Nordiska Miljöfinansieringsbolaget ÅRSREDOVISNING
Innehållsförteckning 3_ VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT 4_ KORT OM NEFCO 5_ STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 8_ MILJÖSTATUSRAPPORT 12_ NEFCO INVESTERINGSFONDEN 13_ NORDISKA MILJÖUTVECKLINGSFONDEN 14_ RESULTATRÄKNING 15_ BALANSRÄKNING 16_ FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 17_ KASSAFLÖDESANALYS 18_ NOTER TILL BOKSLUTET 29_ REVISIONSBERÄTTELSER 30_ KONTROLLKOMMITTÉN, STYRELSEN, PERSONALEN
Likaså betydande för verksamheten var de nordiska miljöministrarnas beslut om en ny programperiod för åren 20082010 för den Nordiska Miljöutvecklingsfonden (NMF). VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT Verksamhetsåret var ett aktivt och resultatmässigt gott år för NEFCO. Sammanlagt 59 projekt godkändes, däribland det första projektet i Vitryssland. De 59 godkända projekten inbegriper miljöbefrämjande åtgärder både inom privatsektorn och inom den offentliga sektorn. Projekten inom privatsektorn omfattar främst energieffektivisering, energiproduktion genom biobränsle, biogas och vindkraft samt hantering och återvinning av produktionsavfall. Inom den offentliga sektorn omfattar projekten energieffektivisering samt vatten och avloppsförsörjning samt institutionellt stöd inom den (VAprojekt). De godkända projekten förväntas bidra till bl.a. koldioxidreduktioner och minskade utsläpp av fosfor och kväve. Genom åren har NEFCO utvecklat ett antal olika finansieringsprodukter dels för att bättre tillmötesgå de specifika projektens behov men även för att beakta de ur nordiskt perspektiv prioriterade miljöområdena. Även affärsklimatet påverkar verksamhetens utveckling. Affärsklimatet i NEFCO:s verksamhetsländer skiljer sig från de nordiska länderna och det är av vikt att vi kontinuerligt håller oss informerade och utvecklar både arbetsformerna och våra lokala nätverk för att på bästa sätt stödja våra nordiska partners och våra medlemsländers prioriteringar. Utöver projektverksamheten deltar NEFCO aktivt i ett antal olika samarbetskonstellationer inom miljöarbetet. Det mest påtagliga under år var NEFCO:s bidrag till Östersjökommissionen HELCOM:s arbete att utveckla en ny handlingsplan för Östersjön: Baltic Sea Action Plan (BSAP). NEFCO:s uppdrag var att som sakkunnigorgan värdera de finansiella möjligheterna och begränsningarna med fokus på att förbättra genomförbarheten av projekt. Under de kommande åren kommer NEFCO att prioritera åtgärder som förbättrar Östersjöns ekologiska tillstånd och som är i linje med handlingsplanen. Inom arbetet med att verkställa NEFCO:s strategi godkändes ett demonstrationsprojekt i Kina. Syftet är att sprida NEFCO:s investeringskoncept och projektet genomförs i samarbete med de kinesiska miljömyndigheterna. Likaså inom strategiarbetet, färdigställdes NEFCO:s miljömetodik med syfte att sektorsvis (kommunala vattenprojekt, industri, energi, avfall, lantbruk) beskriva hur NEFCO utvärderar miljöeffekterna av projekt, vilka indikatorer som utnyttjas i respektive projekt och på vilka grunder indikatorerna väljs, beräknas och rapporteras. Sammanfattningsvis kan noteras att det ekonomiska resultatet för året var mycket gott och att verksamheten år 2008 har inletts intensivt, vilket borgar för ett ytterligare händelserikt, utmanade och givande år. Slutligen önskar jag tacka vår styrelse och personalen för den gedigna insatsen under det gångna året. Därutöver vill jag även tacka våra partners för ett givande samarbete. Helsingfors i mars 2008 Ett högt prioriterat område är kampen mot klimatförändringar och verksamhet som syftar till att reducera utsläpp av klimatgaser. Sedan 2003 förvaltar NEFCO kolkreditfonden Baltic Sea Region Testing Ground Facility (TGF), där de nordiska länderna, Tyskland och nio privata företag har investerat i fonden. NEFCO:s förvaltningsuppdrag har framskridit planenligt och våra erfarenheter inom klimatsektorn uppmärksammades då TGF:s investorer framförde ett önskemål om att investera ytterligare kapital för kolkrediter. På basen av investorernas initiativ inleddes arbetet med att utveckla en ny kolkreditfond. NEFCO:s kolkreditfonder bidrar till att stödja företag som aktivt eftersträvar att använda de flexibla mekanismerna inom Kyotoprotokollet för att uppnå sina klimatåtaganden. MAGNUS RYSTEDT, verkställande direktör 3
KORT OM NEFCO Nordiska Miljöfinansieringsbolaget NEFCO är en internationell finansieringsinstitution specialiserad på miljöfinansiering. NEFCO etablerades år 1990 av de nordiska länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige med målsättning att i Nordens närområden i Östeuropa medverka till genomförandet av kostnadseffektiva miljöprojekt, för att på detta sätt uppnå positiva miljöeffekter för Norden. NEFCO arbetar idag som förvaltare av ett antal fonder med miljöinriktning i Nordens närområden. De huvudsakligaste fonderna beskrivs nedan. NEFCO Investeringsfonden med ett kapital om 113,4 miljoner EUR kan NEFCO medverka som delägare, långivare eller garant i ekonomiskt bärkraftiga miljöprojekt. Finansierar projekt i Ryssland, Ukraina och Vitryssland, samt tillsvidare, under en begränsad period, också i Estland, Lettland och Litauen. Projekt som har relevanta miljöeffekter. Projekt med miljöeffekter av nordiskt miljöintresse prioriteras varför tyngdpunkten ligger på insatser som reducerar utsläpp i vattendrag och hav samt gränsöverskridande luftburna utsläpp och utsläpp av växthusgaser. Förutsätter att en nordisk partner medverkar i projektet i ett långsiktigt samarbete. Detta kan ske i företagsform genom olika slag av direktinvesteringar, men också andra slags samarbetsprojekt kan komma i fråga t.ex. inom ramen för långfristigt leveranssamarbete. Projekt vars tekniska genomförbarhet och ekonomiska lönsamhet har utretts. NEFCO förutsätter att projektet uppfyller rimliga lönsamhetskrav men fäster, så länge detta uppnås, större vikt vid de miljömässiga effekterna. Nordiska Miljöutvecklingsfonden (NMF) en finansieringsordning för mjuk finansiering (d.v.s. fördelaktigare än marknadsvillkor). Syftet är att stärka lönsamhetsförutsättningar för angelägna miljöprojekt, möjliggöra större risktagning vid finansieringen, tidigarelägga projektens genomförande eller få fram additionella miljöinvesteringar. Tillsvidare har ca 450 miljoner DKK anslagits för fonden. NMF kan finansiera projekt i Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Den maximala insatsen från NMF för ett enskilt projekt är i regel 3 miljoner DKK eller en tredjedel av projektkostnaden. Därtill bör den lokala finansieringsandelen uppgå till minst 50 %. Huvuddelen av insatserna från NMF sker idag i form av s.k. revolverande finansieringsmekanismer där medlen skall återbetalas till NMF. Som exempel kan nämnas förmånliga kreditordningar för renare teknologi, energibesparing och miljöinvesteringar inom lantbruket. De tekniska lösningarna bör bygga på bästa tillgängliga teknologi, dock med hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna och anpassat till lokala förhållanden. Upphandlingen av utrustning och tjänster, som finansierats genom fonden, kan ske i nordisk, lokal eller internationell anbudskonkurrens. Baltic Sea Region Testing Ground Facility (TGF) en regional klimatfond som fungerar enligt Public Private Partnership modellen. Fondens kapital uppgår till 35 miljoner EUR. Syftet är att köpa kostnadseffektiva utsläppskrediter för sina investorer. TGF finansierar joint implementation projekt genom köp att utsläppskrediter Fokus på energirelaterade projekt Finansierar projekt i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina NEFCO verkar i Helsingfors i anknytning till Nordiska Investeringsbanken (NIB). 4
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE År var åter ett aktivt och händelserikt verksamhetsår för NEFCO. Årets resultat blev exceptionellt gott, vilket delvis berodde på att tidigare gjorda nedskrivningar kunde återvinnas. Projektverksamheten var aktiv och totalt godkändes under året 59 projekt under de olika fonder som NEFCO förvaltar. Det första projektet i Vitryssland godkändes. Under året godkändes även ett demonstrationsprojekt i Kina. Projektet, som genomförs tillsammans med de kinesiska miljömyndigheterna, skall sprida NEFCO:s investeringsfilosofi (NEFCOkonceptet), vilket är i linje med NEFCO:s strategi. I augusti beslutade miljöministrarna om en förlängning av Nordiska Miljöutvecklingsfondens (NMF) verksamhet för en ny programperiod för åren 20082010. Genom ytterligare inbetalningar till fonden kan NMF: s verksamhet med att finansiera högt prioriterade miljöprojekt i Ryssland, Ukraina och Vitryssland fortgå. NEFCO har fortsatt aktivt deltagit i miljöarbetet inom olika arbetsgrupper. Under år deltog NEFCO i utvecklandet av den nya handlingsplanen för Östersjön (HELCOM Baltic Sea Action Plan) som godkändes av Östersjöns miljöministrar i Krakow i november. NEFCO:s vidare roll inom Baltic Sea Action Plan kommer att avgöras under år 2008. Samarbetet med Northern Dimension Environmental Partnership (NDEP) förstärktes då NEFCO antecknades som medlem i NDEP:s styrgrupp. NDEP är de internationella finansieringsinstitutionernas samarbete för genomföring av miljöinsatser i nordvästra Ryssland. NEFCO:s nya strategi och handlingsplan som godkändes av styrelsen i slutet av år presenterades i februari för de nordiska miljöministrarna. Verkställandet av strategin och dess handlingsplan har fortgått under året. Utöver förlängningen av NMF har arbetet bl.a. bestått av utvecklandet av en kommunikationsstrategi, konkretisering av en miljömetodik för bolaget samt uppdatering av övriga interna rutiner och principer. Styrelsen har tagit del av samtliga ärenden. Under året godkändes för Investeringsfondens del nio nya investeringar inklusive två tilläggsinvesteringar i tidigare godkända projekt. Sju projekt kunde antecknas som avslutade; tre projekt genom försäljning av aktieinnehav, tre genom planenlig återbetalning av projektlån samt ett avvecklat projekt. Vid utgången av år hade NEFCO sålunda 65 projekt under genomförande inom ramen för Investeringsfonden. De genomförda och avslutade projekten är 36 till antalet. För Nordiska Miljöutvecklingsfondens del godkändes under året 22 nya projekt inklusive en tilläggsinvestering i ett tidigare godkänt projekt och därigenom har hittills sammanlagt 173 projekt anvisats finansiering genom NMF (inkluderande de enskilda projekt som finansieras inom ramen för ett antal program som upprättats med NMF medel). Projekten under såväl Investeringsfonden som Miljöutvecklingsfonden uppvisar i genomsnitt goda miljöeffekter på förväntad nivå. Av de analyserade 130 projekten klassificeras 61 som avslutade, 20 som sådana vilka överträffat de miljömässiga förväntningarna, 24 är på förväntad nivå, 11 motsvarar ej förväntningarna och i 14 fall kan konklusioner ännu inte dras. NEFCO bedömer systematiskt projektens miljömässiga kostnadseffektivitet i relation till kostnaderna i Norden för motsvarande utsläppsreduktioner. I genomsnitt är kostnaden i NEFCO:s projekt cirka en åttondel av kostnaden för motsvarande utsläppsreduktioner i Norden. Inom klimatfonden Baltic Sea Region Testing Ground Facility (TGF) ingicks under året fem nya köpeavtal om utsläppsreduktioner (Emission Reduction Purchase Agreement ERPA) och föravtal (Option Agreement) för fyra nya projekt. Vid utgången av året hade ungefär 3/4 av fondens kapital allokerats till olika projekt genom köpe eller föravtal. Även projektverksamheten inom ramen för Barents Hot Spots Facility (BHSF) var aktiv under året. Totalt godkändes 19 bevillningar inklusive två tilläggsbevillningar i tidigare godkända projekt. Totalt 43 olika studier och projektförberedande åtgärder har således anvisats finansiering från BHSF. NEFCO förvaltar, utöver de ovannämnda fonderna (Investeringsfonden, NMF, TGF och BHSF), för närvarande 18 andra fonder för olika uppdragsgivare, i huvudsak de nordiska länderna. Dessa omfattar fem nya fonder där uppdragsgivare är EU, Sverige samt Norge. INVESTERINGSFONDEN Under året godkände styrelsen nio nya projekt. Därtill godkändes även nio s.k. intresseindikationer, d.v.s. en första principiell klarering av ett projekt för vidare bearbetning. NEFCO kunde under år avsluta sju projekt. Tre ägarinnehav avslutades genom försäljning av aktier i bolag i Estland, Lettland och Ryssland medan tre projektlån i Estland, Ryssland och Ukraina återbetalades planenligt. Ett projekt avslutades då ifrågavarande bolag i Estland avvecklades. NEFCO har per år avslutat 36 projekt där engagemanget uppgått till totalt 39,6 miljoner EUR. Därigenom kvarstår sammanlagt 65 av styrelsen godkända aktiva projekt av vilka hittills 45 är avtalade. I de återstående 20 fallen pågår ännu förhandlingar eller undersökningar. NEFCO:s engagemang i dessa 65 projekt är sammanlagt 108,7 miljoner EUR medan de totala investeringarna i dessa projekt uppgår till ca 660 miljoner EUR. Av NEFCO:s resurser är således en större del disponerad än vad som framgår av balansräkningen. I de 45 avtalade projekten uppgår NEFCO:s engagemang till 65,4 miljoner EUR och de totala investeringarna i dessa till ca 500 miljoner EUR. 5
Av engagemangen är 18 sådana där NEFCO har placerat eget kapital. I många av dessa tillkommer dessutom ett lån från NEFCO. I 27 fall har engagemanget enbart formen av lån. Utvecklingen i de 45 avtalade intressebolagen är i genomsnitt tillfredsställande. För år kommer 19 att visa överskott, 5 att nå ett nollresultat, 13 att gå på förlust medan 8 är sådana där en operativ verksamhet inte ännu kommit igång. De nya investeringarna har stor sektorspridning. I Ryssland omfattade investeringarna oljebekämpning samt reducering av fosforutsläpp till Östersjön från djurfarmar. I Ukraina omfattade investeringarna ett energieffektiviseringsprogram, biogasproduktion samt miljöförbättrande åtgärder inom möbelproduktion. De baltiska projekten omfattar förnybar energi, och i Vitryssland deltar NEFCO i ett projekt för produktion av biobränsle. Intresseindikationerna inbegriper fem projekt i Ryssland, tre i Ukraina och ett vars verksamhet berör flere av NEFCO:s verksamhetsländer. NORDISKA MILJÖUTVECKLINGSFONDEN NEFCO förvaltar på uppdrag av medlemsländerna den Nordiska Miljöutvecklingsfonden (NMF) vilken finansieras genom årliga bidrag av de nordiska länderna och Nordiska ministerrådet. Fondens tredje programperiod utlöpte under år. Under året beslutade miljöministrarna om ytterligare finansiering för åren 20082010. Den samlade beloppsramen för NMF uppgår således till och med år 2010 till ca 450 miljoner DKK. NMF administreras av NEFCO i samarbete med Nordiska Investeringsbanken (NIB), som deltar i projektutvärderingen. NEFCO:s styrelse beslutar om tilldelningar under NMF. Under år godkändes 22 nya projekt i slutlig behandling inklusive en tilläggsinvestering i ett tidigare godkänt projekt, av dessa är åtta inom ramen för tre separata program för energibesparing som upprättats för projekt i nordvästra Ryssland och Ukraina, sju projekt under renare produktionsprogrammet och tre projekt under lantbruksprogrammet. Därtill godkändes en intresseindikation för implementeringsstöd inom vatten och avloppshantering i Ryssland. Ur finansieringsordningen för renare produktion i Ryssland, Baltikum och Ukraina hade vid årets utgång 41 företag beviljats lån för sammanlagt 52 projekt. De genomförda, avtalade och godkända projekten uppgår till 173 stycken (inkluderande tre intresseindikationer) då de specifika projekten inom olika program beaktas. Av den nuvarande totala beloppsramen har härigenom 338,2 miljoner DKK tagits i anspråk. TESTING GROUND FACILITY Sedan år 2003 förvaltar NEFCO klimatfonden Baltic Sea Region Testing Ground Facility (TGF), som etablerades i anslutning till Östersjöregionens försöksområde för s.k. joint implementation, en av mekanismerna under Kyotoprotokollet. Syftet med fonden är att köpa kostnadseffektiva utsläppskrediter från energirelaterade och övriga projekt för sina investorer. Fondens totala kapital uppgår till 35 miljoner EUR. Investorer i TGF är de nordiska länderna, Tyskland och sedan år de privata investorerna DONG Naturgas A/S (DK), Fortum Power and Heat Oy (FI), Gasum Oy (FI), Keravan Energia (FI), Kymppivoima Tuotanto Oy (FI), Outokumpu Oy (FI), Vapo Oy (FI), Vattenfall Europe Berlin (DE/SE) och Vattenfall Mining and Generation (DE/SE). Vid slutet av år hade TGF ingått köpeavtal om utsläppsreduktioner (Emission Reduction Purchase Agreement ERPA) för sju projekt i Estland, Litauen och Ukraina samt ingått föravtal för 13 projekt i Estland, Litauen, Ryssland och Ukraina. Ett föravtal tilläts upphöra. Vid utgången av året hade 73 % av fondens kapital allokerats till olika projekt genom köpe eller föravtal. UTVÄRDERING AV PROJEKTENS MILJÖEFFEKTER I enlighet med det förfarande som successivt utvecklats inom NEFCO utvärderas varje projekt också avseende sina miljöeffekter. De förväntade miljöeffekterna analyseras innan ett beslut om medverkan i finansieringen fattas, och när projektet färdigställts följer NEFCO upp de verkliga effekterna. Av de 130 projekten som analyserats klassificeras 61 som avslutade, 20 som sådana vilka överträffat de miljömässiga förväntningarna, 24 är på förväntad nivå, 11 motsvarar ej förväntningarna och i 14 fall kan konklusioner inte ännu dras. En sammanställning av bedömningen biläggs. ANNAN VERKSAMHET Sedan år 2004 förvaltar NEFCO Barents Hot Spots Facility (BHSF). Fondens resurser om sammanlagt 22 miljoner DKK tillhandahålls av Finland, Island, Norge och Sverige och är avsedda i första hand för projektutveckling. Avsikten är att tillsammans med ryska myndigheter och projektägare vidareföra de prioriterade miljöangelägenheter hot spots som identifierats i nordvästra Ryssland i den rapport som NEFCO i samarbete med AMAP presenterade år 2003. Under året godkändes 19 projekt inklusive två tilläggsinvesteringar i tidigare godkända projekt, däribland en specialstudie över avfallshanteringen i Arkhangelsk län och Nenets autonoma distrikt. Ett tidigare godkänt projekt bortföll. Totalt har sammanlagt 43 olika studier och projektförberedande åtgärder godkänts medel ur fonden. Åtgärderna spänner över ett brett fält och inkluderar till exempel den övergripande hanteringen av kvicksilverhaltigt avfall i regionen, ett antal genomför 6
barhetsstudier för olika kommunala projekt i Karelen och förberedande åtgärder att ta hand om sjunkna fartyg i Kolafjorden. BHSF finansierade tillsammans med Ryska Polarstiftelsen en expedition till Franz Josefs Land, en aktivitet under det Internationella Polaråret som skall lägga grunden för den kommande miljösaneringen av den arktiska arkipelagen. NEFCO är också för Barentsrådets räkning engagerat i att utveckla kriterier och procedurer för eliminering av hot spots samt att sammanställa en webbaserad databas för alla Barents Environmental Hot Spots. Sedan år 2005 administrerar NEFCO även projektberedningsfonden Arctic Council Project Support Instrument (PSI). NEFCO deltog i den expertgrupp som Arktiska Rådet tillsatte för att utveckla och upprätta fonden. PSI är avsedd för projektutveckling, beredning och demonstrationsprojekt för projekt identifierade inom Arktiska Rådets handlingsprogram (ACAP). Förhandlingar med potentiella bidragsgivare förs fortsatt. NEFCO medverkar även i programmet NPA Arctic med uppgift att utveckla miljöprojekt relevanta för Arktis i Ryssland. NEFCO är s.k. Partner Agency i projektet där GEF (Global Environment Facility) och Ryssland är huvudfinansiärer. NEFCO:s medverkan i BHSF, ACAP och NPA Arctic möjliggör goda synergier och effektivt utnyttjande av medel, då flera av de identifierade miljöprojekten är prioriterade inom alla tre program. Utöver NEFCO:s roll inom handlingsplanen för Östersjön (Baltic Sea Action Plan) och det förstärkta samarbetet med Northern Dimension Environmental Partnership (NDEP) deltar NEFCO även i samarbetet inom Nordiska ministerrådet. Under året inleddes ett nytt initiativ inom klimatområdet. Målsättningen är att under år 2008 etablera en ny klimatfond; NEFCO Carbon Fund. Initiativtagare är investorerna i TGF som framfört ett önskemål om att investera ytterligare kapital i kolkreditfonder förvaltade av NEFCO. i anknytning till sin egen medverkan i projektet. För analys och beredning av projekt disponeras finska och svenska anslag och för Sillamäeprojektet förvaltar NEFCO nordiska nationella bidrag. För Statens Energimyndighet i Sverige (STEM) administrerar NEFCO en del av de bidrag STEM tillhandahåller för klimatprojekt. Ytterligare ingår norska och svenska medel för projektberedning och uppföljning i Ryssland och medel för ett projekt i samarbete med HELCOM för åtgärder mot utsläpp från lantbruket i de baltiska länderna och Ryssland. EU har avsatt medel för utveckling av ett regionalt investeringsprogram för små avloppsvattenverk i Kaliningrad och finska medel har avsatts för att utreda möjligheten till ett kvotsystem för att minska eutrofieringen i Östersjön. Därtill handhar NEFCO norska medel som skall bidraga till introducering av ett energibesparingsprogram i Ukraina och medel för vattenhantering i Kenozero nationalpark i Ryssland. För samtliga externa fonder avger NEFCO särskild redovisning. Sammanlagt har för dessa externa fonder (exklusive NMF, TGF, BHSF) av de olika bidragsgivarna hittills anvisats ca 66,8 miljoner EUR varav de avslutade fondernas bidrag uppgår till 29,7 miljoner EUR. RESULTAT Bokslutet uppvisar ett överskott om 4 776 538,06 EUR efter engagemangsspecifika nedskrivningar av investeringstillgångarnas värde och reserveringar för kreditförluster om sammanlagt 480 000,00 EUR. Föreslås att 367 463,75 EUR av årets resultat överförs till verksamhetsfonden för att säkerställa resurser för verksamhetens utveckling och projektberedning samt att 4 409 073,31 EUR överförs till reserven för investerings och kreditförluster. Helsingfors den 6 mars 2008 PERSONAL OCH FÖRVALTNING Vid utgången av år arbetade 20 personer direkt för NEFCO, av vilka 2 som deltidsanställda experter. Därtill är rådgivare anknutna till NEFCO på konsultbasis. NEFCO förvaltar utöver Nordiska Miljöutvecklingsfonden, Testing Ground Facility och ovannämnda Barents Hot Spots Facility och Arctic Council Project Support Instrument ett antal andra externa fonder. Dessa är av s.k. trust fund typ, d.v.s. fonder där medel tillskjuts för ett särskilt ändamål som bidragsgivaren specificerar, men där NEFCO ansvarar för utnyttjandet av medlen. För samfinansiering av kärnsäkerhetsprojektet Lepse i Murmansk har den norska regeringen och den holländska regeringen avsatt medel som NEFCO fått i uppdrag att förvalta AnnBritt Ylinen ordförande Magnús Jóhannesson Harald Rensvik LarsErik Liljelund viceordförande Karsten Skov Magnus Rystedt verkställande direktör 7
MILJÖSTATUSRAPPORT NEFCO arbetar med medel dels från Investeringsfonden och dels från Nordiska Miljöutvecklingsfonden. Investeringsfonden, som utgör den största resursbasen, är ur miljösynpunkt indelad i följande sektorer: vatten och avloppsvattenrening, energi, industri och avfall. Miljöeffekterna för kreditordningen för renare produktion under Nordiska Miljöutvecklingsfonden redovisas separat. Det övergripande målet med NEFCO:s verksamhet är att bidra till en reduktion av föroreningar som härstammar från Östeuropa d.v.s. projekt som bl.a. leder till minskade utsläpp i tillrinningsområdet för Östersjön och Barents hav eller reduktioner av gränsöverskridande luftföroreningar. I och med att projekt med stor nordisk miljöeffekt prioriteras, ligger tyngdpunkten på vatten och luftvård. Utgångspunkten är att värdera varje projekts förväntade miljöeffekter varvid projekt med direkt och klar miljöeffekt prioriteras. I princip omfattas alla slags åtgärder som leder till en mindre miljöbelastning t.ex. genom förbättrad reningskapacitet eller modernare industriprocesser. Som underlag för NEFCO:s bedömning analyseras även förhållandet mellan investeringen och dess förväntade kvantitativa effekter för att finna de miljömässigt mest kostnadseffektiva insatserna. Typiska projekt är: modernisering av industri och energianläggningar med åtföljande positiva miljöeffekter för Norden och omgivande hav projekt i samarbete med kommunala och andra myndigheter för att tillhandahålla miljöservice såsom t.ex. vattenrening företag som tillverkar miljöutrusning (t.ex. utrustning för avgasrening, mätinstrument och vattenrening) och utrustning för effektivare energianvändning eller som tillhandahåller tjänster inom miljö och energiområdet och sålunda bidrar till att skapa bättre förutsättningar för genomförandet av miljöåtgärder Miljöeffekter som uppnåtts i genomförda eller avslutade projekt redovisas i figur 1 för totala utsläppsreduktioner. För att erhålla jämförbarhet baseras redovisningen på reduktioner eller inbesparingar per år. I NEFCO:s miljödatabas beaktas även avslutade projekt. Motivet till att även redovisa utsläppsreduktioner från projekt som för NEFCO:s del avslutats, är att anläggningarna vid postevaluering visat sig motsvara, eller väsentligt överträffa, förväntade utsläppsreduktioner. Anläggningarnas livslängd är betydligt längre än lånens återbetalningstid och deras positiva miljöeffekt kommer därmed i all väsentlighet att fortsätta lineärt under lång tid framöver. Vid rapporteringen av de avslutade projekten har förväntade kvantifierbara utsläppsreduktioner använts, vilket kan anses vara en relativt konservativ bedömning. Resultatet för år är för flertalet granskade indikatorer bättre än resultatet för år (figur 1). Den avsevärda positiva skillnaden vad gäller koldioxidutsläppen (CO2) beror på att i årets beräkning ingår flera nya projekt eller projekt som nu kommit upp i förväntad prestation. De höjda reduktionerna av CO2 omfattar förutom energisektorn även renare produktion och energieffektivisering. En del av reduktionerna har uppkommit inom energisektorn där vindenergiproduktionen kommit med genom samfinansiering av NEFCO och TGF samt externa finansiärer. Den positiva utvecklingen för kväve (N) och fosfor (P) beror på att nya projekt slagit igenom samt att även tidigare pågående projekt inom vatten och industrisektorn utvecklats gynnsamt. Nedan görs en presentation av resultaten så att vatten och avloppshantering, energi, industri, och avfallssektorerna redovisas i separata avsnitt. Nordiska Miljöutvecklingsfonden och renare produktion presenteras i slutet av denna miljöredovisning. Figur 1 1500000 TOTALA REDUKTIONER 1200000 900000 600000 300000 0 t/a t/a t/a t/a t/a t/a t/a t/a t/a MWh/a CO2 CO2 NOx SO2 Stoft Avfall BOD Ptot Ntot Energi direkta indirekta 8
VATTEN OCH AVLOPPSHANTERING Huvuddelen av allt orenat kommunalt avloppsvatten till Östersjön från Baltikum kommer från små och medelstora kommuner. I samband med de slutförda medlemskapsförhandlingarna hade vatten och avloppssektorn i Baltikum hög prioritet och har därmed uppgraderats, för att bättre möta de miljökrav ett EUmedlemskap ställer. Detta arbete pågår ännu i samarbete med bl.a. små kommuner i Lettland och Latvian Environmental Investment Fund (LEIF). De positiva effekter som prioriteras är acceptabel dricksvattenkvalitet och ökad tillknytningsgrad, men framför allt minskade utsläpp av biokemisk syreförbrukning (BOD), fosfor och kväve till vatten, främst till Östersjön. Ur figur 2 framgår att resultatet för år inte påtagligt skiljer sig från års resultat med undantag för att viss reduktion av energikonsumtionen uppkommit genom inbesparingar vid reningsverk som redan varit i drift ett antal år. En positiv utveckling vad gäller reduktionen av N och P har fortsatt under år. Resultatet i figur 2 visar att den år noterade vändningen när det gäller avloppsvattenreningen har fortsatt. Från att man tidigare kunnat notera en reduktion av behandlat avloppsvatten till följd av minskat läckage och debitering av vattenförbrukningen, har nu mängden avloppsvatten som kommit till behandling fortsatt ökat från 54,5 miljoner m3 år till 60 miljoner m3 år. Trots att trenden för en snålare resurshantering nu brutits, bör resultatet ändå betraktas som positivt då de tidigare nämnda 60 miljoner m3 avloppsvatten annars skulle ha nått Östersjön och andra vattendrag i orenad form och där orsakat övergödning. Värt att notera är att kvävereduktionerna ökade med drygt 500 ton från år. Även reduktionen av fosfor ökade med ca 80 ton, vilket ligger i linje med HELCOM:s nya handlingsplan för Östersjön (Baltic Sea Action Plan BSAP). Reduktionen av suspenderat material (SS) minskade väsentligt, huvudsakligen till följd av resultat från Sydvästra reningsverket i S:t Petersburg. På det hela taget fungerade dock vattensektorn mycket väl under år och reduktionerna för de viktigaste indikatorerna N och P ökade. ENERGI Förbränning av fossila bränslen ger försurande utsläpp, koldioxid som bidrar till växthuseffekten, utsläpp av kolväten, stoft, tungmetaller m.m. Vid lämpligt teknikval och dimensionering kan utsläppen minskas och energiutbytet ökas kraftfullt. Effektivare energiframställning samt konvertering till mindre förorenande bränslen innebär reducerade utsläpp av svaveldioxid (SO2), kväveoxid (NOx), CO2, tungmetaller och stoft till luften från förbränningsprocessen. Alla NEFCO:s energiprojekt syftar till bättre hushållning av energi, så att positiva miljöeffekter uppnås. En generell minskning av energiförbrukningen, en mer effektiv anläggning och/eller konvertering till mindre förorenande bränslen är typiska målsättningar i projekten. Där kvantitativa målsättningar finns, har reduktioner kunnat mätas enligt figur 3. Inom energisektorn reducerades koldioxidutsläppen ytterligare med ca 550 000 ton jämfört med år. Den dramatiskt förhöjda mängden reducerad koldioxid hänför sig till övergång från förbränning av fossila bränslen till vindenergi och biobränsle samt ökad produktion av vattenkraft. Denna övergång återspeglas även i något höjda reduktioner av SO2. Reduktionen av fossila bränslen och nyproduktion av förnyelsebar energi uppgick till drygt 815 000 MWh/a d.v.s. en förbättring med ytterligare 104 000 MWh/a jämfört med år. Figur 2 Figur 3 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 5000 10000 15000 20000 UTSLÄPPSREDUKTIONER INOM VASEKTORN 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 UTSLÄPPSREDUKTIONER INOM ENERGISEKTORN 9
INDUSTRI Industriell verksamhet påverkar miljön på många sätt: råvaruutvinning orsakar fysiska ingrepp i naturen utsläpp påverkar luft, mark och vatten produktion av varor, t.ex. kemikalier kan vara miljöfarliga avfallsdeponier förorenar grundvatten genom läckage av olika slag och många slutprodukter belastar deponierna i slutet av sin livscykel vissa industrier förorsakar luktproblem och buller industribyggnader och transportvägar påverkar landskapet och ändrar förutsättningarna för växter och djur NEFCO:s industriprojekt syftar till bättre hushållning av resurser för att på så sätt minska utsläpp till luft, mark och vatten. Miljöeffekten kan uppstå som en direkt följd av investeringen, men även indirekt då NEFCO stöder företag som producerar miljövårdsutrustning, t.ex. reningskemikalier eller isoleringsmaterial. Effekten förverkligas i dessa fall först i förbrukarledet. Jämfört med år kan en ytterligare reduktion av CO2 och SO2 ses av figur 4a. I mängden reducerat CO2utsläpp ingår indirekta utsläppsreduktioner via förbättrad isolering av byggnader. Varje producerat ton mineralull beräknas i slutledet utmynna årligen i såväl en CO2reduktion som i en SO2reduktion per varje ton i bruk tagen mineralull. Produktionsvolymen vid fabrikerna har stigit och kan därmed förmodas på sikt bidra till ytterligare minskade utsläpp. Den totala reduktionen av energi steg från 312 000 MWh/a till 317 000 MWh/a. Detta beror på att industriprojekt omfattande energikonvertering från fossilt till biobränsle i Ryssland inkommit med miljödata. Reduktionen av avloppsvatten i figur 4b var i stort sett oförändrad medan mängden reducerat avfall minskade något jämfört med år. AVFALL Avfall är ett miljöproblem ur flera olika synvinklar: från avfallsdeponier läcker giftiga ämnen och andra föroreningar ut till luft, mark och vatten förbränning av avfall ger miljöstörande luftutsläpp avfallshantering kräver omfattande transporter ej återanvänt avfall tär på naturresurserna Det övergripande syftet med NEFCO:s deltagande i avfallsprojekt är att minimera mängden avfall och att omhänderta den allt större mängden avfall på ett bättre sätt, exempelvis genom sortering, återvinning och/eller återanvändning. Projekten avser både hushållsavfall och industriavfall som kan innehålla papper, plast, kemikalier, tungmetaller m.m. Under år avskrevs det avfallsprojekt som NEFCO tidigare deltagit i och rapporteras därmed inte längre för år. Figur 4a Figur 4b 1500000 UTSLÄPPSREDUKTIONER INOM INDUSTRISEKTORN 20000000 AVLOPPSVATTENREDUKTIONER INOM INDUSTRISEKTORN 1200000 15000000 900000 600000 10000000 300000 5000000 0 0 10
NORDISKA MILJÖUTVECKLINGSFONDEN (NMF) Medel ur Nordiska Miljöutvecklingsfonden anvisas som stöd till specifika miljöprojekt i Nordens närområde. Syftet är att uppnå positiva miljöeffekter genom att stärka lönsamhetsförutsättningarna för angelägna miljöprojekt, möjliggöra större risktagning vid finansieringen, tidigarelägga projektens genomförande eller få fram additiva miljöinvesteringar. Stödet skall utgöra ett komplement till bilaterala insatser. En del av NEFCO:s deltagande har utgjorts av s.k. twinningverksamhet eller institutionell utveckling, främst i samband med NEFCO:s lettiska vatten och avloppsprojekt (V/Aprojekt). Genom twinningen ökar förutsättningarna för att projekten skall lyckas även på lång sikt, exempelvis genom förbättrad drift och bättre underhåll. Figur 5 120000 100000 80000 60000 40000 20000 UTSLÄPPSREDUKTIONER INOM NMF År inkom miljödata från sex nya projekt och i pågående projekt effektiverades i flera fall verksamheten, vilket utmynnade i höjda reduktioner av speciellt CO2, men även av SO2 till luft (figur 5). Därtill erhölls förhöjda totalreduktioner av P (Ptot) från tidigare verkställda projekt. Totalreduktionerna av N (Ntot) låg på samma nivå som under år. Jämfört med år ökade reduktionen av energikon RENARE PRODUKTION Renare produktion syftar till minskning av industrins miljöföroreningar genom bättre hushållning med råvaror och energi, justering av processer och minskat slöseri. Den övergripande målsättningen för finansieringsordningen är att genom en serie positiva exempel på s.k. winwin projekt, införa ett tänkande förenligt med hållbar utveckling inom industri och annan produktionsverksamhet. Utgångspunkten är att varje projekt som godkänns under finansieringsordningen har konkreta, positiva och mätbara miljöeffekter. Investeringar i renare teknologi resulterar i en reell reduktion av utsläpp och/eller avfall. En miljövänligare produktion och konsumtion uppnås genom t.ex. användning av mindre resurskrävande processer. Prioritet ges till de projekt som bidrar till positiva miljöeffekter för den nordiska regionen, d.v.s. projekt som leder till minskade utsläpp till Östersjön eller Barents hav eller minskade gränsöverskridande och globala luftutsläpp. Företrädesvis har små eller medelstora privata företag, via investeringar i renare teknologi i sina processer, bidragit till sänkta utsläpp till luft och vatten. Figur 6a 6 5 4 3 2 1 0 Figur 6b 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 0 Ntot MWh/a Energi UTSLÄPPSREDUKTIONER TILL VATTEN INOM RENARE PRODUKTION 8 7 BOD5 UTSLÄPPSREDUKTIONER TILL LUFT INOM RENARE PRODUKTION 80000 70000 Figur 6c Ntot Vad gäller miljöeffekterna, redovisas i figur 6ac ett antal utvalda parametrar, där kvantitativa reduktioner har uppmätts. Ytterligare reduceringar har uppmätts av bland annat flyktiga organiska ämnen VOC, (volatile organic compounds) och ozonnedbrytande substanser ODS, (ozone depleting substances). Några projekt har inte kunnat uppvisa förväntade reduktioner. Detta illustreras av något lägre reduktion av avloppsvatten och SO2 jämfört med år. För övriga indikatorer kan mer eller mindre klara reduktioner av miljöutsläpp och resursanvändning noteras. Speciellt kan noteras att energireduktionen stigit med 16 000 MWh/a med en åtföljande reduktion av CO2 på ca 14 000 t/a. 250000 200000 150000 100000 50000 0 UTSLÄPPSREDUKTIONER INOM RENARE PRODUKTION 24392 11
NEFCO INVESTERINGSFONDEN Projektbevillningar år Oljebekämpningscenter för uppsamling, mottagning och omhändertagning av olja och oljeavfall samt oljespillsberedskap i Ryssland. Finsk medverkan. Modernisering av en hönsfabrik inkluderande förbränning av hönsgödsel i Ryssland. Dansk medverkan. Låneprogram för små energibesparingsprojekt såsom små och medelstora företag samt hushåll i Ukraina. Isländsk medverkan. Modernisering av en svinfarm inkluderande gödselhantering och produktion av biogas för värme och energi i Ukraina. Dansk medverkan. Modernisering av en träförädlingsfabrik inkluderande hantering och återvinning av träavfall i Ukraina. Dansk medverkan. Produktion och försäljning av biobränsle i Vitryssland. Svensk medverkan. Utveckling och upprättande av vindkraftverk i Estland och Litauen. Norsk medverkan. Tilläggsinvesteringar i tidigare godkända projektbevillningar Renovering av vattenförsörjningen i Novgorod stad i Ryssland inkluderande tillgång till dricksvatten samt energieffektivisering vid avloppsvattenhanteringen. Svensk medverkan. Energiproduktion genom små vattenkraftverk i Lettland och Litauen. Norsk medverkan. SEKTORFÖRDELNING FÖRDELNING ENLIGT NORDISKT INTRESSELAND FÖRDELNING ENLIGT VERKSAMHETSLAND Tjeckien 1,5% 12
NORDISKA MILJÖUTVECKLINGSFONDEN Projektbevillningar år Garantiram för miljöinvesteringar i hönsfabriker i Ryssland. Dansk medverkan. Tilläggsfinansiering i tidigare godkänd projektbevillning Institutionellt stöd för utveckling av den kommunala vatten och avloppshanteringen i fem städer i Leningrad Oblast i Ryssland. Dansk, finsk och svensk medverkan. Finansieringsprogram under Nordiska Miljöutvecklingsfonden Under programmet för energibesparing inom den kommunala miljöservicen i Novgorod, Ryssland godkändes två subprojekt. Svensk medverkan. Under programmet Energy Savings Credits (ESC) beviljades finansiering för sju projekt: Energibesparingsåtgärder inkluderande installering av mätare, termostat och isolering i nio kommunala byggnader i Novodvinsk i Arkhangelsk, Ryssland. Installation av vindkraftverk i Dolgoschelie i Arkhangelsk, Ryssland. Energibesparingsåtgärder inkluderande installering av mätare, termostat och isolering i tre skolbyggnader i Koyda i Arkhangelsk, Ryssland. Konvertering från kol till biobränslepannor vid värmecentralen i anslutning till distriktssjukhuset i Onega i Arkhangelsk, Ryssland. Övergång till kvicksilverfri gatubelysning i Velsk i Arkhangelsk, Ryssland. Energibesparingsåtgärder inkluderande installering av mätare, termostat och isolering i 26 skolor/daghem i IvanoFrankivsk i Ukraina. Energibesparingsåtgärder genom installering av automatiska värmecentraler i bl.a. skolor, daghem och sjukhus i Segezha och Nadvoitsi i Karelen, Ryssland. Under programmet Eco Efficiency Credits (EEC) beviljades finansiering för ett projekt: Renovering av fjärrvärmesubstation Nr 10 i Streshevoi i Tomsk, Ryssland. Under programmet The Revolving Fund for Cleaner Production Projects (CPF) beviljades finansiering för sju projekt: Renovering av värmepannor och övergång till naturgas, Ryssland. Modernisering av pumpstationer i vattenverk, Ukraina. Effektivisering av energiproduktionen i ett textilföretag, Litauen. Modernisering av värmepannor i Gatchina, Ryssland Effektivisering av produktionslinjen inom bageriverksamhet, Ukraina. Renovering av värmecentraler i Lisichansk, Ukraina. Renovering och uppgradering av vatten och avloppshanteringen i Priozersk, Ryssland. Under programmet Agri Environmental Credit Facility (AGRI) beviljades tre projekt: Gödselhanteringssystem och uppgradering av produktionsutrymmen för en gård i Kaliningrad, Ryssland. Gödselspridare för en gård i Joniskis, Litauen. Gödselspridare för en gård i Azuolaciai, Litauen. SEKTORFÖRDELNING Under år har därtill 19 bevillningar till olika studier och projektförberedande åtgärder godkänts inom Barents Hot Spots Facility (BHSF). Inom klimatfonden Baltic Sea Region Testing Ground Facility (TGF) ingicks nio nya köpe och föravtal. FÖRDELNING ENLIGT NORDISKT INTRESSELAND/ FINANSIERINGSPROGRAM FÖRDELNING ENLIGT VERKSAMHETSLAND 13
RESULTATRÄKNING (Beloppen i EUR) Intäkter Not 1.1 31.12. 1.1 31.12. Ränteintäkter på placeringar hos kreditinstitut (3) 3 821 026,74 2 381 997,45 Ränteintäkter på utlåningen 1 494 487,57 1 807 003,30 Dividendintäkter och realisationsvinster 600 988,24 522 286,82 Övriga intäkter 943 458,41 824 421,28 Intäkter totalt 6 859 960,96 5 535 708,85 Verksamhetskostnader Bankkostnader 342,63 3 165,73 Administrativa kostnader (1), (2), (3) 2 715 171,04 2 297 481,90 Avskrivningar, anläggningstillgångar (7) 8 028,81 Valutakursdifferenser 1 634,49 1 779,52 Kreditförluster / återföringar (5) 638 485,09 815 690,00 Verksamhetskostnader totalt 2 083 422,90 3 118 117,15 Årets resultat 4 776 538,06 2 417 591,70 14
BALANSRÄKNING (Beloppen i EUR) TILLGÅNGAR Not 31.12. 31.12. Likvida medel (4) 7 570 902,89 3 555 438,98 Övriga långfristiga finansiella placeringar (4), (3) 92 654 076,60 86 265 576,92 100 224 979,49 89 821 015,90 Diverse fordringar 909 680,56 5 298 145,08 Upplupna räntor 2 715 143,00 1 822 633,47 Utestående lån (5), (9) 19 391 430,75 22 344 071,47 Investeringstillgångar (6) 16 017 839,07 10 084 967,77 Immateriella tillgångar (7) 54 880,67 23 262,30 Materiella tillgångar (7) 9 152,42 10 300,00 Summa tillgångar 139 323 105,96 129 404 395,99 SKULDER OCH EGET KAPITAL Skulder Diverse skulder (3) 520 505,51 430 715,76 Eget kapital (8) Inbetalt grundkapital 113 406 560,00 108 384 920,00 Reservering för investerings / kreditförluster 19 956 223,98 17 688 632,28 Verksamhetsfond 632 536,25 482 536,25 Fond för verkligt värde 30 742,16 Årets resultat 4 776 538,06 2 417 591,70 Summa eget kapital 138 802 600,45 128 973 680,23 Summa skulder och eget kapital 139 323 105,96 129 404 395,99 Garantiåtaganden 1 363 573,12 1 279 039,42 15
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL (Belopp i EUR) Inbetalt grundkapital Reservering för investerings/ kreditförluster Verksamhetsfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt Ingående balans 1.1. 103 363 280 15 974 662 2 113 971 121 451 912 Överföring till reserv. för investerings/kreditförluster 1 713 971 1 713 971 0 Överföring till Verksamhetsfond 482 536 400 000 82 536 Inbetalt grundkapital 5 021 640 5 021 640 Årets resultat 2 417 592 2 417 592 Utgående balans 31.12. 108 384 920 17 688 632 482 536 2 417 592 128 973 680 Ingående balans 1.1. 108 384 920 17 688 632 482 536 2 417 592 128 973 680 Överföring till reserv. för investerings/kreditförluster 2 267 592 2 267 592 0 Överföring till Verksamhetsfond 150 000 150 000 0 Inbetalt grundkapital 5 021 640 5 021 640 Förändringar i verkligt värde 30 742 30 742 Årets resultat 4 776 538 4 776 538 Utgående balans 31.12. 113 406 560 19 956 224 632 536 30 742 4 776 538 138 802 600 Förslag till disposition av överskottet: Avsättning för investerings / kreditförluster Avsättning till Verksamhetsfond ÅRETS RESULTAT 4 409 074 367 464 4 776 538 2 267 592 150 000 2 417 592 16
KASSAFLÖDESANALYS 1.1 31.12 (Beloppen i 1 000 EUR) Kassaflöde från rörelsen Årets resultat Avskrivningar av anläggningstillgångar Nedskrivning, investeringstillgångar, återföring Kreditförluster, utlåning Orealiserade värdeförändringar Förändring i upplupna räntor Kassaflöde från rörelsen 4 777 8 638 31 893 3 284 2 418 199 816 656 2 378 Investeringar Förändring av investeringstillgångar Utlåning Utbetalningar Amorteringar Förändring av placeringar över 6 månader Förändring av övriga fordringar och skulder, netto Förändring av materiella och immateriella tillgångar Netto kassaflöde från investeringar 5 933 5 269 9 100 6 388 4 238 38 4 290 558 5 648 8 040 2 746 5 096 34 4 926 Finansiering Inbetalt grundkapital Kassaflöde från finansiering 5 022 5 022 5 022 5 022 Förändring i likvida medel 4 015 2 475 Specifikation av likvida medel Kassa och banktillgodohavanden Placeringar under 6 månader 1 846 5 725 1 555 2 000 Summa likvida medel 7 571 3 555 17
NOTER TILL BOKSLUTET Allmänna verksamhetsprinciper Nordiska Miljöfinansieringsbolagets (hädanefter kallat bolaget eller NEFCO) verksamhet grundar sig på en överenskommelse av den 6 november 1998 mellan Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar och därtill anslutna stadgar som från den 9 oktober 1999 ersatte den tidigare överenskommelsen av den 2 mars 1990 om upprättande av bolaget. Denna överenskommelse stärker bolagets status som multilateral finansieringsinstitution samt dess rättsliga ställning. NEFCO har till ändamål att främja investeringar av nordiskt miljöintresse i Östeuropa genom att bidra till att finansiera företag i dessa länder. Bolaget har ställning som internationell juridisk person med full rättshandlingsförmåga och är i medlemsländerna undantaget från betalningsrestriktioner och kreditpolitiska åtgärder. Överenskommelsen från 1998 innehåller även immunitetsbestämmelser och befriar bolaget från all beskattning. Bolaget verkar i Nordiska Investeringsbankens lokaler i Helsingfors. Bolaget förvaltar även medel på uppdrag av olika bidragsgivare i form av trust funds. Sammanfattning av väsentliga redovisningsprinciper Grund för upprättande av bokslut Bolagets redovisning har upprättats i överensstämmelse med International Financial Reporting Standards (IFRS) utfärdade av International Accounting Standards Board (IASB). Bolagets räkenskaper förs i euro. Bolagets bokslut presenteras i euro och grundas på historisk anskaffningskostnad med de undantag, som beskrivs i det följande. Bedömningar vid upprättande av bokslut Upprättande av bokslut kräver att ledningen gör uppskattningar som påverkar redovisat resultat, finansiell ställning och upplysningar. Dessa uppskattningar grundas på tillgänglig information och ledningens bedömningar. Framtida utfall kan avvika från gjorda bedömningar, och avvikelserna kan vara väsentliga i relation till bokslutet. Valutaomräkning Monetära tillgångar och skulder i andra valutor än euro omräknas till av Europeiska centralbanken noterade eurokurser (not 10). Realiserade och orealiserade kursvinster och kursförluster redovisas separat under posten valutakursdifferenser i resultaträkningen. Ickemonetära tillgångar redovisas till transaktionsdagens kurs. Likvida medel Likvida medel består av monetära tillgångar och placeringar med ursprunglig maturitet på upp till 6 månader. Placeringar hos kreditinstitut NEFCO placerar sin likviditet, huvudsakligen i euro, hos kreditinstitut. Placeringarna har företrädesvis skett hos Nordiska Investeringsbanken till gällande marknadsräntor. Depositioner hos kreditinstitut klassificeras i enlighet med IAS 39 som investeringar som hålls till förfall och de redovisas vid överföringen av de likvida medlen till anskaffningsvärde (normalt nominella värdet). Även i årsredovisningen upptas placeringarna till anskaffningsvärdet. Upplupen ränta på placeringarna redovisas i balansposten upplupna räntor. På grund av placeringarnas korta löptider är skillnaden mellan placeringarnas verkliga värde och bokförda värde inklusive upplupen ränta inte väsentlig. Placeringar i räntefonder hos kreditinstitut kategoriseras som finansiella tillgångar som kan säljas och redovisas vid överföringen av de likvida medlen till anskaffningsvärdet. I årsredovisningen upptas dessa placeringar till verkligt värde och förändringen i det verkliga värdet redovisas i Fonden för verkligt värde. I kassaflödesanalysen redovisas placeringar med löptid över 6 månader som investeringar och redovisas i balansräkningen under posten övriga långfristiga finansiella placeringar. Utlåning Bolagets lån har en löptid på mellan 1 och 11 år. Lånevalutan för samtliga lån är euro. Av totalt 32 lån har 11 lån fast ränta, de övriga 21 rörlig ränta, d.v.s. 3 eller 6 mån Euribor eller Euro Libor plus marginal. Lånen med rörlig ränta har i de flesta fall rak amortering, d.v.s. återbetalas i lika stora halvåriga rater, med undantag av ett fåtal där amorteringsratens storlek trappas ned de sista åren. Två av lånen med fast ränta är annuitetslån. Lån inom offentlig sektor är lämnade i huvudsak mot kommunal risk, medan lån inom privatsektor i regel har säkerhet i form av pant i företagets tillgångar. Lånen redovisas när överföring av likvida medel sker till låntagaren. Lånen redovisas initialt till anskaffningskostnad inklusive eventuella transaktionskostnader. Fordringar som uppkommer i den normala verksamheten redovisas till anskaffningsvärdet med eventuellt avdrag för kreditförluster. I avsaknad av relevanta marknadsräntor som avspeglar lånevillkoren har inte verkligt värde kunnat beräknas för notuppgifterna på ett tillförlitligt sätt. NEFCO:s bedömning är emellertid att verkligt värde inte överstiger bokfört värde. 18
De utestående lånen klassificeras i enlighet med IAS 39 som lånefordringar. Kreditförluster Bokföringen av kreditförluster baserar sig på individuell prövning av utestående lån. Kreditförluster belastar årets resultat och redovisas på egen rad i resultaträkningen. Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar avser främst investeringar i programvara och licenser för utveckling av Project Management System. Investeringar redovisas till anskaffningsvärde och avskrivs över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod som uppgår till mellan 3 och 5 år. Avskrivningarna fördelas linjärt. Materiella tillgångar De materiella tillgångarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar beräknade efter tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningstiden för materiella tillgångar fastställs genom individuell prövning och utgör i normala fall 35 år. Nedskrivningar NEFCO:s tillgångar prövas årligen med avseende på bestående värdenedgång. Om indikationer på bestående värdenedgång föreligger beräknas tillgångarnas återvinningsvärde som grund för nedskrivning. Investeringstillgångar NEFCO:s investeringar i intressebolag redovisas i balansräkningen enligt anskaffningsvärdemetoden. Från anskaffningsvärdet avdras gjorda nedskrivningar. Övriga investeringstillgångar klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas och de redovisas till verkligt värde, som uppskattas motsvara anskaffningsvärdet efter avdrag för en nedskrivning baserad på individuell prövning av respektive engagemang. NEFCO utvärderar kontinuerligt investeringstillgångarna enligt en egen värderingsmodell. I de fall investeringstillgångarna är redovisade till ett värde som överstiger utfallet av värderingen, sker nedskrivning till beräknat värde. Eget kapital Inbetalt grundkapital uppgick till sitt fulla belopp 113,4 miljoner EUR per 31.12.. I NEFCO:s eget kapital ingår avsatta medel till en Verksamhetsfond för att säkerställa resurser för bolagets utveckling samt projektberedning. Administrationskostnader Finska staten erlägger till bolaget en värdlandsersättning som motsvarar den skatt som uppburits på personalens löneinkomst från bolaget. Värdlandsersättningen för år uppgick till 381 813 EUR (: 350 231 EUR). Ersättningen redovisas som avdrag från administrativa kostnader. Redovisning av pensioner I enlighet med värdlandsöverenskommelsen mellan bolaget och Finlands regering, ansvarar bolaget för de anställdas pensionsskydd till sitt fulla belopp. NEFCO tillämpar för sina anställda den finska pensionsordningen för statsanställda. Pensionsavgifterna, vilka betalas till Statens pensionsfond, fastställs som en procentuell andel av lönesumman. Statsrådet beslutar om grunderna för avgiften och statskontoret fastställer avgiftens storlek. Bolaget erlägger årligen pensionsavgifter till Statens pensionsfond och vid årsskiftet var bolagets pensionsansvar täckt till sitt fulla belopp. Den allmänna pensionsåldern enligt det finska pensionssystemet är för närvarande 6368 år. NEFCO har även infört ett tilläggspensionssystem för fast anställda. Tilläggspensionsförsäkringen är en kollektiv gruppensionsförsäkring som baserar sig på en premiebaserad pensionsplan (defined contribution plan). Denna försäkring möjliggör för de anställda att gå i pension vid 63 års ålder. NEFCO har för sina anställda, utöver det obligatoriska socialförsäkringssystemet, även tecknat en utvidgad olycksfallsförsäkring, en livförsäkring, en sjukkostnadsförsäkring samt en reseförsäkring. Internationella redovisningsstandarder IFRS och tolkningar Nya standarder och tolkningar år NEFCO har analyserat de nya standarderna, ändringarna och tolkningarna som är obligatoriska för NEFCO:s redovisningsperioder från och med den 1 januari. Följande standarder har implementerats. IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures IAS 1 (Amendment) Presentation of Financial Statements: Capital Disclosures Härutöver har bolaget under eget kapital byggt upp en reserv av allmän karaktär för förlustrisker i utestående lån och investeringstillgångar. Reserven används för att täcka betydande investerings eller kreditförluster i bolagets verksamhet. 19
Följande standarder, ändringar och tolkningar har publicerats men har inte ännu trätt i kraft och bolaget har inte tillämpat dem förrän de blir obligatoriska. IFRS 8 Operating Segments IAS 23 Borrowing Costs, revised IFRIC 11 IFRS 2 Group and Treasury Share Transactions IFRIC 12 Service Concession Arrangements IFRIC 13 Customer Loyalty Programmes IFRIC 14 The limit on a Defined Benefit Asset, Minimum Funding Requirements and their Interaction Bolaget har analyserat relevansen av de nya IFRIC tolkningarna samt IFRS standarderna och har fastställt att de varken leder till några ändringar i bolagets redovisningsprinciper eller har någon signifikant effekt på bokslutet. grund av att NEFCO:s verksamhet enbart baserar sig på det inbetalda grundkapitalet. Ränterisk Av utestående lån löper 45 % med rörlig ränta och 55 % med fast ränta fram till sista återbetalningsdag. Fördelning av utestående lån enligt räntebindningstiden ses i not 9. Vid bokslutsdagen fanns inga förfallna obetalda räntor eller amorteringar. Likviditetsreserven på ca 100 miljoner EUR placeras i huvudsak i ettåriga bankdepositioner vars förfallodagar är spridda jämnt över året. Ränterisken är därmed spridd så att en ändring i räntenivån förorsakad av sänkning av marknadsräntor inte omedelbart reflekteras med full effekt i resultatet. Om räntenivån på årsbasis sjunker med 1 % innebär det en sänkning av intjäningen med ca 1,2 miljoner EUR, beräknat på summan av utestående lånestock och medel placerade i bankdepositioner. NEFCO:s riskhantering Ändamålet med NEFCO:s verksamhet är att med riskkapital eller lån finansiera investeringar i Östeuropa av nordiskt miljöintresse. Det inbetalda grundkapitalet, Investeringsfonden, används för finansiering av NEFCO:s investeringar. Därtill har NEFCO en riskreserveringsfond som uppgår till ca 18 % av grundkapitalet. De huvudsakliga finansiella riskerna, kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk hanteras med omsorg, med riskhanteringen nära integrerad i NEFCO:s affärsrutiner. NEFCO:s finansiella investeringar kan inte överstiga det inbetalda grundkapitalet. Alla utestående lån är denominerade i euro, vilket eliminerar valutarisk i utlåningen. I annan verksamhet är valutarisken obetydlig; den utgör vid årsskiftet 48 tusen EUR fördelat på estniska kronor, norska kronor och svenska kronor. Kreditrisk, marknadsrisk Kreditrisken är NEFCO:s huvudsakliga finansiella risk. Den utgörs av risken att bolagets låntagare eller andra motparter inte fyller sina avtalsenliga åtaganden och att ställd säkerhet inte täcker bolagets krav. I enlighet med NEFCO:s mandat kan alla bolagets investeringar klassas som hög risk. Den största delen av risken utgörs av låneverksamheten, vilken utgör 17 % av det inbetalda grundkapitalet. Säkerhet för lånen utgörs av kommunal garanti (13,5 %) eller i vissa fall statsgaranti (5,9 %), olika typer av pant eller moderbolagsgaranti utgör 75,1 %. I ett fåtal investeringar saknas formell säkerhet (5,5 %). En risk utgör även NEFCO:s egenkapitalinvesteringar i företag i verksamhetsländerna. Dessa investeringar utgör 14 % av grundkapitalet. Kreditrisken gällande NEFCO:s låntagare och egenkapitalinvesteringar analyseras grundligt före presentation till NEFCO:s styrelse, som fattar beslut om bolagets investeringar. Den maximala kreditriskexponeringen på balansdagen utgörs av de utestående beloppen för de finansiella tillgångarna, d.v.s. 36,3 miljoner EUR den 31 december. De ackumulerade riskreserveringarna skyddar bolagets grundkapital från förluster. Övriga kredit eller marknadsrisker är minimala på Likviditetsrisk Hantering av likviditetsrisken säkrar NEFCO:s förmåga att uppfylla alla betalningsförpliktelser då de förfaller. De likvida medlen samt övriga placeringar hos kreditinstitut som utgör 88 % av grundkapitalet, består till 98 % av bankdepositioner i euro placerade på ett år eller kortare tid. Alla depositioner görs i Nordiska Investeringsbanken (NIB). Depositionerna förfaller regelbundet för att försäkra tillgång till likvida medel vid behov. Upp till 1 miljon EUR är placerat i räntefonder som vid behov kan säljas med en dags varsel. Statusrapporter över de likvida medlen presenteras regelbundet för bolagets styrelse. Operativ risk Operativ risk är den risk för ekonomiska förluster eller förstört renommé förorsakad av försummelser som hänför sig till teknologi, bolagets antällda eller fysiska omständigheter. Operativ risk inkluderar även juridisk risk. NEFCO:s hantering av operativa risker koncentrerar sig på proaktiva åtgärder för att säkerställa kontinuitet i verksamheten ävensom ändamålsenlig och koncis intern och extern information. Internrevisionen är en integrerad del av NEFCO:s interna kontrollsystem. Den interna revisionen utförs i enlighet med internationell standard för professionell verksamhet utfärdad av Institutionen för Internrevisorer. Kapitalförvaltning NEFCO är inte föremål för några nationella eller internationella föreskrifter. Bolaget uppehåller en tillräcklig kapitalbas för att täcka inneboende risker i bankverksamheten. 20