Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer

Relevanta dokument
Cykelvänlig stad - betydelsen av stadsoch trafikplanering. Kerstin Robertson, VTI

Meta-analysis of the relevance of the physical urban environment for bicycling

Policy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson

Cykelvänlig stad betydelsen av stadsutformning och infrastruktur

UWE has obtained warranties from all depositors as to their title in the material deposited and as to their right to deposit such material.

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Vinterdagene, Lillehammer Cykling i Umeå planering och vinterväghållning

Planering av hållbara transportsystem i städer. Kerstin Robertson, VTI Mathias Wärnhjelm, Trafikverket

Cykelsäkerhet och filbytesmanövrar tunga fordon och HCT

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June

Cykelplanering i Umeå. Bodö

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013.

Cykeln och hållbar stadsutveckling

1/3 04/07/2014 VÄLKOMMEN! AV KOLDIOXIDUTSLÄPPEN DEN STORA UTMANINGEN OECD:S GRANSKNING DEN STORA UTMANINGEN

Statlig cykelpolitik

HÄLSOFRÄMJANDE STADSPLANERING AKTIV MOBILITET RÄDDAR LIV I ÖSTERGÖTLAND

Elcyklar och cykelinfrastrukturen

SE-151

Green parking purchase a model for smart mobility solutions in urban development CIVITAS Forum, Brest

Trafiksäkerhet nya perspektiv på oskyddade i tätort

Bebyggelsestrukturens betydelse för människors vardagsresande Erik Elldér

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Så kan färdvägsmiljöer stimulera till att gå eller cykla till arbetet eller skolan

SHIFT2018. Rankning av städers arbete med hållbara transporter. Matilda Dahl

RAPPORT CYKEL I ÖVERSIKTSPLANER UPPDRAG: Sweco Infrastructure. Louise Bergström Krister Isaksson Björn Jerbic.

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

VÄLKOMMEN PÅ FRUKOSTSEMINARIUM: Elcykling vad betyder det för din kommun eller organisation?

Fakta om cykeltrafik. För många är cykeln enda sättet att få ihop vardagen (...med den motion de behöver för att må bra) 465 miljoner huvudresor/ år

Vilka egenskaper hos elcykeln attraherar dess användare och hur kan denna kunskap användas för en ökad spridning?

Trafikdagen 2014: Planering som skulle gynna gång som transportmedel DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Beteenden, trafiksäkerhet och effektutvärdering 3D & AI för mätning och uppföljning

Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Money talks Ekonomisk lönsamhet som argument för hållbart resande PASTA-projektet

ECOMM Gävle 2013 Mobility Management in construction phase in Stockholm moves on! Lotta Palmlund Katarina Appeltofft

Lättläst. Skyddsombud. Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.

Värdering av restidsbesparingar vid gång- och cykelresor

Statlig medfinansiering Jan-Fredrik Wahlin Trafikverket

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Det goda livet TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Trängselskatt i Stockholm. Eva Söderberg Informationsansvarig Vägverket

Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag.

Effekter av beteendepåverkande åtgärder inom transportplaneringen En kunskapssammanställning

Systemeffekter på energiförbrukning i gods- och persontransporter vid ökad e-handel

Regeringens proposition 2012/13:25

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND

CYKLANDET MINSKAR I SVERIGE

Luleå University of Technology in 4 minutes. Peter Rosander Research Engineer Luleå Univeristy of Technology.

Geografisk tillgänglighet för cykling i städer

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI

Tema Cykel faktorer som påverkar cykelanvändning utifrån ett individperspektiv

Resultatkonferens inom Fordons- och trafiksäkerhet

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

Cykling med människan i centrum

Cykling och gående vid större vägar

MOBILITY FUTURES. Maria Schnurr Sustainability Day january 2018, Handelshögskolan Göteborg

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Ett jämställt transportsystem - vad är det och hur långt har vi kommit?

Parkeringsstrategier och stimulansåtgärder för energieffektiva urbana transporter

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Krydda med siffror Smaka på kartan

Analysis of road safety trends in Sweden Khabat Amin, Swedish Transport Agency Anna Vadeby, VTI Matteo Rizzi, Swedish Transport Administration

Tillgänglighet sida 1

Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Cyklande barns säkerhet

Cykelkedjor en transportmodell med fokus på cykel Chengxi Liu Ida Kristoffersson Clas Rydergren Andreas Tapani Daniel Jonsson

Grön stadskvalitet. Cities are proximity, density, closeness Edward Glaeser. Sustainable density UN Habitat. Alexander Ståhle BUTIKER BUTIKER

Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017

Dataverktyg för cykelplanering Vad används, finns en efterfråga? Michael Koucky, Karin Löwing

Cykeln i den statliga transportpolitiken - och pengar. krister@spolander.se, ,

Vad skapar stadskvalitet och stadsliv?

PASTA samhällsplanering för bättre hälsa

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

Hållbar trafik och samhällsbyggnad

Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp

MaxLupo mobility management i planeringen

SATSA II Regional cykelstrategi

Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU

WP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure. Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson

Framtidens transport- och trafikplanering Infrastruktur och förflyttning i morgondagens hållbara samhälle

STADSMILJÖ- AVTAL. Elin Sandberg, Trafikverket. Cykelkonferensen TMALL 0141 Presentation v 1.0

Planering i tidiga skeden

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

ALLA BEHÖVER NÄRHET. En smart stad är. Cities are proximity, density, closeness. Edward Glaeser, Harvard University. Internet.

Linda Kummel, Planeringsarkitekt MSA. Ökat cyklande I SMÅ OCH STORA STÄDER. Cykelkonferensen maj

Cykelundersökning 2016: Vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg

Demonstrationsstråk för cykel

Autonoma Fordon Hur påverkar Självkörande Fordon Trafik- och Stadplaneringen? Trafik- och Gatudagarna 2014 Anders Eugensson Volvo Personvagnar

RESULTAT I KORTHET INTERNATIONAL STUDENT BAROMETER (ISB), AUTUMN WAVE 2016, UPPSALA UNIVERSITY

sykkelkonferansen.no 14 oktober 2014 SYKKELSTRATEGI OSLO 3 X SÅ LANGT SYKKELNETT = 3 X SÅ MANGE SYKLISTER?

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Att utmana bilen som norm. Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic. Planera för hållbar tillgänglighet

Transkript:

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer Kerstin Robertson, VTI, Sebastian Bamberg, University of Bielefeld, John Parkin, London South Bank University, Aslak Fyhri, TØI

Bakgrund Kommun Ökad cykeltrafik Ökad gångtrafik Basår Målår Stockholm Cyklandet ska öka under alla 2006 tider på året Göteborg Öka andelen från 8 9 % till Andelen fotresor ska öka 2005 2010 12 % Malmö Öka med 10 procentenheter 10 år Linköping Öka andelen från 30 till 40 % 2008 2028 Örebro Öka andelen till 33 % 2020 Jönköping Öka antalet med 20 % i 2005 centrala Jönköping Umeå Att resor med cykel och till fots tillsammans ska bli de mest använda färdsättet (vardagar) för boende inom tätorten Att andelen resor som görs med kollektivtrafik, cykel eller 2012 till fots utgör tillsammans minst 55 % av alla resor för boende inom tätorten :// minst 65 % av alla resor för boende inom tätorten 2020 Lund Cykeltrafiken per invånare Gångtrafiken per 2004 2013 ska öka med 5 % invånare ska öka Cykeltrafiken per invånare ska öka med 10 % 2004 2030 Gävle Andelen resor <4 km som sker med cykel ska öka (från 23 till 40 % respektive 60 %) Öka antal cykelresor* Antal besökare av centrum och Stortorget ska öka Karlstad Kristianstad Öka andelen med 25 % 2006 2008 2015/2025 Source: Niska, A. et al. (2010) Methodsfor estimating pedestrian and cycle traffic., VTI Report 686.

Cykling i Sverige (RVU) Källa: Niska, A. et al. (2010) Methodsfor estimating pedestrian and cycle traffic., VTI Report 686.

(Fietsberaad, 2006)

Syfte Bättre kunskap om betydelsen av fysiska faktorer för cykling I städer

Systematisk review Meta-analys Egenskaper All relevant litteratur Överskådlig och reproducerbar Minimerar subjektivitet Steg Lokalisera Utvärdera Syntetisera www.ski-epic.com/amsterdam_bicycles/

Teoretisk bas Environment Perceived Objective Preferences, attitudes Travel behaviour Living conditions Perceived Objective From Handy (2005)

Den fysiska miljön Funktionella dimensioner markanvändning transportsystemet säkerhet Estetiska dimensioner design. naturmiljön Preferences, intentions Travel behaviour Living conditions Perceived Objective

Exampel på operationaliseringar / mått på markanvändning (Handy, 2005) Populationsdensitet Densitet på tillgång till arbeten Densitet på handel Markanvändningsmix Markanvändningens diversitet Klassning av markanvändning, densitet och urban form Indikator för hög densitet Densitet på enfamiljshus Enfamiljshus i relation till flerfamiljshus

Exempel på operationaliseringar av egenskaper hos transportsystemet (Handy, 2005) Andel av nätet som är rutnät Gatutäthet / densitet Genomsnittlig kvartersstorlek Indikator för förekomst av cykelbanor Procent gator med cykelbanor Genomsnittlig bredd på cykelbanor Fotgängar-/Cykelvänlig design

Litteratursökning Söktermer (i titel, sammanfattning och nyckelord) cycling and mode choic*, modal choic*, transport*, active transport*, travel*, journey*, commut*, transport demand, cyclist*, bicycl*, biking, bike, bikes, bikeway*, cycle, lane*, path*, route*, track*, trail*, facilit*, "mobility management", commut*, "bike and ride", "land use", "social cohesion", "social capital", resident*, dwelling, housing, planning, design, behavio*r*, demand, town*, urban, traffic, plan*, population, densit*, employment, unemployment, retail, residential, street, character Databaser Cambridge Scientific Abstracts (CSA) EBSCO Scopus Web of Science (naturvetenskap, teknik, medicin, samhällsvetenskap, humaniora) ca 3000 träffar (brutto)

Identifiering av data 1:a genomgång Relevans (baserad på titel och sammanfattning) 300 2:a genomgång Datatillgång 100 3:e genomgång Dataextraktion 23 www.ski-epic.com/amsterdam_bicycles/

Publicerade studier använda för dataextraktion (% cykelandel av resor) (0.4 %)* (2 %) (1.2 %)* (26 %) *Cycling to work

Typer av studier 8 Till/från skolan Allmän eller till/från arbetet 15

Meta-analys Beroende variabel Frekvens eller andel aktiva resor/cykling till skolan eller till arbetet Allmänt mått på cykelfrekvens Cykelandel av antal resor Oberoende variabler (aggregerade) Avstånd Markanvändning (till exempel tillgänglighet och densitet) Transportsystemet (till exempel egenskaper hos cykel- och annan infrastruktur och trafik), Trafiksäkerhet Den byggda miljön (till exempel estetiska egenskaper)

Variablernas relevans 1. Avstånd 2. Markanvändning 3. Transportsystemet 4. Den byggda miljön 5. Trafiksäkerhet

Exampel på relevanta faktorer Markanvändning Residential density / Population density Accessibility to retail, service, recreation, workplaces Land use mix Transportsystemet Bicycle facilities / Bike lanes / Walkability Street connectivity Intersections / street mile Road density Crossings Amount and speed of traffic No of stops/km / Hindrances www.ski-epic.com/amsterdam_bicycles/

Exempel på relevanta faktorer Den byggda miljön Urban / Suburban Neighborhood aesthetics Attractiveness Parkland area / Green space Hilliness Neighborhood walkability Trafiksäkerhet Traffic safety Safety from crime Safe neighborhood Traffic control Safety from theft

Betydelse för cykelplaneringen? 1. Avstånd 2. Markanvändning 3. Transportsystemet 4. Den byggda miljön 5. Trafiksäkerhet

Tack för uppmärksamheten! kerstin.robertson@vti.se www.vti.se/cycling