SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson
BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra pojkar är 5 år, en pojke är 4 år och de fem flickorna är fyra år. Vi valde temat SAGOR för att främja läsandet på förskolan. Barnen tycker om när vi läser för dem. Ett mål för oss var att hitta en lugn plats på förskolan där man kan bli inspirerad att vilja läsa/höra på sagor. Vi behöver erbjuda gruppen möjlighet att utveckla uttal, sin munmotorik och hitta ljudet i munnen. Styrkor i barngruppen: de är hjälpsamma och kan leka alla tillsammans. Vi startade temat med Bröderna Grimm för att det är sagor som barnen känner igen. Vi ville inspirera barnen att bli intresserade av folksagor och få veta att det finns budskap i böckerna. Vi ville även ge barnen kunskap om författarna och deras liv.
BESKRIVNING Vi startade temat med en gemensam upplevelse i Stenänga skogen. Barnen hittade ett brev från ett troll där det fanns lappar som ledde oss på äventyr i skogen. Slutligen hittade J en påse med bilder i. Bilderna föreställde Bröderna Grimm och även sagofigurer ur deras sagor. Efteråt kommenterade barnen följande: Vi tittade upp i trädet och hittade en påse också lappar. Jag tyckte det inte var läskigt!/ J Vi såg fotspåren/ M Jag har tänkt. Det var läskigt/ H Jag var rädd för trollet/ J Jag hittade stenar som såg ut som fotspår från trollet. Jag upptäckte en sko från honom. Det var roligt! / J Vi såg hår. Jag blev rädd/ E Vi funderade tillsammans över vad trollet ville att vi skulle använda dessa bilder till. Vi bestämde oss för att gå till biblioteket och låna böcker av Bröderna Grimm. Vi bestämde även att vi skulle skriva ett brev till trollet för att fråga vad hen ville att vi skulle använda bilderna till. M;s pappa uttryckte dagen efter denna händelse att M varit rädd och haft svårt att somna.
Brevet som vi skrev till trollet kom därför även att handla om själva trollet. Detta för att barnen skulle få en bild av att det var ett snällt och litet troll i typ deras ålder. Trollets förslag på vad vi kunde använda bilderna till var följande: ni kan läsa böckerna och berätta de för varandra, kanske spela upp dem eller titta på någon film. Trollet gav oss i uppdrag att ta reda på lite information om Bröderna Grimm för att sedan lämna till honom. Barnen var genast med på detta och vi letade via internet upp information som vi sedan sammanfattade tillsammans i ett brev som vi lämnade till Trulle, som trollet berättat att han hette. Under temats gång läste vi böcker som Bröderna Grimm skrivit. Boken Rumpelstiltskin avslutas med att budskapet från boken står skrivet. My undrade vad som menas med detta. I svaret som vi sedan fick av Trulle där han tackade för informationen om Bröderna Grimm bad han oss att se om vi kunde hitta budskapet i några böcker. Vi läste bland annat Grodprinsen, Askungen, Rapunzel och Törnrosa och hittade budskap såsom man ska tänka på vad man lovar, ett löfte är ett löfte, det är bra att kunna förlåta och man ska vara snälla mot varandra. En dag när vi sitter tillsammans med barnen och pratar om hur vi ska gå vidare med temat bubblar det upp en massa frågor om Trulle. K undrar vad har du för tänder, är det människotänder?, M undrar tvättar du ditt hår och kammar det?, I undrar hur borstar du tänderna, är det med människotandborste?, M undrar hur gamla blir troll?, J undrar kissar du bakom ett träd?, Jundrar äter du människor, E undrar går du med tofflor alltid?, Jundrar hur bor du? och W undrar vad äter du?. Frågorna bara bubblade på och fortsatte under lunchen och en stund efter. Dessa samlade vi ihop och skrev i ett brev till Trulle som vi lämnade vid trädet i Stenängaskogen där vi hade vår brevväxling. Barnen har alltså nu utvecklat ett intresse för troll vilket vi spinner vidare på. Det blir ett nytt biblioteksbesök där vi lånar trollböcker och även en trollfilm. Vi får svar från Trulle och lär oss massor om troll. Bland annat att troll inte kan vara ute i solljus eftersom de då blir förstenade, att de blir flera hundra år gamla och att de tycker människor är vackra. Återkommande under temat är att barnen var vi än är ser Trulle eller fotspår, hår eller liknande från honom. När vi är i Stenänga ropar K på honom. K, J, J och
M vill träffa Trulle. Trulle lovar i ett brev att han ska försöka ordna så att vi kan få se honom. Barnen har olika funderingar kring detta. J får inte vara ute när det är mörkt och Trulle kan ju inte visa sig i solljus. M står fast vid att Trulle har lovat att försöka ordna så att vi kan träffa honom. Barnen har spontant rimmat och därför har vi använt oss av trollrim. Detta har inspirerat barnen så de numera spontant rimmar på det mesta och vi har även tagit fram andra rim och ramsor som vi använder i vardagen. Vid ett samtal med barnen får vi veta att M gärna vill berätta för Trulle hur vi ser ut genom att rita självporträtt. Barnen spinner vidare på detta och bestämmer sig för att rita varsitt självporträtt. Dessa lämnade vi till Trulle som sedan svarade med att ställa frågor om oss. Då började vi diskuttera och fundera över hur vi ser ut. Vem är längst, vem är kortast? Vilken ögonfärg har vi? Detta ledde vidare till att prata om barnens familjekonstellation och boende. Trulle skrev i sitt brev att han ville veta allt om oss för han var så nyfiken. M, I, J, W och J spökskrev på Ipaden vars ett brev till Trulle. En dag har M med sig ett vykort med bild på norska troll som hon ska ge till Trulle. Hon vet att det är Trulles födelsedag och därför ska han få detta kort. Senare samma dag dök Trulle helt plötsligt upp ute på fältet och plockade blommor! Barnen blev helt överlyckliga och ropade på honom och ville att han skulle komma närmre. Trulle var ett blygt troll som efter en stund gick tillbaka till Stenängaskogen. Barnen verkade nöjda med besöket. M hittade blommor på trappan en stund senare och var övertygad om att de var till henne eftersom Trulle fått ett kort.
Temat avslutades med en TROLLFEST i Stenängaskogen. Vi gick en tipspromenad med frågor om vad barnen lärt sig under temat. Alla frågor blev rätt besvarade och vi upptäckte att barnen lärt sig massor! Till lunch åt vi blodpasta med trollbullar. Vi tänker temat som avslutat, men Trulle lever kvar..
ANALYS/TOLKNING Sagotemat har bidragit till att barnen har fått ett intresse för att lyssna på sagor. De kommer mycket oftare nu än tidigare och ber om att få en bok läst. Vi har försökt skapa en lugn plats för sagoläsning, men saknar fortfarande en soffa. Reflektionstiden som vi haft tillsammans har varit mycket värd. Vi har kunnat planera och diskutera tillsammans. Vi har tittat på filmer där vi filmat barnen och sett olika saker som fört temat vidare. Tiden till att dokumentera och använda foto har dock varit knapp. Sagotemat har avspeglat sig i både fri lek och annat såsom teckningar, vilket vi upplevt som positivt. Barnen hittade pinnar ute i trädgården som de kallade trollpinnar. De har haft olika roller och leken har handlat om troll. De har ritat slott, prinsar och prinsessor. Vi tror att inköp av utklädningskläder typ riddarkläder, prins och prinsesskläder hade kunnat vidareutveckla dessa lekar. En dag i veckan har vi haft vår utedag där vi haft aktiviteter utanför förskolans område. Detta har fungerat bra och varit uppskattat. Vi ville när vi startade temat förlänga dessa dagar till att även kunna äta tillsammans och inte känna stress att vara tillbaka till lunchen. Det har vi lyckats med! Vid utedagarna har barnen ofta fått välja och påverka valet av ställe vi gått till. Detta har blivit lyckat och uppskattat och gett barnen reellt inflytande. Brevväxlingen med trollet Trulle förde temat vidare och tog in nya infallsvinklar. Detta ledde till att barnen blev mer intresserade av att skriva och utvecklade skriftspråket hos några barn. Vi blev förvånade över att intresset för troll tog överhand. Temat startades ju med ett brev som hittades i skogen för att det skulle bli spännande. Detta brev var från ett troll och på brevet fanns en bild på ett troll. Barngruppen blev genast intresserad av troll! Barnen hade många frågor som de ville ha svar på. Vi inser nu efteråt att det är bra att ha en personlighet som håller ihop temat och som man gemensamt samlas kring. Det finns spår av det enskilda barnet i reflektionsprotokollet. Genom att filma har vi sett och hört hur barnen upplevt vissa saker. Detta har varit till hjälp när
vi planerat vidare i temat. Till exempel när M kommer på att vi kan berätta om oss själva för Trulle. Barnen har pratat mycket om troll hemma. I början var några barn rädda, men efter att vi fått ett brev där Trulle berättade att han var 7 år, blyg och superduper snäll så släppte rädslan på de flesta. Att barnen fick spökskriva på Ipaden var mycket uppskattat. Det ledde till att vi laddade ner appen skolstil där barnen får uppläst vad de skrivit när de trycker på tangenten mellanslag. Denna app används flitigt. Vi tappade bort tanken med att barnen skulle få dramatisera en saga. Barnen ledde oss på en annan väg så vi får ta upp detta vid ett annat tillfälle. Att barnen har olika fridagar och sällan varit samlade alla har ibland känts lite jobbigt. Vi har hela tiden byggt vidare på saker som hänt och har man inte varit med har det ibland varit svårt för oss att fortsätta. Vi såg i vår tipsrunda, som vi avslutade projektet med, att barnen bär med sig en hel del kunskaper om både Bröderna Grimm och troll. På onsdagarna har Carina börjat 10.30. Det hade varit bättre om vi alla varit på plats senast 9.30, så temat kunde starta då även denna dag. Vissa aktiviteter kunde genomföras som ensam pedagog, men inte alla. Temat har känts roligt och givande. Föräldrarna har varit engagerade och berättat om vad barnen sagt hemma. Barnen har varit drivande och Trulle har funnits med på olika sätt hela dagarna. Att få se Trulle på riktigt blev lyckat och ledde till vidare funderingar. Matematik har vi vävt in på olika sätt; vi har mätt vår längd och jämfört med Trulles svans, vi har ställt oss i längdordning, vi har räknat Trulle syskon och våra egna familjemedlemmar mm. Vi har sett att barnen är intresserade av matematik på olika sätt, vilket vi bär med oss och fortsätter använda oss av. Det har varit bra att kunna vara ute i Verkstan när vi haft vår grupp. Vi har kunnat ha det anpassat med material och möblering efter de större barnen där. Vi har även kunnat stanna kvar där och äta lunch, vilket gjort att vi inte behövt avsluta en viss tid för lunch, utan när vi känt oss redo.