2 Kultur och motion Motionens värde för vårt välbefinnande är något vi vetat länge. Däremot har kulturtjänsternas betydelse för kommuninvånarnas välbefinnande inte ägnats någon större uppmärksamhet förrän på 2000-talet. Möjligheter till motion och kultur ökar invånarnas delaktighet och stöder funktionsförmågan livet ut. Motion, kultur och konst har en positiv effekt på den fysiska hälsan, det psykiska välbefinnandet, aktivitetsnivån, initiativförmågan, inlärningsviljan och kreativiteten. Kultur- och motionsevenemang, socialt umgänge och olika aktiviteter för att stödja delaktigheten bör ses som betydande förebyggande åtgärder, där stadens alla sektorer och olika organisationer kan medverka på olika sätt. Gemensamma möteslokaler, klubbar och teaterbesök är exempel på sådant som motverkar ensamhet och depression och är bra för funktionsförmågan, livskvaliteten och hälsan. Staden beviljar årligen understöd till aktörer i tredje sektorn vilkas verksamhet främjar invånarnas hälsa och välbefinnande, ökar aktivitet och gemensamt ansvar samt motverkar marginalisering. 5.2.1 Kultur Undersökningarna visar att kulturtjänster främjar människornas välbefinnande och hälsa, livslångt lärande och ett aktivt liv. Undervisningsministeriets program Konst och kultur ger välfärd, Förslag till åtgärdsprogram 2010 2014, ger kommunerna i uppdrag att främja invånarnas hälsa och välfärd också genom kultur och konst. Enligt ministeriets definition hör konst och kultur till våra grundläggande rättigheter. Kulturtjänster särskilt riktade till äldre har under de senaste åren utvecklats med olika samarbetsmodeller och nya lösningar på olika håll i Finland. Självständigt boende äldre i städer och tätorter har gott om tjänster att välja av, medan kulturbehoven hos dem som bor på landet eller i institutioner brukar ägnas mindre uppmärksamhet. Detta är ett jämlikhetsproblem. Många kommuner har börjat främja kultur och konst i omsorgs- och vårdinrättningar för den välfärdsfrämjande effektens skull. Dessa kommuner karakteriseras av ett aktivt samarbete mellan olika instanser, nätverksbildning och kostnadsfördelning mellan olika aktörer. Borgå har ett aktivt kulturliv. Här kan man njuta av konserter, skådespel, filmer och konstutställningar bl.a. på Konstfabriken och i Kulturhuset Grand. Här finns också ett mångsidigt kulturhistoriskt museiutbud, utställningar i museibyggnader i Gamla stan och Runebergs hem och utställningar av modern konst t.ex. i Konsthallen. 18

Borgå stad erbjuder ett stort urval av tvåspråkiga biblioteks-, kultur- och medborgarinstitutstjänster. De flesta av tjänsterna är öppna för personer i alla åldrar, och en del är speciellt riktade till äldre. Utbudet på tjänster för äldre omfattar bl.a. olika kulturevenemang, skådespel, utställningar, konserter, medborgarinstitutets studiecirklar och föreläsningar samt Äldreveckans program, som ordnas varje år. Bibliotekets utbud för äldre omfattar bl.a. hemservice samt talböcker. Staden och kulturföreningarna ordnar evenemang och fritidsaktiviteter bl.a. inom teater, litteratur, handarbete, dans, bildkonst och musik. Även många andra organisationer, såsom handikapp- och stödföreningar, pensionärsföreningar samt hembygds- och invånarföreningar, erbjuder evenemang fritidsverksamhet för sina medlemmar och andra kommuninvånare. Borgå stad främjar också tillgängligheten av kultur för äldre som vårdas dygnet runt. Personalen i åldringshem och servicehus utbildas till att använda metoder där kultur ingår i vården. Därtill har staden startat en kulturkompisverksamhet i samarbete med kulturturtjänsterna, äldreomsorgen och handikappservicen samt Edupoli. I fortsättningen kommer en allt större del av kulturtjänsterna vara riktade till de äldre. 5.2.2 Motion Motionstjänster riktas till äldre i livets vägskäl. Av vägskälen kan nämnas pensionering, avtagande funktionsförmåga hos den som bor hemma och ett ökat behov av omsorg. Oberoende av ålder och kondition är syftet med motionstjänster att främja den äldres hälsa, funktionsförmåga och förutsättningar för ett självständigt liv. Det är särskilt viktigt att försöka nå de äldre personer som får alltför lite motion för att upprätthålla hälsan. Teman i det nationella åtgärdsprogrammet för motion för äldre är: tvärsektoriell samverkan och arbetsfördelning, bättre motionsmiljöer och -förhållanden inomhus och utomhus, mera motionsrådgivning och handledning, mera handledd motionsverksamhet, allmän medvetenhet, attityder och kunnande. Dessa bör beaktas i utvecklingsarbetet. Motion för äldre fokuserar alltmer på det förebyggande arbetet. Utgångspunkten för främjandet av hälso- och vardagsmotion är ett fördomsfritt samarbete mellan olika aktörer. Det centrala är samarbete mellan dem som ordnar motion, t.ex. stadens idrottstjänster, social- och hälsovårdssektorn och olika organisationer. Personalen vid stadens hälsovårdscentraler och motionstjänster behöver veta mera om den andra partens tjänster, så att klienten kan hänvisas till dessa. Kvaliteten på stadens motionstjänster garanteras genom att det finns handledare med förtrogenhet i motion och tillämpad motion för äldre samt ett tillräckligt antal specialmotionsgrupper. Viktiga tillhandahållare av motionstjänster är också medborgarinstitutet, hälsovårdsbranschens läroanstalter, församlingen, pensionärsorganisationer, folkhälsoorganisationer samt olika motions- och idrottsföreningar. Borgå erbjuder goda möjligheter till motion och ett mångsidigt utbud av motionstjänster. Inför pensionering gör man klokt i att ompröva de motionsvanor som utformats under åren i arbetslivet. Den fysiska konditionen kan lättast skötas genom vardagsmotion. Närnaturen i Borgå erbjuder mycket att se och uppleva. I Borgå finns sammanlagt cirka 140 km egentliga cykelvägar. Därtill finns över 60 km parkgångar och stigar, där man kan promenera eller cykla i egen takt, njuta av naturen, dess dofter, ljud och färger. Genom att gå eller cykla kan man uträtta ärenden och ta 19

hand om konditionen på samma gång. Det finns ett gott utbud av handledd motion och grupper för självständig aktivitet. De äldre kan välja bland motionsgrenar som man speciellt trivs med. Stadens motionstjänster för äldre och medborgarinstitutets grupper fokuserar på att förbättra balansen, muskelstyrkan och ledernas rörlighet. Det finns grupper för seniorgymnastik, sommartid också ute i en park, stretchning, gymträning, dans och vattengymnastik. Stadens tjänster för välbefinnande erbjuder gruppverksamhet eventuella funktionsbegränsningar hos de äldre tas i beaktande. Motion och andra välfärdsfrämjande teman förs nära de äldre genom verksamhetsmodeller som kallas Fadderverksamhet för äldre och Hälsa vid hemdörren. Den promenadkompisverksamhet som staden har utvecklat främjar de äldres möjligheter till utomhusvistelse och motion. Promenadkompisverksamhet betyder att frivilliga promenadkompisar regelbundet erbjuder de äldre sällskap för promenader utomhus och gymnastikövningar i deras hem. I samarbete med bl.a. skolor, läroanstalter och föreningar ordnar staden också promenadkompiskampanjer i servicehus och åldringshem i Borgå. Modellen för fadderverksamhet för äldre har utvecklats i samarbete mellan Borgå stad och Point college. I fadderverksamhet för äldre gör Point colleges närvårdarstuderande besök hos äldre personer en gång i veckan, bedömer deras nutritionstillstånd och matintag samt ger handledning för motion och bättre nutrition. Hälsa vid hemdörren har inletts i två husbolags klubblokaler i Gammelbacka i Borgå. Verksamhetsmodellen har utvecklats i samarbete mellan staden, Laurea och VVOS:s disponent. I denna verksamhet använder Laureas studerande klubblokalerna för handledning i motion och teman kring välbefinnande. Teman är bl.a. nutrition, egenvård av hälsan, säkerhet i hemmet och tillgänglighet. Välfärdscentret i Gammelbacka erbjuder motionsgrupper för äldre. Staden och tredje sektorn står för utbudet. För medicinsk rehabilitering i Borgå står enheten för fysioterapi och äldreomsorgens rehabiliteringsteam samt hälsocentralsjukhusets rehabiliteringspersonal. Remiss av läkare kan fås för medicinsk rehabilitering som tillhandahålls av privata serviceproducenter. Rehabilitering syftar på att stödja den äldres delaktighet samt återhämtning, bevarande eller främjande av funktionsförmågan. Målet är att aktivera den äldres egna kraftresurser. Medicinsk rehabilitering ordnas för resultat på basis av gällande rekommendationer om gängse vård, medicinska indikationer och klinisk kompetens samt vårdspraxis enligt regional överenskommelse. De äldre får behövliga rehabiliteringstjänster i rätt tid i form av hemrehabilitering, öppen rehabilitering eller anstaltsrehabilitering. Rehabiliteringens kontinuitet tryggas genom rehabiliteringspersonalens samarbete. Vid rehabilitering på anstalt ordnas hjälpmedel efter utskrivning, och rehabiliteringen fortsätter som öppen rehabilitering eller hemrehabilitering. Därtill tillses att ändringsarbeten som eventuellt behövs i bostaden har inletts. Professionella inom rehabilitering medverkar i enheternas projekt för att utveckla den rehabiliterande vården i hemvård, effektiverat serviceboende och sluten vård. Ett arbetssätt som stöder den äldres funktionsförmåga i vardagen främjas genom ökad fokus på motion och nutrition i vårdarbetet. Målet för framtiden är att stärka läroanstalternas kompetens att stödja äldre personers funktionsförmåga genom motion och nutrition. Tredje sektorns roll i att ordna motionsverksamhet stöds genom att för de medverkande organisationerna utbilda kamrathandledare med kompetens inom motion. Också tillgången på tjänster och kommunikation utvecklas, och samarbetet mellan motions-, hälso- och äldretjänster, tredje sektorn och olika läroanstalter ökas. Anhöriga till äldre personer informeras om motionens betydelse och om tillgängliga tjänster, så att de kan uppmuntra de äldre till vardagsmotion och användning av olika tjänster. 20

5.3 Frivilligarbete Frivilligarbete är ett av medborgarsamhällets grundläggande element, och finländarna deltar aktivt i det frivilliga arbetet. Det finns många organisationer i Finland som erbjuder möjligheter till frivilligarbete, bl.a. organisationer inom hobbyverksamhet och kultur, idrott och motion, social- och hälsoorganisationer, invånarföreningar och pensionärsföreningar. Traditionellt har också församlingarna en omfattande och mångsidig frivilligverksamhet. Frivilligverksamheten utgår från den egna värdegrunden, viljan att arbeta för medmänniskor, samfundet eller miljön, utan ersättning i pengar. Det finns olika former av frivilligverksamhet, och många frivilligorganisationer, församlingen och staden erbjuder möjligheter till volontärarbete och utbildning för volontärer. Också medlemskap i en förening kan vara en väg till aktiv frivilligverksamhet. Frivilligverksamheten är en viktig del av det förebyggande arbetet, en komplement till stadens serviceutbud. Målet för frivilligverksamheten är att stärka de äldres roll i samfundet, lindra ensamheten och på så sätt förbättra livskvaliteten. Verksamheten ger möjlighet att delta, påverka och hjälpa. Borgå stad har också egen frivilligverksamhet. Frivilliga medarbetare besöker äldre personer i deras hem och ger glädje och omväxling i vardagen som kanske kan kännas ensam. De frivilliga medarbetarna kan t.ex. följa med på promenader, hålla sällskap och spendera tid med den äldre. Frivilliga medarbetare förmedlas i synnerhet till ensamma äldre personer hemma, i servicehus och åldringshem som önskar få sällskap. Frivilligverksamheten stöder den egentliga vård och hjälp som hemvården och andra instanser ger. För de frivilliga medarbetarna ordnas, för främjande av deras eget välbefinnande, möten några gånger per år. År 2014 ordnades tre möten. Staden utvecklar aktivt det frivilliga arbetet, och möjligheterna att medverka presenteras bl.a. genom olika kampanjer och informationsmöten. Hösten 2014 ordnades en promenadkompiskampanj. I kampanjen rekryterades 50 frivilliga medarbetare som gavs utbildning för verksamheten. Promenadkompisverksamheten har lyckats med rekrytering också i föreningar, skolor och läroanstalter, som deltagit i gemensamma kampanjer i servicehus och åldringshem. En del av skolorna i Borgå har planer på att i framtiden göra regelbundna promenadbesök hos äldre inom ramen för skolans egen verksamhetsplan, och målet är att verksamheten ska inskrivas i kommunens läroplan. Staden utvecklar också andra former av frivilligverksamhet vid sidan av promenadkompisverksamheten. I framtiden kan frivilliga medarbetare t.ex. fungera som handledare av motionsoch kulturgrupper. Frivilligarbetet utvecklas i samarbete med äldrerådet, olika föreningar, bl.a. idrottsföreningar, församlingen, medborgarinstitutet och läroanstalter i välfärdsbranschen. 5.4 Servicehandledning och kommunikation För de äldre är det mycket viktigt att kunna uträtta ärenden personligt på ett serviceställe eller per telefon. De äldre i Borgå har tillgång till personlig rådgivning på serviceställen, per telefon eller med hembesök. 21

Den mångsidiga rådgivningstjänsten på Servicekontoret Kompassen har medfört en klar förbättring och förenkling av den allmänna rådgivningen och betjäningen av kunder. Kompassen besöktes av 23 000 kunder under de tio första månaderna år 2014. Under samma period var antalet kassatransaktioner över 7700. Kompassens rådgivnings- och kassatjänster utnyttjas aktivt speciellt av äldre personer, vilka utgör ungefär hälften av alla kassakunder. På Äppelbackens servicecentrum och seniorinfo får äldre personer vid behov personlig servicerådgivning dagligen. Den äldre, eller vem som helst som är bekymrad för hur en äldre person eller dennes närstående klarar sig, kan kontakta servicekoordinatorn vid Borgå stads äldretjänster, som gör ett hembesök för att bedöma servicebehovet. Vid besöket rekommenderar koordinatorn deltagande i idrotts- och kulturtjänsternas gruppverksamheter samt kartlägger personens behov av t.ex. hemvård, stöd för närståendevård, trygghetstjänster, färdtjänst, måltidstjänst, dagverksamhet eller besök på minnespolikliniken. Staden fortsätter att utveckla den personliga servicehandledningen för äldre. Det övergripande målet för verksamheten är att genom samarbete mellan alla berörda instanser planera och skapa förutsättningar för en god ålderdom. I fortsättningen bör staden kunna erbjuda servicerådgivning också på platser som också i övrigt besöks av äldre personer. Hälsostationerna, apoteken, biblioteken, stadens motionsgrupper, kulturevenemangen och olika former av föreningsverksamhet är exempel på miljöer där många äldre personer är tillgängliga för kontakt. Handledningen och rådgivningen för äldre ska vara en naturlig del av kundbetjäningen. Föreningarna och äldrerådet har en betydande roll som förmedlare av information. Stadens servicekontor Kompassen fortsätter marknadsföringen av sina tjänster till äldre bl.a. i samband med olika evenemang och föreningsbesök. Äldreomsorgen och handikappservicen inledde på våren 2015 ett projekt för att planera och starta en enhet för centraliserad rådgivning och servicehandledning för äldre. Projektet beräknas ta ungefär ett år. Syftet med centraliserad rådgivning och servicehandledning är att garantera ett likvärdigt bemötande av alla kunder och att höja servicehandledningens kvalitet. Exempelvis när utredandet av klienternas servicebehov utförs centraliserat av en bestämd grupp med ansvar för denna specifika uppgift, blir tolkningen av grunderna för att bevilja kommunala tjänster enhetligare. Vidare kan man anta att reservering av resurser för detta specifika ändamål höjer kvaliteten på kartläggning av klienternas servicebehov och de serviceplaner som upprättas för klienterna. Ett ytterligare mål är att säkerställa att personalen i serviceproduktionen har goda möjligheter att koncentrera sig på sin basuppgift, dvs. att vårda de äldre. Staden erbjuder välfärdsfrämjande hembesök hos alla som fyller 78 år under året. Den äldre informeras om besöket personligen med ett brev som skickas till personens hem. Årligen över 200 personer utnyttjar denna möjlighet. Syftet med besöket är att stödja den äldres hemmaboende och upprätthålla dennes kraftresurser. Under besöket görs en kartläggning av klientens resurser, situation och eventuella framtida servicebehov. Klienten ges också information om stadens utbud av tjänster. Staden inleder hälsokontroller för närståendevårdare på våren 2015. I dag utnyttjar staden mångsidigt olika kanaler för kommunikation med invånarna. Utbudet av information till olika åldersgrupper är mycket större än tidigare. Stadens sätt att informera sina invånare bygger på mediekommunikationen. Denna kommunikationsform betjänar i synnerhet de äldre, som är de aktivaste användarna av traditionella medier. 22

Av kostnadsskäl använder staden tryckta medier med eftertanke och när det finns en bestämd målgrupp. Tryckta medier används närmast när målgruppen utgörs av äldre personer. En broschyr om servicerådgivning för äldre har sammanställts med uppgifter om stadens utbud av tjänster för äldre. Tidningsannonser publiceras om exempelvis självständighetsdagsfesten, festen till minne av vinterkrigets slut och festligheterna på nationella veterandagen. Tills vidare använder äldre personer internet i mindre utsträckning än yngre åldersgrupper men också bland äldre ökar användningen i snabb takt. Tjänsterna för äldre finns samlade på en egen sida, och antalet besökare på sidan fortsätter att öka. Sidan är en viktig kunskapskälla också för anhöriga och närstående. På biblioteken i Borgå (huvudbiblioteket, Gammelbacka och Vårberga) och i servicekontoret Kompassen kan kunden avgiftsfritt använda datorer och internet, och personalen ger vid behov handledning i användning av datorn. På biblioteken kan man också läsa dagstidningar (bl.a. lokaltidningar) i tryckt och elektronisk version avgiftsfritt. En ny uppdatering av stadens webbtjänst inleds år 2015. I samband med uppdateringen kommer staden att beakta äldre personers och specialgruppers behov, men användbarheten och tillgängligheten är viktiga mål med hänsyn till alla invånargrupper. I dialogen mellan staden och ordförandena för handikapprådet och äldrerådet har betydelsen av ett klart språk betonats. I år startade biblioteket ett projekt för ökad användning av teknologi. Projektet finansieras av undervisnings- och kulturministeriet. Biblioteket kan i fortsättningen spela en viktig roll när det gäller att öka användningen av ny teknologi och att ge handledning i användningen. Biblioteket utreder nu tillsammans med medborgarinstitutet möjligheterna att ordna utbildningar i användningen av ny teknologi. Aktuella kursteman är datorer, surfplattor, smarttelefoner och olika programvaror. Frivilligverksamhetens och föreningarnas roll, också som informationsspridare, kommer i fortsättningen att öka. Handledning i användningen av internet och surfplattor är exempel på sådant som kunde ordnas som frivilligarbete. På biblioteket kunde kurser och infomöten ordnas i samarbete med olika föreningar (frivilliga medarbetare och bibliotekets egna utbildare tillsammans). 23

6 Mål och åtgärder TEMA 1: BOENDE OCH BOENDEMILJÖ MÅL: VI FRÄMJAR ÄLDRE PERSONERS FÖRUTSÄTTNINGAR ATT BO HEMMA MÅL ÅTGÄRD ANSVAR TIDSPLAN Trygg och trivsam boendemiljö Tillgängligheten och trivseln förbättras med beaktande av de äldres behov. Ett promenadvänligt centrum utvecklas, tillgängligheten i parker och stadsskogar samt i nationalstadsparken förbättras. Stadsplanering, kommunteknik Kommunteknik 2015 2018 Servicelinjen fortsätter och verksamheten utvecklas. Boendet i centrum ökas. Kommunteknik och sektorerna tillsammans Närbutikstjänster i bostadsområden möjliggörs. Det tväradministrativa samarbetet för och inom välfärdsledning ökar. Samarbete för att utveckla seniorernas boende Äldreomsorg och handikappservice, stadsplaneringen och lokalitetsledningen 2015 2018 24

Ökad gemenskapskänsla Utvecklande av husbolagens verksamhet Styrgruppen för utveckling av Gammelbacka, välfärdskoordinatorn, läroanstalter och disponentbyråer 2015-2016 Experiment med och ibruktagande av gemenskapsträning för äldre Styrgruppen för utveckling av Gammelbacka 2015 Utveckling av verksamheten i välfärdscentret med utgångspunkt i invånarnas synpunkter Styrgruppen för utveckling av Gammelbacka, invånare, föreningar 2015-2017 De äldre får tjänster i rätt tid och enligt det individuella servicebehovet. Servicehandledningen centraliseras och utbudet kompletteras med tjänster från företag och samarbetspartner. Äldreomsorg och handikappservice, hälsotjänster, styrgruppen för att utveckla servicehandledningen 2015-2016 TEMA 2: KULTUR OCH MOTION MÅL: VI ÖKAR UTBUDET AV KULTUR OCH MOTION FÖR ÄLDRE OCH DE ÄLDRES DELTAGANDE MÅL ÅTGÄRD ANSVAR TIDSPLAN Engagerad och aktiv pensionär Kultur- och idrottstjänster och evenemang som är öppna för alla, lättillgängliga och prismässigt acceptabla. Kultur- och fritidstjänster, föreningar 2015 2018 Läroanstalternas kunnande utnyttjas. Gemensamma projekt genomförs. Äldreomsorg och handikappservice, sektorerna, läroanstalter och föreningar i välfärdsbranschen, välfärdskoordinatorn, Posintra 2015 2018 25

En stark tredje sektor Vi utnyttjar den kunskap som läroanstalter och studerande producerar genom forskning. Motions- och fritidstjänster utvecklas i samarbete med pensionärsföreningarna, äldrerådet och läroanstalterna. Äldreomsorg och handikappservice Pensionärs-, sjukdoms- och handikappföreningarna, äldrerådet, kultur- och fritidstjänster, sektorerna, läroanstalter, välfärdskoordinatorn 2015 2018 Som en form av understöd ger staden möjlighet att använda stadens lokaliteter för föreningarnas verksamhet samt bidrar med idéer för verksamhet och evenemang och utbildar kamrathandledare. Sektorerna Staden beviljar understöd för specifika mål och stöder verksamheter som är öppna för alla och främjar de äldres välbefinnande. Social- och hälsovårdssektorn, föreningar Det tväradministrativa samarbetet blir bättre Välfärdsgruppen leder och utvecklar en god praxis för att främja de äldres hälsa Stadens ledningsgrupp, sektorernas ledning, välfärdsgruppen 2015 2018 Förbättringar görs i den utemiljö där människor rör sig. Promenadstråk och cykelvägar utvecklas så att de äldre självständigt kan använda dem och så att de främjar deltagandet i kulturella aktiviteter. Kultur- och fritidstjänster, stadsutveckling 2015 2018 Parkernas och stadsskogarnas roll som platser för rekreation bör komma starkare fram. Stadsutveckling, sektorerna, servicehandledning 26

De äldre blir bättre informerade om möjligheterna till motion samt om motionens och nutritionens hälsoeffekter. Motionsrådgivning och -handledning för åldrande utvecklas. En plan för motion och nutrition görs som en del av vård- och serviceplanen inom hemvården. Kultur- och fritidstjänster, hälsotjänster, välfärdskoordinatorn, servicehandledarna, rehabiliteringsteamet Hemvården, rehabiliteringsteamet, välfärdskoordinatorn 2015 2018 2015-2016 Vid bedömningen av nutritionstillståndet och intaget av näring ägnas speciell uppmärksamhet åt personer som är undernärda eller har risk för att bli undernärda. Hemvården, rehabiliteringsteamet, nutritionsplaneraren 2015-2016 Fadderverksamhet för äldre är en kontinuerlig verksamhet som bedrivs genom samarbete. Närvårdarstuderande gör motions- och nutritionsplaner för äldre personer och deltar i motions- och kulturaktiviteter tillsammans med dem. Point College och närvårdarstuderande, hemvården, välfärdskoordinatorn, nutritionsplaneraren 2015-2016 Attraktiv motions- och kulturverksamhet Motionsrådgivning och -handledning integreras i hälsokontroller (t.ex. för arbetslösa, närståendevårdare). Personer som blir pensionerade uppmuntras att delta i individuella aktiviteter och gruppverksamhet inom motion och kultur samt att fungera som frivilliga medarbetare och kamrathandledare. Hälsotjänster, välfärdskoordinatorn, tjänster som främjar välbefinnandet Kultur- och fritidstjänster, social- och hälsovårdssektorn, läroanstalter, välfärdskoordinatorn 2015 2015 2018 27

Mångsidiga teman kring motion och välbefinnande förs till husbolagens klubblokaler enligt modellen Hälsa till hemdörren. Laurea och hälsovårdarstuderande, VVO Abp:s disponent, välfärdskoordinatorn 2015-2017 Utveckling av attityder och kompetens inom motion och kultur för äldre Allt flera professionella inom rehabilitering, motion, vård och socialt arbete deltar i främjandet av hälsomotion och kulturella aktiviteter bland den äldre befolkningen. Välfärdsgruppen, sektorernas ledning, välfärdskoordinator, föreningar, äldrerådet, vårdare 2015 2018 Personer som arbetar med äldre utbildas i att utnyttja motion och kultur i det egna arbetet. Äldreomsorg och handikappservice, Edupoli, rehabiliteringsteamet, hemvård, välfärdskoordinatorn Frivilliga kamrathandledare utbildas för handledaruppgifter inom motion och kultur. Äldreomsorg och handikappservice, kultur- och fritidstjänster, välfärdskoordinatorn Föreläsningar om välbefinnande ordnas och budskapet om motionens nutritionens betydelse sprids. Sektorernas ledning 28

TEMA 3: FRIVILLIGARBETE MÅL: INVÅNARNAS DELTAGANDEMÖJLIGHETER ÖKAR OCH VI GENOMFÖR ETT FUNGERANDE NÄTVERK AV TJÄNSTER MÅL ÅTGÄRD ANSVAR TIDSPLAN Frivilligarbetet koordineras och utvecklas. Promenadkompisverksamheten utvidgas och görs till en permanent verksamhetsform. Kulturen ges en starkare roll i promenadkompisverksamheten. Tjänster som främjar välbefinnandet, fritidshandledaren, välfärdskoordinator, äldrerådet Servicekoordinatorer, vårdare, rehabiliteringsteamet, fritidshandledaren, välfärdskoordinatorn 2015-2016 2015-2016 Äldre personer informeras om promenadkompisverksamheten. Vid hembesök frågas om de önskar få en promenadkompis. Det befintliga nätverket av frivilliga medarbetare upprätthålls. Nya former av frivilligarbete tas i bruk och de frivilliga medarbetarnas engagemang stöds. Nya frivilliga promenadkompisar rekryteras och utbildas. Stadsplanering, kommunteknik 2015 2018 Promenadstråken utvecklas för bättre tillgänglighet och mera rastningsplatser placeras vid de populära rutterna. 29

Fördomsfria försök med nya verksamhetssätt och tjänster Kamrathandledarnas gruppverksamhet ökas och ges stöd. Föreningar, välfärdskoordinatorn, kultur- och fritidstjänster 2015 2018 Mötet mellan generationer Frivilligarbetet föreslås bli en del av skolornas verksamhetsplan och kommunens läroplan. Småbarnsfostran, utbildningstjänster, skolor, läroanstalter, välfärdskoordinatorn 2015 TEMA 4: SERVICEHANDLEDNING OCH KOMMUNIKATION MÅL: VI ÖKAR FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR TREDJE SEKTORNS VERKSAMHET OCH STÖDER TILLSAMMANS DE ÄLDRES FUNKTIONSFÖRMÅGA MÅL ÅTGÄRD ANSVAR TIDSPLAN Servicehandledningen utvecklas. En centraliserad enhet för rådgivning och handledning grundas. Service som främjar välbefinnandet, äldrerådet 2015-2016 Kompetensen för servicehandledning förstärks. Social- och hälsovårdssektorn, Posintra Användbarheten av stadens webbsidor utvecklas så att de äldre användarna beaktas. Kommunikation och marknadsföring 2015 Nätverksbildning med tredje sektorn ökas. Välfärdsfrämjande gruppverksamhet, evenemang, temadagar och föreläsningar ordnas och spridning av information om dem i samarbete med andra parter. Kultur- och fritidstjänster, tjänster som främjar välbefinnandet, föreningar, välfärdskoordinatorn 2015 2018 30

Sektorernas förvaltning, anställda som koordinerar föreningsverksamhet och understöd inom sektorerna, välfärdskoordinatorn Välfärdsfrämjande tjänster, välfärdskoordinatorn, läroanstalter, Posintra Läroanstalternas kunnande utnyttjas. Nätverksmöten ordnas för föreningar. Studerandena ger de äldre råd om upprätthållande och främjande av hälsan. Denna rådgivning ges vid serviceställen, i grupper och i samband med olika evenemang. 2015 2018 2015 2018 Äldre personer ska få bättre färdigheter för användning av elektroniska tjänster. Undervisning i användningen av datateknik och mobila hjälpmedel Medborgarinstituten, biblioteket, föreningar, Posintra 2015 2018 31

7 Fortsatta planer På basis av utlåtandena och diskussionerna konstateras att ansvaret för koordinering av planens genomförande och uppföljning ligger hos den tväradministrativa arbetsgrupp som utarbetade planen. Samarbetspartner nämns i listan över åtgärder. Ansvarsfrågorna för tredje sektorn och frivilligarbetet gäller delvis verksamhet som parterna redan kommit överens om eller som planeras för framtiden. I samarbetet beaktas tredje sektorns ekonomiska verksamhetsförutsättningar och resurser. Den bärande idén i planen är att mera göra saker tillsammans - SAMARBETE GER MER. Alla parter har en genuin möjlighet att påverka genomförandet av planen. Planen genomförs enligt de riktlinjer som presenteras i utredningen om omsorgsboende samt de godkända riktlinjerna för det bostadspolitiska programmet, det handikappolitiska programmet och bystrukturprogrammet. Till välfärdsberättelsen samlas årligen också information om de äldres välbefinnande och hälsa. När välfärdsberättelse sammanställs, görs en bedömning av den äldre befolkningens hälsotillstånd, såsom hälso- och sjukvårdslagen och äldreomsorgslagen förutsätter. För att programmets mål ska uppnås, är det ytterst viktigt att alla de parter som nämns i programmet förbinder sig till arbetet. Programmets plan för åtgärder ska beaktas när sektorerna gör upp sina verksamhetsplaner. Programmets tidsplan för åtgärder ger de ansvariga vägledning för planeringen av eventuella kostnader i deras budgetar och ekonomiplaner. Enligt utlåtandena och diskussionerna vill de medverkande fokusera på förebyggande verksamhet och utveckling av samarbetet. Åtgärdsprogrammets resultat utvärderas om två år. Den årliga uppföljningen rapporteras i sektorernas verksamhetsberättelser, där sektorerna granskar målen och resultaten inom respektive ansvarsområde. Också av äldrerådet och handikapprådet önskas följa samma procedur. Detaljerade riktlinjer för åtgärdsprogrammet dras upp vid samarbetsmöten med de parter som nämns i programmet. Samtidigt med utvärderingen av planens resultat granskas också, i vilken mån målen för de äldres boende enligt det bostadspolitiska programmet har uppnåtts. Utvecklingsmålen för effektiverat serviceboende styrs av den utredning om omsorgsboende som ingår i denna Plan för att stödja den äldre befolkningen. 32

8 Källförteckning Borgå stads bostadspolitiska program 2013-2018 http://www.porvoo.fi/easydata/customers/porvoo2/files/muut_liitetiedostot/hallinto_ja_paatoksenteko/bostadspolitiska_porgram_2013_2018.pdf Borgå stads välfärdsberättelse http://www.porvoo.fi/easydata/customers/porvoo2/files/muut_liitetiedostot/perhe-_ja_sosiaalipalvelu/borga_valfardsberattelse_30_5.pdf Det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården KASTE 2012 2015, Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2012:2 http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/112023/urn%3anbn%3afife201504226664.pdf?sequence=1 Det nationella åtgärdsprogrammet för motion bland äldre, Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2011:30 http://www.minedu.fi/opm/julkaisut/2011/ikaihmisten_liikunnan_kansallinen_toimenpideohjelma.html?lang=sv Eläkeläisten toimintakyky paranee elintavoissa merkkejä huonommasta, THL 18.6.2014 https://www.thl.fi/fi/-/elakeikaisten-toimintakyky-paranee-elintavoissa-merkkeja-huonommasta Hälso- och sjukvårdslag 30.12.2010/1326 http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2010/20101326 Ikääntyneiden ihmisten ohjatun terveysliikunnan laatusuositukset. (Kvalitetsrekommendationer om handledd hälsomotion för äldre personer) Sosiaali- ja terveysministeriön oppaita ISSN 1236-116X; 2004:6) ISBN 952-00-1512-4 http://www.hyvis.fi/etelasavo/fi/documents/ikääntyneiden%20ihmisten%20ohjatun%20terveysliikunnan%20laatusuositukset.pdf Kansallinen muistiohjelma 2012 2020 (Nationellt minnesprogram 2012 2020), Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2012:10 http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/111919/urn%3anbn%3afi-fe201504226359.pdf?sequence=1 Kansallinen omaishoidon kehittämisohjelma 2014 (Nationellt utvecklingsprogram för närståendevården), Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2014:2 http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/116146/urn_isbn_978-952-00-3483-2.pdf?sequence=1 33

Koti- ja vapaa-ajan tapaturmien ehkäisyn tavoiteohjelma 2014 2020 (Målprogram för förebyggande av olycksfall i hemm en och på fritiden för åren 2014 2020), Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2013:16 http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/126212/jul_2013_16_v%c3%a4risisus_verkkoversio.pdf?sequence=1 Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:11. Kommunförbundet http://www.kommunerna.net/sv/sakkunnigtjanster/social-halsovard/social-service/aldreomsorgen/kvalitetsrekommendation/documents/01-kvalitetsrekommendation-f%c3%b6r-att-trygga-ettbra-%c3%a5ldrande-och-f%c3%b6rb%c3%a4ttra-servicen.pdf http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/110355/isbn_978-952-00-3415-3.pdf?sequence=1 Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 28.12.2012/980 http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2012/20120980 Liikunta ja ikääntyminen Liikkeellä voimaa vuosiin, Valtion liikuntaneuvoston julkaisuja 2013:5 http://www.ikainstituutti.fi/binary/file/-/id/3/fid/283/ Miljöministeriet 2013. Miljöförvaltningens allmänna webbtjänst. Boende. Finlands miljöcentral SYKE Webbdokument. http://www.ymparisto.fi/sv-fi/boende Programmet för att förbättra äldres boende 2013 2017, Miljöministeriet http://www.ym.fi/sv-fi/boende/program_och_strategier/utvecklingsprogrammet_for_aldreboende Selvitys hoiva-asumisen nykytilasta ja tulevaisuuden tarpeista http://porvoo01.hosting.documenta.fi/kokous/20149146-8-2.pdf Social- och hälsovårdsministeriet, pressmeddelande 318/2014 http://www.stm.fi/tiedotteet/tiedote/-/view/1899789 Sotkanet.fi (statistik och indikatorer) https://www.sotkanet.fi/sotkanet/sv/index? Stadsstrategi för Borgå 2013 2017 http://www.porvoo.fi/easydata/customers/porvoo2/files/muut_liitetiedostot/hallinto_ja_paatoksenteko/strategia2014/porvoo_kaupunkistrategia_sve_taittoversio_131104.pdf Statistikcentralen http://www.tilastokeskus.fi/index_sv.html Taiteesta ja kulttuurista hyvinvointia toimintaohjelma 2010 2014. Opetusministeriön julkaisuja 2010. http://www.minedu.fi/opm/julkaisut/2010/liitteet/opm1.pdf THL 2010 Johtaminen tukee hyvinvoivaa ja tervettä kuntaa: tukiaineistoa kuntajohdolle. KID013. Helsinki: Yliopistopaino https://www.thl.fi/documents/10531/157083/kide%202010%2013.pdf 34

9 Bilagor 9.1 Organisationsschema för äldreomsorg och handikappservice 35