Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Transkript

1 Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar och ombyggnader måste du också söka bygglov eller göra en anmälan. Du behöver också ansöka om rivningslov eller marklov när du till exempel ska riva en byggnad. Här får du veta hur du gör.

2 När behöver jag söka lov? Du behöver vanligtvis söka bygglov för att: bygga en ny byggnad eller flytta en befintlig byggnad till en ny plats bygga till en byggnad göra vissa ändringsåtgärder, t.ex. inreda ytterligare en bostad eller använda en byggnad på ett nytt sätt Du kan också behöva lov för att: riva en byggnad eller en del av en byggnad ändra tomtens utseende, t.ex. genom att schakta bort eller fylla på jord, fälla träd eller plantera skog Ändra varsamt Utför alla ändringar varsamt, så att du bevarar byggnadens karaktärsdrag och beaktar dess tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Det gäller både invändiga och yttre ändringar och oavsett om bygglov krävs eller inte. Tänk på att du kan behöva bygglov för andra anläggningar än byggnader. Du behöver bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra vissa anläggningar, t.ex.: idrottsplatser, friluftsbad, hamnar och vissa vindkraftverk upplag eller materialgårdar, som permanent uppläggning av bilar, båtar och byggnadsmaterial av viss omfattning eller containrar som ställs upp på en plats om det inte är tillfälligt fasta cisterner eller motsvarande för förvaring av hälso- och miljöfarliga produkter och brand- farliga ämnen (men inte en mindre anläggning som bara är för den egna fastighetens behov) radio- och telemaster samt torn (men inte mindre sådana som bara är avsedda för den egna fastighetens behov, t.ex. parabolantenn) murar högre än 0,5 m över mark plank/staket högre än 1 m över mark Tänk också på att i ett område med detaljplan behöver du bygglov för att sätta upp eller ändra en skylt eller ljusanordning.

3 När behöver du inte bygglov? För en- och tvåbostadshus behöver du inte bygglov när du ska: anordna en skyddad uteplats anordna ett skärmtak bygga en friggebod Inom 3,6 m från bostadshuset får du utan bygglov anordna en skyddad uteplats med mur eller plank. Muren eller planket får inte vara högre än 1,8 m och inte placeras närmare gränsen än 4,5 m. Du får också utan bygglov anordna skärmtak över uteplatser, altaner, balkonger eller entréer om skärmtaken tillsammans inte är större än 15 m². Skärmtaken får inte placeras närmare gränsen än 4,5 m. I bostadshusets omedelbara närhet får du utan bygglov sätta upp en eller flera fristående komplementbyggnader, så kallade friggebodar. Den sammanlagda byggnadsarean av alla friggebodar får inte vara större än 15 m². Den högsta höjden från mark till taknock får vara 3 m. Byggnaden eller byggnaderna får inte placeras närmare gränsen än 4,5 m. Rätten att uppföra en friggebod begränsas inte av några planbestämmelser. Det betyder t.ex. att du får uppföra en friggebod på punktprickad mark (som normalt inte får bebyggas) och oavsett vad detaljplanen anger om hur stor area på varje tomt som får bebyggas. De grannar som berörs kan medge att bygglovbefriade murar, plank, skärmtak och friggebodar placeras närmare gränsen än 4,5 m och då krävs inte heller bygglov. Nekar grannarna får byggnadsnämnden avgöra genom att du ansöker om bygglov.

4 Inom område med detaljplan Inom ett område med detaljplan får du utan bygglov måla om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på en- och tvåbostadshus, dock ej grupphus. Men åtgärderna får inte ändra byggnadens eller områdets karaktär väsentligt. Utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse Utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse behövs inte bygglov om du ska göra mindre tillbyggnader av bostadshus och komple- mentbyggnader. Du får också uppföra helt fristående komplementbyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset, men de får inte dominera över det ursprungliga huset. Den tillbyggda huvudbyggnadens area får utgöra max 50 % dock högst 50 m 2 av ursprungsarean. Sammanhållen bebyggelse är bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller bara skiljs åt av väg, gata eller parkmark. Kontakta stadsbyggnadskontoret om du är osäker på vilken typ av område det gäller. Så här söker du bygglov, rivningslov och marklov En ansökan om bygglov, rivningslov eller marklov ska vara skriftlig och skickas till stadsbyggnadskontoret. På kommunens webbplats finns speciella blanketter eller fråga kommunen. Bifoga de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen. Föreslå vem som ska vara kontrollansvarig. Om du ansöker om lov för tillbyggnad eller någon annan ändring av ett en- eller tvåbostads hus, ska du skicka med de handlingar som krävs för beslut om startbesked. Visa att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och att byggnaden är lämplig för sitt ändamål. Du får ett meddelande om att din ansökan är fullständig så fort stadsbyggnadskontoret har tagit emot ansökan och fått de kompletteringar som de har begärt. Stadsbyggnadsnämnden ska fatta beslut inom tio veckor. Nämnden kan förlänga tiden med tio veckor om det behövs på grund av utredningen i ärendet. Du får i så fall information om förlängningen innan den första tioveckorsperioden har gått ut.

5 Även om en åtgärd inte kräver bygglov, rivningslov eller marklov har du rätt att få din åtgärd prövad om du vill det. Prövningen sker då som om åtgärden hade varit lovpliktig. Lovet upphör att gälla om du inte har påbörjat åtgärden inom två år och avslutat den inom fem år från den dag beslutet vann laga kraft. När behöver jag göra en anmälan? Även om åtgärderna inte kräver lov kan du behöva göra en anmälan. Det gäller till exempel när du ska: ändra i en byggnad så att bärande konstruktioner berörs eller planlösningen avsevärt påverkas installera eller väsentligt ändra hissar, eldstäder, rökkanaler, anordningar för ventilation, vatten och avlopp (när det gäller vatten och avlopp gäller kravet såväl byggnad som tomt) göra en ändring som väsentligt påverkar brandskyddet i en byggnad göra vissa rivningsåtgärder underhålla värdefulla byggnader om det regleras i detaljplan eller områdesbestämmelser. Krav på anmälan gäller inte vissa lovbefriade åtgärder på en- och tvåbostadshus eller lovbefriade komplementbyggnader. Anmälan ska dock alltid ske om åtgärden innebär en ändring av bärande konstruktioner. En anmälan ska vara skriftlig och skickas till stadsbyggnadskontoret. Se till att den innehåller de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen. Den ska också innehålla uppgifter om dina (byggherrens) personeller organisationsnummer, namn och adress, fastighetens beteckning och när arbetena ska påbörjas. Om det behövs en kontrollansvarig ska du föreslå en sådan. Om du utför en åtgärd där det kan uppkomma farligt avfall ska du ange det i din anmälan.

6 Vad händer efter lovansökan eller anmälan? Kontrollansvarig När du ska bygga, riva eller utföra en markåtgärd behövs i många fall en kontrollansvarig. På Boverkets webbplats www. boverket.se hittar du en förteckning över alla som är certifierade. Startbesked Du måste ha fått ett startbesked från stadsbyggnadsnämnden innan du får påbörja en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan. I startbeskedet fastställer stadsbyggnadsnämnden kontrollplanen, bland annat utifrån det som har kommit fram vid det tekniska samrådet. Slutbesked Du får inte ta i bruk en byggnad (t.ex. flytta in i den) eller en annan anläggning förrän du har fått ett slutbesked. Stadsbyggnadsnämnden ger ett slutbesked när du har visat att alla krav är uppfyllda och nämnden inte har funnit någon anledning att ingripa. De åtgärder som du har angett i lovet eller anmälan ska anses vara slutförda i och med att slutbesked utfärdas.

7 Delgivning och kungörelse Stadsbyggnadsnämnden ska delge alla beslut om lov och förhandsbesked till den som sökt lov och annan part, t.ex. fastighetsägaren. Kända sakägare och boende som har lämnat synpunkter som inte har blivit tillgodosedda ska också delges. Rågrannar (ägare till fastigheter som gränsar direkt till varandra) och övriga kända sakägare utan invändningar ska få kungörelsen i ett brev. Kungörelsen informerar om beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet finns tillgängligt. Delgivningen innehåller beslutet och information om hur man överklagar. Den kan skickas med brev eller e-post. Beslut ska också kungöras i Post- och Inrikes tidningar, se: Överklaga ett beslut Du kan överklaga stadsbyggnadsnämndens beslut till länsstyrelsen. Det kan t.ex. gälla beslut om att inte bevilja lov, liksom beslut om påföljder och ingripanden. Beslut att inte bevilja startbesked eller slutbesked får överklagas enbart av sökanden. Du har tre veckor på dig att överklaga om du har delgivits beslutet och fyra veckor om du har fått kännedom om beslutet genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Om ett beslut inte överklagas vinner det laga kraft direkt efter den tiden. När ett beslut vinner laga kraft kan det inte längre överklagas.

8 Byggsanktionsavgifter Om du börjar genomföra åtgärder som kräver lov, startbesked eller slutbesked eller låter bli att utföra åtgärder som kommunen beslutat ska utföras kommer kommunen att ta ut en ny avgift av dig som kallas byggsanktionsavgift. Du får t.ex. inte utan beslut från kommunen: utföra åtgärder som kräver marklov, bygglov eller rivningslov påbörja en åtgärd som kräver startbesked börja använda en lovpliktig byggnad utan ett slutbesked Storleken på byggsanktionsavgiften framgår av Plan- och byggförordningen (2011:338). Blanketter Avgifter Stadsbyggnadsnämnden tar ut avgifter för beslut om lov, förhandsbesked, startbesked och slutbesked. Det gäller även tekniska samråd, slutsamråd, arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen. Vänd dig till stadsbyggnadskontoret om du vill veta hur stor avgiften är. Alla blanketter som gäller bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan finns på Du kan även hämta blanketterna i kommunens reception, Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping eller ringa kontaktcenter, tfn Stadsbyggnadskontoret mars 2012, Illustrationer: Kiran Maini Gerhardsson/Boverket STADSBYGGNADSKONTORET Plan- och bygglovavdelningen Besöksadress: Juneporten, V Storgatan 16 stadsbyggnad@jonkoping.se