Arbetsmaterial från arbetsplatsbesök på handelsträdgård



Relevanta dokument
Arbetsplatsbesök vid östra. blomstergården. Rapport. Maja Majasson

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Checklista Belastningsergonomi

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Bra chefer gör företag attraktiva

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Resultat av enkätundersökning

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

Rapport från klientbesök

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Övergripande jämförelse

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Kompisträning. Dubbelt så kul, dubbelt så bra. Här är 9 kul parövningar där du och en kompis lyfter varandra och er träning till nya höjder.

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Företagshälsovården behövs för jobbet

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Granskningsrapport. Brukarrevision. Inglafiket Örgryte-Härlanda SDF 2014

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Risker och åtgärder Fall, ras, belastning m m. Foto: Igor Kecskés Maconkai

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

Ergonomi. (Ergon = arbete Nomia = Kunskap)

Hälsa och balans i arbetslivet

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

ETT VERKTYG FÖR ATT GÖRA PRAKTIKEN SÅ BRA SOM MÖJLIGT FÖR PRAKTIKANT, HANDLEDARE OCH VERKSAMHET. Guide för handledare

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Modeller för att bedöma risker för besvär i rörelseorganen vid arbetsställningar, manuell hantering och repetitivt arbete enligt kommentarerna till 4

Personal Strategerna. Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016


Högt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar

Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum:

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016

2. Inställningshöjder samt placering av bildskärm, tangentbord och datormus

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015.

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng. Kursplanen fastställd av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap

Tips på bra arbetsställningar

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Trainee för personer med funktionsnedsättning

GALAXEN - Allmänt byggarbetsplatsen Prevention och praktisk ergonomi för ventilationsmontörer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Bättre arbetsmiljö varje dag

Checklista - vanliga stressorer

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

Kommunikation med arbetsgivare/af

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015.

Personalenkät /2/2011

Exempel på extra frågor i samtalet med medarbetaren HPI Arbetsplatsprofil

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Ergonomisk lathund för barn och ungdomar med synskada

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Ergonomi i teori och praktik

Konsekvensbedömning?

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Har du svarat nej på den här frågan gå vidare till checklistan.

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

Riktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi

ARBETSMILJÖLAGEN. Lag och föreskrifter. Arbetsmiljöverket Lilliehorn konsult AB. Lilliehorn konsult AB

Belasta rätt vid personförfl yttning

Ergonomi bedömningsexempel

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2017

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

MANUELL HANTERING. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om manuell hantering samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Nova Futura - Bosse Angelöw

Canadian Occupational Performance Measure COPM

Transkript:

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi Arbetsmaterial från arbetsplatsbesök på handelsträdgård Maja Majasson Arbetsterapi, aktivitet och delaktighet, delkurs 1 Arbetsplatsbesök Vt 2011, AT x/xx Handledare: NN 1

Innehåll Sammanfattning av intervju enligt WEIS-S... 3 Sammanställning av WEIS-S... 4 Summering av WEIS-S... 5 Observation samt utförandeanalys... 5 Uppgiftsanalys... 7 Aktivitetsanalys... 7 Kliniskt resonemang... 8 Åtgärdsförslag... 9 Referenser... 11 Lagar och förordningar från arbetsmiljöverket... 11 Exempel leverantörer av produkter:... 11 2

Sammanfattning av intervju enligt WEIS-S Jag har använt mig av instrumentet WEIS-S, version 2 (Moore-Corner, Kielhofner & Olsson, 2000), som innefattar en semistrukturerad intervju med klienten. Frågorna som ställdes till intervjupersonen följde intervjuguiden i WEIS-S, men ett urval av frågorna gjordes med hänsyn till att intervjupersonen är egen företagare utan anställda. Följande data samlades in under intervjun: Intervjupersonen är egenföretagare och driver en handelsträdgård, belägen på den egna gården. Arbetsplatsen består av två växthus, ett för uppdrivning och ett för försäljning. Det finns ett stort lager med krukor, blomjord och annat som inte ligger i direkt anslutning till växthusen. Det finns även en mindre trädgård där aktuella plant/blommor placeras för försäljning. Trädgårdens rabatter måste skötas om för att vara inbjudande för kunderna. Några personalutrymmen finns inte, istället används bostadshuset. Arbetsuppgifterna varierar beroende på säsong, men när intervjun genomförs är handlar det främst om att plantera, vattna och sköta om växterna, för att senare under våren och sommaren övergå mer till kundkontakt/försäljning samt plantering av rabatter på kyrkor, torg och dylikt. Hon upplever att hon inte har tillräckligt med tid för sina arbetsuppgifter, och att detta resulterar i att hon får arbeta mycket övertid, alternativt att produkterna inte går att sälja. Intervjupersonen uppger att hon arbetar ett års heltid under en period på tre månader, och att det under högsäsong handlar om ca 14-16 timmars arbete/dag. Under denna tid så är det mängden kunder som styr över möjligheterna att ta rast, eftersom handelsträdgården måste hållas öppen större delen av dagen för att gå runt, rent ekonomiskt. Vissa dagar hinner intervjupersonen knappt med att äta lunch, och toalettbesök är ett problem då närmsta toalett ligger i bostadshuset, ca 300 m från växthuset. Under högsäsong blir uppgifter utanför arbetet samt fritidsaktiviteter i princip obefintliga. Intervjupersonen trivs bäst med försäljning och odling, eftersom de är utmanande arbetsuppgifter som varierar. Minst trivs hon med vattning, då det är ett monotont, tidskrävande och fysiskt tungt arbete (främst axel, rygg och bröst). Trots det känner intervjupersonen att hon klarar av samtliga delar som ingår i hennes arbete. Monotona arbetsuppgifter förekommer hela tiden i arbetet, något som främst styrs av säsongen (det ligger i odlingens natur att alla blommor behöver samma typ av skötsel samtidigt), men också av att arbetet måste kunna utföras på ett tidseffektivt sätt. Intervjupersonen har önskemål om att kunna arbeta mer omväxlande, men anser att detta är omöjligt. Intervjupersonen påverkas fysiskt negativt av temperaturen i växthuset, tunga lyft av exempelvis jordsäckar och för låg arbetshöjd på bänkar i växthus. Hon har också viss smärta i sina fingerleder, något som förvärras vid småplock med växterna vid sådd och skötsel. I arbetet används främst händerna, men också griptång, vattenslang med långt munstycke, sax, sekatör och kniv. Eftersom intervjupersonen är egenföretagare utan anställda arbetar hon alltid ensam, något som hon trivs väldigt bra med. Hon får socialt utbyte med kunderna under den tiden på säsongen. I mötet med dessa förväntas hon vara glad, positiv, trevlig och kunnig. Skulle hon 3

inte leva upp till dessa krav minskar försäljningen. I de allra flesta fall ser hon mötet med kunderna som något av det roligaste med arbetet. Intervjupersonen valde sitt nuvarande arbete på grund av intresse, och hon uttrycker att hon är mycket stolt över att hålla så pass god kvalitet på sina blommor som hon gör. Hon ser också sitt arbete som viktigt. Minst stolt är hon över att tiden inte räcker till att hålla kundträdgården så snygg som hon skulle önska. Hennes familj tycker att hon är lite galen som ägnar så mycket tid och pengar åt något som, ekonomiskt sätt, genererar oproportionerligt lite pengar, men de är också mycket stöttande. Sammanställning av WEIS-S Variabel Skattning Kommentarer 1. Tidskrav 1 Under högsäsong mycket övertid, hinner inte med allt. 2. Arbetsuppgiftens krav 2 Fysiskt slitsamt pga. tunga lyft, får ont i fingrar vid småplock samt allergi. 3. Arbetets stimulans 3 Ser arbetet som utmaning, dock inte vattning. 4. Arbetstider 2 Arbetar långa dagar under högsäsong 5. Samarbete med arbetskamrater IA 6. Medlemskap i arbetsgrupp IA 7. Samspel med överordnade IA 8. Förväntningar i utförande av arbete 4 Vill leverera bra produkt och service 9. Arbetsrollens utformning 2 Styrs av kunder och säsong 10. Interaktion med andra 4 Älskar mötet med kunder! 11. Förmåner IA 12. Sensoriska egenskaper 2 Värme i växthus 13. Arbetsplatsens fysiska utformning. 1 dålig arbetshöjd på bänkar, långt mellan lager och växthus 14. Stämningen på arbetsplatsen IA 15. Egenskap hos arbetsredskapen 4 16. Fysiska bekvämligheter 1 Ingen toalett i anknytning till arbetsplats 17. Arbetets betydelse 4 Är intresserad, stolt och nöjd med sitt arbete 4

Summering av WEIS-S Miljöfaktorer som stödjer personens utförande av arbetsuppgifter: Arbetet upplevs som stimulerande, intervjupersonen trivs med de förväntningar som finns gällande hennes arbete. Hon är angelägen om och tycker att det är roligt att leverera en bra produkt samt en god service till kunderna. Hon är nöjd med sina arbetsredskap, älskar sitt arbete och trivs i den sociala interaktionen med andra. Miljöfaktorer som hindrar personens utförande av arbetsuppgifter: Tidskraven som ställs är höga, och intervjupersonen hinner inte med allt som ska skötas (alternativt får arbeta väldigt mycket övertid). Arbetsuppgifterna är ibland monotona och ställer höga fysiska krav (ex tunga lyft). Arbetet styrs till stor del av säsong och kunder. Värmen i växthuset samt låg arbetshöjd påverkar negativt. Det finns ej tillgång till toalett vid arbetsplatsen, ett problem när rast inte är en möjlighet. Långt mellan lager och arbetsplats. Rekommenderade anpassningar och förändringar: Någon typ av lyftanordning för jordsäckar, flytta lagret närmre arbetsplats, höja bänkarna i växthuset, bygga toalett/dass i anslutning till arbetsplats, introducera alternativa grepp. Observation samt utförandeanalys Efter intervjun gjordes en observation samt Fishers (2009) icke standardiserade bedömning enligt AMPS-metodik. Klienten observerades då hon nöp av blommor från pelargoner samt vattnade och skötte blommor. Nedan beskrivs de upptäckter som gjordes vid utförandeanlysen: * Problem, men mindre allvarligt ** Allvarligt problem ADL motoriska färdigheter: Rätar upp: inget problem Placerar sig: inga problem **Når: har svårt att nå aplar i taket samt plantor placerade på längst in vid väggen. **Böjer: böjer sig ner över arbetsbänken. *Greppar: greppar stjälkar på blommor, uttrycker smärta. Klumpigt grepp kring vattenslangsmunstycke. Manipulerar: inget problem Koordinerar: inget problem Flyttar: inget problem **Lyfter: lyfter amplar/krukor från hög/låg höjd. Går: inget problem 5

*Transporterar: högt vridmoment vid förflyttning av amplar. Kalibrerar: inget problem Har flyt: inget problem Orkar: inget problem Håller tempo: inget problem ADL processfärdigheter: Håller tempo: inget problem Fokuserar: inget problem Arbetar målinriktat: inget problem *Väljer: väljer inte rätt munstycke till vattenslang. Använder: inget problem Hanterar: inget problem Frågar: inget problem Inleder: inget problem Fortsätter: inget problem *Gör i logisk ordning: Växlar uppgifter ofta *Avslutar: gör inte allt färdigt på en gång Söker/ Lokaliserar: inget problem Samlar ihop: inget problem Organiserar: inget problem Återställer: inget problem Navigerar: inget problem Lägger märke till/agerar: inget problem *Anpassar miljö: anpassar inte vattenslangsmunstycke. Anpassar beteende: inget problem Drar nytta av: inget problem Kluster 1: Når, böjer, lyfter, transporterar. Klienten når inte blommorna på ett effektivt sätt, vilket medför att hon måste böja sig, vilket är ansträngande. Oförmågan att nå resulterar också i att lyft och transport av krukor och amplar sker med moderat ansträngning. 6

Kluster 2: Greppar, anpassar miljö, väljer Klienten är måttligt ineffektiv när hon anpassar miljön, då hon väljer ett långt munstycke till vattenslangen. Detta leder till att greppet blir måttligt ansträngt. Kluster 3: Gör i logisk ordning, Avslutar Klienten följer inte till fullo en logisk ordning, utan flackar mellan olika arbetsuppgifter på olika blommor i växthuset, vilket leder till att arbetet får en minimal tids- och rumseffektivitet samt att arbetet ibland förblir oavslutat. Kluster 4: Greppar Klienten upplever moderat smärta i fingrarna då hon knoppar av blommorna. Uppgiftsanalys Nedan övervägs vilka anledningar som kan finnas till de problem som klienten hade i aktivitetsutförandet. Uppgiftsanalysen utgår ifrån OTIPM:s Define/Clarify or Interpret the Cause (Fisher, 2009) och behandlar personliga faktorer och/eller funktioner, fysisk miljö, social miljö samt andra eventuella bidragande faktorer. Personliga/situationsbundna faktorer: Klienten är troligen inte helt bekväm med att bli observerad, vilket leder till att hon till viss del utför delmomenten i en ibland ologisk ordning, blir flackande och lämnar några blommor oavslutade. Klienten har odiagnostiserad smärta i sina fingerleder som förvärras vid exempelvis avknoppning av blommor. Bedöms bero på att små grepp används, ex penngrepp och pincettgrepp. Fysisk miljö: Bänkarna som blommorna är placerade vid är inte i en optimal arbetshöjd. Detta gör att klienten tvingas stå böjd under större delen av arbetet, vilket ger upphov till belastning i rygg, nacke och axlar (något som klienten enligt egen utsago har problem med i form av smärta och inflammation). Bänkarna är dessutom väldigt djupa, vilket ger ett stort vridmoment i ländrygg vid lyft och transport av krukor. Amplarna är placerade på ett sådant sätt att de är svåra för klienten att nå. Också här blir det yttre vridmomentet stort, främst i axlarna eftersom lyft måste ske ovanför huvudhöjd. Övriga bidragande faktorer: Tidsaspekten bedöms vara orsaken till att klienten inte byter till ett kortare munstycke, trots att arbetet ska utföras nära kroppen. Resultatet blir insparad tid, men till ett pris av en obekväm och icke ergonomisk arbetsställning. Aktivitetsanalys Nedan analyseras den valda aktiviteten. Detta görs med hjälp av Creeks (1990) Activity analysis guidelines. Syftet är att klargöra vilka krav som aktiviteten ställer på utövaren när det rör sensorik, motorik, kognition, affektion samt social förmåga. Analysen fokuserar på utmärkande/särskilda krav som aktiviteten ställer på utövaren. 7

Fysiska krav: varseblivning (att se vad som behöver göras med blommor och plantor), rörelseomfång (för att nå in/ned/upp till blommorna), finmotorik (ansning av blommor, plantering osv), Repetition av rörelser (mängder av plant kräver samma skötsel) styrka (i och med tunga lyft) samt fysisk uthållighet. Kognitiva krav: Uppmärksamhet (att se vad som behöver göras med blommor och plantor), Koncentration (vid hantering av sköra plantor etc.), Kunskapsnivå och omdöme (för att försäkra sig om att varje växttyp får rätt behandling), kunna planera (veta vilka knoppar som ska bort och inte för att blommorna ska vara så fina som möjligt till kundsäsong). Aktiviteten består även i många olika delmoment. Känslomässiga krav: Stresstolerans (mycket arbete under kort tid). Samspelsfärdighetskrav: inga särskilda krav. Kliniskt resonemang Klienten planerar att investera i företaget med ambitionen att förbättra den egna arbetssituationen, eftersom hon känner att hon vill kunna arbeta med handelsträdgården resten av sitt yrkesverksamma liv. Därför vill hon ha tips och idéer på vad hon skulle kunna förbättra och förändra på arbetsplatsen samt i arbetes utförande för att hon ska kunna undvika eventuella förslitningsskador eller andra följder. Som grund för vilka problem som kan tänkas uppstå har jag det data som presenterats tidigare i arbetsmaterialet. För att skapa en god arbetssituation funderar jag över hur jag kan påverka och förändra aktiviteterna i arbetet. Här väljer jag att knyta an till P-E-O -Person, environment, occupation, en modell framtagen av Law, Polatajko, Baptiste & Townsend (1997). När det gäller personen har jag inte funnit någon data som talar för att det finns något hos klienten som kan förbättras eller förändras. Personen har problem med sina händer, vilket kan lösas genom att modifiera den fysiska miljön (hjälpmedel och verktyg). Vid observationen hade klienten vissa problem med att göra delmoment i en logisk ordning samt med att avsluta påbörjat arbete, men detta bedöms vara en produkt av nervositet i samband med att vara observerad och är normalt sett inget problem, enligt klientens utsago. Därför kommer detta inte att behandlas mer. Aktiviteten och arbetet i sig är ganska svårt att anpassa, eftersom många av de problem som uppstår beror på att arbetets natur. Säsongen och tillflödet av kunder styr och gör att arbetsfördelningen samt typ av arbete varierar kraftigt under året. Klienten har inget intresse i att arbeta med växterna på något annat sätt, eftersom plantering och skötsel måste ske vid en optimal tidpunkt för att ge en produkt av så god kvalitet som möjligt. Odling kräver också hög temperatur i växthuset. Möjligen skulle arbetsbördan kunna lindras under den mest slitsamma tiden med hjälp av extra arbetsplats, men i samtal med klienten avfärdas förslaget. Detta eftersom ytterligare börda av att vara arbetsgivare tillkommer, samt att klienten trivs väldigt bra med att arbeta ensam. Att minska arbetsbördan skulle leda till minskade ekonomisk vinning. 8

Det är alltså främst inom den fysiska miljön som åtgärderna kommer att fokuseras, för att minska tungt kroppsligt arbete. Sjukfrånvaron (Kindenberg, 2000) stiger och stress/utbrändhet är en vanlig diagnos bland de långtidssjukskrivna. Har vi det stressigt på jobbet (Thornblad, 2007) hinner vi inte återhämta oss och riskerar att bli sjuka. Stress ökar också risken för arbetsolyckor. Åtgärder (Kindenberg, 2000) bör vidtas för att eliminera negativ stress i arbetet för att skapa ett uthålligt arbetsliv. Följande bör åtgärdas: tillgång till toalett på arbetsplatsen, (när kundtillströmningen inte tillåter toalettpauser) arbetshöjd på bänkar i växthus (för att slippa stå böjd), alternativa större grepp, (minskar vridmoment i fingrarnas leder) kortare avstånd mellan lager och växthus, (mindre spring, mer tidseffektivt) tunga lyft av jordsäckar, lyft av amplar samt bevattning (monoton, tidskrävande) och munstycke till vattenslang (som medger ergonomisk arbetsställning men ändå är tidseffektivt). Åtgärdsförslag Åtgärdsförslagen presenteras i prioriterad ordning. Lagar hänvisas till som allmänna riktlinjer, eftersom arbetstagare och arbetsgivare i detta fall är samma person. Tidsåtgången bör minskas för att undvika negativ stress. Toalett: Jag rekommenderar att bygga någon form av toalett i anslutning till handelsträdgården. Enligt AFS 2009:02, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, 5:2, ska toalettutrymme samt dess placering, storlek och inredning vara anpassat till arbetets natur och varaktighet. Dessutom skulle det vara en bekvämlighet för kunderna. Arbetshöjd på bänkar: Enligt AFS 1998:01, Belastningsergonomi, 2, ska arbetsgivaren utforma arbete och arbetsplats på ett sådant sätt att arbetstagaren kan använda ergonomiskt fördelaktiga arbetsställningar och arbetsrörelser, till så stor grad som är praktiskt genomförbart. Växthusets utformning omöjliggör konstant höjning av blomsterbänkar. Därför föreslår jag någon typ av höj/sänkanordning alternativt ett mobilt arbetsbord. Klienten råds till att konsultera hantverkare för att hitta en i praktiken genomförbar lösning som tål belastning av vattnad plant samt den värme och luftfuktighet som råder i växthuset. Rekommenderad arbetshöjd är 90 cm. Arbete som belastar fingerlederna: Jag rekommenderar att klienten införskaffar sig lämpliga hjälpmedel för att underlätta i finmotoriska arbeten. Hjälpmedel och verktyg bör sträva efter att ge möjlighet till större grepp, som bättre fördelar kraften och därmed ger mindre slitage på fingrarnas leder. Hänvisar till varsamkatalogen, www.varsam.se. Bör kunna ske omgående. Bevattning: Bevattningen är tidskrävande, monoton och upplevs som den minst stimulerande uppgiften i arbetet. Ett droppbevattningssystem (Swithinbank, 2007) sköter bevattningen av växthus med hjälp av droppmunstycken och mikrosprinkler. Bevattningen kan anpassas till varje växts behov genom att man väljer ett munstycke som avger lämplig mängd vatten. Det finns en rad kopplingar och tillbehör som gör systemet flexibelt och enkelt att förändra. Blindpluggar täpper igen hål i slangen när man inte längre vill ha en avstickare just där. 9

Flödeskontroller är små kranar som gör att man kan stänga av och sätta på vattnet i en viss slinga när man önskar. Något som till exempel kan vara praktiskt om man odlat klart i delar av sitt växthus. Droppbevattningssystem finns exempelvis på http://www.bevabevattningsteknik.se. Munstycke till vattenslang: Det blir för tidskrävande att byta mellan långt och kort munstycke på vattenslangen, vilket resulterar i en obekväm, oergonomisk arbetsställning. Jag rekommenderar att klienten byter till ett teleskopmynstycke för att minimera tidsåtgången. Finns bland annat att beställa på www.weibulls.com. Lyft av amplar: Amplarna hänger högt, viket medför mycket arbete med händerna ovanför huvudet. Detta är ansträngande (Thornblad, 2007) för armar, nacke, axlar, rygg och hjärta. Eftersom det inte handlar om särskilt många amplar (ca 100 st) föreslår jag en enklare lösning, antingen någon form av trapp-pall eller en krok med lång arm för att nå bättre. Bör kunna köpas in omgående. Kortare avstånd mellan lager och växthus: jag föreslåratt klienten investerar i att bygga ett nytt lager närmre växthuset för att minimera transportsträckor. Detta ger minskat tungt fysiskt arbete men framför allt en större tidseffektivitet och därmed mindre stress. Tunga lyft av jordsäckar: Enligt AFS 1998:01 3 Arbetsgivaren skall se till att arbete som kräver kraftutövning så långt det är praktiskt möjligt ordnas och utformas så att arbetstagaren kan arbeta med material utan att utsättas för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar. Lyfthjälpmedel (Thornblad, 2007) bör användas om bördan är tyngre än 15-20 kg. Därför föreslår jag någon typ av lyft vid hantering av tunga jordsäckar, exempelvis mobil lättlyftare från Runelandhs med en kapacitet på 100 kg och en lyfthöjd på 1700 mm (se mer på http://www.runelandhs.se ). 10

Referenser Creek. J. (Ed.) (1990). Occupational Therapy and Mental Health: Principles, Skills and Practice. (Fig. 6.4 Activity analysis guidelines) Edinburgh: Churchill Livingstone. Fisher, A. G. (2009). Occupational therapy intervention process model. A model for planning and implementing top-down, client-centered, and occupation-based interventions. Fort Collins, Colorado, USA: Three Star Press. Kindenberg, U. (2000). Den lönsamma balansen: om alternativ till arbetets förtärande stress Stockholm : Arbetslivsinstitutet. Law, M., Polatajko, H., Baptiste, S., & Townsend, E. (1997). Core concepts of occupational therapy. In Canadian Association of Occupational Therapists (Ed.), Enabling occupation: An occupational therapy perspective. Ottawa: CAOT Publications ACE. Moore-Corner, R. A., Kielhofner, G., & Olsson, L. (2000). WEIS-S The work environment impact scale. (E. Eklund, L. Haglund övers.). Linköpings universitet, Arbetsterapiprogrammet, Hälsouniversitetet i Norrköping. www.hu.liv.se (Originalarbetet publicerat 1998). Swithinbank, A. (2007) Odla i växthus. Stockholm: ICA bokförlag. Thornblad, H. (2007). Fokus på arbetsmiljö och säkerhet. Solna: Prevent Arbetsmiljö i sammarbete med Svenskt näringsliv, LO och PTK. Lagar och förordningar från arbetsmiljöverket AFS 2009:02 Arbetsplatsens utformning AFS 1998:01 Belastningsergonomi Exempel leverantörer av produkter: http://www.bevabevattningsteknik.se (hämtad 2011-04-27) http://www.runelandhs.se (Hämtad 2011-04-26) http://www.varsam.se (Hämtad 2011-04-27) http://www.weibulls.com (Hämtad 2011-04-27) 11