KVALITETSPLAN FÖR NÄSSJÖ LÄRCENTER

KVALITETSPLAN FÖR NÄSSJÖ LÄRCENTER VÄRDERING AV UTBILDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÄRDERING AV UTBILDNING... 2 Allmänt... 2 Definitioner... 2 Utbildningsvärdering... 2 Kurs- och programvärdering... 2 Arkivering... 3 De studerandes integritet... 3 Ansvar... 3 Processinriktad... 4 Syften... 4 VÄRDERINGSPROCESSEN... 4 Input... 4 Process... 4 Output... 4 MÅLOMRÅDEN FÖR VÄRDERING... 4 Övergripande målområden... 4 Terminsvärderingarnas målområden... 5 Kursvärderingarnas målområden... 5 KVALITETSPLANEN... 5 Dokumentation... 5 Hur utbildningens kunder, de studerande och arbetslivet, engageras... 5 De former som används: intervjuer, enkäter, utvärderingssamtal m.m... 5 Hur återkopplingen genomförs... 5 Hur vi säkerställer att den skolförlagda delen av utbildningen stämmer överens med arbetslivets krav... 6 Hur vi säkerställer nivån på utbildningen... 6 De studerandes uppfattning om utbildningen utvärderas både i dialogform och genom enkäter... 6 PLAN... 7 UTVÄRDERINGSMALLAR... 8 Terminsvärdering... 8 Kursvärdering... 9 UR KY-MYNDIGHETENS KVALITETSPOLICY... 10 Arbetslivets behov... 10 Arbetslivets medverkan och engagemang... 10 Anordnarens kvalitetssäkringsförmåga... 10 Anordnarens organisationsförmåga... 10 Anordnarens förmåga att motverka könsbundna val och social snedrekrytering.... 10 Utvecklingsområden... 10 1

VÄRDERING AV UTBILDNING Allmänt I en väl fungerande utbildningsmiljö pågår en ständig och förtroendefull dialog mellan lärare och de studerande. En utbildningsmiljö av god kvalitet karakteriseras också av en kontinuerlig granskning av det egna arbetet. Att studera och kritiskt värdera vad som görs är naturligt i all professionell verksamhet och själva grunden i ett vetenskapligt förhållningssätt. Nässjö lärcenter (NLC) skall därför ge de studerande som deltar i eller har avslutat en kurs, ett programavsnitt (eempelvis en årskurs) eller ett utbildningsprogram möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på utbildningen genom en utvärdering. Definitioner En utbildningsvärdering innefattar skolledningens, de studerandes och ansvariga lärares samlade bedömning av relationen mellan utbildningsmål, genomförande och resultat. En utbildningsvärdering kan hänföra sig till såväl hela utbildningsprogram som enskilda kurser. I utbildningsvärderingen ingår som ett viktigt inslag kurs- och programvärderingar, som innefattar de studerande värdering av den kurs eller det program som de genomgår eller har genomgått. Utbildningsvärdering En utbildningsvärdering utgör den samlade värderingen av ett program eller en kurs. Sådana värderingar skall göras fortlöpande som ett led i NLCs kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring. En samlad och kontinuerlig värdering med återkoppling för att höja utbildningens kvalitet fordrar engagemang hos både de studerande och lärare. Såväl utbildningens uppläggning och innehåll som de studerande s inlärning och lärarens insatser, liksom övriga faktorer, måste analyseras med sikte på graden av måluppfyllelse. Särskilt är det viktigt att inte låta värderingen stanna vid de enskilda kurserna utan i förekommande fall låta den omfatta hela program. Det är nämligen inte självklart, att tio var för sig väl strukturerade och väl fungerande kurser utgör den bästa organisationen av ett program; vissa kurser kan behöva omstruktureras, andra bytas ut och nya utvecklas. Således är det viktigt att varje utbildningsprogram så långt möjligt ger uttryck för en helhetssyn på programmets kompetensområde. Det krävs att utbildningen kännetecknas av en hög grad av process- och probleminriktning. Kurs- och programvärdering En kurs- eller programvärdering genomförs av de studerande eller av de studerande och lärare i samverkan. De studerande s bedömning av undervisningen ger värdefulla indikationer på hur utbildningen fungerar. Enbart de studerandes bedömning klargör dock sällan orsakerna till eventuella brister, och den ger inte heller några garantier för konstruktiva förbättringar. Kurs- och programvärderingar kan - användas som underlag för skolledningens beslut om tilldelning av resurser inom program och till kurser 2

- ge möjlighet för studenterna att analysera och bearbeta sitt eget sätt att lära, att träna sin förmåga till kritisk granskning och att beskriva sin egen aktivitet och egna avvägningar i relation till en aktuell kurs - vara ett slags självvärdering för lärarna i fråga om kursuppläggning och grad av måluppfyllelse liksom i fråga om bedömning av andra förutsättningar De studerande s bedömning inhämtas ofta vid slutet av en kurs eller ett program. För att bedömningen skall kunna påverka den egna situationen måste den i viss mån inhämtas även tidigare. Värdefull är också de studerande s bedömning en tid efter kursen eller programmet, när de har fått längre perspektiv på undervisningen, dess innehåll och betydelse. Utbildningens kvalitet gynnas av öppenhet, dokumentation och diskussion. Följande bildar utgångspunkt för NLCs utformning av kurs- och programvärderingar: - De studerandes medverkan är ett naturligt inslag i kurs- och programvärderingar. Varje (längre) kurs och varje program utvärderas. - Alla längre kurser och alla program värderas successivt av de studerande och lärare tillsammans och resultaten skall påverka kursens och programmets fortsatta uppläggning. Intresset fokuseras på utvecklingen av de studerandes kunskaper, färdigheter och attityder i relation till uppställda mål. - Värdering efter avslutad kurs eller avslutat program görs av lärare och studerande gemensamt samt av skolledningen tillsammans med lärare och studerande i respektive programråd. - Skolledningen rapporterar kontinuerligt till ledningsgruppen om genomförda kurs- och programvärderingar. - Förändringar och förbättringar som beslutas som en konsekvens av värderingarna protokollförs och återrapporteras till berörda lärare och studerande. Arkivering Resultat (sammanfattningar) från utbildningsvärderingar hålls tillgängliga för de studerande och lärarna. Utvärderingar är allmänna handlingar. Det innebär att de inte godtyckligt får förstöras eller förvanskas. Sammanställningar av utvärderingsarbetet arkiveras på skolan. De studerandes integritet Arbetet med kurs- och programvärderingar skall präglas av största möjliga öppenhet. Emellertid kan konflikter inträffa mellan lärare och de studerande, något som kan leda till att öppenheten inte kan eller bör vara fullständig. Om skolledningen har anledning att misstänka att någon sorts konflikt kan föreligga mellan lärare och de studerande, bör skolledningen ta det konkreta ansvaret för att värderingen genomförs och för att ingen studerande drabbas av den kritik som han framför. I sådana fall kan det vara relevant att i första hand låta en genom utbildningschefens försorg verkställd sammanställning utgöra underlag för fortsatt diskussion. Ansvar Ansvaret för att utvärdering kommer till stånd ligger ytterst hos skolledningen. Genomförandet är delegerat till lärarna och de studerande. Beslut om utformning av allt utvärderingsarbete fattas av ledningsgruppen liksom utformning och användning av kurs- och programvärderingar 3

Processinriktad Värderingen relateras till målen för verksamheten. Värderingsprocessen börjar när kursen/programmet startar. God dokumentation av värderingarna utgör grunden för kvalitetsutveckling och för planering av kommande verksamhet. Termen värdering används synonymt med kursvärdering och programvärdering. Syften Värderingen är ett verktyg - för bedömning av utbildningskvaliteten - som stöd för kvalitetsutveckling och ständiga förbättringar VÄRDERINGSPROCESSEN Värderingsprocessen kan delas upp i tre kategorier. Alla punkter och faktorer behöver givetvis inte ingå i varje form av värdering. Input Häri ingår information om kursen, marknadsföring, studeranderekrytering, förväntningar och krav, lokaler, förkunskaper och tidigare erfarenheter, målformulering, flöden, schema, tjänstefördelning, lärarrekrytering, resursallokering. Detta är i första hand en ledningsfråga. Process Häri ingår de studerandes egna arbetsinsatser och inlärningsmetoder, lärarnas insatser och metodik, kursens omfattning och svårighetsnivå, kurslitteratur, eaminationsformer och eaminationens relevans i förhållande till mål, innehåll och arbetssätt, möjlighet till individuell handledning, personlig utveckling och sammanhang med andra kurser, de studerandes möjlighet till kontinuerligt inflytande över kursens uppläggning och genomförande samt frågor om utbildningsmiljön i stort. Den arbetsplatsförlagda utbildningen, LIA, värderas separat. LIA-processen beskrivs i utbildningsplanen. Arbetet med uppbyggnaden av värderingsområden och kvalitetsplan för LIA pågår. Detta är kvalitetsmål som ingår i kurs- och programvärderingarna och där studerande och lärare engageras i värderingen. Output Häri ingår tentamensresultat, utbyte av kursen, måluppfyllelse, kunskapsförändringar, förändrade attityder hos de studerande och tillämpbarhet i fortsatta studier och/eller yrkesliv. Detta är en redovisning av verksamhetens övergripande kvalitetsresultat. MÅLOMRÅDEN FÖR VÄRDERING Övergripande målområden Hög IT-kompetens Mycket hög kommunikativ kompetens Hög problemlösningsförmåga Mycket god samarbetsförmåga men även självständighet och initiativförmåga 4

Terminsvärderingarnas målområden Allmän bedömning Information Ordning och reda Pedagogik/metodik Utbildningskvalitet Kursvärderingarnas målområden Allmän bedömning av kursen Individualisering under pågående kurs Kontinuerlig dialog mellan lärare och studerande under kursens gång Kursmaterialets användbarhet och relevans Måluppfyllelse i förhållande till kursmål Yrkesrelevans kursens anknytning till definierade kompetensmål KVALITETSPLANEN Vi har en plan för kvalitets- och egenutvärderingen. Den ger svar på de frågor som önskas besvarade i ansökan. Planen kommer att fungera som agenda för ledningsgruppens arbete. Dokumentation Kvalitetsarbetet är en process. Varje steg dokumenteras inte. Den dokumentation som görs framgår av varje punkt. Planen kommer att fungera som agenda för ledningsgruppens arbete. Hur utbildningens kunder, de studerande och arbetslivet, engageras Enkäter till de studerande på KY efter varje kurs Enkät till de studerande på KY efter varje termin Enkät till de studerande på Komvu för de kurser som pågår/avslutas i slutet av varje halvår Genom medverkan i ledningsgruppen Genom handledarutbildningarna Genom skolans kontaktbesök med LIA/APU-företagen De former som används: intervjuer, enkäter, utvärderingssamtal m.m. Under varje LIA/APU-period gör den studerande en skriftlig reflektion, som efter avslutad period sammanfattas och redovisa för ansvarig lärare och avnämare. I refleionen bör tas upp vad som varit bra och mindre bra, den studerandes uppfattning om sitt eget lärande och utveckling. Hur återkopplingen genomförs Rapportering till ledningsgrupp, uppföljning av beslutade förändringar och uppföljning av resultaten i förhållande till studerande, lärare och handledare. Sammanställningar av enkäterna presenteras för och diskuteras med de studerande efter varje kurs. De utgör underlag för en diskussion om förändringar i den kvarvarande delen av utbildningen. Den sammanställda refleionen diskuteras med de studerande och lärare programvis en gång i månaden. Ledningsgruppen erhåller redovisning av genomförda enkäter 5

och refleioner en gång per termin. Skulle allvarliga brister i utbildningen framkomma skall ledningsgruppen omedelbart underrättas. Hur vi säkerställer att den skolförlagda delen av utbildningen stämmer överens med arbetslivets krav. Näringslivets medverkar i planeringsprocessen Handledarutbildning inför LIA/APU Kontaktbesök med de studerande under LIA/APU Handledarenkät Hur vi säkerställer nivån på utbildningen Lärare anlitas med erfarenhet från olika utbildningsformer, gymnasium, komvu, högskola, näringsliv Högskolan medverkar i planerings-, genomförande-, besluts- och utvärderingsprocessen p den eftergymnasial nivån Studerandeenkäter De studerandes uppfattning om utbildningen utvärderas både i dialogform och genom enkäter De studerandes egna refleioner över utbildningen diskuteras med utbildningsansvarig en gång per termin. Kursvärderingarna och läsårsutvärderingarna görs digitalt och redovisas fortlöpande för berörda programansvariga, lärare och studerande samt för ledningsgruppen. Samtliga kursvärderingar finns samlade och tillgängliga på skolans administrativa nät. 6

PLAN VÄRDERINGSPLAN Processer och rutiner Genomförande, uppföljning, mötesfrekvens etc. Kursvärdering Terminsvärdering Engångsvärdering Personalkonferens Programoch studerander Ledningsgruppen åd Ansvarig för genomförande och åtgärder I samband med kursens slut I samband med terminsslut Vid lämpligt tillfälle Var 4:e vecka samt vid behov Veckovis Uppföljning, målrevision Rekrytering hösten utb ansvarig Antagning Marknadsföring Läsårsplanering Flöde Konsultrekrytering Schemaläggning Tjänstefördelning redovisas ej separat för lgr utb ansvarig Undervisning fortlöpande utb ansvarig Eamination, betygsättning, studieresultat, helheten Kurslitteratur Kursplaner Kursplanering, kurslitteratur, schema, undervisning Lärande i arbetet, LIA Utbildningsmiljö höst o vår utb ansvarig Funktionärer, tillgänglighet, service, information, stöd, rådgivning etc Lokaler Referenslitteratur, media, infotek Social gemenskap, jämställdhet Utrustning, IT Personal hösten utb ansvarig Arbetsmiljö Lärarnas kompetens Personalutveckling Organisation höst o vår lgr ordf Branschens uppfattning om KY Ledningsgruppens roll, engagemang och branschanknytning Skolans ledning och administration Styrmedel, budget, planer 7

UTVÄRDERINGSMALLAR Terminsvärdering De studerande skall ta ställning till påståendena nedan på en femgradig skala. 1. Det var lätt att förstå vad som krävdes för att vara behörig till utbildningen 2. Antagningen fungerade smidigt och snabbt 3. Det är ordning och reda på skolan 4. Det finns ett schema eller motsvarande för minst de närmaste tre månaderna, så att man kan planera sin tid 5. Den information man fick om utbildningen innan stämmer väl med hur det är 6. Det är en jämn nivå på förkunskaperna hos de studerande 7. Man får etra stöd och hjälp, om det behövs 8. Kvaliteten på innehållet i kurserna är i huvudsak hög 9. Innehållet i kurserna är i huvudsak lagom svårt och man lär sig i huvudsak nya saker 10. Man får träna på att analysera och lösa problem 11. Det finns utrymme för att vara kreativ och t.e. testa idéer man har 12. Betygsättningen på prov/kurser är tydlig 13. Man får reda på sina betyg inom en månad efter prov/kursslut 14. Det förekommer systematiska undersökningar av hur de studerande tycker att utbildningen fungerar 15. Kvaliteten på lärarna/handledarna på skolan är i huvudsak hög 16. Litteratur och andra läromedel är i huvudsak väl anpassade till utbildningen 17. Utrustningen på skolan, t.e. datorer och maskiner, är i huvudsak väl anpassad till utbildningen och fungerar bra 18. Lokalerna på skolan är i huvudsak väl anpassade till utbildningen och fungerar bra 19. Studiesocialt fungerar det bra, t.e. finns det möjligheter att träffas på skolan och studera eller göra annat tillsammans på icke schemalagd tid 20. Man vet vem man skall prata med, om man har problem med studierna eller med annat, som rör utbildningen 21. Det är lätt att komma i kontakt med skolledningen och lämna synpunkter 22. Det är lätt att få svar på frågor om utbildningen 23. Skolledningen bryr sig om studerandesynpunkter på utbildningens uppläggning och genomförande 24. Det är lätt att få svar på skolan, om man frågar om studiemedel 25. Kvaliteten på handledarna på arbetsplatserna är i huvudsak hög 26. Man får meningsfulla och utvecklande uppgifter, när man är ute på den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen 27. Innehållet i de skolförlagda delarna stämmer i huvudsak med, vad de förväntar sig, när man är ute på arbetsplatsförlagd utbildning 28. Jag trivs mycket bra med utbildningen 29. Jag tror att utbildningen kommer att göra mig attraktiv på arbetsmarknaden, när jag är klar Vid sammanställningen av resultaten omgrupperas svaren i målområdena - Allmän bedömning - Information - Ordning och reda - Pedagogik/metodik - Utbildningskvalitet Därefter beräknas medelvärdena för respektive målområde och för helheten. 8

Kursvärdering De studerande skall ta ställning till påståendena nedan på en segradig skala. 1. Informationen om kursens innehåll och mål har varit tydlig 2. Kursen svarade mot kursplanens uppställda mål 3. Behållningen av föreläsningarna/lektionerna har varit bra 4. Behållningen av laborationer/övningar har varit bra. 5. Kursvärderingen i form av en "kontinuerlig dialog" med läraren har fungerat bra 6. Möjligheten har funnits att få individuell handledning 7. Kursen har förberett Dig väl för det kommande yrkeslivet 8. Kurslitteratur och annat arbetsmaterial har fungerat bra 9. Kursen har svarat mot Dina förväntningar på en bra kurs Därefter beräknas medelvärdet för varje fråga på enskild kursnivå, på klassnivå och på skolnivå. 9

UR KY-MYNDIGHETENS KVALITETSPOLICY En kriterielista för kvalitet i pågående KY-utbildningar kommer främst att handla om: Utbildningsmiljö Utbildningens innehåll Utbildningens organisation Lärarkompetens Handledarkompetens Studerandeinflytande LIA Ledningsgruppens arbete Uppföljning, utvärdering, kvalitetsarbete Sammanfattningsvis kan då de viktigaste kvalitetskriterierna med vidhängande kvalitetsindikatorer, som myndigheten måste bära med sig i ansöknings- och urvalsprocessen, beskrivas som: Arbetslivets behov Indikatorer: Hur tydligt beskriver ansökan ett behov, hur stort är detta behov, hur tillvätorienterat är behovet, hur relaterar behovet till utbildningsformen KY som eftergymnasial utbildningsform, hur ser behovet ut i ett branschperspektiv och ur ett regionalt perspektiv, hur stabilt är behovet Arbetslivets medverkan och engagemang Indikatorer: Hur aktiva har arbetslivet varit i framtagandet av utbildningskonceptet, hur kan man förvänta sig att LIA-delen av utbildningen kommer att omhändertas av arbetslivet, hur aktiva förmodas arbetslivat vara i ledningsgruppen, bygger utbildningen på kunskap som genererats vid produktion av varor och tjänster Anordnarens kvalitetssäkringsförmåga Indikatorer: Hur beskriver anordnaren sitt eget kvalitetssäkringssystem, vilken ambition har systemet, hur kopplas kvalitetsmätningar och kvalitetsuppföljningar till de studerande, hur beskriver anordnaren mål och arbetssätt avseende studerandeinflytande, vilken aktivitet kan förväntas av ledningsgruppen, vad vet vi om anordnaren utifrån andra utbildningar Anordnarens organisationsförmåga Indikatorer: Hur beskriver anordnaren utbildningens genomförande avseende lärarkompetens, projektledarfunktion, LIA, handledarfunktion. Vilka referenser lämnar anordnaren, vad vet myndigheten om visad förmåga i andra utbildningar Anordnarens förmåga att motverka könsbundna val och social snedrekrytering. Indikatorer: Behörighets- och urvalskriterier, uttryckta målsättningar i ansökan, visad förmåga i andra utbildningar Utvecklingsområden 1. Stöd till att utveckla pedagogik och metodik, inklusive stöd till fleibla lösningar 2. Stöd till uppbyggande av nätverk och informationsinriktad infrastruktur 3. Stöd till uppbyggande av kvalitetssystem och arbete med kvalitetssäkring 10