LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens Narkotika Alkohol Primär utredning för att utesluta somatisk genes. Basal utredning och handläggning. Upptäcka och remittera till sk öppenvård. Primärprevention Förebyggande arbete (information) Behov av somatisk slutenvård/geriatrisk vård. Avancerad utredning remiss till psykogeriatriska enheten. Vid behov av somatiskt omhändertagande. Svår berusning Vid substans-/drogrelaterad konfusion. Efter utesluten somatisk genes. Vid psykos i samband med demenssjukdom. Utredning och eventuell substitutionsbehandling. Svår abstinens och komplikationer vid missbruk. Beroende på konfusionsorsak När behov av annan specialist ej längre krävs. För somatisk uppföljning vid behov och för aversionsbehandling. Hänvisning till överenskommelse mellan verksamheterna,, internmedicin och akutmottagningarna gällande patienter med alkoholproblem Sekundärprevention tik och behandling med aversionsbehandling och andra mediciner mot alkoholmissbruk. Somatiska bedömningar, LVM (lagen om vård av missbrukare), läkarbedömning av patienten om denne somatiskt klarar avgiftning. Hög promille (3,0 promille eller mer) i utandningsluften är en intoxikation och kräver medicinskt omhändertagande. Avgiftning där det föreligger risk för delirium och abstinenskramper. Missbruk i kombination med allvarlig psykisk sjukdom hanteras vid sk öppen- eller slutenvård. Avgiftning där det föreligger risk för delirium, abstinenskramper och suicid.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 2 Tablettberoende Principen är att den vårdgivare som startar en medicinering också primärt ansvarar för att försöka avsluta denna. Upptäcker och tar ställning till möjlighet av eventuell poliklinisk nedtrappning. Vid behov somatiskt omhändertagande. Utredning och ställningstagande till avgiftning. Respektive kommuns socialtjänst Socialtjänsten behandlar och handlägger missbruk. Hänvisning till Beroendecentrum i Kristinehamn via respektive kommuns socialtjänst Psykotiska tillstånd Schizofreni Alla med misstänkt schizofreni ska remitteras till n omgående. Psykotiskt syndrom orsakat av somatisk genes Kortvarig psykos Substansbetingad (kemisk) psykos Psykotiska syndrom UNS Lätta symptom Somatisk utredning om patienten har lätta symtom som klaras inom. Omgående remiss till n vid svårare symptom Omgående remiss till n Efter lång stabil period med välinställd medicinering. Eventuellt kan psykiater ta direktkontakt med resp familjeläkare angående övertagande av behandlingsansvar efter lång stabil period med välinställd medicinering.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 3 Affektiva störningar Manisk episod Alltid remiss till n Depression Bipolära syndrom Cykloid psykos Lindriga till medelsvåra depressioner ska skötas av. Bedömning av suicidrisk. Remitteras alltid till n Vid misstanke alltid remiss till n. Svåra depressioner med och utan psykotiska depressionssymptom, med grav hämning, suicidrisk, utebliven medicineffekt, vid recidiverande form. Behandling samt ansvar för litiumbehandling. Efter stabil period med välinställd medicinering. Efter längre tids stabil period utan behov av litium. Efter längre tids stabil period. Ångesttillstånd Paniksyndrom Agorafobi Specifik fobi Social fobi Lätta till medelsvåra Antidepressiv medicinering i första hand. I andra hand eventuellt ångestdämpande korttidsterapi. Eventuellt remiss till privat psykoterapeut. Vid behov av ångestdämpande medicinering under längre tid. Vid behov av psykoterapi. Vid invalidiserande symptom eller terapiresistens. När vård inom n inte
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 4 Tvångssyndrom Kriser och posttraumatiskt stressyndrom Somatoforma syndrom Katastrofer och stora olyckor Lätta Enklare former kan skötas av. Antidepressiv medicinering i första hand. Eventuellt remiss till privat psykoterapeut. Lätta och medelsvåra Enskilda kriser behandlas inom. Bedömning av suicidrisk. Lätta till medelsvåra psykosomatiska besvär Remitteras till n vid svårare symptom. Medelsvåra till svåra symptom. Svåra kriser Patologiska kriser Kriser med suicidrisk Kriser i kombination med psykisk sjukdom kan eventuellt behöva behandling inom n.. När vård inom n inte När vård inom n inte När vård inom n inte Handläggs inom särskild organisation kommunernas POSOM-grupper och PKL-organisationen inom n. Ätstörningar Sömnstörningar Lätta symptom Somatisk undersökning och utredning. Remiss till n vid medelsvåra till svåra symptom. Utredning, bedömning via allmänläkare. Råd, information samt eventuell medicinering. Remiss till n vid invalidiserande symptom då behandling ej hjälpt. inom somatik Medelsvåra till svåra symptom Invalidiserande symptom speciellt i samband med annan sk störning Remiss till sömnlab?
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 5 Personlighetsstörningar (borderline) Vid svårare symptom och när behov av diagnostik föreligger, remiss till n.. Neuroska funktionshinder Vid lättare besvär kan patientärendet lyftas till FIN- SAM s handläggargrupp enligt gällande riktlinjer. Annan aktör kan också köpa utredning av psykologenheten. Vid svårare problematik remiss till n. Bedömning och ev utredning av patienter med ska besvär eller behov av behandling med läkemedel. Om man avser att frångå dessa riktlinjer ska direkt kontakt tas mellan läkare för diskussion.