Inspektionsrapport Kompetens driftpersonal FKA

TILLSYNSRAPPORT 2012-03-29 Process: Inspektera Vår referens: Tillståndshavare: Forsmarks Kraftgrupp AB Objekt: Forsmarksanläggningen Förrättningsdatum: 2012-02-09 Arbetsgrupp: Johan Enkvist, Klas Idehaag Författare: Johan Enkvist, KM Samråd: Leif Karlsson, ckd Fastställd: Anne Edland, ckm Inspektionsrapport Kompetens driftpersonal FKA Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har genomfört en inspektion av Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) avseende systemet för kompetenssäkring av driftpersonal. FKA har bemanningsplaner framtagna på minst fem års sikt för skiftgående driftpersonal såväl som för driftledning, de närmaste åren i mer detalj. Planerna tar hänsyn till behovet av att bygga upp drifterfarenhet i de olika befattningarna. FKA inventerar utbildningsbehov och planerar för återkommande utbildning genom framtagna utbildningsplaner på kort och på lång sikt för respektive befattning. FKA genomför en provkörning av simulatorutbildningen för att säkerställa kvaliteten. Återkommande utbildning i befattning följer framtagna utbildningsplaner och sker i stor utsträckning med ordinarie skiftlag. För skiftgående driftpersonal genomför FKA systematisk kompetensprövning vid befattningsutbildning såväl som vid återträning genom att prövning sker utifrån underlag och kriterier för godtagbar prestation som baseras på analys av säkerhetsbetydelse. Sammantaget ger detta FKA förutsättningar att bedöma kompetens och behörighet för skiftlagen samt för att uppdatera och utveckla kommande utbildningar. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (42) Befattningsutbildning för DL/VHI är individuellt utformad utifrån erfarenhet, kompetensprövning vid tillsättning av DL/VHI görs i intervjuform. Den återkommande träningen för DL/VHI sker på eget ansvar, vanligast med tre års cyklicitet och följs formellt upp av cfq i samband med årliga kompetenssamtal. SSM har inte identifierat några avvikelser från krav. SSM har dock identifierat ett antal förbättringsbehov, bland annat avseende underlag för kompetensprövning av skiftgående driftpersonal. Vid simulatorträning ska individens kompetens bedömas men enligt stickprov bedöms måluppfyllnad enbart på skiftlagsnivå. För bedömning av prestation i befattning bör befattningsvisa mål finnas och tillämpas på den som innehar aktuell befattning. FKA behöver också överväga om kontrollrumspersonal fortsatt ska anses vara fullt ut behöriga som STT (i STF-mening). I samband med inspektionen observerade SSM att några operatörer anser att KSU:s simulatorinstruktörer i viss mån har bristande driftförståelse. I intervjuerna lyftes även farhågor om KSU:s tillgång på instruktörer. Då tillgängligheten på kompetenta instruktörer påverkar kvaliteten på driftpersonalens utbildning anser SSM att FKA bör vara vaksam på utvecklingen. Vid inspektionen kunde inte FKA redogöra för vem som ansvarar för ledning, kontroll och uppföljning av KSU:s tjänster i enlighet med den anmälan FKA gjort av KSU som uppdragstagare. Detta är en förutsättning för undantag enligt 4 SSMFS 2008:7. Bakgrund SSM genomförde en inspektion på FKA den 31/1-1/2 samt 7-9/2 2012, förmöte hölls den 9/12 2011. Inspektionen fokuserade på FKA:s system för hantering av kompetens och bemanning avseende driftpersonal, kvalitetssäkring av detta system samt kvalitetskontroll av utbildning och återträning. Kopplat till inspektionen har även genomförts ett studiebesök i simulator i samband med årlig återträning av ett skiftlag (utvärderingspass). SSM:s föreskrift (SSMFS 2008:32) om kompetens hos driftpersonal vid reaktoranläggningar ställer krav på befattningsutbildning, återträning och behörighet i befattning. FKA, liksom OKG Aktiebolag och Ringhals AB, anlitar företaget Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) för mycket av den utbildning och återträning av driftpersonal som rör den operativa driften av anläggningarna.

Sida 3 (42) Inspektionen ingår i SSM:s ordinarie tillsyn av tillståndshavarnas (TH) system för kompetens och bemanning. Syfte Inspektionen syftar till att: Erhålla en samlad och välgrundad bild av hur FKA styr, genomför och utvärderar sin verksamhet för att säkerställa att driftpersonalen har tillräcklig kompetens Bedöma om FKA uppfyller SSM:s föreskriftkrav för kompetens och bemanning avseende driftpersonal (enligt SSMFS 2008:32), Granska FKA:s kvalitetskontroll av systemet för driftpersonals utbildning och återträning, samt Ge SSM underlag för fortsatt tillsyn. Inspektionen syftar även till att vara pådrivande inom området. Metod inklusive avgränsningar För att fortvarigt kunna driva reaktorerna på ett säkert sätt behöver TH fungerande system för att identifiera behoven avseende kompetens och bemanning hos sin driftpersonal, på kort såväl som lång sikt. TH behöver också system för att säkerställa att behoven uppfylls i tillräcklig omfattning. Fokus vid inspektionen låg på ändamålsenligheten i återkommande utbildning samt på rutiner för prövning av kompetens och behörighet. Inspektionens frågeställningar var: Hur gör FKA för att säkerställa driftpersonalens kompetens enligt SSMFS 2008:32 Hur gör FKA för att säkerställa driftpersonalens behörighet i befattning enligt SSMFS 2008:32 Hur säkerställer FKA att driftpersonalens utbildning och återträning håller tillräcklig kvalitet, avseende: o Innehåll o Omfattning o Spårbarhet o Genomförande Hur säkerställer FKA tillämpningen, effektiviteten och ändamålsenligheten hos FKA:s verksamhet enligt punkterna ovan Inspektionen är genomförd i enlighet med SSM:s process Inspektera. Inspektionen består dels av dokumentgranskning av relevanta instruktioner, rapporter och delar av ledningssystemet vilket till största delen skett på

Sida 4 (42) myndigheten och dels av intervjuer på plats vid FKA. Inför inspektionen begärde SSM in styrande dokument för aktuell verksamhet, dessa granskades innan inspektionsteamet åkte till FKA. I samband med inspektionen blev fler dokument aktuella för granskning. Funktioner/befattningar som intervjuats är: Stationstekniker Turbinoperatör Reaktoroperatör Skiftchef Blockutbildare Utbildningssamordnare Vakthavande ingenjör (VHI) Blockchef Driftchef Chefen för säkerhetsavdelningen (cfq) Personer med dubbelkompetens intervjuades i båda rollerna, sammanlagt intervjuades 14 personer. En redovisning av preliminära bedömningar gavs vid inspektionens avslutningsmöte. För att undvika missförstånd har FKA beretts möjlighet att granska en sammanställning av de observationer som gjorts i samband med dokumentgranskningen och intervjuerna. Krav Vid en inspektion kan bedömningar göras mot samtliga SSM:s föreskrifter. Föreliggande inspektion fokuserade dock på uppfyllnaden av nedanstående krav från följande förskrifter: Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:32) och allmänna råd om kompetens hos driftpersonal vid reaktoranläggningar Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar SSMFS 2008:1, 2 kap. 9, punkt 5 Tillståndshavaren skall se till att personalen innehar den kompetens och lämplighet i övrigt som behövs för de arbetsuppgifter som har betydelse för säkerheten i den kärntekniska verksamheten samt att detta finns dokumenterat, SSMFS 2008:32 4 En systematisk kompetensprövning ska genomföras för att kontrollera att driftpersonalen innehar den kompetens som följer av analyser enligt 3. Kompetensprövningen ska genomföras med fastställda kriterier för vad

Sida 5 (42) som är godtagbara prestationer. Sådana kriterier ska finnas för varje enskild befattning. 5 För att få tjänstgöra i en befattning ska driftpersonalen inneha behörighet för denna befattning. Behörighet utfärdas av tillståndshavaren. Behörighet får utfärdas om den tilltänkte befattningshavaren vid en prövning visar sig inneha den kompetens och lämplighet i övrigt som krävs för de arbetsuppgifter som ingår i befattningen och som har betydelse för säkerheten. Behörighet får utfärdas för en period om högst tre år. Under den period för vilken en behörighet är utfärdad ska en prövning genomföras varje år av att för säkerheten väsentlig kompetens upprätthålls. 9 Tillämpningen, effektiviteten och ändamålsenligheten hos systemet för utbildning och kompetensprövning av driftpersonalen ska fortlöpande undersökas av tillståndshavarens revisionsfunktion enligt 2 kap. 8 andra stycket Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. 12 Driftpersonalen ska genomgå årligen återkommande utbildning för respektive befattning. Utbildningen ska ha den omfattning och inriktning som behövs för att driftpersonalen ska upprätthålla och vidareutveckla för säkerheten väsentlig kompetens. För kontrollrumspersonalen vid en kärnkraftsreaktor ska del av utbildningen genomföras med utnyttjande av en fullskalesimulator som i tillräcklig omfattning, med hänsyn till att utbildningen ska vara effektiv, efterliknar det kontrollrum och den anläggning i vilken tjänstgöringen ska ske. 13 Dokumenterade rutiner ska finnas för inventering av utbildningsbehov och planering av den återkommande utbildningen enligt 12. Observationer och bedömningar Observationer som gjorts i samband med inspektionen presenteras nedan fördelade på respektive krav utifrån en ungefärlig kronologi för utbildningsfrågor. Först presenteras observationer avseende inventering av utbildningsbehov, sedan avseende återträning av personal som redan arbetar i befattning. Därefter prövning av kompetens och tilldelning av behörighet. Slutligen presenteras observationer avseende bemanning och internrevision av verksamheten. Övriga observationer presenteras i slutet under rubriken: andra notervärda omständigheter.

Sida 6 (42) Förkortningar I rapporten förekommer en del förkortningar, innan en förkortning används första gången presenteras ordet utskrivet. För att underlätta för läsaren presenteras i texten vanligt förekommande förkortningar nedan. AÄ Anläggningsändring BC Blockchef (för Forsmark 1 & 2 (F12) respektive Forsmark 3 (F3) - ansvarig för blockets produktion DC Driftchef (F1, F2 & F3), ansvarig för anläggningens drift DL Driftledning, DL1 (VD), DL2 (blockchef) och DL3 (driftchef) DV Driftvakt, tjänstgörande som operativt är ansvarig för driften på ett block (F1, F2 & F3) FKA Forsmark Kraftgrupp AB FP FKA personalavdelning FPK FP enhet för kompetensförsörjning FQ FKA säkerhetsavdelning FQS FQ enhet för säkerhetsgranskning KSU Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB KUF Kompletterande Utbildning Forsmark - Teoretisk återträning för skiftgående driftpersonal ROP Reaktoroperatör SAR Säkerhetsredovisning redovisning av hur anläggningen är konstruerad SAT Systematic Approach to Training (IAEA Tech. rep. 380) SC Skiftchef, personalansvarig för skiftlaget (DV-kompetent) SOER Significant Operating Experience Report (WANO-rapport) STT Stationstekniker SÄK Säkerhetskommitté TOP Turbinoperatör VHI Vakthavande ingenjör, jourhavande driftledning och beredskapsorganisation WANO World Association of Nuclear Operators Inventering av utbildningsbehov (13 SSMFS 2008:32) Dokumentgranskning Utbildning för driftpersonal finns dels som befattningsutbildning (för att nå en ny befattning) och dels som återkommande utbildning (för att behålla en befattning). FKA skiljer dessutom på utbildning som gäller för skiftpersonal och utbildning som gäller för DL/VHI.

Sida 7 (42) Skiftgående driftpersonal För att identifiera behov av förändringar har FKA dokumenterade rutiner för att följa upp genomförda utbildningar. En rutin för befattningsutbildning [1] och en för återkommande utbildning [2], rutinerna är i många avseenden likalydande. I förberedelserna inför respektive utbildning ingår att hålla ett uppstartsmöte cirka 20 veckor innan kursstart. Deltagare vid mötet är kompetensansvarig och beställare från FKA, samt uppdragsansvarig, projektledare och ansvariga utbildare från KSU. Syftet med uppstartsmötet är att få en samsyn mellan FKA och KSU om respektive utbildnings innehåll och upplägg. Instruktionen FP arbetssätt driftutbildning [3] beskriver arbetssättet vid beställning av utbildning från KSU, samt sammanställning och dokumentering av kompetensprövning, behörighetsprövning och kompetensuppföljning. Av instruktionen framkommer att KSU årligen lämnar en verksamhetsrapport till FKA där man presenterar genomförda uppdrag och behovsanalys avseende framtida utveckling och förvaltning. Detta underlag delges berörda enheter i linjen för värdering. Linjen och FKA:s enhet för kompetensförsörjning (FPK) gör sedan en gemensam prioritering av åtgärder på FKA-nivå. Dessa åtgärder ligger sedan till grund för offertförfrågan till KSU. Instruktionen [3] slår fast att utbildningens omfattning och innehåll kontinuerligt ska uppdateras utifrån föregående kursrapport samt ändringar i behovsanalyser, anläggning eller dokumentation. Inför varje ny kursperiod ska ett uppstartsmöte ( grovstrukturmöte ) genomföras där man drar upp riktlinjer för kursupplägg genom att titta på nuläge och gå igenom aktuell kursrapport. Vad som avhandlas vid uppstartsmötet skiljer sig något mellan befattningsutbildning och återkommande utbildning. Som underlag till uppstartsmötet för befattningsutbildning finns material från tidigare genomförda utbildningar [1]. På dagordningen för uppstartsmötet finns bland annat: Genomgång av föregående kursrapporter och åtgärder Förslag till utbildningsåtgärder före kursstart Beslut om utvärderingar och metoder Beslut om leveranskontroll av utbildningen Beslut om avrapportering av utbildningen Vid uppstartsmötet ska också beställare och kompetensansvariga ge sin syn på vad som anses nödvändigt från FKA:s sida. Som underlag till uppstartsmötet för återkommande utbildning är det inte styrt att ta del av material från tidigare genomförda utbildningar [2].

Sida 8 (42) Däremot framgår att man vid bestämning av kursinnehållet bland annat ska beakta: Cykliskt återträningsprogram Erfarenhetsåterföring Anläggningsändringar Instruktionsförändringar Kompetensansvarigas synpunkter Skiftlagens synpunkter FKA beskriver i två instruktioner sitt program för återkommande utbildning, en för Forsmark 1 & 2 (F12) [4] och en för Forsmark 3 (F3) [5]. I båda instruktionerna finns SSM:s krav (12 och 13 SSMFS 2008:32) och allmänna råd beskrivna. Instruktionerna beskriver vidare att de säkerhetsanalyser som verifierar att anläggningarna är säkra beskrivs i säkerhetsredovisningen (SAR) kapitel 9. Den cykliska återträningen är framtagen genom en inventering av SAR kapitel 9 och kapitel 5 (beskrivning av anläggningen). Instruktionerna uppger att det cykliska programmet är uppbyggt delarna: Händelseområden Teoretisk utbildning Normal drift av anläggningen Störd drift av anläggningen Myndighetsstyrda och FKA-kravställda återträningar Övrigt identifierat behov för återträning Programmet har en cyklicitet på sex år, vilket FKA anser vara realistiskt för att genomföra identifierad mängd utbildning. Innehållet i den återkommande utbildningen bestäms vid årliga planeringsmöten där hänsyn ska tas till aktuella uppkomna händelser och kommande anläggningsändring (AÄ). FKA uppger att det cykliska programmet är en vägledning till utbildningens innehåll. Efter varje genomförd utbildning (både befattningsutbildning och återkommande) ska en kursrapport tas fram och skickas till beställaren cirka sju veckor efter utbildningens slut [1, 2]. Kursrapporten syftar till att ge en övergripande sammanfattning av utbildningens genomförande, måluppfyllelse och avvikelser. Kursrapporten ligger sedan till grund för uppdatering och utveckling av kommande utbildningar. Kursrapporten ska minst innehålla: Deltagarnas måluppfyllelse Avvikelse från kursbeskrivning Sammanställning av kursutvärderingar Förslag till åtgärder Genomförda arbetsuppgifter och instruktioner

Sida 9 (42) Kursrapport för befattningsutbildning ska dessutom innehålla information om aktuell status på lära- och elevmaterial samt övrig kursdokumentation. Cirka nio veckor efter avslutad utbildning ska KSU kallas till ett avslutningsmöte som behandlar bland annat kursprotokoll och kursrapport men även förslag till ändringar och genomgång av utvärderingar [1, 2]. Avseende befattningsutbildningar ska kursrapporten även innehålla information om aktuell status på lärar- och elevmaterial samt övrig kursdokumentation. Efter ytterligare en till två veckor efter avslutad utbildning ska KSU kalla FKA till ett avslutningsmöte där man behandlar: Kursprotokoll Kursrapport Förslag till ändringar Genomgång av utvärderingar För att bland annat fånga upp erfarenheter från gångna skiftperioden samlar respektive skiftlag in synpunkter och kommentarer. Detta görs enligt checklistan skiftlagens egenutvärdering och förstärkning av arbetssätt (Driftmannaskap) [6] som bland annat innehåller frågorna: Vad har vi gjort bra Vad kunde vi ha gjort bättre Drifthändelser inom blocket Erfarenheter att sprida till andra Resultatet av denna genomgång lämnas till driftchefen för uppföljning på lilla d inför nästa skiftperiod. DL/VHI FKA har ingen specifik befattningsutbildning för DL/VHI, vid utbildning av nya DL/VHI utförs en individuell inventering av utbildningsbehov. I instruktionen Kompetensuppföljningssystem för personal med driftledningsfunktion för reaktordrift samt VHI-stöd [8] presenteras kompetenskrav, återträningskrav och mall för individuell utbildningsplan för DL/VHI. Intervjuer Skiftgående driftpersonal I intervjuerna kunde inte intervjuade STT, TOP och ROP redogöra för några dokumenterade rutiner för inventering av utbildningsbehov. De är inte inblandade i själva inventeringen av utbildningsbehov, de kallas till

Sida 10 (42) utbildningar och går på dem. De kände dock till vissa rutiner för planering av återkommande utbildning. Rutiner som togs upp i intervjuerna var: Erfarenhetsmöten efter avslutad skiftperiod Rutiner i samband med AÄ De årliga kompetenssamtalen Omhändertagande av externa erfarenheter De intervjuade uppgav också att utbildningen styrs av det cykliska programmet. Dessutom uppgav de att de själva kan identifiera behov för egen del eller fler personer och anmäla detta till blockutbildaren (samordnare för utbildningsfrågor på respektive block) eller utbildningssamordnaren för hela FKA (FPK). Någon uppgav att varje blockutbildare är utsedd att inventera utbildningsbehovet för sitt block. Någon uppgav att RO (kategori 2 händelse) med operatörsfel värderas med avseende på om den ska ingå i återkommande utbildning eller inte, denne var dock osäker på om detta finns styrt i rutin. I intervjuerna framkom att skiftlaget i slutet på varje skiftperiod har ett möte där en punkt på dagordningen är identifierat utbildningsbehov. Mötet initieras med samma rutin som för periodiska prov. Det som dokumenteras skickas till FP och behandlas senare vid genomgång ( lilla d ) som hålls med DC inför ny skiftperiod. Avseende AÄ i kontrollrum uppgav några intervjuade att FKA analyserar utbildningsbehov vid större projekt där arbetsuppgifter i kontrollrummet förändras. Några intervjuade preciserade att utbildningsbehov identifieras i TIGER-processen. För övriga, mindre AÄ uppgav de intervjuade att projektet troligen behöver fylla i ett formulär där bland annat instruktionspåverkan noteras. Målsättningen är att genomföra utbildning innan genomförandet. Projekten ansvarar för att ta fram utbildningspaket, men driften måste vara med. Några intervjuade antog att KSU viktar AÄ tillsammans med representanter från blocket. Träning inför AÄ kan läggas in i den teoretiska återträningen (KUF) eller ske som självstudier. Vid omfattande AÄ blir det aktuellt med både teori och praktik. Många AÄ har dock ingen påverkan på hur kontrollrumspersonalen arbetar. Någon uppgav att även KSU ansvarar för att inventera utbildningsbehov föranlett av AÄ. Beställaren på blocket har möten med FPK och KSU fyra gånger per år. I dessa möten identifieras, på tre års sikt, påverkan på utbildningsmaterial, simulator, samt utbildningar. Projekt är ansvariga för utbildning som AÄ medför, FP hjälper till med att skriva utbildningsplan, beställa utbildning, registrera utbildning, lokalbokning etc. Vidare är FPK behjälplig med att granska det pedagogiska i utbildningen och eventuella pilotkurser. VHI får inbjudan till samma utbildning om AÄ som skiftgående driftpersonal får, deltagandet är dock inte obligatoriskt för VHI/DL.

Sida 11 (42) Dessutom uppgavs att DL och VHI får presentationer av AÄ vid möten i säkerhetskommittén (SÄK). Samtliga intervjuade uppgav att man i årliga samtalet med chefen (mål- /kompetenssamtalet) inventerar utbildningsbehov för individen, både för skiftgående driftpersonal och för driftledning. Målsamtalet ska resultera i en treårig utvecklingsplan som även distribueras till FP för samordning av utbildningsbeställning. Om man själv identifierat ett utbildningsbehov under året kan man dessutom lämna det direkt till FKA:s utbildningsråd. Vissa externa erfarenheter, så kallade SOER (WANO significant operating experience report ) ingår i KUF:ar. På frågan om hur det avgörs vilka SOER som ska ingå i den återkommande utbildningen så svarade någon intervjuad att: det bedöms någonstans inom FKA. Andra rutiner för inventering som uppgavs var det cykliska programmet och KUF som går vår och höst. Inför framtagning av kurser (även återträning) tittar man vid uppstartsmötena bland annat på erfarenheter och tillkommande utbildningsbehov. FPK går igenom alla AÄ och för sedan en diskussion med KSU om framtagning och genomförande av utbildning (KUF/simulator). Om någon själv identifierat ett utbildningsbehov så lämnar man det till DL eller SC-möte som via blockutbildaren sedan skickar det till FPK. Dessutom kan operatörerna själva komma med förslag på tillägg till eller förändringar av utbildning/träning. Förslag på kompletteringar kan lämnas till FPK eller blockutbildaren, som exempel på sådant togs utbildning på reservövervakningsplatsen upp i en intervju. Även utvärdering av händelser enligt särskild rutin [7] uppgavs ge underlag till utbildningsinventeringen. DL/VHI Vid intervjuer med DL och VHI framkom att utbildningsbehov för VHI identifieras i den årliga kompetensprövningen som sker i ett samtal med chefen för säkerhetsavdelningen (cfq). I samtalet med cfq måste VHI vara väldigt öppen med sina kompetensbrister, behovet av utbildning styrs i stor del av den bakgrund VHI har. Någon har exempelvis tagit upp behovet av utbildning på förändrad övergripande störningsinstruktion (ÖSI). I målsamtalet med cfq tar VHI upp sina utbildningsbehov som VHI, den ordinarie rollen sköts med andra rutiner. DL har ansvaret för att tänka på VHI:s utbildningsbehov vad gäller AÄ, detta fungerar någorlunda uppgav någon VHI. Vid SÄK-möten får DL/VHI information om kommande AÄ. FKA inventerar dessutom utbildningsbehov för DL/VHI i samband med DLmöte, samt vid VHI-seminarier som hålls två till fyra gånger per år. Dei intervjuade uppgav att man i rollerna som VHI och DL via produktionsmöten kan tillgodogöra sig erfarenheter, internationella såväl som nationella.

Sida 12 (42) SSM:s bedömning SSM bedömer att FKA uppfyller kravet om rutiner för inventering av utbildningsbehov och planering för återkommande utbildning genom att det finns framtagna utbildningsplaner på kort och på lång sikt. Planerna är baserade dels på cyklicitet och dels på interna/externa erfarenheter. Utbildningsplaner finns för respektive befattning. Vid planering av återkommande utbildning tas hänsyn till erfarenheter. FKA genomför återkommande inventering av utbildningsbehov, bland annat i samband med individuella årliga samtal med närmsta chef. Sammantaget bör detta ge FKA ett bra underlag för att utvärdera genomförd utbildning, samt uppdatera och utveckla kommande utbildningar. Inga brister har identifierats. Den befattningsutbildning som DL/VHI erhåller är individuellt anpassad, varje utbildning kan därmed sägas baseras på ett inventerat behov. Att DL/VHI får information om AÄ i SÄK medför inte att de får tillräcklig kännedom om AÄ. Alla DL/VHI deltar inte vid alla SÄK. Dessutom är informationen om AÄ i SÄK inte så ingående att det säkerställer förståelse för hur/om driften av anläggningen påverkas. Återkommande utbildning i befattning (12 SSMFS 2008:32) Dokumentgranskning Den återkommande utbildningen i befattning skiljer sig åt mellan de olika befattningarna. Framförallt skiljer sig upplägget mellan skiftgående driftpersonal och DL/VHI. Skiftgående driftpersonal FKA beskriver i ett dokument [2] processen för förberedelser, genomförande och uppföljning av återträning för skiftgående driftpersonal. Motsvarande beskrivning finns även för befattningsutbildning [1]. Cirka 20 veckor innan kursstart hålls ett uppstartsmöte med syfte att få samsyn mellan FKA och KSU om kommande återtränings innehåll och upplägg. Dokumentet anger att följande punkter ska beaktas vid bestämning av kursens innehåll: Cykliskt återträningsprogram Erfarenhetsåterföring Anläggningsändringar Simulatorförändringar Instruktionsändringar Myndighetskrav enligt 12 SSMFS 2008:32 Övriga kravutbildningar

Sida 13 (42) Kompetensansvarigas synpunkter Skiftlagens synpunkter Vid uppstartsmötet finns även utvärderingar och metoder samt tidpunkter för uppföljning av kurs med på den föreslagna dagordningen [2]. Mötet ska resultera i: Lista på kursinnehåll Grovt innehåll för teoriutbildningen Grov körplan för simulatorutbildningen Utvalda arbetsuppgifter som ska ingå i simulatorutbildning och arbetsplatsträning Underlag till körschema med ingående instruktioner Eventuella ombyggnader i simulator Fastställd tidplan för möten, kurspresentationer och leveranser. För varje återkommande utbildning ska det finnas en kursbeskrivning och en målbeskrivning för simulatorträning, dessa ska vara färdiga innan kurspresentationen. Kursbeskrivningen ska innehålla bland annat: kursens syfte och slutmål samt eventuella effektmål, krav på förkunskaper, utvärderingsmetoder, samt utbildningsmaterial. Inför återträning i simulator ska det fram en målbeskrivning som innehåller: de utvalda arbetsuppgifter som ska utvärderas; kriterier för korrekt utförda arbetsuppgifter; samt instruktioner som ingår i respektive simulatorpass. En kurspresentation av den återkommande träningen ska genomföras cirka fyra veckor före kursstart. Kurspresentationen är en slags provkörning av kursen. Normalt körs den i realtid, fullt bestyckad med skiftlag och representanter från berört block. Blockutbildarna deltar vid hela kurspresentationen, de avgör om kurspresentationen kan bedömas som godkänd eller inte utifrån de mål som satts upp. Om kursen blir godkänd vid presentationen blir aktuellt skiftlag dokumenterad för genomförd återträning. För uppföljning och avrapportering av genomförd återträning dokumenteras kursprotokoll och kursrapport. Ett kursprotokoll ska skrivas senast två veckor efter genomförd kurs. Kursprotokollet innehåller uppgifter om bland annat: Utvärderingsmetod Lärare Antal deltagare Antal godkända deltagare Godkända kriterier för utvärderingen Deltagares resultat vid skriftligt prov (poäng och procent) Deltagares närvaro Bedömning av deltagare (godkänd eller inte)

Sida 14 (42) Vid praktik, en bedömning av deltagares prestation samt checklistor på utförda praktiska moment I kursprotokollet ska det anges i vilken befattning träningen är utförd och antal genomförda dagar. En kursrapport ska sammanställas senast sju veckor efter kursslut och syftar till att ge en övergripande sammanfattning av kursens genomförande, måluppfyllelse och avvikelser. Kursrapporten ska innehålla bland annat uppgifter om: Deltagarnas måluppfyllelse Avvikelser från kursbeskrivning Sammanställning av kursutvärderingar Förslag till åtgärder Genomförda arbetsuppgifter och instruktioner. Cirka nio veckor efter kursslut kallar KSU till ett avslutningsmöte, som behandlar bland annat kursprotokoll, kursrapport, förslag till ändringar och genomgång av utvärderingar. Dokumentet Handledning för bedömning av prestationer vid simulatorträning på F1D, F2D, F3D [7] utgör handledning för bedömning av prestationer i grundkurs och återträning i simulator för skiftgående driftpersonal. Simulatorträningen ska ge operatörerna erforderlig träning för att kunna driva anläggningen på ett säkert sätt. Varje simulatorpass är en övning som syftar till att träna både individ och skiftlag så att de vidmakthåller och vidareutvecklar sina kunskaper. Varje lektion/simulatorpass har en målbeskrivning som är kontrollerad av driftchefen och fastställd av personalavdelningen (FP). Målbeskrivningen baseras på analyserade arbetsuppgifter och har fastställda kriterier för skiftlagets arbetssätt. Vid bedömning av skiftlaget under simulatorträning ska hänsyn tas till: totalt processkunnande, kommunikation/samarbete, samt efterlevnad av instruktioner. Avseende totalt proceskunnande ska varje individ täcka så stor del att skiftlaget inte har några brister i det totala kunnandet om processen. Kommunikation och samarbete mellan skiftlagsmedlemmarna ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Dessutom ska skiftlaget använda och följa de instruktioner som finns för att klara drift, störningar och haverier. För att kunna bedöma skiftlaget avseende dessa punkter ställer således stora krav på bedömaren, dels på analytisk förmåga men också på processkunnande och kontrollrumsarbete. Vid bedömning av individen under simulatorträning ska [7] hänsyn tas till ett antal faktorer, vilka tas upp i formuläret Bedömning i samband med simulatorträning (bilaga 1 [7]. Faktorerna som bedöms är:

Sida 15 (42) Systemkunnande och utförande av arbetsuppgifter Ambition, vilja att lära Hantering av instruktion och dokumentation Kommunikation Stresstålighet För driftvakt (DV) tillkommer även ledning, hur väl denne svarar upp mot de arbetsledande kraven. Av instruktionen framgår att bedömning av enskild operatör ska göras utifrån fastställda kriterier för hela simulatorträningen. DV sammanställer resultat från simulatorpassen och bedömer respektive individ utifrån fastställda kriterier enligt ovan. DC, eller av DC utsedd person utvärderar DV:s arbetssätt i simulator. Det framgår inte vilka kompetenskrav som ställs på av DC utsedd person. DV initierar snarast efter återträning en utvärdering av simulatorträningen tillsammans med DC. DC och SC gör årligen en uppföljning av individerna i skiftlaget. DC bedömer årligen även DV kompetens. Efter genomförd årlig återträning genomför DC (eller av DC utsedd person), beställarrepresentanten och KSU en uppföljning av program för och genomförande av simulatorträning. DL/VHI I instruktionen Kompetensuppföljningssystem för personal med driftledningsfunktion för reaktordrift samt VHI-stöd [8] presenteras kompetenskrav, återträningskrav och mall för individuell utbildningsplan för DL/VHI. Det som ingår i det individuellt anpassade återträningsprogrammet utgår från bilaga 3 i instruktionen [8]. Bilaga 3 presenterar återträning för DL/VHI i tabellform med en kolumn per befattning. Återträningen är indelad i: teori/rutiner/instruktioner, operativa instruktioner, samt övningar. I de flesta fall ställer FKA krav på återträning vart tredje år för DL/VHI. De flesta momenten har en cyklicitet på tre år. FKA kravställer inte återträning i arbetsuppgifter som förekommer frekvent i ordinarie arbetsuppgifter för en befattningshavare. Deltagande i övningar ska ske enligt utbildningsplan men efter särskild prövning kan ett deltagande skjutas upp som längst ett år. Utbildningsplanen uppdateras i samband med den årliga kompetensbedömningen och kan kompletteras med andra områden där behov identifierats, exempelvis ändrade rutiner. Vid den årliga kompetensbedömningen kontrollerar formellt cfq att fastställd utbildningsplan har följts och bedömer om personen fortfarande är lämplig i driftledningsbefattning. Vid ny behörighet och vart tredje år genomför (tillstyrker) cfq en kompetens- och behörighetsprövning av DL/VHI, denna ska godkännas av driftledningsrepresentant. Med denna som underlag fattar VD sedan beslut om behörighet i befattning.4

Sida 16 (42) Intervjuer Skiftgående driftpersonal Intervjuade chefer (SC, DL2, DL3) uppgav att det finns en dokumenterad utbildningsplan för respektive befattning. Intervjuad skiftgående driftpersonal (STT, TOP, ROP och DV) uppgav att återträningen för skiftgående driftpersonal är uppdelad på KUF respektive simulatorträning. Vissa moment är gemensamma för all skiftgående driftpersonal, vissa moment är gemensamma för kontrollrumspersonal, andra moment är uppdelade på respektive befattning. Flera intervjuade uppgav att arbetsuppgiftsanalyser ligger till grund för den återkommande simulatorutbildningen, de var dock osäkra på hur analyserna påverkar KUF. Vid kundpresentation i realtid av simulatorkurser och KUF är blockrepresentanten med tillsammans med FP och blockrepresentanter. Vid kundpresentationerna presenteras utbildningsmål som måste godkännas av FKA innan kursen får hållas. Prestationen i simulatorn bedöms sedan utifrån utbildningsmålen. De intervjuade uppgav att KUF är indelad i två stycken femdagarspass per år. Den återkommande utbildningen är till viss del skiftlagsgemensam, medan en annan del är uppdelad på operatörer och STT. Den generella delen, där hela skiftlaget deltar, kan till exempel vara brand, heta arbeten, hjärt- lungräddning och SOER. De intervjuade upplevde att återträningen för det mesta är relevant, även om de tyckte att vissa SOER ibland kunde vara mindre relevanta. I KUF prioriteras AÄ före cykliciteten. Den skiftlagsvisa utbildningen uppgavs av de intervjuade ta tid från den befattningsvisa utbildningen. Numera finns möjlighet även för TOP att gå ut i station och det förekommer att TOP gör STT-uppgifter. I senaste KUF kördes allmänna saker gemensamt, sedan körde kontrollrumspersonal sina delar och STT sina. Härnäst ska STT utbildas i hur just de ska hantera haverisystem (FRISK), den utbildningen får dock inte operatörerna. De flesta intervjuade tycker det är bra att KUF skiljer sig åt för de olika befattningarna. Vid KUF kan STT även vara ute i station och titta, genomföra torrkörning osv. Återkommande simulatorutbildning omfattar minst fem dagar per år, det är dock vanligt att skiftgående driftpersonal gör fem dagar på våren och fem dagar på hösten. För de med dubbla befattningar sker simulatorutbildning om fem dagar per befattning. På frågan om simulatorträningens cyklicitet baseras på arbetsuppgiftsanalys svarade någon intervjuad att den baseras på Taskmaster som i sin tur baseras på säkerhetsanalyser utifrån påverkan på reaktorsäkerhet. Av intervjuerna framkom att instruktörer och skiftlag gör separata utvärderingar med avseende på vad som gjordes bra och vad som kunde göras bättre. Därefter görs en gemensam genomgång av passet där även blockutbildaren är med. Blockutbildaren fokuserar på skiftlagets driftmannaskap, medan KSU:s instruktörer fokuserar på de tekniska bitarna

Sida 17 (42) (måluppfyllnad). I den gemensamma genomgången görs även en målutvärdering som sedan skickas till FP. Vad det gäller skiftlagets egen utvärdering så behåller SC dessa papper och ansvarar för att genomföra eventuella åtgärder (detta följs upp vid nästa tillfälle). Därutöver är DC med vid ett utvärderingspass för utvärdering av SC och skiftlaget. DC växlar vår/höst med utvärdering av simulatorträning i ordinarie befattning respektive dubbelbefattning. DC fyller i en utvärderingsblankett och gör efter passet genomgång med skiftlaget, DC behåller därefter blanketten. Intervjuade chefer uppgav att det finns en dokumenterad utbildningsplan för respektive befattning. Någon menade att utbildningsprogrammet baseras på en systematisk analys (efter IAEA:s SAT-modell). Utbildningsplan finns, som exempel nämndes i intervjuerna Utbildningsprogram för F1DD och F2DD [9] respektive Forsmark 3 Utbildningsprogram för skiftgående driftpersonal [10]. Av intervjuerna framkom att innehållet i återträningen baseras på instruktionsändringar, erfarenheter, AÄ, cykliska programmet, noteringar från tidigare utbildningar, samt en lista med av myndighet och FKA kravställda utbildningar. De intervjuade kunde inte redogöra över vad som ligger till grund för cykliciteten. På frågan om det är baserat på arbetsuppgiftsanalyser svarade flera att anläggningsvisa störningsinstruktioner (ASI) och anläggningsvisa driftinstruktioner (ADI) ingår i cykliska programmet. De intervjuade upplevde att det mesta gås igenom i det cykliska programmet. I det cykliska programmet finns inte alla styrande instruktioner med, t ex saknas sådana som utförs varje skiftperiod, såsom rondning, skiftavlämning etc. På fråga om de fått någon utbildning på de delar i cykliska programmet med noll i cyklicitet svarade de flesta intervjuade att de inte hade fått det. Av intervjuerna framkom att det inte finns någon utbildning för de SAR-kapitel 1 som har noll i periodicitet angivet i det cykliska programmet. Några intervjuade uppgav att dessa dock täcks upp av annan aktivitet, exempelvis brand. Samtliga intervjuade uppgav att återträningen känns relevant. Den störda driften upplevs täckas in bra av simulatorträningen. De intervjuade uppgav att det för några år sedan var mycket fokus på reaktorn men att det nu är bättre balans och även TOP får saker att göra. Vissa intervjuade skulle vilja ha mer simulatorträning på svåra moment. Någon uppgav att det vore önskvärt att få träna ett pass i simulatorn en gång varje skiftperiod. Detta kan dock vara svårt att få till på grund av att det är svårt att få tillgång till simulatorn. 1 T ex Kap. 9.9 Turbinmissiler, och rörbrott i turbinbyggnad; Kap. 9.12 Jordbävning; Kap. 9.14 Brand i RI.

Sida 18 (42) Samtliga intervjuade uppgav att FKA eftersträvar så intakta skiftlag som möjligt vid återträning i simulator. Vid träning i dubbelbefattning kan dock mixade skiftlag förekomma. På fråga om simulators verkslikhet sa de flesta intervjuade att det för F12 är okej, vissa upplevde dock ibland resteffekten som för liten. Även F3- simulatorn uppgavs ha bra verkslikhet, dock finns skillnader vad gäller elsystem. De intervjuade förväntar sig att den nya F3-simulatorn är mer verkslik än den nuvarande eftersom man sista tiden inte har uppdaterat den senare. De intervjuade bedömde den nya simulatorn som bra, den kommer bl. a att vara uppgraderad avseende el-modeller, några intervjuade menade dock att simulering av brand fortfarande kommer att vara dålig. Några intervjuade var tveksamma till om simulatorutbildningen alltid håller rätt kvalitet eftersom det finns brister i instruktörernas bredd på kompetens. Vissa instruktörer uppges vara duktiga på smala områden (ex stress och driftmannaskap). De intervjuade uppgav att det bästa är en mix av instruktörer med kompetens inom smala områden och drifterfarenhet av aktuellt block. På fråga om simulatorutbildnings kvalitet så ansåg de intervjuade att man får relevanta störningar och att scenarierna är förankrade hos utbildningsrådet (bestående av representanter från driften). Vissa intervjuade menade dock att man har ett lite annorlunda arbetssätt i simulator och det tas inte alltid hänsyn till det vid simulatorkörningarna. Vidare antog några intervjuade att flytt av F3 simulatorn bör kunna medföra att DL oftare är på plats vid utbildnings genomförande. I dagsläget är DL inte alltid närvarande vid simulatoråterträningen. På fråga om skiftlagen tränar samverkan med haveriorganisationen svarade de intervjuade att så sker men att det inte finns med i något utbildningsprogram. Några intervjuade uppgav att de i simulator deltagit i haveriövning mot kommandocentralen, men att denna träning inte genomförs obligatoriskt för alla skiftlag. De intervjuade uppgav att operatörer till viss del får del av den utbildning som ges till STT men de flesta såg inte detta som något problem. Några intervjuade ansåg dock att de inte hade förutsättningar att fullt ut agera som STT (i STF-mening), detta eftersom viss utbildning bara ges till de som har befattningen STT. DL/VHI VHI erhåller träning i simulator dit de kallas årligen av FQ, dessutom får de träning vid haveriövningar. Två gånger per år får VHI träning i simulator tillsammans med ett ordinarie skiftlag. Där agerar VHI i sin roll under en tvåtimmars haveriövningar i samband med skiftens simulatorutbildningar. Träning i simulator sker oftast mot F12 simulator pga. lokaliseringen. VHI

Sida 19 (42) uppgav att verkslikheten är fullgod för VHI:s behov. Några VHI uppgav att de utöver F12-simulatorträningen torrövar första kontroller i F3:s kontrollrum och därmed får träning tillgodosedd även för detta block. Vad gäller återkommande utbildning för respektive block så finns det i instruktioner [4, 5] beskrivet en cyklicitet för t ex simulatorträning och uppstart av kommandocentralen. På fråga om den återkommande utbildningen är baserad på arbetsuppgiftsanalyser svarades att kompetensuppföljningssystemet för driftledning och VHI-stöd [8] är resultatet av en sådan. I denna instruktion [8]finns även utbildningsplaner för respektive befattning (DL/VHI). På fråga om instruktionen baserades på arbetsuppgiftsanalys svarades att den i så fall inte är i samma omfattning som för operatörerna. Vad det gäller utbildningarnas omfattning så hänvisade de intervjuade till bilaga 3 i instruktionen [8]. Avseende utbildningsplan så svarades att det i bilaga 4 anges vad man ska ha genomfört för att erhålla kompetens för DL/VHI. Vidare nämndes att man har flera nya personer på gång i utbildningsplanen och att man planerar tillgången på DL/VHI på två till fem års sikt. Avseende simulatorns verkslikhet svarades att den är relativt bra men att det finns brister i verifikaten på verkslikhet. Detta påverkar dock inte VHI- och DL-träning. På frågan om FKA har kontroll på om VHI tränar i F12 eller F3 svarades att FKA inte har koll på det. Däremot finns det en checklista (bilaga 9 [8]) för att VHI ska tillse så att denne får praktik från alla block. Denna lista tas med på kompetenssamtal och är speciellt viktig för VHI som inte är DL i ordinarie befattning. En VHI framförde att det vore bra med utbildning där samverkan mellan olika aktörer i nationella beredskapen behandlas (rollspelsövningar, Rosersbergs-övningar etc.). SSM:s bedömning SSM bedömer att FKA uppfyller kravet om återkommande utbildning i befattning genom att utbildningen följer framtagna utbildningsplaner för respektive befattning. Dessutom sker återträning för skiftgående personal per befattning och i stor utsträckning med ordinarie skiftlag. FKA genomför en provkörning av utbildningen för att säkerställa kvaliteten. Samtliga intervjuade upplever att den simulator som används i återträningen är tillräckligt verkslik för att uppnå syftet med träningen. SSM har dock identifierat ett antal förbättringsbehov. I det cykliska programmet för återträning har vissa moment tilldelats en periodicitet på noll. Eftersom momenten identifierats i SAR bör FKA klargöra motiven för att momenten inte ingår. En sådan motivering underlättar också för FKA att kunna identifiera om undantaget fortfarande är relevant.

Sida 20 (42) Det är inte tydligt hur utbildning för DL/VHI baseras på aktuell arbetsuppgiftsanalys. Dessutom saknas för respektive skiftlag samverkan mellan kontrollrummet och haveriorganisationen i återträningen. Det ingår i träningen för VHI och haveriorganisationen att ha kontakt med kontrollrummet men det är inte styrt så att alla skift får träning i detta. Ett annat förbättringsbehov är att FKA:s instruktion anger att deltagarnas kompetens ska bedömas vid simulatorträning och anges i kursprotokollet [2]. Enligt stickprov tagna på FKA bedöms dock måluppfyllnad för respektive moment på skiftlagsnivå [11]. För bedömning av individen räcker det att ha deltagit vid ett pass som skiftlaget godkänts på. SC bedömer individens generella driftmannaskap, inte måluppfyllelse. För bedömning av prestation i befattning bör befattningsvisa mål finnas och tillämpas på den som innehar aktuell befattning. Dessutom framkom det i intervjuer att träning av DL/VHI i simulator företrädesvis sker i F12 simulator. Styrning bör finnas för att säkerställa VHI:s simulatorträning för samtliga block. Systematisk kompetensprövning (4 SSMFS 2008:32) Dokumentgranskning Enligt FKA:s ledningssystem (LOK 3 - Kvalitetskrav) [12] ska det finnas företagsgemensamma rutiner för bland annat kompetensfastställande av driftledning, de företagsgemensamma rutinerna för kompetenssäkring av övrig driftpersonal tas inte upp (i LOK 3). Av avsnittet Kompetensförsörjning [12] framkommer att FP har funktionsansvar bland annat för att beskriva, initiera och säkerställa en företagsgemensam process för kompetensförsörjning. För att i god tid identifiera och tillgodose behovet av kompetens ska arbetet med kompetensförsörjning kopplas till respektive enhets mål och verksamhetsplan samt till myndighetskrav. Under kompetens och utbildningskrav framkommer att kompetenskrav för driftpersonal ska vara analyserad med en systematisk metod, vara dokumenterade och hållas aktuella. Ett dokumenterat utbildningsprogram ska finnas för olika befattningar, baserat på den systematiska analysen. Driftpersonalen ska genomgå återkommande utbildning för att bibehålla kompetens i respektive befattning. FQ ansvarar för utbildningsprogram och genomförande av utbildning för driftledning. Även under Generella chefsuppgifter tar FKA upp arbetet med kompetens [12]. Erforderlig kompetens för verksamheten ska fastställas i kompetensplaner, som fastställer kompetensbehov för verksamheten. För kompetensutveckling

Sida 21 (42) ska STRAKO-modellen användas. För vissa personalkategorier ställs krav i föreskrifter från SSM om kompetens hos driftpersonal vid reaktoranläggningar Kompetensplanerna ska ligga till grund för årlig utbildningsinventering och planering och resultera i en utbildningsplan. Utbilningsplanerna ska omspänna 3 år. Kompetensplaner ska uppdateras vid förändrade krav och behov och som minimum ses över vart 3:e år. FKA:s styrande dokument för säkring av kompetens hos driftpersonal är uppdelat på två instruktioner. En instruktion beskriver processen för personal i kontrollrumsbefattning, stationstekniker och eloperatör (F12) samt avfallsoperatör (F3) [13], beskrivs nedan under skiftgående driftpersonal. Den andra instruktionen styr processen för personal med driftledningsfunktion för reaktordrift samt VHI-stöd [8], den beskrivs nedan under DL/VHI. Skiftgående driftpersonal I instruktionen för behörighets- och kompetensuppföljning av driftpersonal [13] definierar FKA driftpersonal som kontrollrumspersonal (DV, ROP, TOP) och stationstekniker (inkluderar eloperatör och avfallsoperatör). Vidare beskrivs att individuell kompetensprövning är en årlig prövning av att en person genom utbildning och tjänstgöring uppfyller de kompetenskrav som definierats för aktuell befattning. I rekryteringskraven för kontrollrumsbefattningar [12] beskriver FKA bland annat att det krävs standardbehörighet (E3) till högskoleutbildning, samt godkänd stationsteknikerutbildning och behörighet som stationstekniker. För att rekryteras till reaktoroperatörsutbildning krävs dessutom godkänd TOPutbildning och behörighet som TOP. För att rekryteras till skiftchefsutbildning (och kunna få tjänst som driftvakt) krävs godkänd ROPutbildning och behörighet som ROP. FKA delar in kompetensprövningar och kompetensuppföljningar i tre punkter [3]: Kompetens- och behörighetsprövning (efter befattningsutbildning) Förnyad behörighets- och kompetensprövning (vart tredje år) Årlig kompetensuppföljning Efter genomförd grundläggande befattningsutbildning ska individuell kompetensprövning genomföras och efter det ska individuell behörighetsprövning genomföras (se nästa krav, nedan). För detta finns blanketter framtagna [13], en blankett för DV, en blankett för STT, EOP, AOP, TOP och ROP. Övrig driftpersonal styrs av annan instruktion [8]. Efter genomförd grundkurs (teori och simulatordel) ska utförandetester genomföras [7]. Målet för utförandetest med efterföljande genomgång är att

Sida 22 (42) säkerställa att eleven har kompetens att utföra arbetsuppgifterna på ett säkert och tillfredsställande sätt. Vid bedömning av eleven under utförandetestet ska hänsyn tas till följande faktorer: Systemkunnande och utförande Övervakning av processparametrar Pulpet- och tavelhantering Kommunikation Instruktions- och dokumentationshantering Utvärderingen ska göras av minst två personer, en utsedd av driftchef och en utsedd av KSU. En utvärderare kontrollerar utförandet av själva arbetsuppgifterna, en annan utvärderare kontrollerar elevens totala agerande i kontrollrumsmannaskap enligt särskilt formulär (bilaga 2 [7]). Detta ställer höga krav på kunnande hos utvärderarna. FKA:s ambitionsnivå är att utvärderarna består av en representant från driftledning och en skiftchef. Årlig kompetensuppföljning ska genomföras för varje skiftlagsmedlem. Vid uppföljningen ska beaktas både prestation vid simulatorträning (enligt separat instruktion [7]) och arbete i befattning under driftåret. För att upprätthålla kompetens ska samtlig driftpersonal (läs skiftgående driftpersonal) genomgå en årlig återkommande utbildning [13]. För kontrollrumspersonal ska den återkommande utbildningen omfatta minst tio dagar, varav minst fem med fullskalesimulator där kommunikation och samarbete särskilt ska uppmärksammas. Efter genomförd simulatorträning (utbildning) bedöms prestationerna enligt separat instruktion [7]. Varje år ska en individuell kompetensuppföljning göras för respektive skiftmedlem. Vid uppföljnigen ska individen prövas avseende prestation vid simulatoråterträning (TOP, ROP, DV) och arbetet i befattning under driftåret. Även resultat från den teoretiska återträningen och andra faktorer såsom kompetenstjänstgöring ska vägas in vid kompetensuppföljningen. Den individuella bedömningen görs av skiftchef och driftchef, för skiftchef görs bedömningen av driftchef. Enligt FKA:s beskrivning av ansvarsfördelningen mellan linjen och FPK [3] används kursprotokoll eller närvarolistor som underlag för registrering av genomförda och godkända utbildningar för varje deltagare. Kursprotokoll, underlag för kompetensprövning och dokument för kompetensuppföljning sparas av FP (elektroniskt och fysiskt). Det cykliska återträningsprogrammet för F12 beskrivs i en instruktion för F12 [4] och en för F3 [5]. I instruktionen Utbildning Forsmark Förberedelse och genomförande av befattningsutbildning driftpersonal [1] beskriver FKA hur detta går till. SSM antar att instruktionen avser att gälla för driftpersonal som inte är driftledning eller VHI. I instruktionen beskrivs vad som ska dokumenteras i samband med respektive kurs. För varje kurs ska det finnas dokumenterat: