REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Lillgårdens förskola Mikael From 2010-08-27
Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning 3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten 4 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet 4 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. 5 4. Utvecklingsområden 2009/2010 5 5. 1-5 Områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) 5 5.1. Normer och värden 6 5.2. Utveckling och lärande 8 5.3. Barns inflytande 9 5.4. Förskola och hem 10 5.5. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. 11 6. Hälsa och Livsstil 11 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen 12 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd 13 9. Redovisning av verksamheten Öppen förskola 13 10. Rektors ansvar 13 2
Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15 1 Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 3
1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillgårdens förskola är belägen bakom Lillsjöskolan i övre Odensala. De tre avdelningarna har under året varit Krabban, Pärlan och Snäckan. Personalen är förskollärare (varav en manlig förskollärare) fritidspedagoger och en barnskötare. Under det gångna året har en personal slutat och ersatts av en annan. Avdelningarna Krabban och Pärlan har plats för 18 barn vardera och Snäckan har plats för 8 barn. Samtliga avdelningar har haft i snitt 100% beläggning sedan starten. Under det gångna året har personalen deltagit i ett projekt under ledning av rektor, för att ytterligare jobba ihop arbetslagen. Hela förskolan Lillgården ingår i det så kallade hörselspåret inom Östersunds kommun och Odensala skolområde. Det är därför också en väl utbyggd infrastruktur i huset för arbete med barn som har hörselnedsättning och naturligtvis även med TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). Den avdelning som har varit specialiserad för att möta barn med hörselnedsättning är först och främst Snäckan. Där fanns vid starten ett barn med hörselnedsättning men under året tillkom ytterligare ett barn. Arbetssättet med att använda TAKK har visat sig vara utmärkt för alla barn och särskilt dem med till exempel språkstörningar och de barn som inte har svenska som modersmål. Samarbetet inom huset är väl utbyggt med till exempel åldershomogena- och/eller intressebaserade grupper och uteaktiviteter. Närheten till skolan medför även att förskolan kan nyttja lokaler i skolan som gymnastiksalen. Dessutom har en regelbunden verksamhet skapats med att barn från skolan kommer in på Lillgården och läser för barnen. Det har varit mycket uppskattat från alla berörda. Maten levereras från Matproduktion till ett mottagningskök i huset där en personal anställd av Östersunds Städ, vilken arbetar med städning och hantering av maten. Till Lillgården är en specialpedagog knuten med en tjänst på 25%. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Vi har under de senaste åren arbetat med att införa gemensamma rutiner i arbetet med dokumentation och utvärdering. Målet var att all personal i verksamheten ska använda samma mall där mål, handlingar, resultat och analys redovisas. Detta material är underlag till verksamhetens kvalitetsredovisning. Vi har fördjupat oss ytterligare under senare delen av vårterminen med att börja med TÖFT:ade mål samt göra alla medvetna om vikten av systematiskt kvalitetsarbete genom att använda sig av t.ex. BRUK. Under hösten/våren har förskolorna två planeringsdagar per termin. Delar av dessa jobbar man just med kvalitetsarbetet utgående från de mål man själva satt upp för sin verksamhet. Personalen utgår även från de i Barn- och utbildningsnämnden fastställda inriktnings- och effektmålen samt Odensala förskolors egna prioriterade mål. Som grund ligger naturligtvis läroplanen för förskolan Lpfö-98. Före denna planeringsdag har alla avdelningar ett föräldramöte där målen diskuterats. Dessutom har pedagogerna inskolningssamtal/utvecklingssamtal med samtliga barns föräldrar. Utifrån denna bakgrund görs sedan planeringen på planeringsmallen. Utvärdering görs kontinuerligt under året vid avdelningsträffar och gemensam planeringstid. Avdelningarna har en utvärderingsdag i maj/juni, då hela läsåret utvärderas. Kvalitetsredovisningen bygger på personalens planeringar/utvärderingar. Kvalitetsredovisningen delges personalen på gemensamt enhetsmöte, och dessutom läggs den ut på vår interna konferens. Redovisning görs för föräldrar i föräldrarådet, och den 4
sätts upp på avdelningarnas anslagstavlor. Kvalitetsredovisningen ingår i processen för förskolans eget lärande, som leder till förbättringar och ökad måluppfyllelse en viktig del i utvecklingsarbetet. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Odensala förskolor har under hela året haft som främsta utvecklingsområde att prioritera språket utveckling och användande inom samtliga verksamheter inom förskolorna. Dessutom jobbar vi gemensamt med IUP (Individuell UtvecklingsPlan), TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) och TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). Lillgårdens utvecklingsområden har under läsåret varit att arbeta med värdegrund, språklig utveckling, inflytande och motorisk träning. Målkriterier: - Skapa lustfyllda situationer där personal och barn tillsammans känner glädje och samhörighet. - Ta tillvara varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för sig självt och för samvaron i gruppen genom bl.a. arbete med känsloteman vilket också bidrar till språklig utveckling. - Stärka och uppmuntra de försiktiga barnen att också våga ta plats och tycka till. - Ge barnen en känsla som säger att: - Jag är värdefull! - Minst två gånger i månaden använda Lillsjöskolans gymnastiksal vilket bidrar till att ytterligare tillvara barnens nyfikenhet och intressen i leken. - För att ytterligare öva motorik ska ett utepass ingår i varje dags aktiviteter samt munmotoriska övningar genomföras på sångsamlingar en gång i veckan. 4. Utvecklingsområden 2009/2010 Ett mer ingående samarbete med föräldrar om barnens utveckling, bemötande samt den kommunikativa miljön. Skapa en varm och trygg miljö där barnen får möjlighet att stärka sin självkänsla. Vi ska vara noga med att visa och förklara vikten av att vara rädda om saker och ting, även om miljön och om varandra! Böcker ska läsas dagligen och innehållet ska diskuteras. 5. 1-5 Områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Förskolans mål och riktlinjer finns sammanfattade under fem rubriker/områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. 5
Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktnings mål (KF) Förskolans läroplan (Lpfö 98) Förskolans mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och förskolans mål. 5.1. Normer och värden Förskolans mål. Förskolan Lillgården ska under hela läsåret skapa lustfyllda situationer så att barnen vid läsårets slut känner glädje, samhörighet och att barnens självförtroende/självkänsla och identitet har stärkts. Insatser för att nå målet: - Empatiträning med ansvar, trygghet och hänsyn genom lek och samspel där barnen uppmuntras till att vara goda förebilder gentemot varandra. - Hjälpa barnen att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och varandra. Vid situationer där konflikter uppstår används whiteboardtavla och seriesamtal. Rätt förhållningssätt skall alltid uppmuntras. - Göra barnen medvetna om och ta ansvar för miljön inne och ute genom att samtala om naturen och samspelet i denna. I detta ingår även samtal om hållbar utveckling och återvinning. 6
- Turtagning tränas genom samspel och respekt via en vuxen som hela tiden deltar i lekmiljön. - Minst en gång per vecka sjunga en namnsång där alla barn blir sedda. - Vidga det sociala nätverket för alla och i synnerhet för hörselbarnen genom återkommande besöksdagar en gång i månaden till avdelningen Snäckan. - Möta varje barn i kapprummet och hälsa dem välkomna. - Myrangruppen för husets 4-åringar har under torsdagar träffats med fokus på det sociala samspelet och hur man är en bra kompis. - Barnen stöds i att lyssna på varandra, ex ett nej är ett nej, hon kan själv och lyssna på honom. Resultat: - Barnen har blivit mycket duktigare på att ta ansvar före, under och efter måltider. - Med ökad känsla för varandra och varandras saker har större respekt för varandra setts bland barnen. - Sångsamlingarna har gett en gemenskap i gruppen. - Mycket tid och kraft har lagts på att barnen ska känna sig trygga i förskolan vilket har gett gott resultat då barngruppen känns trygg och stabil. - Barnen frågar och lyssnar bättre på varandra, jämfört med terminsstarten ht-2009, i olika situationer. - De vuxna har och lärt sig att visa exempel på hur man agerar som bra förebilder. - Under vårterminen har det arbetats med känsloteman som berör känslorna arg, ledsen och glad. Barnen har på så sätt också lärt sig ta hänsyn till varandra och vågar också visa sina känslor mer öppet. - Positiv feedback från föräldrarna visar på att genomfört arbete har burit frukt. Många barn har utvecklat sättet att prata och våga beskriva saker som hänt i en levande diskussion. Analys lärdomar: - Temaarbetet har tagit mycket kraft av personalen ifråga om planering men värdet av resultatet upplevs många gånger större än man förväntat sig. - Bemötande och fokus på inflytande har gett ett brett gott resultat i gruppen men detta är snarare ett förhållningssätt som hela tiden ska genomsyra verksamheten. - Sång, musik och rollspel är en bra metod för att närma sig barnen i värdegrundsarbetet. - Måltider och lek är ett bra tillfälle att visa på hur man gör för att ta hänsyn till varandra. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Ännu mer fokus kommer att läggas på bemötande därför att det är en bra väg att närma sig barnen. Repetition av tecken kunskaper (TAK) skall hjälpa till att på ett bättre sätt kommunicera med alla barnen, inte bara med hörselbarnen. Kombinationen med sång, musik och rollspel skall utvecklas mer till förmån för barnens inlärning i värdegrundsarbetet. Temaarbetet med fler teman kommer att startas upp. Föräldrasamverkan för att lyssna in hur det är när barnet inte är i förskolan kan användas mer. Organisationen i huset är viktig för att ta tillvara pedagogernas färdigheter inom olika områden samt att barnen ska få möjlighet till utveckling inom sitt område. Omorganiseringen till en avdelning, Diamanten, av avdelningarna Krabban och Snäckan är en del i detta arbete. Utifrån det ska fler grupper organiseras inom barngruppen. 7
5.2. Utveckling och lärande Förskolans mål. - Under läsåret ska förskolan arbeta med ett känslotema där barnen får beskriva när de känner sig arga, ledsna och glada. Efter läsåret ska barnen därigenom ha utvecklat sitt talspråk, sin förmåga att kommunicera och att uttrycka tankar. - Barnens språk och kommunikativa förmåga till konfliktlösning ska efter läsåret ha utvecklats och detta dessutom med hjälp av TAK (tecken som stöd). - Efter läsåret ska varje barn ha nått framsteg i matte genom att barnen räknas i samlingar, har sånger och ramsor med räkning vid samlingar samt pratar matte vid matsituationer. Insatser för att nå målet: - Personalen har utbildats/fortbildats i TAK - Tecken som stöd (TAK) används vid alla situationer som ett komplement till det talade språket. - Personalen använder ett rikt och varierat språk - Böcker läses dagligen och innehållet diskuteras - För att utveckla motoriken beger man sig ut på utflykter i närområdet - Det lustfyllda lärandet prioriteras genom att skapa intresse och att barnen har kul. - Arbetar medvetet med att se alla barn - Dokumentera och använda mycket bilder - Samlingar för de äldsta barnen där det arbetas med språk, matematik, rörelse, sång, tecken m.m. - Munmotoriska övningar flera gånger i veckan. - Sångsamling varje dag och sångerna sjungs med hjälp av tecken. - Förskolan arbetar hela tiden med att utveckla en bank av rim-/sångkort. - Förskolan tillverkar sagopåsar i syfte att snabbt ha material för sagor gripbart. - Inlärningssituationer hittas också i dukning/avdukning samt på- och avklädning. Resultat: - Barnen leker många rollekar - Lässtunderna har blivit mer varierande. - Utflykterna har blivit fler. - Alla barnen, oavsett ålder, har lärt sig tecken i olika mängd. - Vi har lyckats använda ett rikt och varierat språk varpå barnen uppvisar en fortsatt stor språklig utveckling under året. Analys lärdomar: - Dokumentationen är viktig för att dels lättare sprida vår verksamhet till föräldrarna, dels för att den påverkar inlärning positivt då den både blir lustfylld och man har möjlighet att göra återkoppling i en språklig miljö. - Sångsamlingar och tecken som stöd är utmärkta metoder för att skapa inlärningssituationer i en lustfylld miljö. - Det talade språket, berättande och läsning, visar på gott resultat för inlärning. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi utvecklar vår förmåga och våra metoder att dokumentera för att ytterligare sprida innehållet i vår verksamhet till föräldrar och omgivning. Detsamma gäller läsning och berättande. Båda dessa åtgärder stöds genom en central satsning på en berättarkurs och datautbildning av personalen (PIM). Träna tecken på avdelnings- och husmöten för att 8
vidareutbilda personalen. Utflykterna är en bra motor i verksamheten därför att det är något som händer och som man kan relatera till. De ska var minst i samma omfattning, helst fler under kommande år. 5.3. Barns inflytande Förskolans mål. - Att även fortsättningsvis under läsåret skapa en varm och trygg miljö där barnen får möjlighet att stärka sin självkänsla. - Ta tillvara varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för sig självt och för samvaron i barngruppen, så att det märkbart syns vid slutet av läsåret genom stämningen i barngruppen och att initiativet till att ta ansvar, framför allt bland de äldre barnen har utvecklats. - Stärka och uppmuntra de försiktiga barnen att också våga ta plats och tycka till, så att även detta märkbart kan noteras vid läsårets slut. - Under hela läsåret ska de barn som är vakna efter lunch välja bland ett flertal lugna aktiviteter. - Barnen ska få möjlighet att under hela läsåret välja utflyktsmål, lekar/rollekar eller vilka böcker som ska läsas. Insatser för att nå målet: - De äldre barnen får på eget initiativ, när tillfälle ges, gå och leka med barnen på de övriga avdelningarna i huset. De ansvarar då för att fråga oss i personalen om det går bra samt kolla av med personalen där om det är okej att de kommer. - Vid fruktstunderna får alla barn välja vilken frukt de vill ha. - Vi jobbar mycket med att lära barnen att lyssna på varandra och vänta på sin tur. - Vi tar tillvara på barnens vilja att hjälpa till, tycka till och ta ansvar vid olika situationer, t.ex. på- och avdukning, sångsamlingar och leksituationer. - Barnen får också ta med sig egna böcker hemifrån som vi sedan läser på förskolan. - Vi utvecklar vår förmåga att dokumentera verksamheten med bl.a. de digitala fotoramar som varje avdelning har uppsatta. - I arbetet med inflytande är det också viktigt att barnen lär sig förstå varför de inte har inflytande vissa gånger. Resultat: - Självkänslan och självständigheten har utvecklats hos samtliga barn. - Barnen har upplevt det som mycket positivt att få möjlighet att styra innehållet i bl.a. sångsamlingarna. - Stämningen i barngruppen påverkas positivt av att barnen får ta mer ansvar för sig själva, övriga och sina handlingar. Analys lärdomar: - Teman, som till exempel barnboksveckan, måste utsträckas längre i tid för att få bättre genomslag - All dokumentation samt de digitala fotoramarna, för att stötta vid bl.a. påklädning, är till stor hjälp och ska användas även fortsättningsvis. De fungerar även utmärkt vid utvärdering med barnen. 9
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Den verksamhet som redovisats under insatser är ett pågående och långsiktigt arbete där vi fortsätter på samma linje. Med de nya hjälpmedel som köpts in på IT-området kommer dokumentation kring verksamhet och därigenom utvärdering med barnen kunna ske på ett mer beskrivande och pedagogiskt sätt. 5.4. Förskola och hem Förskolans mål. - Att föräldrarna under läsåret ska känna sig sedda / hörda / delaktiga. - Minst ett föräldramöte per termin ska hållas. - Ett föräldraråd/termin för hela området ska hållas. Insatser för att nå målet: - Att vara lyhörda. - Ser och hör familjen som helhet. - Är flexibla gällande samtal etc. - Gör hembesök om det så påkallas. - Tillgodoser föräldrarnas behov i största möjliga mån - Är tydliga med våra mål och hur vi jobbar. - Genomföra minst ett föräldramöte och minst två föräldrafika varje termin. - Föräldrarådet sammankallas en gång per termin. Resultat: - En god och öppen kommunikation. - Föräldrarna har får allt mer insikt i vårt pedagogiska arbete. - Vi får mer förståelse och insikt i föräldrarnas önskemål och funderingar kring vår verksamhet. - Inga hembesök har genomförts. Utdrag ur svar från föräldraenkät vt-2010 Svarsfrekvensen på enkäten var i snitt 37% på Lillgårdens avdelningar, 16 barn. 90% av svaren tycker att de får ett bra bemötande ofta och alltid. Samtliga känner sig trygga när de har sitt barn på förskolan. Ca 60% tycker att de får bra information om vad som hänt under dagen. 25% tycker att de har inflytande över verksamhetens innehåll. 50% tycker att de får information om verksamheten på förskolan. 90% känner sig delaktiga vid utvecklingssamtalen. 50% tycker att förskolans lokaler är utformade så att de stimulerar barnets utveckling. 80% tycker att barnet får göra tillräckligt med stimulerande aktiviteter för sin ålder. 80% tycker att barnet får vistas tillräckligt mycket ute. 100% tycker att måltiderna serveras vid bra tidpunkter. 85% upplever att förskolan serverar mycket få produkter innehållande socker. På en 10-gradig skala har föräldrarna angett ca. värde 8 på hur nöjda de är med barnets förskola. Kommentar och åtgärder återfinns under punkten rektors ansvar. Analys lärdomar: - Film och foto är ett utmärkt hjälpmedel för att visa föräldrar vår verksamhet och ska behållas samt utvecklas - När föräldrarna är trygga med oss återspeglar det sig hos barnen. 10
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: - Med en rak och öppen kommunikation där föräldrar känner sig trygga, kommer en större delaktighet och därmed större möjlighet till inflytande. Det som står under insatser för att nå målet ska vara kvar och vi jobbar vidare med mycket information till föräldrarna. För att utveckla detta område kommer områdets satsning på IT att var ett utmärkt hjälpmedel. 5.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolans mål. Att under året ha upprättat ett fungerande samarbete med Lillsjöskolan avseende: - Att barnen kan mötas inom förskolans arena och umgås på ett respektfullt sätt. - Att förskolan kan samutnyttja delar av skolans lokaler. - Att eftermiddagarnas fritidsverksamhet blir en naturlig fortsättning på den som genomförs i skolan. Insatser för att nå målet: Samarbete har påbörjats med skolan och elever ur åk 3 kommer in och läser för barnen en till två gånger i veckan. Skolans barn kommer även in och deltar i de små barnens lekar någon gång per dag. Förskolan har använt gymnastiksalen i skolan en gång i veckan under ca en timmes tid. Verksamheten har då skett i både avdelning och riktad åldersgrupp. Lillgården har haft en avdelning öppen till 18.30 och i snitt har två skolbarn använt sig av fritids varje eftermiddag. Förskolan hjälper även till med logistik avseende beställning och mottagning av mat till skolans fritidsverksamhet. Resultat: Samarbetet har fallit väl ut och barnen från skolan har upplevt det hela som roligt och utvecklande. De växer i sin roll som en äldre medmänniska. Samarbetet med skolan har under året utvecklats till en väl fungerande verksamhet med både fritids och ett aktivare samutnyttjande av lokaler. Båda parter är mycket nöjda. Analys lärdomar: Att fortsätta jobba med tidiga möten mellan barnen har visat sig vara fruktsamt. Det stärker självförtroendet hos de äldre barnen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Tidiga möten för att finna riktlinjer för verksamheten kommer att hållas. Målet är att få fler tillfällen där barnen kan mötas samt att förskolan fortsätter med att använda gymnastiksalen och att personalen ser sig om efter fler platser där de kan vara, t.ex. slöjdsalen med 5-åringarna. 6. Hälsa och livsstil Förskolans mål. - Att utveckla motoriken hos barnen - Att ständigt se över förskolans gård och utveckla densamma 11
- Tillgodose föräldrars önskemål om olika specialkoster och innemiljö - Att se måltiden som ett pedagogiskt tillfälle Insatser för att nå målet: - För att utveckla motoriken beger man sig ut på utflykter i närområdet samt genomför mini-röris/motsvarande i Lillsjöskolans gymnastiksal, dessutom observerar pedagogerna barnens utveckling och hjälper till med rörelser som utvecklar barnen. - Med enkla medel anpassa förskolans gård till barnens förändring i ålder - Plan för allergi återfinns i elevhälsoplanen - Vid matbordet både räknas det och tränas ord /benämningar av mat och uttryck Resultat: - Ett flertal av barnen har deltagit i skridskoåkning ungefär tio gånger under den gångna vintern - Skolans gymnastiksal har använts och uppskattats mycket av barnen. - Ett skidspår har upprättats på baksidan av huset. Vinterns ihållande kyla medförde dock en mindre användning av detta. - Måltider blir lugna och barnen lär sig samtala vid matbordet. De känner även lärandet som lustfyllt när det påvisas konkreta exempel i matsituationen. Analys Lärdomar: - TAK och modersmålsträning är utmärkta verktyg för att lösa matsituationen på ett pedagogiskt sätt. - Måltider blir lugna och barnen lär sig samtala vid matbordet. De känner även lärandet som lustfyllt när det påvisas konkreta exempel i matsituationen. - Rörelse har blivit ett uppsakattat inslag och bejakas i hög grad av barnen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: - Barnen är ett år äldre och fler kan delta i skridsko- och skidåkning vilket kommer att bli ett återkommande inslag under vinterhalvåret - Fler utflykter ska genomföras och det blir också lättare i takt med att barnen blir äldre. - Matsituationen ska utvecklas och det med tanke på barnens stigande ålder 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Denna återfinns i punkterna i avsnitt 5, främst inom området Normer och Värden. Likabehandlingsplanen kommer i ny utgåva varje år. I elevhälsoteamet har planen fått ytterligare ny karaktär och utvecklats. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Området har under året haft 1,25 tjänster med specialpedagogisk kompetens. Den ena specialpedagogen har haft fyra förskolor, dagbarnvårdare samt öppen förskola. Dessutom ges stöd om 40 timmar per år vardera, till två kooperativ. Den andra har haft Lillgårdens förskola. På Lillgårdens förskola har vi dessutom extra stöd med tanke på att den ingår i hörselspåret. 12
Strävan är att skriva en handlingsplan för alla ärenden, stort som smått, som genererar någon form av insats. Handlingsplanen föredras för rektor och följs upp månadsvis. En av förskolorna disponerar en heltidstjänst för att stödja ett barn i behov av särskilt stöd. Övrigt stöd, ca 4 barn, har från och till bestått i extra personal i form av en resurs under kortare tid, upp till två veckor. 9. Redovisning av verksamheten Öppen förskola - Se kvalitetsredovisning för den Öppna förskolan 10. Rektors ansvar Rektor följer upp verksamheten ca två gånger i veckan och deltar i pedagogiska diskussioner. Återkommande möten är husmöten varannan vecka. Dessutom jobbar rektor i elevhälsoteamet där det diskuteras och föredras olika åtgärder, både ur allmänt pedagogiskt perspektiv och ur perspektivet där särskilda barns behov diskuteras. Särskilda insatser och åtgärder kommer under kommande läsår göras för att implementera Skola 2011 i Odensala förskolor. Utifrån enkätsvaren skall vi jobba för att svarsfrekvensen blir bättre vid nästa enkät. Förskolan Lillgården ska bli bättre på information till föräldrarna och deras möjlighet till inflytande på verksamheten. Lokaler kan hela tiden ses över och förbättras genom egna åtgärder. Verksamheten måste anpassas ännu mer till barnens ålder och intressen. Viktigt är också att enkäten visar på att samtliga känner sig trygga över att ha sitt barn på förskolan Lillgården. Östersund den 27/8 2010 Rektors underskrift 13