Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Uppdaterat december 2011 Svar på frågor som kom under webbseminarium 14 nov 2011-11-17 Lovprocessen-Tillgänglighet Se speciellt svar under rubriken hiss i enbostadshus i tre våningar som är annorlunda än på filmen i frågestundens sista 35 minuterna. Allmänna platser Fråga: Vad gäller avseende tillgänglighet på väg till och från till exempel busshållplatser. Trottoar, övergångsställen med eller utan ljus, krav på ljud osv. Svar: Ja, ALM (Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader) och HIN (Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser) gäller. Men det som är vägmärken, signaler, vägmarkeringar etc. är ju Trafikverkets /Transportstyrelsens område. Ansvar Fråga: Om Byggnadsnämnden gett bygglov och det visar sig i efterhand att någon tillgänglighetsfråga är glömd kan kommunen då bli ersättningsskyldig för ev rättelse? Svar: Detta är en svår fråga som har gått till Boverkets jurister för att de ska svara. Det kan dock dröja innan svar kommer. Var börjar ansvaret?, Var slutar det? Vad händer om den kommunala tjänstemannen missar? Vårt svar idag är följande: Förvaltningslagen gäller. Det kan vara fall då ritning i skala 1:100 inte lämnats in och inte begärts in och därför inte granskats. Det kan betraktas som ett formaliafel och kan vara skadeståndgrundande.
2 När granskning skett men någonting har släppts igenom är ett bedömningsfel. Det kan bli kommunen som får ordna med bostadsanpassning i efterhand. I båda fallen har kommunen ett ansvar. Trots att byggherren normalt ansvarar för att samhällets byggregler följs. Genom granskningen av vissa frågor rörande tillgänglighet och användbarhet i lovskedet får kommunen ett ansvar. Det är därför viktigt att bygglovsgranskare lär sig Boverkets byggregler om tillgänglighet och användbarhet samt även lämplighet för att rätt kunna granska ritningar och att alltid begära in möblerade ritningar i skala 1:100 och granska dem. Fråga: Om till exempel automatisk dörröppnare inte påtalas i bygglovet för en bostad, är det då fastighetsägarens eller kommunens ansvar vid en senare bostadsanpassningsansökan. Svar: Själva dörröppnaren är inte en bygglovsfråga, utan omfattas av de tekniska egenskapskraven. Det är byggherrens ansvar att man uppfyller kraven. Bredd Fråga: Varför anges 1,3 m fri bredd i kommunikationsutrymmen medan det i bostäder enligt SIS föreslås 1,2 m. Det skapar huvudbry, vad gäller? Svar: För enskilda bostäder gäller SS 91 42 21 enligt BBR. Då räcker 1,2 m i kommunikationsutrymmen. Annars gäller 1,3 m. Bygglov Fråga: Belysning, gång-vägar / -ytor samt kontraster angivna i BBR kap 3 ska alltså prövas i lov (och uppfyllas) även för en tomt till ett en- och två bostadshus "om inte orimligt med hänsyn till terrängen"? Svar: Ja Bygglov-kontrollplan Fråga: Kan/ska man ta upp saker vid Tekniska samrådet och i kontrollplanen som redan är behandlade i bygglovet? Svar: Det som redan är prövat i bygglovet ska inte tas upp igen. Kontrollplanen kan innehålla punkter om att utförandet kontrolleras mot de ritningar som sändes in till bygglovet för att se till att tillgänglighet blir som avsett. Fråga: Kan man villkora alla tillgänglighetskrav i bygglovet? Svar: Utformningskravet på tillgänglighet omfattas av prövningen och ska granskas i lovet. Det tekniska egenskapskravet på tillgänglighet tar man i upp samband med startbeskedet. Dörr Fråga: Krav på dörrautomatik i nyproduktion? Svar: Kravet på dörrautomatik anges i BBR avsnitt 3:143. Gäller dörrar med stängare och tunga dörrar.
Funktioners placering Fråga: Vi har en fråga om tillgänglighet i bostäder som har mer än en våning. På föreningen Sveriges bygglovsgranskare och byggnadsnämndssekreterare:s konferens i Karlstad i höstas föreläste Boverket om tillgänglighet och framförde att det inte är krav på att all tillgänglighet (dvs t.ex. inte par-sovrum, plats för samvaro osv) är uppfylld på entréplanet om bostaden har flera plan (om bostaden är över 55 kvm). Det skulle innebära att dessa krav på entréplanets tillgänglighet skulle vara t.ex. beroende av om vind inreds eller ej. Ta som exempel en nybyggd villa som: -med vindsinredning inte skulle behöva uppfylla kraven på entréplanet -utan vindsinredning kräver full tillgänglighet på entréplanet Skillnaderna blir ju också stora mellan områden med detaljplan som tillåter vindsinredning/ brantare taklutning och de som inte tillåter vindsinredning/har flackare taklutning. Om t.ex. ett sovloft eller annan del av ett andra plan inreds skulle då kravet på tillgänglighet på entréplanet försvagas? Tolkningen känns för oss oerhört bakvänd och öppnar för ett kryphål för byggherrar som av olika skäl inte vill uppfylla kraven. Kan detta verkligen stämma? Svar: De bostadsfunktioner som anges i BBR 3:221 ska finnas på entréplanet och vara tillgängliga. Kraven som ställs på funktionerna är dock lägre än de grundläggande kraven 3:22 (utom när det gäller hygienrummet), som gäller för en bostad som helhet. Det måste t.ex. inte vara ett fullvärdigt kök i entréplanet, inte heller ett tillgängligt parsovrum. Se även BBR:s läsanvisning till avsnitt 3:2. Detta gäller om bostaden har flera plan. Om bostaden från början bara har ett plan så måste ju bostadens funktioner enligt 3:22 uppfyllas i det planet och vara tillgängliga. Hiss i 3 vånings enbostadshus Flera frågor om samma sak Vi svarade annorlunda under webbseminariet och lovade återkomma. Här frågorna: Hur tolkas hisskravet i enbostadshus i 3 våningar? Krävs hiss i enbostadshuset på 3 vån, även om de basala funktionerna om hygien, kök och samvaro är uppfyllt på ett tillgängligt våningsplan? Gäller hisskravet i 3 kap. 4 PBF ett enbostadshus som har tre våningsplan, även om entréplanet är fullt tillgängligt enligt 3:221 BBR? Finns det möjlighet till avsteg? Ang. hiss i 3-våningsvilla: Det att 2-våningshus inte behöver ha hiss är för att flerbostadshus ska kunna ha entréplan på övervåningen utan hiss. I en villa som har alla funktioner på entréplanet borde det inte vara krav på hiss även om det är tre våningar. Eller? 3
Ursäkta men ni måste tänka fel när ni påstår att ett enbostadshus i tre våningar kräver hiss även om basfunktionerna finns i entréplanet. Så har det ju aldrig varit tidigare i alla fall. Om ni verkligen påstår att det är den korrekta tolkningen så är det en STOR förändring i förhållande till tidigare. Svar: För svar på om enbostadshus i tre plan omfattas av hisskravet hänvisar vi till BBR avsnitt 3:147 och 3:221 och kraven på att uppfylla bostadsfunktionerna tillgängligt. BBR 3:147 anger att tillgänglighetskravet är uppfyllt för en enskild bostadslägenhet i flera plan om entréplanet är tillgängligt och användbart. Bostadsfunktionerna enligt BBR 3:221 ska finnas i entréplanet. Fråga: Etagelägenhet där hiss går till undre planet och trappa ända upp. Övre planet ska avknoppas till egen lägenhet. Toalett och kök mm anpassas till rullstolsburna i lägenhet. Ska vi kräva trapplift eller liknande till lägenheten? Svar: Frågan gäller tillämpning i enskilt ärende och bedömningar i det specifika fallet; för lite input här för att kunna vägleda. (Se nya ändringsavsnittet i BBR för vägledning.) Fråga: Hur ska den ekonomiska aspekten redovisas vid bedömning av hisskrav vid vindsinredningar, när ska man begära in en sådan redovisning? Svar: Om det behövs för prövningen så ska underlaget finnas med i lovansökan (PBL 9:21). Hur den ska redovisas anges inte. Kultur Fråga: Om ett hus är kulturskyddat och det krävs t.ex. att toaletter byggs om och handikappsanpassas, vad ska då prioriteras, kulturskyddet eller tillgängligheten? Svar: Finns ingen prioriteringsordning för kulturskydd resp tillgänglighet. Tillgängligheten ska uppfyllas på ett varsamt sätt och, om byggnaden är en särskilt värdefull byggnad enligt PBL 8:13, utan att den förvanskas. Länsstyrelsefråga Fråga: Finns det något direktiv hur långt överprövande myndighet ska gå vid överklagat bygglovsbeslut? Givetvis ska det som klaganden anfört prövas men om det rör sig mer om ett allmänt överklagande där vi gör en mer allmän prövning och där inget tyder på att vare sig t.ex. byggnadsnämnd eller klaganden funderat över tillgänglighetsfrågan. Ska vi då gå så långt att vi återförvisar ärendet till kommunen för fortsatt handläggning? Det låter drastiskt. Samtidigt är ju tillgänglighet ett prioriterat område. Kanske att bedömningen blir olika beroende på om det rör sig om allmän lokal och enbostadshus? Svar: Finns inga direktiv från Boverket om detta. Förvaltningslagen m.m. gäller. Rullstolsförråd 4
Fråga: Finns det några krav NÄR det krävs rullstolsförråd? Flerbostadshus/enbostadshus/arbetsplatser? Hur många? En per lägenhet? Osv. Svar: Regler om bostadskomplement som t.ex. förråd finns i BBR 3:23, med hänvisning till SS 91 42 21 för storlekar etc. Stugbyar Fråga: Bedöms stugor på en camping som fritidsboende eller ska dessa uppfylla tillgänglighetskraven fullt ut? Svar: Enligt PBL-propen 85/86 är stugbyar inte undantagna, man anger att det ska gälla samma som för hotell. Undantaget på kravet på tillgänglighet för fritidshus gäller om det är högst två bostäder (PBL 8:6) Några tillgängliga stugor och tillgängliga duschar och gemensamhetsanläggningen på en anläggning bör minst vara kravet. Utrymning Fråga: Även utrymningen för personer med funktionsnedsättningar eller förflyttning till tillfällig utrymningsplats måste granskas i bygglovet. Det har ofta påverkan på ytstorlekarna på olika ställen i byggnaderna. Om man inte kontrollerar utrymningskraven i bygglovet kan det inte vara svårt att få till ytorna för utrymningsplats och kommunikation dit? Svar: Detta är en brandskyddsfråga som inte ingår i lovprövningen. Brandskyddet kan i stället för utrymningsplats lösas med sprinkler, vilket ju inte kan hanteras i bygglovet! Vind Fråga: Angående vindlägenhetsexemplet, vad finns det för typer av undantag för att kunna bygga små lägenheter? Måste dessa lägenheter vara särskilda boenden för t ex studenter? Svar: Bostadsutformningsreglerna finns i BBR avsnitt 3:2.Ändring Fråga: Jag undrar angående toaletter och hissar när det gäller befintliga hus, alltså inte nybyggda. Hur är det med kraven då på storleksmåtten? Svar: När det gäller ändring så är utgångspunkten att samma gäller som vid nybyggnad, men i det enskilda fallet avgörs om förutsättningarna i byggnaden medför vissa anpassningar. Fråga: Befintlig byggnad byggs om till bla gym osv. Kan vi kräva handikapptoalett i respektive omklädningsrum? Svar: Det inte går att besvara med så lite uppgifter. För vägledning se ändringsreglerna i BBR19 (ej än trätt i kraft, men är vägledande). I övrigt blir det tillämpning i enskilt fall. Övrigt Fråga: I prop till nya PBL står att enkelt avhjälpta hinder ska avhjälpas "utan tidsutdräkt" sid 263: "Om man konstaterar att förutsättningarna för senareläggning är uppfyllda kan man också, enligt regeringens mening, hävda att hindret inte är enkelt att avhjälpa. Ett enkelt avhjälpt hinder bör alltid avhjälpas. Så snart det med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna inte är orimligt att kräva ett avhjälpande, bör alltså 6 5
Hindret avhjälpas utan tidsutdräkt." Är det OK att man då som Kulturrådet gör acceptera att målet redan nu sätts till att man kan vänta till 2016 innan enkelt avhjälpta hinder är avhjälpta? Svar: Kulturrådets svar 22 dec 2011: Kulturrådet ansvarar för att tilldela medel till aktörer som bedriver kulturell verksamhet i hundratals lokaler runt om i Sveriges kommuner. De institutioner och fria grupper som får statliga medel av Kulturrådet är ofta inte fastighetsägare. De kan inte på egen hand fatta beslut om ingrepp i andra privata och offentliga fastighetsägares byggnader eller använda sina tilldelade kulturmedel till bygginvesteringar i de lokaler de hyr. För att sondera hur tillgängligheten var i lokalerna sände Kulturrådet ut en enkät år 2009 till ett urval institutioner och fria grupper. Det visade sig att 50 procent av lokalerna inte var tillgängliga fullt ut. För att särskilja de mer omfattande kraven på tillgänglighet från de enklare kraven på enkelt avhjälpta hinder (EAH) och upprätta en praktisk handlingsplan för åtgärder som skapar tillgänglighet behövs därefter inventeringar av varje byggnad och lokal. Detta tar tid, vilket SKLs och Boverkets projekt om EAH visar. Byggnaderna är av varierande ålder och vissa äldre hus omfattas av stränga varsamhetskrav, vilket gör att snabba standardlösningar inte alltid är möjliga. Handlingsplanen för tillgänglighet i kulturlokaler måste även omfatta samarbetet med respektive fastighetsägare. Det är därför av praktiska skäl som Kulturrådets delmål för enkelt avhjälpta hinder sattes till 2016. Se Kulturrådets delmål på Kulturrådets och Handisams webbplats: http://www.handisam.se/filer/kulturr%c3%a5dets%20delm%c3%a5l.pdf Fråga: Kan man se de korta filmerna efteråt på nåt sätt? Svar: Ligger på www.nypbl.se. Attans! En film om tillgänglighet består av 34 korta avsnitt och är i sin helhet ungefär 1 timme och 30 minuter. Till filmen hör också ett studiematerial som passar som diskussionsunderlag och ger praktiska tips och konkreta råd på hur miljöer kan anpassas och förbättras. Filmen är både textad och syntolkad. Den kan beställas av handikappförbunden. http://www.hso.se/material/projektet-tillganligabostadsomraden/ Fråga: AFS, Arbetsmiljöverkets författningssamling, definierar inte funktionsnedsättningar, inte heller FN och kommande Diskrimineringslagen om fysisk tillgänglighet. AFS tar upp allergi jämte rörelse, syn hörsel. Nedsättningar i mage och tarm är ett annat exempel att ta hänsyn till på arbetsplatser. Tillgänglighetskonsulten kan skriva program men vem prövar detta i bygglovet? Svar: Förstår inte frågan. Det som prövas i bygglovet är tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt PBL. 6
Fråga: Har de som är sakkunniga något gemensamt nätverk? Det behövs en gemensam hållning i sakkunnigas "krav". Attans filmen har brister som någon sakkunnig behöver kommentera så den har en helhet för olika funktionsnedsättningar. Svar: De som är certifierade enligt TIL, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga av tillgänglighet, finns listade på Boverkets webbplats. Boverket deltar inte i något nätverk för dessa. Fråga: Varför har man inte infört begreppet publika platser? Svar: Kan inte svara på detta. Vad skulle en "publik plats" vara? Vi har ju "publik lokal" i BBR och HIN. Och allmän plats finns i PBL. Ändrad användning Fråga: Vad kan man ställa för krav på tillgänglighet vid nybyggnad/tillbyggnad i fritidshusområden, där man kan misstänka att området snart kommer bli permanentboende istället för fritidshusområde? Svar: Man kan inte ställa krav på tillgänglighet utifrån en misstanke utan måste utgå vad som bestämts i planläggningen. För att förebygga att fritidshusområden blir permanentboenden, kan kommunen exempelvis lägga in bestämmelser om största tillåtna byggnadsarea i plan eller i områdesbestämmelser. 7 7
Om frågan avser nybyggnad av fritidshus med högst två bostäder, så omfattas dessa inte av kraven på tillgänglighet i 8 kap. 6 nya PBL. Så var det även i äldre PBL. Om frågan avser att ändra från fritidsboende till permanent boende är detta inte väsentligt ändrad användning enligt 9 kap 2 PBL, eftersom kraven på tillgänglighet i bygglovsbedömningen beror av: senaste användningen, eller den användning som byggnaden har anpassats till i det senast beviljade bygglovet Detta ger för fritidshus inte upphov till bl.a. krav på tillgänglighet. Så var det även i äldre PBL. Så bygglovsplikten och kraven i övrigt blir beroende av hur stora byggåtgärder man söker lov för om man alls bygger om 8