Omvärldsbeskrivning INTERNATIONELLT Den globala konjunkturåterhämtningen fortsätter efter en tillfällig svacka vid årsskiftet och drivs av snabbt ökande investeringar. Global BNP bedöms öka med 4,3 procent i år och 4,2 procent 26 och 27, vilket kan jämföras med genomsnittet sedan 1985 på 3,5 procent. I USA, som ligger långt fram i konjunkturcykeln, faller BNP-tillväxten från 3,6 procent i år till 3,3 procent 26 och 3,1 procent 27. USA:s arbetsmarknad har stärkts i två års tid, men det finns fortfarande lediga resurser och penningpolitiken är fortfarande expansiv. I euroområdet finns det tecken på att ekonomin förbättras. Under sommaren 25 har industrikonjunkturen stärkts något och läget på arbetsmarknaden ljusnat. I kombination med låga realräntor och en god vinstutveckling i företagssektorn väntas detta bidra till en något starkare tillväxt 26. Den inhemska konsumtionen utvecklas dock fortfarande svagt. Tillväxten väntas stanna med vid 1,4 procent i år, men öka till 1,9 procent 26 och 2,2 procent 27. De senaste två årens oljeprisuppgång har dämpat tillväxten. Avtagande lageruppbyggnad och utökad produktionskapacitet väntas leda till att oljepriset faller tillbaka till slutet av 27. Ett motsatt utveckling skulle kunna bryta återhämtningen, men effekterna är svåra att uppskatta. Oljeberoendet har sjunkit påtagligt i industriländerna under de senaste 3 åren. Oljeprisutvecklingen och kraftiga växelkursförändringar bedöms vara de främsta osäkerhetsfaktorerna för världsekonomin framöver. SVENSK EKONOMI Enligt regeringens bedömning av svensk ekonomi förutses BNP öka med 2,4 procent i år. Tillväxten stärks ytterligare år 26 och beräknas uppgå till 3,1 procent. Jämfört med bedömningen i vårpropositionen är det en betydligt svagare tillväxt i år, men starkare nästa år. Det är främst den svaga inledningen av år 25 som lett till att prognosen revideras ned. Svensk export och industriproduktion växte mycket snabbt förra året. Efter en kraftig inbromsning kring årsskiftet återhämtar sig nu exporten. Men det är den inhemska efterfrågan som är den främsta drivkraften bakom tillväxten. Investeringarna har ökat starkt, framförallt bostads- och maskininvesteringarna. Den låga räntan och den goda lönsamheten hos företagen bidrar till att investeringarna fortsätter att öka. Regeringen bedömer att hushållens konsumtion nu kommer att ta fart. Såväl god realinkomstutveckling som ljusare arbetsmarknadsutsikter gynnar konsumtionsutvecklingen. I år räknar regeringen med att hushållens inkomster ökar med 2,9 procent för att 26 stiga med 2,5 procent. Hushållens konsumtionsutgifter väntas därmed öka med 2, procent i år och 3, procent nästa år. Trots den starkare konjunkturen är arbetsmarknadsläget bekymmersamt. Arbetslösheten kommer enligt regeringen att uppgå till 5,9 procent i år, d.v.s. oförändrat jämfört med förra året. En ökad satsning på arbetsmarknadsåtgärder och utbildning leder till att arbetslösheten kan sjunka till 4,8 procent 26. Samtidigt ökar de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna från 2,7 procent av arbetskraften år 25 till 3,6 nästa år. Målet att komma upp i en 8-procentig reguljär sysselsättningsgrad är alltjämt långt borta. Sysselsättningsgraden ligger kvar kring 77 procent under prognosperioden. 3
Timlönerna ökar svagare än väntat, 3,3 procent i år och 3,4 procent nästa år. Inflationen väntas i år förbli lägre än 1 procent och stiga gradvis under 26. Offentliga finanser Den kommunala sektorn De senaste 1 åren har den kommunala sektorn haft problem med återkommande underskott. Under perioden 1998-22 ökade kommunsektorns konsumtionsvolym årligen med ca 2 %. Under de senaste två åren har dock utgiftsökningen dämpats, framförallt landstingen har bromsat utgiftsökningen. Tillsammans med skattehöjningar och höjda statsbidrag har detta bidragit till en kraftig ökning av det finansiella sparandet och det ekonomiska resultatet 24. Den kommunala konsumtionen beräknas, enligt regeringen, öka marginellt eller med,2 procent i år. En fortsatt god inkomstutveckling tillsammans med de aviserade sysselsättningsåtgärderna bedöms leda till att kommunal konsumtion ökar med 1,8 procent 26. Åtgärderna bidrar till en fortsatt god utveckling av kommunal konsumtion även under 27. Avtrappningen av sysselsättningsåtgärderna 28 leder till att konsumtionen bedöms öka med endast,3 procent. Regeringen bedömer att en god inkomstutveckling tillsammans med en dämpad utgiftsutveckling kraftigt stärker kommunsektorns finanser i år. Inkomsterna förutses fortsätta öka i hög takt 26, men beroende på att även utgifterna väntas öka starkt förutses finansiellt sparande och resultat vara närmast oförändrade i förhållande till 25. Den statliga sektorn De offentliga finanserna stärks något i år och det finansiella sparandet uppgår till 1,4 procent av BNP. Nästa år leder den expansiva finanspolitiken till en minskning av överskottet till,7 procent av BNP. Därefter stärks sparandet återigen. Ålderspensionssystemet visar ett stadigt överskott liksom kommunsektorn. Staten däremot visar ett underskott på 41 mdr nästa år. Det finansiella sparandet ligger hela perioden under målet på 2 procent av BNP Västsverige Fram till tidigt i våras visade Västsvenska Industri- och handelskammarens konjunkturindikator en avmattande, t.o.m. svagt nedåtgående trend. Den första indikatorn efter sommaren visar nu entydig kursändring och pekar åter uppåt. Enligt Västsvenska Industri- handelskammaren berodde höstens (-4) och vinterns (-5) fallande trend på den då mycket svaga arbetsmarknaden med många varsel och få nya jobb. Nu visar arbetsmarknadsläget en svag förbättring, vilket tillsammans med det faktum att bland annat näringslivets investeringar, antalet konkurser och exporten utvecklas relativt starkt och därmed driver den positiva utvecklingen. Västsvenska Industri- och handelskammaren gör vidare en bedömning om ökad optimism på såväl tre som tolv månaders sikt. Anm. Västsvenska Industri- och handelskammarens bedömning är hämtad från konjunkturrapport augusti 25. 4
VARA KOMMUN Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen 24 och 25 Utvecklingen 24 samt 25 t o m 3 juni framgår av nedanstående tabell. Invånare Födda Döda Inflyttn Utflyttn Korrigering Förändr 24 16 26 167 21 637 573 1 31 25 15 997 63 128 347 313 2-29 Folkmängden under 24 ökade med 31 personer från 15.995 till 16.26. 637 personer flyttade till kommunen, vilket var 13 personer mer än året innan. et utflyttade minskade under året från 599 till 573. Nettoinflyttningen 24 var således 64 personer. 21 personer avled under året och 167 föddes, vilket ger en naturlig befolkningsökning (antalet födda minus antalet döda) på - 34 personer. Under första halvåret 25 minskade befolkningen med 29 personer. Minskningen beror på antalet födda, vilket är ett av de lägsta födelsetalen som redovisats under ett halvår de senaste 25 åren. Total folkmängd (utvecklingen 198-24) Kommunens målsättning är att få en kontrollerad befolkningstillväxt där kommunen kan följa med i utbyggnaden av infrastruktur och service och att utnyttja den kapacitet, som kommunen har beträffande fastigheter, lokaler. Av nedanstående tabell och diagram framgår att befolkningen legat på en oförändrad befolkning ca 16. invånare under de sista fyra åren. Befolkningsförändringar i Vara kommun 198-24 Folk- Folkök- Födda Döda Födelse- In- Ut- Flyttn Korri- 31/12 mängd ning översk flyttade flyttade netto gering 198 1981 16 932 16 912-52 -2 195 199 239 223-44 -24 639 576 647 569-8 7-3 1982 17 54 142 273 223 5 643 553 9 2 1983 16 938-116 16 219-59 69 529-6 3 1984 16 888-5 17 192-22 516 537-21 -7 1985 16 787-11 194 235-41 55 566-61 1 1986 16 687-1 211 237-26 538 614-76 2 1987 16 746 59 218 197 21 628 594 34 4 1988 16 787 41 188 224-36 659 583 76 1 1989 16 887 1 227 235-8 775 665 11-2 199 16 997 11 245 234 11 834 733 11-2 1991 17 65 68 229 215 14 697 64 57-3 1992 17 47-18 24 221 19 518 551-33 -4 1993 16 965-82 214 245-31 56 553-47 -4 1994 16 981 16 21 211-1 672 655 17 1995 16 844-137 168 218-5 68 696-88 1 1996 16 725-119 17 227-57 67 671-64 2 1997 16 485-24 137 22-83 543 7-157 1998 16 339-146 152 192-4 562 667-15 -1 1999 16 255-84 131 177-46 633 669-36 -2 2 16 44-211 121 194-73 59 727-137 -1 21 16 5 6 16 212-52 713 654 59-1 22 16 9-41 137 216-79 613 579 34 4 23 15 995-14 14 177-37 624 599 25-2 24 16 26 31 167 21-34 637 573 64 1 5
Befolkningsutvecklingen totalt Invånare 172 17 168 166 164 162 16 158 156 154 Totalt 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 Befolkningen minskar för närvarande i flertalet av landets kommuner. Med dagens låga födelsetal blir det svårt att vända utvecklingen för många av dessa kommuner. En nettoutflyttningen leder till en befolkning med relativt många äldre och relativt få kvinnor i åldern15-49 år vilket i sin tur medför ett födelseunderskott. Vara kommun har under lång tid tillhört denna kategori av kommuner med såväl födelseunderskott som nettoutflyttning med undantag av de fyra sista åren 21-24 vilket kan betecknas som ett trendbrott. Befolkningsförändringen 198-24 Befolkningen har under den senaste tioårsperioden minskat med ca 5 procent eller,5 procent per år dvs med ca 1 personer per år. Orsaken till detta är ett negativt födelseöverskott, som förstärkts av ett negativt flyttningsnetto. Under de senaste åren har denna trend brutits på grund av en större inflyttning i kombination med en mindre utflyttning. Födelseunderskottet håller sig dock konstant på -4 till -7 och det är födelsetalet som framför allt varierar. Kommuner med en befolkningsminskning överstigande 5 procent under perioden 199-2 fick ett särskilt stöd under 23 och 24 med 36 kronor per invånare för varje procents befolkningsminskning överstigande 5 procent. Då Vara kommun under denna period minskat sin befolkning med 5,61 procent erhölls ett särskilt stöd med 353 tkr under vart och ett av de båda åren. Kommunen har under 25 erhållit 226 kronor per invånare eller ca 3,6 miljoner kronor för den befolkningsminskning som överstiger 2 procent under perioden 1993-23. Kommunen har även fått och kommer att få kompensation för befolkningsminskningen med 1 kr per invånare om kommunens befolkning minskat med mer än 2, procent under den senaste 1-årsperioden enligt följande formel. Ersättning utgår med skillnaden mellan kommunens standardkostnad och det vägda genomsnittet för samtliga kommuners standardkostnader. Beräkningarna för perioden 24-26 redovisas nedan. 6
Kostnadsutjämningsbidrag 1-tal kronor Folkmängd Förändr Förändr Förändr Folkm Standk -12-2 antal proc < -2 % 1/11, - genomsn Bidrag 24 17 47 16 9-138 -6,9-4,9 15 991 136 4 366 25 16 965 15 995-97 -5,72-3,72 16 8 146 3 618 26 16 981 16 26-955 -5,62-3,62 15 997 151 3 375 I nedanstående diagram redovisas förändringskomponenternas bidrag till befolkningsutvecklingen. Befolkningsförändring Födda, döda, inflyttade, utflyttade 1 8 Personer 6 4 2-2 -4 Födda Döda Inflyttade Utflyttade Förändring 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 Befolkningsförändring Naturlig befolkningsökning, nettoinflyttning Personer 15 1 5-5 -1-15 -2-25 -3 198 1985 199 1995 2 Nettoinflyttning Naturlig befolkningsökning Befolkningsförändring 7
14 21 28 35 42 5 57 64 71 78 85 92 99 Som diagrammet visar beror folkmängdsförändringarna till största delen på nettoinflyttningen då födelsenettot är relativt stabilt. Om nuvarande flyttningsmönster ej förändras kommer födelsenettot att närma sig på grund av de inflyttades lägre åldersfördelning. Medellivslängd Den förväntade livslängden för nyfödda i Vara kommun är för närvarande 78,3 år för män och 82,2 år för kvinnor. Detta är något över riksgenomsnittet för män (77,9) samt något under riksgenomsnittet för kvinnor (82,4). Utrikes födda 5,1 procent av invånarna i Vara kommun, eller 823, är födda utomlands. 44 invånare eller 2,5 procent har ett svenskt medborgarskap. Till siffran 823 kommer 217 invånare inrikes födda men med föräldrar födda i annat land. Summan 1.4 betecknas som invånare med utländsk bakgrund. Åldersfördelning 24 i procent Västra Ålder Vara Götaland Riket -6 6 7 7 7-19 18 17 17 2-64 55 59 59 65-79 14 12 12 8-7 5 5 Trots befolkningsminskningen har Vara kommun jämförelse vis hög andel befolkning i målgrupperna för barnomsorg och skola. Även andelen över 65 år och 8 år är högre än genomsnittet för länet och riket. Detta kompenseras i kostnadsutjämningssystemet. I nedanstående diagram redovisas antalet män i förhållande till antalet kvinnor i olika åldersgrupper i Vara kommun samt åldersstukturen totalt i förhållande till riket. Befolkningsstruktur 24 efter kön 16 14 12 1 8 6 4 2 Män Kvinnor 7 Ålder 8
personer i resp åldersklass per 1 invånare per 1 invånare 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Vara Riket 6 12 18 25 31 37 43 49 55 61 67 73 79 85 91 97 Ålder Av ovanstående diagram framgår att befolkningen i åldrarna 2-4 år är betydligt mindre än i riket samtidigt som antalet kvinnor i förhållande till män är mindre i Vara kommun. Detta påverkar antalet födda men kompenseras till viss del av en högre fertilitet i förhållande till riket. In och utflyttarnas åldersfördelning i Vara kommun Ovan har in- och utflyttningen redovisats för perioden 198-24. Flyttarnas åldersfördelning är också intressant i ett långt perspektiv då detta på sikt påverkar den totala åldersstrukturen och därmed den naturliga befolkningsförändringen. Om nettoutflyttningen av kvinnor i åldersgruppen 2-35 år kommer detta att medföra en nedgång av antalet födda. Detta kan dock kompenseras om barnfamiljer flyttar in. Nedan redovisas in och utflyttarnas åldersfördelning samt flyttarnas effekt på åldersstrukturen under perioden 22-24. In- och utflyttarnas åldersfördelning 4 35 3 25 2 15 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Inflyttare Utflyttare 9
15 1 5-5 -1-15 -2 Flyttarnas effekt på åldersstrukturen 22-24 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Flyttnetto. et infyttade minus antalet utflyttade Befolkningsutveckling 25-214 Prognosmetoderna redovisas nedan. Prognosen skrivs fram ett år i taget med befolkningen 24 som grund et födda beräknas för varje prognosår genom att den kvinnliga befolkningen i varje åldersklass multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal. Fruktsamheten för varje ålderskategori kvinnor beräknas som kvoten mellan antalet födda barn i moderns ålderskategori och medelfolkmängden kvinnor i denna kategori. Befolkningsuppgifter från de senare 4 åren användes samtidigt som en utjämning görs över åldrarna. Under prognosperioden antas en förändring av fruktsamheten enligt SCB:s prognostiserade ökning. et döda beräknas för varje prognosår genom att befolkning i varje åldersklass multipliceras med åldersspecifika dödsrisker. Dödsriskerna för varje ålderskategori och för båda könen beräknas på riket som kvoten mellan antalet döda i åldersklassen och medelbefolkningen i varje ålderskategori. Dödsriskerna justerats till kommunens nivå varvid data från de senaste 4 åren användes. Dödsriskerna i prognosen antas minska i proportion till SCB:s prognos för varje åldersklass. et inflyttare beräknas som ett genomsnitt av de senaste 4 åren. 1
et utflyttare beräknas som ett genomsnitt av de 4 senaste årens utflyttarrisker. Utflyttningsbenägenheten i åldersklasserna multipliceras härvid med befolkningen för varje åldersklass. I nedanstående tabell och diagram redovisas befolkningen totalt, befolkningsförändringar och förändringskomponenterna under prognosperioden 25-214 samt utvecklingen under perioden 198-214. 31/12 Folkmängd Folkökning Födda Flyttn netto Döda Födelseöversk Inflyttade Utflyttade Korrigering 25 16 18-8 149 197-48 648 69 39 1 26 16 8-1 152 197-45 648 613 35 27 15 999-9 155 196-41 648 616 32 28 15 989-1 157 196-39 648 62 28 1 29 15 98-9 16 195-35 648 621 27-1 21 15 969-11 161 195-34 648 626 22 1 211 15 96-9 161 194-33 648 624 24 212 15 955-5 162 193-31 648 622 26 213 15 955 162 192-3 648 618 3 214 15 962 7 162 191-29 648 613 35 1 Total folkmängd i Vara kommun 198-214 Historisk utveckling 198-24 samt prognos 25-214 172 17 168 166 164 162 16 158 156 154 198 1985 199 1995 2 25 21 Folkmängd Näringsliv sysselsättningstillfällen efter näringsgren år 23 (dagbefolkning) Kommunen präglas av en stor entreprenöranda, som har sin orsak i jordbrukstraditionen. Tillverkningsindustrin är den dominerande näringsgrenen och har under det senare halvseklet tillsammans med sysselsättningsökningen inom den offentliga sektorn i stort sett kompenserat nedgången inom jordbrukssektorn. Av nedanstående tabell framgår antalet anställda inom de olika näringsgrenarna inom kommunen år 23. Då tillverkningsindustrin är starkt mansdominerad anger den procentuella fördelningen i övrigt en brist på traditionella kvinnliga sysselsättningstillfällen. 11
Procent Procent Näringsgren Vara Män Kvinnor Vara Riket Jord och skogsbruk 456 349 17 5,9 1,7 Tillverkning och utvinning 2 833 2 253 58 36,4 18,1 Energi, vatten, avfallshantering 76 64 12 1, 1, Byggnadsverksamhet 53 496 34 6,8 5,8 Handel och kommunikation 1 32 99 393 16,7 18,5 Finansiella verksanh,företagstjänster 331 19 141 4,3 13,2 Utbildning och forskning 664 15 514 8,5 11,2 Vård och omsorg 952 86 866 12,2 16,5 Personliga och kulturella tjänster 47 12 287 5,2 6,9 Offentlig förvaltning mm. 154 42 112 2, 5,7 Ej specificerad verksamhet 78 52 26 1, 1,5 Samtliga näringsgrenar 7 783 4 711 3 72 1, 1, sysselsättningstillfällen (dagbefolkning) 79 78 77 76 75 74 73 72 71 7 69 68 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 et arbetstillfällen har varit relativt konstant ca 7.5 med en viss ökning under år 21 till 23. Under åren 1996 och 1997 minskade antalet sysselsättningstillfällen i kommunen Under 1- årsperioden ökade även näringslivets efterfrågan under 1994. Även om de totala sysselsättningarna ökat under perioden finns det näringsgrenar som minskat samtidigt som andra har ökat. 3 2 5 2 Sysselsättningstillfällen Uppdelade på näringsgrenar 1 5 1 5 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Jord och skogsbruk Tillverkning och utvinning Handel och kommunikation Utbildning, vård och omsorg Övrigt 12
Tillverkningsindustrin har ökat kraftigt under perioden med en tillfällig nedgång under åren 1996-1997 till följd av en allmän lågkonjunktur. Ökningen inom tillverkningsindustrin kompenserade nedgången inom jordbruket och den offentliga sektorn under perioden 1993-1997 medan handel och övriga näringsgrenar i stort sett haft en konstant efterfrågan på arbetskraft under motsvarande period. Fr o m 1998 har den offentliga sektorn ökat kanske delvis till följd av de statliga tillskotten inom utbildning, vård och omsorg. Medan vård och omsorg stadigt minskat antal anställda har skolan haft en konstant efterfrågan t o m 22 för att därefter kraftigt öka antalet anställda. Orsaken torde kunna härledas till det riktade statsbidraget, de s k "Värnerssonpengarna" Sysselsättning Sysselsättningen i Vara sedan 1993 (nattbefolkning) et sysselsatta i Vara kommun dvs de som bor där och arbetar antingen inom eller utanför kommunen har sedan 1997 ökat. Detta trots att befolkningen har minskat. 75 sysselsatta (nattbefolkning) Totalt 16- år 74 73 72 71 Totalt 7 69 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 I nedanstående diagram uppdelas den förvärvsarbetande befolkningen på män och kvinnor. 42 41 4 39 38 37 36 35 34 33 32 31 3 29 sysselsatta (nattbefolkning) män och kvinnor 16- år 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Män Kvinnor Under perioden 1993-23 har sysselsättningen ökat med totalt 239 personer. Sysselsättningen bland män har ökat med 264 personer medan den minskat bland kvinnor med 25. 13
Mäter man från lågkonjunkturen 1997 redovisas en ökad sysselsättning bland män med 127 samt bland kvinnor 36 personer. Förvärvsfrekvens Den ökade efterfrågan på arbetskraft har till viss del klarats med en ökning av förvärvsfrekvens inom nattbefolkningen. Resterande behov har täckts med en ökad nettoinpendling. I nedanstående diagram redovisas förvärvsfrekvensen för den förvärvsarbetande befolkningen i åldern 16- år under perioden 1993-23. Förvärvsfrekvens 16- år Procent 65 63 61 59 57 55 53 51 49 47 45 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Män Kvinnor Totalt Av diagrammet framgår att förvärvsfrekvensen ökat markant under perioden 1998-21 bland kvinnor. Detta tillsammans med den höga utflyttningen i åldersgruppen 2-3 år har åstadkommits en stor nedgång i antalet sysselsatta i denna åldersgrupp. Orsaken torde vara bristen på kvinnliga sysselsättningstillfällen samt en högre studiefrekvens. I nedanstående avsnitt analyseras utbudet och efterfrågan mera i detalj. Arbetskraftsbalans Pendling över kommungränserna år 23 et sysselsatta över 16 år, som bor i kommunen uppgick 23 till 7.362. Detta betyder en självförsörjningsgrad på över 1 procent då antalet arbetstillfällen i kommunen uppgick till 7.783. Arbetskraftsbalans har uppnåtts genom att kommunen redovisar en nettoinpendling på 421 personer. Arbetskraftsbalans 23 I nedanstående tabell redovisas bruttopendlingen, förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning samt hur utbud och efterfrågan på arbetskraft balanseras. Här besannas ovanstående hypotes att det råder brist på sysselsättningstillfällen för kvinnor inom kommunen. 14
Utbud Efterfrågan Arbetskraftsbalans Förv arb Netto- Utbud Förv arb nattbef Inpendl Utpendl pendl totalt dagbef Män 4 87 1 692 1 68 624 4 711 4 711 Kvinnor 3 275 77 91-23 3 72 3 72 Totalt 7 362 2 399 1 978 421 7 783 7 783 Arbetskraftsbalans 1993-23 I nedanstående diagram redovisas arbetskraftsbalansen under perioden 1993-23 för män och kvinnor Arbetskraftsbalans män 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Efterfrågan män Utbud män Nettoinpendling Arbetskraftsbalans kvinnor 4 35 3 25 2 15 1 5-5 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Efterfr kvinnor Utb kvinnor Nettoutpendling 15
Diagrammen visar en ökad nettoinpendling för män medan kvinnorna redovisar en ökad nettoutpendling. För att även redovisa pendlingsströmmarna brutto redovisas nedan en jämförelse mellan arbetskraftsbalanserna 1997 och 23. Arbetskraftsbalans 1997 Utbud Efterfrågan Arbetskraftsbalans Förv arb Netto- Utbud Förv arb nattbef pendl totalt dagbef Män 3 96 397 4 357 4 357 Kvinnor 3 42-186 2 856 2 856 Totalt 7 2 211 7 213 7 213 Arbertskraftsbalans 23 Utbud Efterfrågan Arbetskraftsbalans Förv arb Netto- Utbud Förv arb nattbef pendl totalt dagbef Män 4 87 624 4 711 4 711 Kvinnor 3 275-23 3 72 3 72 Totalt 7 362 421 7 783 7 783 Av tabellen framgår att sedan lågkonjunkturen 1997 har antalet arbetstillfällen i Vara kommun ökat med 354 medan utbudet för män boende i Vara kommun ökat med 127. Mellanskillnaden har täckts med en ökad nettoinpendling på 227. För kvinnor boende i Vara kommun motsvarar en ökad efterfråga ett ökat utbud. Pendlingsbenägenheten ökar stadigt till följd av en viss specialisering. Kommunen som en attraktiv boendeort har emellertid minskat. Tyvärr har detta lett till en ökad inpendling i stället för en ökad inflyttning. Speciellt torde detta till viss del bero på den lägre utbildningsnivån. Även bostadsbyggandet har bidragit till en mindre flyttningsbenägenhet. Utbildningsnivån (%) 25-44 år Vara Riket Förgymnasial 15 11 Gymnasial 65 51 Eftergymnasial + forskning 2 36 Uppgift saknas 2 Summa 1 1 Bostadsbyggandet Bostadsbyggandet Färdigställda lägenheter 1975-24 16
Bostadsbyggandet 3 25 2 15 1 5 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 lägenheter 1993 1995 1997 1999 21 23 flerbostadshus småhus Totalt Under perioden 199-24 har 55 lägenheter tillkommit varav 211 i småhus. Av de 55 lägenheterna byggdes 423 under perioden 199-1992. Som framgår av diagrammet har bostadsbyggandet legat på en obetydlig nivå fr o m 1995 då bostadssubventionerna försvann. Ett litet trendbrott skedde 24 delvis till följd av den låga räntenivån. Produktionskostnaden är dock fortfarande för hög i förhållande till priset för småhus producerade under byggnadsboomen på 197-talet. Bostadsbyggandet i framtiden torde dock vara en ödesfråga för Vara kommun. 4-talisterna realiserar nu sina 7-talshus för en oförändrad levnadsstandard till följd av relativt låga pensionsinkomster. Detta har gett utrymme för inflyttning av barnfamiljer, vilket hittills återspeglats i befolkningsstatistiken. Denna generationsväxling tar förr eller senare slut. Bristen för ett attraktivt alternativt boende saknas vilket lett till en ökad utflyttning för de tidigare småhusägarna. Flyttningsmönstret har dessutom förändrats. Nu konkurrerar Vara tätort med närliggande kommuners centralorter eller tidigare födelseorter för åldersgruppen över 6 år. Vara centralort bör därför förstärkas för att skapa ett ökat välstånd bland kommunens totala befolkning med bibehållande av den offentliga servicen på en lämplig nivå i övriga tätorter. För detta ställningstagande bör kommunikationerna förbättras. Denna förändring medför en koncentration på kommunen som helhet och en anpassning till förändringar i trender och prioriteringar/önskemål. Helhetsgreppen måste dominera beslutsprocessen gentemot enskilda "hjärtefrågor". Bostadsbyggande och inflyttning I nedanstående avsnitt prövas hypotesen att det finns ett direkt samband mellan bostadsbyggande och inflyttning. I nedanstående diagram jämförs inflyttning och nettoinflyttning med bostadsbyggandet. 17
Bostadsbyggande-nettoinflyttning 25 2 lgh och personer 15 1 5-5 -1 Nettoinflyttn Bostadsb -15-2 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 Av diagrammet framgår en mycket stark samvariation mellan byggandet och netto inflyttningen. Denna skulle vara ännu tydligare om den stora befolkningsökningen under slutet av 197-talet hade redovisats tillsammans med den motsvarande "boomen". 18