Nordiska Miljöfinansieringsbolaget

Transkript

1 Nordiska Miljöfinansieringsbolaget ÅRSREDOVISNING

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT 4 KORT OM NEFCO 5 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 8 MILJÖSTATUSRAPPORT 12 NEFCO INVESTERINGSFONDEN 13 NORDISKA MILJÖUTVECKLINGSFONDEN 14 RESULTATRÄKNING 15 BALANSRÄKNING 16 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 17 KASSAFLÖDESANALYS 18 NOTER TILL BOKSLUTET 21 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNINGEN 28 REVISIONSBERÄTTELSER 3 KONTROLLKOMMITTÉN, STYRELSEN, PERSONALEN

3 Verkställande direktörens översikt NEFCO:s miljöstatusrapport för verksamhetsåret visar att de projekt NEFCO finansierade, trots den svåra ekonomiska situationen, reducerade miljöskadliga utsläpp i ungefär samma storleksordning som året innan. År var fortsatt aktivt för NEFCO och sammanlagt godkändes 64 nya projekt. Projekten omfattade bland annat finansiering av förnybar energi, energieffektivisering, hållbart jordbruk, återvinning och hantering av avfall samt vatten och avloppsvattenhantering. NEFCO:s tidigare investeringar genererar nu betydande reduktioner och som exempel kan vi lyfta fram avloppsreningsverket i S:t Petersburg. Avloppsreningen har effektiviserats i enlighet med Östersjökommissionens rekommendationer och fosforutsläppen har reducerats med ca 533 ton per år. Miljöstatusrapporten visade att projekt som NEFCO delfinansierar har, under år, renat 61,5 miljoner kubikmeter avloppsvatten och sammanlagt reducerat fosforutsläppen i Östersjön med ca 1 ton. Detta kan jämföras med att Ryssland har förbundit sig att reducera sina fosforutsläpp med 25 ton per år. Reduktionerna av koldioxidutsläppen i de projekt som NEFCO delfinansierar uppgick till knappt 1,5 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar en tiondel av Finlands trafikutsläpp eller de årliga koldioxidutsläppen från den norska avfallssektorn. I de investeringar som gynnade förnybar energi eller energieffektivisering minskade energiförbrukningen med megawattimmar, vilket motsvarar elförbrukningen för omkring 71 danska hushåll. NEFCO:s nya kolkreditfond NEFCO Carbon Fund (NeCF) som etablerades i april engagerade investerare som överträffade alla förväntningar och vid årsskiftet uppgick NeCF:s kapital till sammanlagt 76,6 miljoner EUR. Fonden köper utsläppsreduktioner för sina investerare som har klimatåtaganden inom ramen för Kyotoprotokollet också efter att Kyotoavtalet löper ut år 212. Det ökade antalet projekt och det stora intresset för klimatfonden talar för att det trots recessionen fortsatt finns en stor efterfrågan på att finansiera angelägna miljöprojekt. Likaså visar det att det är viktigt att internationella finansieringsinstitutioner såsom NEFCO håller ställningarna och tryggar utlåningen av kapital till företag och kommuner i en situation då allt fler kommersiella banker minskat sin utlåning i Östeuropa. Det finns ingen brist på nya initiativ och det ser ut som om NEFCO:s verksamhet kommer att ytterligare öka under år 29. Detta bl.a. genom att NEFCO tillsammans med Nordiska Investeringsbanken (NIB) under året kommer att verka för etablerandet av en fond för handlingsplanen Baltic Sea Action Plan (BSAP), för att stödja Östersjökommissionen HELCOM:s arbete och genom att Arktiska Rådets fond för projektutveckling, som NEFCO administrerar, kommer att bli verksam under året. Slutligen önskar jag tacka styrelsen, personalen och våra partners för gedigen insats och givande samarbete under det gångna året. Helsingfors i april 29 MAGNUS RYSTEDT Verkställande direktör 3

4 Kort om NEFCO Nordiska Miljöfi nansieringsbolaget, NEFCO, är en internationell fi nansieringsinstitution som grundades år 199 av de nordiska länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. NEFCO:s primära målsättning är att fi nansiera kostnadseffektiva miljöprojekt i de nordiska närområdena i Östeuropa. NEFCO verkar i Helsingfors i anknytning till Nordiska Investeringsbanken (NIB). NEFCO förvaltar ett fl ertal miljöfonder som används för att fi nansiera miljöprojekt i Ryssland, Ukraina och Vitryssland, samt tillsvidare under en begränsad period, också i Estland, Lettland och Litauen. NEFCO har även startat ett pilotprogram i Kina. NEFCO fi nansierar projekt som syftar till att reducera miljöfarliga utsläpp, till exempel växthusgaser eller miljögifter. En stor del av NEFCO:s projekt reducerar även utsläppen av närsalter till Östersjön, vilket motverkar övergödningen. NEFCO erbjuder lån, subordinerade lån och räntestödda krediter till företag och kommuner som investerar i miljöprojekt inom NEFCO:s verksamhetsområde. NEFCO kan även delta med eget kapital i lokala företag som genomdriver projekt i de länder där NEFCO opererar. NEFCO anlitar lokala konsulter i S:t Petersburg, Novgorod, Kiev och Donetsk för att hitta nya samarbetspartners och investerare i Ryssland och Ukraina. Projekt som fi nansieras av NEFCO måste uppfylla bärkraftiga miljökriterier och utsläppsreduktionerna bör vara kvantifi erbara. Varje projektansökan analyseras av NEFCO:s handläggare, miljöexperter och jurist inför behandlingen av bolagets investeringskommitté. Beslut om bevillningar fattas av NEFCO:s styrelse som består av medlemmar från de nordiska länderna. NEFCO Investeringsfonden med ett kapital om 113,4 miljoner EUR kan NEFCO medverka som delägare, långivare eller garant i ekonomiskt bärkraftiga miljöprojekt. Finansierar projekt i Ryssland, Ukraina och Vitryssland, samt tillsvidare, under en begränsad period, också i Estland, Lettland och Litauen. Projekt som har relevanta miljöeffekter. Projekt med miljöeffekter av nordiskt miljöintresse prioriteras varför tyngdpunkten ligger på insatser som reducerar utsläpp i vattendrag och hav samt gränsöverskridande luftburna utsläpp och utsläpp av växthusgaser. Förutsätter att en nordisk partner medverkar i projektet i ett långsiktigt samarbete. Detta kan ske i företagsform genom olika slag av direktinvesteringar, men också andra slags samarbetsprojekt kan komma i fråga t.ex. inom ramen för långfristigt leveranssamarbete. Projekt vars tekniska genomförbarhet och ekonomiska lönsamhet har utretts. NEFCO förutsätter att projektet uppfyller rimliga lönsamhetskrav men fäster, så länge detta uppnås, större vikt vid de miljömässiga effekterna. Nordiska Miljöutvecklingsfonden (NMF) en fi nansieringsordning för mjuk fi nansiering (d.v.s. fördelaktigare än marknadsvillkor). Syftet är att stärka lönsamhetsförutsättningar för angelägna miljöprojekt, möjliggöra större risktagning vid finansieringen, tidigarelägga projektens genomförande eller få fram additionella miljöinvesteringar. Tillsvidare har ca 45 miljoner DKK anslagits för fonden. NMF kan fi nansiera projekt i Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Den maximala insatsen från NMF för ett enskilt projekt är i regel 3 miljoner DKK eller en tredjedel av projektkostnaden. Därtill bör den lokala fi nansieringsandelen uppgå till minst 5 %. Huvuddelen av insatserna från NMF sker idag i form av s.k. revolverande fi nansieringsmekanismer där medlen skall återbetalas till NMF. Som exempel kan nämnas förmånliga kreditordningar för renare teknologi, energibesparing och miljöinvesteringar inom lantbruket. De tekniska lösningarna bör bygga på bästa tillgängliga teknologi, dock med hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna och anpassat till lokala förhållanden. Upphandlingen av utrustning och tjänster, som fi nansierats genom fonden, kan ske i nordisk, lokal eller internationell anbudskonkurrens. NEFCO Carbon Fund (NeCF) en global kolkreditfond som grundades i april. Fonden förvaltade vid årsskiftet ett kapital på sammanlagt 76,6 miljoner EUR. NeCF möjliggör investeringar i projekt som reducerar klimatutsläppen i enlighet med de fl exibla mekanismerna inom Kyotoprotokollet. NeCF är riktad till investerare som har klimatåtaganden inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem. NeCF fi nansierar miljöprojekt som uppfyller Kyotoprotokollets krav på gemensamt genomförande (JI) eller mekanismen för ren utveckling (CDM). Främst handlar projekten om energieffektivisering eller satsningar på förnybar energi. Baltic Sea Region Testing Ground Facility (TGF) en regional klimatfond som fungerar enligt Public Private Partnership modellen. Fondens kapital uppgår till 35 miljoner EUR. Syftet är att köpa kostnadseffektiva utsläppskrediter för sina investerare. TGF fi nansierar projekt enligt Kyotoprotokollets krav på gemensamt genomförande (JI) genom att köpa utsläppskrediter Fokus på energirelaterade projekt Finansierar projekt i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina 4

5 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Även om året präglades av finanskrisen, påverkades inte själva projektverksamheten märkbart. Totalt godkändes under året 64 nya projekt under de olika fonder som NEFCO förvaltar, jämfört med 59 nya bevillningar året innan. Inom Investeringsfonden, NEFCO:s grundkapital, hade bolaget vid utgången av år sammanlagt 65 aktiva projekt där engagemangen uppgick till 123,5 miljoner EUR. Såsom tidigare uppmärksammats sker utbetalningarna med en viss eftersläpning och således är en större del av NEFCO:s resurser disponerade än vad som framgår av balansräkningen. Till följd av finanskrisen och den recession som våra verksamhetsländer nu genomgår, genomfördes betydande reserveringar i de projekt där de negativa effekterna av krisen uppskattades som störst. Sedan krisens början har NEFCO därtill arbetat intensivt med att värdera och identifiera eventuella problem i projektportföljen. Detta arbete kommer att fortgå för att kunna säkra NEFCO:s möjligheter till en fortsatt aktiv verksamhet och i recessionens spår att kunna hantera och vara förberedda för ytterligare problem. Den fortsatta aktiviteten är viktig då internationella institutioner som NEFCO har en roll vid en ekonomisk kris att överbrygga och lindra krisens effekter. Med största sannolikhet påverkas projektverksamheten av recessionen. Det är dock svårt att i dagsläget förutse omfattningen då effekterna blir märkbara först under år 29. Etableringen av NEFCO Carbon Fund (NeCF) bidrog till ökad verksamhet för bolaget. Fonden, som initierats av investerarna i TGF, kapitaliserades över förväntan till 76,6 miljoner EUR under året. Investerare i NEFCO Carbon Fund är nordiska företag och stater. Därtill har NEFCO fortsatt aktivt deltagit i arbetet med genomförandet av den handlingsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP), som Östersjöländerna fastslog i november. Även NEFCO:s aktiva deltagande i Northern Dimension Environmental Partnership (NDEP) har under året gett positivt resultat i form av bidrag till projekt som NEFCO utvecklat. Intäkterna från fondförvaltningen ökade under året på grund av etableringen av NeCF. Därtill ökade även intäkterna från depositioner då ränteläget var högre år jämfört med år. En mindre förlust antecknades då NEFCO:s innehav i ett bolag i Ukraina såldes. Under året har NEFCO även fortsatt arbetet med genomförandet av NEFCO:s strategiska handlingsplan, som antogs i slutet av 26. Arbetet med handlingsplanen har resulterat till att en ny miljömetodik och kommunikationsstrategi för bolaget fastställdes. NEFCO förvaltar utöver grundkapitalet, kallat Investeringsfonden, för närvarande 24 andra fonder för olika uppdragsgivare, i huvudsak de nordiska länderna. Sammanlagt har för dessa fonder av olika bidragsgivare och investerare anvisats 243,8 miljoner EUR varav de avslutade fondernas bidrag uppgår till 33,5 miljoner EUR. För samtliga fonder avger NEFCO särskild redovisning. Fonderna är inte inkluderade i NEFCO:s balansräkning, men av resultaträkningen framgår intäkterna av fondförvaltningen under posten övriga intäkter. UTVÄRDERING AV PROJEKTENS MILJÖEFFEKTER I enlighet med det förfarande som successivt utvecklats inom NEFCO utvärderas varje projekt också avseende sina miljöeffekter. De förväntade miljöeffekterna analyseras innan ett beslut om medverkan i finansieringen fattas, och när projektet färdigställts följer NEFCO upp de verkliga effekterna. Projekten såväl under Investeringsfonden som Miljöutvecklingsfonden (fonden presenteras närmare nedan) uppvisar i genomsnitt goda miljöeffekter på förväntad nivå. Av de 17 projekten som analyserats klassificeras 73 som avslutade, 26 som sådana vilka överträffat de miljömässiga förväntningarna, 92 är på förväntad nivå, 29 motsvarar ej förväntningarna och i 23 fall kan konklusioner inte ännu dras. En sammanställning av bedömningen biläggs. NEFCO bedömer systematiskt även projektens miljömässiga kostnadseffektivitet i relation till kostnaderna i Norden för att uppnå motsvarande utsläppsreduktioner. I genomsnitt är kostnaden i NEFCO:s projekt cirka en åttondel av kostnaden i Norden. INVESTERINGSFONDEN Under året godkände styrelsen nio nya investeringar inklusive tre tilläggsinvesteringar i tidigare godkända projekt. Därtill godkändes även 16 s.k. intresseindikationer, d.v.s. en första principiell klarering av ett projekt för vidare bearbetning. NEFCO kunde under år avsluta fem projekt. Ett engagemang avslutades genom försäljning av aktier i ett bolag i Ukraina medan tre projektlån i Lettland återbetalades planenligt. Ett projekt i Ryssland avslutades genom förtida återbetalning av projektlånet. NEFCO har per år avslutat 41 projekt där NEFCO:s engagemang uppgått till totalt 47,1 miljoner EUR. Därigenom kvarstår sammanlagt 65 av styrelsen godkända aktiva projekt av vilka 43 är avtalade. I återstående 22 fall pågår ännu förhandlingar eller undersökningar. NEFCO:s engagemang i dessa 65 projekt är sammanlagt 123,5 miljoner EUR medan de totala investeringarna i dessa projekt uppgår till ca 84 miljoner EUR. Av NEFCO:s resurser är således en större del disponerad även om det av balansräkningen framgår att de sammanlagda investeringarna uppgår till totalt 44 miljoner EUR (netto efter amorteringar och nedskrivningar samt inklusive garantiåtaganden). I de 43 avtalade projekten uppgår NEFCO:s engagemang till 69,2 miljoner EUR och de totala investeringarna i dessa till ca 59 miljoner EUR. Av engagemangen är 2 sådana där NEFCO har placerat eget kapital. I många av dessa tillkommer dessutom ett lån från NEFCO. I 23 fall har engagemanget enbart formen av lån. Utvecklingen i de 43 avtalade 5

6 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE intressebolagen är i genomsnitt tillfredsställande. Resultatmässigt per år uppvisade 16 projekt överskott, 1 nådde ett nollresultat, 9 gick på förlust medan 8 är sådana där den operativa verksamheten inte ännu kommit igång. De nya investeringarna har stor sektorspridning. I Ryssland omfattade investeringarna energieffektivisering samt fosforfällning vid ett vattenreningsverk medan de baltiska projekten omfattar avfallshantering, sortering och återvinning, vatten och avloppsvattenhantering i mindre kommuner samt biogas och vindenergiproduktion. Därutöver godkände styrelsen att NEFCO deltar med en investering i samband med upprättandet av den nya kolkreditfonden NEFCO Carbon Fund. Fondens verksamhet presenteras närmare nedan. Intresseindikationerna inbegriper 1 projekt i Ryssland, två i Ukraina, tre i Baltikum och ett i Vitryssland. FÖRVALTNINGSUPPDRAG NORDISKA MILJÖUTVECKLINGSFONDEN NEFCO förvaltar sedan år 1996 på uppdrag av medlemsländerna den Nordiska Miljöutvecklingsfonden (NMF). NMF fi nansieras genom årliga bidrag av de nordiska länderna och Nordiska ministerrådet. Fondens tredje, och pågående förlängning för åren 21 godkändes av miljöministrarna hösten. Den samlade beloppsramen för NMF uppgår således till och med år 21 till ca 45 miljoner DKK. Projektverksamheten inom fonden sker främst genom s.k. revolverande låneordningar där återbetalningen är kopplad till de inbesparingar investeringen ifråga generar. NMF administreras av NEFCO i samarbete med Nordiska Investeringsbanken (NIB), som deltar i projektutvärderingen. NEFCO:s styrelse beslutar om tilldelningar under NMF. Under godkändes 17 nya projekt i slutlig behandling, av dessa åtta inom ramen för två separata låneprogram för energibesparing som upprättats för projekt i nordvästra Ryssland och Ukraina och sju projekt under programmet för renare produktion. Sammanlagt 47 projekt har beviljats fi nansiering för energieffektivisering från NEFCO:s låneprogram för energibesparing. Från fi nansieringsordningen för renare produktion i Ryssland, Baltikum och Ukraina hade vid årets utgång 45 företag beviljats lån för sammanlagt 55 projekt. De genomförda, avtalade och godkända projekten uppgår till 192 stycken (inkluderande tre intresseindikationer) då de specifi ka projekten inom olika program beaktas. Av den nuvarande totala beloppsramen har härigenom 345,6 miljoner DKK tagits i anspråk. BALTIC SEA REGION TESTING GROUND FACILITY Sedan 23 förvaltar NEFCO klimatfonden Baltic Sea Region Testing Ground Facility (TGF), som etablerades i anslutning till Östersjöregionens försöksområde för s.k. gemensamt genomförande (JI), en av mekanismerna under Kyotoprotokollet. Syftet med fonden är att köpa kostnadseffektiva utsläppskrediter från energirelaterade och övriga projekt för sina placerare. Fondens totala kapital uppgår till 35 miljoner EUR. Investerare i TGF är de nordiska länderna, Tyskland och sedan 26 de privata investerarna DONG Energy (DK), Fortum Power and Heat Oy (FI), Gasum Oy (FI), Kervo Energi (FI), Kymppivoima Oy (FI), Outokumpu Oyj (FI), Vapo Oy (FI), Vattenfall Europe Berlin (DE/SE) och Vattenfall Europe Generation (DE/SE). Inom TGF ingicks under året tre nya köpeavtal om utsläppsreduktioner (Emission Reduction Purchase Agreement ERPA) och föravtal (Option Agreement) för sex nya projekt. Vid slutet av år hade TGF sammanlagt ingått köpeavtal om utsläppsreduktioner för tio projekt i Estland, Litauen och Ryssland samt ingått föravtal för 14 projekt i Estland, Litauen, Ryssland och Ukraina. Vid utgången av året hade således 94 % av fondens kapital allokerats till olika projekt genom köpeeller föravtal. BARENTS HOT SPOTS FACILITY Sedan 24 förvaltar NEFCO fonden Barents Hot Spots Facility (BHSF). Fondens resurser tillhandahålls av de nordiska länderna och är avsedda i första hand för projektutveckling. Avsikten är att tillsammans med ryska myndigheter och projektägare vidareföra de prioriterade miljöangelägenheter ( hot spots ) som identifi erats i nordvästra Ryssland i den rapport som NEFCO i samarbete med AMAP presenterade 23. Under år utökades fondens resurser då NEFCO:s styrelse beviljade 1 miljon EUR från NMF till BHSF. Sammanlagt har således ca 4 miljoner EUR anslagits fonden. Under året godkändes ur fonden 11 nya bevillningar. Totalt har sammanlagt 39 olika studier och projektförberedande åtgärder således anvisats fi nansiering från BHSF. Åtgärderna inbegriper ett antal genomförbarhetsstudier för olika kommunala projekt bl.a. inom vatten och avloppsvattenhantering och avfallshantering, men även förberedande åtgärder att ta hand om sjunkna fartyg i Kolafjorden, kartläggning av miljösanering i den arktiska arkipelagen, åtgärder mot oljeföroreningar och övriga energirelaterade åtgärder. NEFCO är också för Barentsrådets räkning engagerat i att utveckla kriterier och procedurer för eliminering av så kallade hot spots samt att sammanställa en webbaserad kartläggning av miljöproblemen i Barentsområdet. ARCTIC COUNCIL PROJECT SUPPORT INSTRUMENT Sedan 25 administrerar NEFCO även projektberedningsfonden Arctic Council Project Support Instrument (PSI). NEFCO deltog i den expertgrupp som Arktiska Rådet tillsatte för att utveckla och upprätta fonden. 6

7 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE PSI är avsedd för projektutveckling, beredning och demonstrationsprojekt för de inom Arktiska Rådets handlingsprogram (ACAP) identifierade projekten. Fondens verksamhet förväntas inledas under år 29. NEFCO CARBON FUND Sedan våren förvaltar NEFCO även den globala klimatfonden NEFCO Carbon Fund (NeCF). Syftet med fonden är att finansiera miljöprojekt som uppfyller Kyotoprotokollets krav på s.k. gemensamt genomförande (JI) eller mekanismen för ren utveckling (CDM). Fonden kan också finansiera sådana projekt som reducerar klimatutsläppen efter att Kyotoprotokollets första avtalsperiod löper ut år 212, förutsatt att projekten uppfyller EU:s krav på utsläppshandel. Vid årsskiftet uppgick NeCF:s totala kapital till 76,6 miljoner EUR. Investerare i NeCF är DONG Energy (DK), Kymppivoima Oy (FI), Energistyrelsen (DK), Industrialiseringsfonden for Udviklingslandene (DK), norska staten och NEFCO. Trots den begränsade tid fonden varit etablerad hade NeCF vid slutet av år ingått köpeavtal om utsläppsreduktioner för två projekt i Kina. Vid utgången av året hade således 33 % av fondens kapital allokerats. Därtill har fonden sammanlagt 18 aktiva projekt under beredning. Detta projekt är ett samarbete mellan svenska Naturvårdsverket, Världsbanken och NEFCO. För samtliga externa fonder avger NEFCO särskild redovisning. Sammanlagt för dessa övriga förvaltningsuppdrag har de olika bidragsgivarna hittills anvisat 75,3 miljoner EUR varav de avslutade förvaltningsuppdragens bidrag uppgår till 33,5 miljoner EUR. PERSONAL Vid utgången av år arbetade 21 personer direkt för NEFCO, av vilka 2 som deltidsanställda experter. Därtill är rådgivare anknutna till NEFCO på konsultbasis. RESULTAT Bokslutet uppvisar ett överskott om ,63 EUR efter engagemangsspecifika nedskrivningar av investeringstillgångarnas värde och reserveringar för kreditförluster om sammanlagt , EUR samt återföring av under tidigare år bokförda nedskrivningar av investeringstillgångar om EUR. Föreslås att överskottet avsätts till reserven för investerings och kreditförluster. ÖVRIGA FÖRVALTNINGSUPPDRAG NEFCO förvaltar utöver ovannämnda fonder även ett antal andra externa fonder. Dessa är av s.k. trust fund typ, d.v.s. fonder där medel tillskjuts för ett särskilt ändamål som bidragsgivaren specificerar, men där NEFCO ansvarar för utnyttjandet av medlen. Helsingfors den 5 mars 29 För samfinansiering av kärnsäkerhetsprojektet Lepse i Murmansk har den holländska regeringen avsatt medel som NEFCO fått i uppdrag att förvalta i anknytning till sin egen medverkan i projektet. För analys och beredning av projekt disponeras finska och svenska anslag och för Sillamäe projektet förvaltar NEFCO nordiska nationella bidrag. För Statens Energimyndighet i Sverige (STEM) administrerar NEFCO en del av de bidrag STEM tillhandahåller för klimatprojekt. Ytterligare ingår norska och svenska medel för projektberedning och uppföljning i Ryssland medan EU har avsatt medel för utveckling av ett regionalt investeringsprogram för små avloppsvattenverk i Kaliningrad. LarsErik Liljelund ordförande Søren Bukh Svenningsen Magnús Jóhannesson vice ordförande Harald Rensvik NEFCO handhar därtill norska medel som skall bidraga till introducering av ett energibesparingsprogram i Ukraina, medel för vattenhantering i Kenozero nationalpark i Ryssland och medel för samfinansiering med Barents Hot Spots Facility för identifiering och utveckling av projekt. Svenska medel är avsatta för ett samarbete inom fjärrvärme med den ukrainska regeringen och för projektberedning av miljöprojekt prioriterade inom BSAP och/eller NDEP samt för ett miljöprojekt på Solovkiöarna i ryska Barents. Därtill har Sverige avsatt medel för finansiering av ett demonstrationsprojekt för destruering av ozonnedbrytande substanser genom marknaden för frivilliga kolkrediter. AnnBritt Ylinen Magnus Rystedt direktör 7

8 MILJÖSTATUSRAPPORT NEFCO arbetar med medel dels från Investeringsfonden och dels från Nordiska Miljöutvecklingsfonden. Investeringsfonden, som utgör den största resursbasen, är ur miljösynpunkt indelad i följande sektorer: vatten och avloppsvattenrening, energi, industri och avfall. Miljöeffekterna för kreditordningen för renare teknologi under Nordiska Miljöutvecklingsfonden redovisas separat. Det övergripande målet med NEFCO:s verksamhet är att bidra till en reduktion av föroreningar som härstammar från Östeuropa d.v.s. projekt som bl.a. leder till minskade utsläpp i tillrinningsområdet för Östersjön och Barents hav eller reduktioner av gränsöverskridande luftföroreningar. I och med att projekt med stor nordisk miljöeffekt prioriteras, ligger tyngdpunkten på vatten och luftvård. Utgångspunkten är att värdera varje projekts förväntade miljöeffekter varvid projekt med direkt och klar miljöeffekt prioriteras. I princip omfattas alla slags åtgärder som leder till en mindre miljöbelastning t.ex. genom förbättrad reningskapacitet eller modernare industriprocesser. Som underlag för NEFCO:s bedömning analyseras även förhållandet mellan investeringen och dess förväntade kvantitativa effekter för att fi nna de miljömässigt mest kostnadseffektiva insatserna. Typiska projekt är: modernisering av industri och energianläggningar med åtföljande positiva miljöeffekter för Norden och omgivande hav projekt i samarbete med kommunala och andra myndigheter för att tillhandahålla miljöservice såsom t.ex. vattenrening företag som tillverkar miljöutrusning (t.ex. utrustning för avgasrening, mätinstrument och vattenrening) och utrustning för effektivare energianvändning eller som tillhandahåller tjänster inom miljö och energiområdet och sålunda bidrar till att skapa bättre förutsättningar för genomförandet av miljöåtgärder I NEFCO:s miljödatabas beaktas även avslutade projekt. Motivet till att även redovisa utsläppsreduktioner från projekt som för NEFCO:s del avslutats, är att anläggningarna vid postevaluering visat sig motsvara, eller väsentligt överträffa, förväntade utsläppsreduktioner. Anläggningarnas livslängd är betydligt längre än lånens återbetalningstid och deras positiva miljöeffekt kommer därmed i all väsentlighet att fortsätta lineärt under en lång tid framöver. Resultatet för år är för de granskade indikatorerna relativt likartade som resultatet för år (fi gur 1). En noterbar skillnad är att de indirekta reduktionerna av koldioxid (CO 2 ) är något sämre för jämfört med, vilket i huvudsak beror på en sänkt produktion av mineralull. Mineralull tillhör de effektivaste sätten att spara energi och därmed sänka utsläpp från energikonsumtion. De ökade reduktionerna av direkta utsläpp av CO 2 hänför sig till projekt inom renare teknologi samt sänkt energikonsumtion inom avloppsvattensektorn. Den positiva utvecklingen för kväve (N) och fosfor (P) beror på att nya projekt slagit igenom inom jordbrukssektorn och att avfallsdeponin i Sillamäe i Estland kan redovisa betydande reduktioner av kväve till Östersjön samt att även tidigare pågående projekt inom vattensektorn utvecklats gynnsamt. Nedan görs en presentation av resultaten så att vatten och avloppshantering, energi, industri, och avfallssektorerna redovisas i separata avsnitt. De utsläppsreduktioner som hänför sig till Nordiska Miljöutvecklingsfonden och låneordningen för renare produktion presenteras i slutet av denna miljöredovisning. De indirekta CO 2 reduktionerna redovisas, till skillnad från tidigare år, som en separat stapel. Miljöeffekter som uppnåtts i genomförda eller avslutade projekt redovisas i fi gur 1 för totala utsläppsreduktioner. För att erhålla jämförbarhet baseras redovisningen på reduktioner eller inbesparingar per år. FIGUR TOTALA UTSLÄPPSREDUKTIONER CO2 Indirekt NOx SO2 Stoft Avfall BOD Ptot Ntot Energi CO2 t/a t/a t/a t/a t/a t/a t/a t/a t/a MWh/a 8

9 MILJÖSTATUSRAPPORT VATTEN OCH AVLOPPSHANTERING Huvuddelen av allt orenat kommunalt avloppsvatten till Östersjön från Baltikum kommer från små och medelstora kommuner. I samband med de slutförda EUmedlemskapsförhandlingarna hade vatten och avloppssektorn i Baltikum hög prioritet och har därmed uppgraderats, för att bättre möta de miljökrav ett EUmedlemskap ställer. Detta arbete fortsätter ännu i samarbete med bl.a. små kommuner i Lettland och Latvian Environmental Investment Fund (LEIF). De positiva effekter som prioriteras är acceptabel dricksvattenkvalitet och ökad tillknytningsgrad, men framför allt minskade utsläpp av biokemisk syreförbrukning (BOD), fosfor (P) och kväve (N) till vatten, främst till Östersjön. Ur figur 2 framgår att resultatet för år inte påtagligt skiljer sig från års resultat med undantag för att fortsatt reduktion av energikonsumtionen uppkommit genom inbesparingar vid reningsverk som redan varit i drift ett antal år. En viss försämring vad gäller reduktionen av N och P för år kan noteras jämfört med. Resultatet kan dock inte hänföras till någon allmän trend utan kan förmodligen tillskrivas normala svängningar hos reningsverken. Resultatet i figur 2 visar att den år noterade vändningen när det gäller avloppsvattenreningen har fortsatt. Från att man tidigare kunnat notera en reduktion av behandlat avloppsvatten till följd av minskat läckage och debitering av vattenförbrukningen, har nu mängden avloppsvatten som kommit till behandling fortsatt ökat från 6 miljoner m3 år till 61,5 miljoner m3 år. Trots att trenden för en snålare resurshantering nu brutits, bör resultatet ändå betraktas som positivt då de tidigare nämnda 6 miljonerna m3 avloppsvatten annars skulle ha nått Östersjön och andra vattendrag i orenad form och där orsakat övergödning. ENERGI Förbränning av fossila bränslen ger försurande utsläpp, koldioxid som bidrar till växthuseffekten, utsläpp av kolväten, stoft, tungmetaller m.m. Vid lämpligt teknikval och dimensionering kan utsläppen minskas och energiutbytet ökas kraftfullt. Effektivare energiframställning samt konvertering till mindre förorenande bränslen innebär reducerade utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ), kväveoxid (NOx), CO 2, tungmetaller och stoft till luften från förbränningsprocessen. Alla NEFCO:s energiprojekt syftar till bättre hushållning av energi, så att positiva miljöeffekter uppnås. En generell minskning av energiförbrukningen, en mer effektiv anläggning och/eller konvertering till mindre förorenande bränslen är typiska målsättningar i projekten. Där kvantitativa målsättningar finns, har reduktioner kunnat mätas enligt figur 3. Inom energisektorn reducerades koldioxidutsläppen ytterligare jämfört med år. Den förhöjda mängden reducerad koldioxid hänför sig till övergång från förbränning av fossila bränslen till vindenergi och biobränsle. Denna övergång återspeglas även i något höjda reduktioner av SO 2. Reduktionen av fossila bränslen och nyproduktion av förnyelsebar energi uppgick dock till drygt 813 MWh d.v.s. en marginell nedgång med ca 2 MWh jämfört med år som kan hänföras till variationer i hur noggrant energikonsumtionen följs upp, dvs. om den estimeras, beräknas eller mäts instrumentellt. Reduktionen av suspenderat material (SS) ökade väsentligt, huvudsakligen till följd av förbättrat resultat från Sydvästra reningsverket i S:t Petersburg. På det hela taget fungerade vattensektorn väl under år och reduktionerna för de viktigaste indikatorerna N och P kunde i stort sett bibehållas på samma höga nivå som tidigare. FIGUR UTSLÄPPSREDUKTIONER INOM V/ASEKTORN BOD5 Ntot Ptot SS Energi t/a t/a t/a t/a MWh/a FIGUR UTSLÄPPSREDUKTIONER INOM ENERGISEKTORN Energi SO2 NOX CO2 Stoft MWh/a t/a t/a t/a t/a 9

10 MILJÖSTATUSRAPPORT INDUSTRI Industriell verksamhet påverkar miljön på många sätt: råvaruutvinning orsakar fysiska ingrepp i naturen utsläpp påverkar luft, mark och vatten produktion av varor, t.ex. kemikalier kan vara miljöfarliga avfallsdeponier förorenar grundvatten genom läckage av olika slag och många slutprodukter belastar deponierna i slutet av sin livscykel vissa industrier förorsakar luktproblem och buller industribyggnader och transportvägar påverkar landskapet och ändrar förutsättningarna för växter och djur NEFCO:s industriprojekt syftar till bättre hushållning av resurser för att på så sätt minska utsläpp till luft, mark och vatten. Miljöeffekten kan uppstå som en direkt följd av investeringen, men även indirekt då NEFCO stöder företag som producerar miljövårdsutrustning, t.ex. reningskemikalier eller isoleringsmaterial. Effekten förverkligas i dessa fall först i förbrukarledet. Jämfört med år har direkta och indirekta reduktioner av CO 2 respektive SO 2 separerats (fi gur 4b och 4c). Ur fi gurerna framgår en minskad indirekt reduktion av CO 2 och SO 2. Det något sämre resultatet kan hänföras till sänkt industriell produktion och försäljning av mineralull under. Den avtagande åtgången av mineralull sänker speciellt de indirekta effekterna då varje producerat ton mineralull beräknas i slutledet utmynna årligen i såväl en CO 2 reduktion som i en SO2reduktion per varje ton mineralull som tagits i bruk. Den totala reduktionen av energi steg från 317 MWh/a till 321 MWh/a. Även här kan det förmodas att sänkt produktion är orsaken bakom den ökade reduktionen av energi under jämfört med. Reduktionen av avloppsvatten i fi gur 4a var i stort sett oförändrad liksom mängden reducerat avfall. AVFALL Avfall är ett miljöproblem ur fl era olika synvinklar: från avfallsdeponier läcker giftiga ämnen och andra föroreningar ut till luft, mark och vatten förbränning av avfall ger miljöstörande luftutsläpp avfallshantering kräver omfattande transporter ej återanvänt avfall tär på naturresurserna Det övergripande syftet med NEFCO:s deltagande i avfallsprojekt är att minimera mängden avfall och att omhänderta den allt större mängden avfall på ett bättre sätt, exempelvis genom sortering, återvinning och/eller återanvändning. Projekten avser både hushållsavfall och industriavfall som kan innehålla papper, plast, kemikalier, tungmetaller m.m. Under år startades ett projekt i Ryssland med syfte att omhänderta oljehaltigt avfall för återvinning och destruktion. Företaget redovisar resultat från sitt första verksamhetsår. I fi gur 5 framgår även reduktionen av kväve (Ntot) från avfallsdeponin i Sillamäe. Förutom kväve har även betydande mängder radioaktiva isotoper hindrats att nå Finska viken genom att deponin nu stabiliserats, övertäckts och isolerats från havet. FIGUR 4a REDUKTION AV AVLOPPSVATTEN INOM INDUSTRISEKTORN FIGUR 4c INDIREKTA REDUKTIONER t/a CO2 SO2 FIGUR 4b UTSLÄPPSREDUKTIONER INOM INDUSTRISEKTORN FIGUR 5 REDUKTIONER INOM AVFALLSEKTORN CO2 NOx SO2 Stoft BOD Avfall Energi t/a t/a t/a t/a t/a t/a MWh/a Avfall t/a Ntot t/a 1

11 MILJÖSTATUSRAPPORT NORDISKA MILJÖUTVECKLINGSFONDEN (NMF) Medel ur Nordiska Miljöutvecklingsfonden anvisas som stöd till specifika miljöprojekt i Nordens närområde. Syftet är att uppnå positiva miljöeffekter genom att stärka lönsamhetsförutsättningarna för angelägna miljöprojekt, möjliggöra större risktagning vid finansieringen, tidigarelägga projektens genomförande eller få fram additiva miljöinvesteringar. Stödet skall utgöra ett komplement till bilaterala insatser. En del av NEFCO:s deltagande har utgjorts av s.k. twinningverksamhet eller institutionell utveckling, främst i samband med NEFCO:s lettiska vatten och avloppsprojekt. Genom twinningen ökar förutsättningarna för att projekten skall lyckas även på lång sikt, exempelvis genom förbättrad drift och bättre underhåll. År inkom miljödata från projekt inom lantbrukssektorn och i pågående projekt effektiverades i flera fall verksamheten, vilket utmynnade i höjda reduktioner av speciellt SO 2, men även av NOx till luft (figur 6). Därtill erhölls förhöjda totalreduktioner av fosfor (Ptot) och kväve (Ntot) från tidigare verkställda projekt. Totalreduktionerna fördubblades jämfört med motsvarande reduktioner år. Jämfört med år minskade reduktionen av energikonsumtion från 15 MWh/a till ca 96 MWh/a. RENARE PRODUKTION Renare produktion syftar till minskning av industrins miljöföroreningar genom bättre hushållning med råvaror och energi, justering av processer och minskat slöseri. Den övergripande målsättningen för finansieringsordningen är att genom en serie positiva exempel på s.k. winwin projekt, införa ett tänkande förenligt med hållbar utveckling inom industri och annan produktionsverksamhet. Utgångspunkten är att varje projekt som godkänns under finansieringsordningen har konkreta positiva mätbara miljöeffekter. Investeringar i renare teknologi resulterar i en reell reduktion av utsläpp och/eller avfall. En miljövänligare produktion och konsumtion uppnås genom t.ex. användning av mindre resurskrävande processer. Prioritet ges till de projekt som bidrar till positiva miljöeffekter för den nordiska regionen, d.v.s. projekt som leder till minskade utsläpp till Östersjön eller Barents hav eller minskade gränsöverskridande och globala luftutsläpp. Företrädesvis har små eller medelstora privata företag, via investeringar i renare teknologi i sina processer, bidragit till sänkta utsläpp till luft och vatten. Vad gäller miljöeffekterna redovisas i figur 7, 8 och 9 ett antal utvalda parametrar där kvantitativa reduktioner har redovisats. Ytterligare reduceringar har uppmätts av bland annat flyktiga organiska ämnen VOC, (volatile organic compounds) och ozonnedbrytande substanser ODS, (ozone depleting substances). Några projekt har ännu inte kunnat redovisa förväntade reduktioner. Detta illustreras av små skillnader i reduktioner jämfört med år trots att relativt många nya projekt kommit igång. För samtliga indikatorer frånsett stoft och vissa avloppsvattenparametrar, kan mer eller mindre klara reduktioner av miljöutsläpp och resursanvändning noteras. Speciellt kan noteras att reduktionen av CO 2 stigit med 7 ton. FIGUR UTSLÄPPSREDUKTIONER INOM NMF Energi Ntot Ptot NOx CO2 SO2 MWh/a t/a t/a t/a t/a t/a FIGUR UTSLÄPPSREDUKTIONER TILL VATTEN INOM RENARE PRODUKTION BOD 5 SS Ntot t/a t/a t/a FIGUR 7 UTSLÄPPSREDUKTIONER TILL LUFT INOM RENARE PRODUKTION FIGUR 9 UTSLÄPPSREDUKTIONER INOM RENARE PRODUKTION CO2 Energi NOx SO2 Stoft t/a MWh/a t/a t/a t/a Vatten Avfall Avloppsvatten t/a t/a t/a 11

12 NEFCO INVESTERINGSFONDEN Projektbevillningar år NEFCO Carbon Fund. Dansk, norsk, fi nsk medverkan. Energieffektivisering och fosforfällning vid ett avloppsvattenverk i Ryssland. Finsk medverkan. Avfallshantering, sortering och återvinning i Lettland. Isländsk medverkan. Energiproduktion med vindkraft i Estland, Lettland och Litauen. Norsk medverkan. Uppgradering av vatten och avloppshanteringen i små kommuner i Lettland. Nordisk leverans. Utveckling av produktionen och installering av biogasanläggning vid en svingård i Lettland. Norsk medverkan. Tilläggsinvesteringar i tidigare godkända projektbevillningar Fabrik för produktion av fi bercementplattor för isolering av byggnader i Ryssland. Finsk medverkan. Modernisering av svingård inkluderande gödselhantering och biogasproduktion i Ukraina. Dansk medverkan. Energibesparingsåtgärder vid etablering av trämöbelproduktion i Ukraina. Dansk medverkan. SEKTORFÖRDELNING Gödsel som handelsvara NEFCO beviljade år tilläggsfi nansiering till det ukrainska bolaget Halychyna Zahid för modernisering av gödselhanteringen på en svinfarm i Kavske i västra Ukraina. Gården hyser för tillfället sammanlagt 5 svin. Industri 44,8% Vatten 22,6% Energi 27,2% Avfall 3,5% Jordbruk 1,2% NEFCO är med om att fi nansiera biogasreaktorer för att generera energi för uppvärmning samt energibesparande ventilation av svinfarmens byggnader. En investering som gynnar såväl grisarnas välmåga som klimatet. En övergång från fossila bränslen till biogas beräknas ge företaget en inbesparing på närmare 67 EUR per år. Projektet har även andra gynnsamma miljöeffekter då moderniseringen av svinfarmen har medfört en nedmontering av gammalt isoleringsmaterial som innehåller cancerframkallande asbest. FÖRDELNING ENLIGT NORDISKT INTRESSELAND Danmark 21,4% Sverige 31,3% Island 3,2% Norge 2,6% Finland 23,5% FÖRDELNING ENLIGT VERKSAMHETSLAND Polen 13,5% Litauen 12,2% Slovakien/Tjeckien 1,3% Ryssland 39,3% Lettland 16,5% Estland 1,2% Ukraina 6,9% Vitryssland,1% 12

13 NORDISKA MILJÖUTVECKLINGSFONDEN Projektbevillningar år Introduktion av NEFCO:s revolverande fonder i Vitryssland. Allokering till Barents Hot Spots Facility, Ryssland. Under programmet The Revolving Fund for Cleaner Production Projects (CPF) beviljades finansiering för sju projekt: Uppgradering av utrustning vid bageri, Ukraina. Biodieselproduktion vid lantbruk, Ukraina. Modernisering vid ett tvätteri, Litauen. Återuppbyggnad av pannhus för värmeproduktion, Ukraina. Modernisering av träförädlingsprocesser, Ukraina. Modernisering av torkningsprocessen inom träförädling, Ukraina. Modernisering av brännugnar inom elektronikindustri, Ryssland. Under programmet Energy Savings Credits (ESC) beviljades finansiering för fem projekt: Energieffektiviseringsåtgärder i en skolbyggnad i Ustyansky, Ryssland. Energieffektiviseringsåtgärder i 14 skolor och daghem i Olenegorsk i Murmansk, Ryssland. Uppgradering och kvicksilverfri gatubelysning i Severodvinsk i Arkhangelsk, Ryssland. Energieffektiviseringsåtgärder i sjukhus och skola i Velsk i Arkhangelsk, Ryssland. Värmesubstationer i skol och daghemsbyggnader i Kondopoga i Karelen, Ryssland. Under programmet Eco Efficiency Credits (EEC) beviljades finansiering för tre projekt: Vattenrening vid träfiberfabrik i Komi, Ryssland. Installation av nya substationer för fjärrvärme i Kramatorsk, Ukraina. Gödselhantering vid svingård i Leningrads landskommun, Ryssland. Under år har därtill 11 bevillningar till olika studier och projektförberedande åtgärder godkänts inom Barents Hot Spots Facility (BHSF). Inom klimatfonden Baltic Sea Region Testing Ground Facility (TGF) ingicks nio nya köpe och föravtal och inom klimatfonden NEFCO Carbon Fund (NeCF) ingicks köpeavtal om utsläppsrättigheter för två projekt. Avfall 22,9% SEKTORFÖRDELNING Energi 33,% Renare vatten i Sosnovij Bor NEFCO:s Investeringsfond beviljade ifjol ett lån på 7 EUR till ett projekt i Sosnovij Bor i nordvästra Ryssland för att effektivera reningen av stadens avloppsvatten. Projektet beräknas reducera utsläppen av fosfor med drygt 22 kilo per år, vilket är i linje med Östersjökommissionen HELCOM:s nya handlingsplan för Östersjön. Sosnovij Bor ligger 8 kilometer väst om S:t Petersburg. Staden har 66 invånare. Projektets övriga finansiärer är det lokala vattenverket Vodokanal, den ryska regeringen, det finska miljöministeriet och sekretariatet för den nordliga dimensionen. Kostnaderna för den totala investeringen är 3 miljoner EUR. Lantbruk 11,3% Renare produktion 15,% Vatten 17,7% FÖRDELNING ENLIGT NORDISKT INTRESSELAND/FINANSIERINGSPROGRAM Sverige 17,2% Danmark 2,% CP 15,% ESC 13,3% Finland 1,% EEC 9,1% Norge 12,7% IFI 2,4% NMR,2% FÖRDELNING ENLIGT VERKSAMHETSLAND Lettland 13,8% Litauen 5,9% Vitryssland,6% Ukraina 8,9% Estland 5,1% Polen 2,4% Ryssland 63,2% Projektet har även andra gynnsamma miljöeffekter eftersom man också lyckas reducera energiförbrukningen tack vare installering av nya luftkompressorer och modern teknik för torkning av slammet. Projektet kommer att tillämpa kemisk fällning av fosfor som används allmänt i Norden. Förbättringen av Östersjöns tillstånd är ett av NEFCO:s viktigaste arbetsområden. De vatten och avloppsprojekt som NEFCO delfinansierade i Östersjöregionen år reducerade utsläppen av fosfor med knappt 1 ton. 13

14 RESULTATRÄKNING (Beloppen i EUR) Not Intäkter Ränteintäkter på placeringar hos kreditinstitut (3) , ,74 Ränteintäkter på utlåningen , ,57 Dividendintäkter och realisationsvinster 11 55, ,24 Övriga intäkter , ,41 Intäkter totalt , ,96 Verksamhetskostnader Bankkostnader 334,62 342,63 Administrativa kostnader (1), (2), (3) , ,4 Avskrivningar, anläggningstillgångar (8) , ,81 Valutakursdifferenser 9 635, ,49 Kreditförluster / återföringar (5) , ,9 Nedskrivning, investeringstillgångar (6) , Verksamhetskostnader totalt , ,9 Årets resultat , ,6 14

15 BALANSRÄKNING (Beloppen i EUR) Not TILLGÅNGAR Likvida medel (4) , ,89 Övriga långfristiga finansiella placeringar (3), (4) , , , ,49 Diverse fordringar , ,56 Upplupna räntor , , Utestående lån (5), (1) , ,75 Investeringstillgångar (6) , ,7 Övriga placeringar (7) 5, Immateriella tillgångar (8) 33 2, ,67 Materiella tillgångar (8) 1 3, ,42 Summa tillgångar , ,96 SKULDER OCH EGET KAPITAL Skulder Diverse skulder (3) , ,51 Eget kapital Inbetalt grundkapital (9) , , Reservering för investerings / kreditförluster , ,98 Verksamhetsfond 1, ,25 Fond för verkligt värde (4), (6) , ,16 Årets resultat , ,6 Summa eget kapital , ,45 Summa skulder och eget kapital , ,96 Garantiåtaganden , ,12 15

16 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL (Beloppen i EUR) Inbetalt grundkapital Reservering för investerings/ kreditförluster Verksamhetsfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt Ingående balans Överföring till reserv. för investerings/kreditförluster Överföring till Verksamhetsfond Inbetalt grundkapital Förändringar i verkligt värde Årets resultat Utgående balans Ingående balans Överföring till reserv. för investerings/kreditförluster Överföring till Verksamhetsfond Inbetalt grundkapital Förändringar i verkligt värde Årets resultat Utgående balans Förslag till disposition av överskottet: Avsättning för investerings / kreditförluster Avsättning till Verksamhetsfond ÅRETS RESULTAT

17 KASSAFLÖDESANALYS (Beloppen i 1 EUR) Kassaflöde från rörelsen Årets resultat Avskrivningar av anläggningstillgångar Nedskrivning, investeringstillgångar Kreditförluster, utlåning Förändring i orealiserade värdeförändringar Förändring i upplupna räntor Kassaflöde från rörelsen Investeringar Förändring av investeringstillgångar Förändring av övriga placeringar Utlåning Utbetalningar Amorteringar Kapitalisering av ränta Förändring av övriga långfristiga finansiella placeringar Förändring av övriga fordringar och skulder, netto Förändring av materiella och immateriella tillgångar Netto kassaflöde från investeringar Finansiering Inbetalt grundkapital Kassaflöde från finansiering Förändring i likvida medel Specifikation av likvida medel Kassa och banktillgodohavanden Placeringar under 6 månader Summa likvida medel

18 NOTER TILL BOKSLUTET Allmänna verksamhetsprinciper Nordiska Miljöfi nansieringsbolagets (hädanefter kallat bolaget eller NEFCO) verksamhet grundar sig på en överenskommelse av den 6 november 1998 mellan Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar och därtill anslutna stadgar som från den 9 oktober 1999 ersatte den tidigare överenskommelsen av den 2 mars 199 om upprättande av bolaget. Denna överenskommelse stärker bolagets status som multilateral fi nansieringsinstitution samt dess rättsliga ställning. NEFCO har till ändamål att främja investeringar av nordiskt miljöintresse i Östeuropa genom att bidra till att fi nansiera företag i dessa länder. Bolaget har ställning som internationell juridisk person med full rättshandlingsförmåga och är i medlemsländerna undantaget från betalningsrestriktioner och kreditpolitiska åtgärder. Överenskommelsen från 1998 innehåller även immunitetsbestämmelser och befriar bolaget från all beskattning. Bolaget verkar i Nordiska Investeringsbankens lokaler i Helsingfors. Bolaget förvaltar även medel på uppdrag av olika bidragsgivare i form av trust funds. Sammanfattning av väsentliga redovisningsprinciper Grund för upprättande av bokslut Bolagets redovisning har upprättats i överensstämmelse med International Financial Reporting Standards (IFRS) utfärdade av International Accounting Standards Board (IASB). Bolagets räkenskaper förs i euro. Bolagets bokslut presenteras i euro och grundas på historisk anskaffningskostnad med de undantag, vilka beskrivs i det följande. Bedömningar vid upprättande av bokslut Upprättande av bokslut kräver att ledningen gör uppskattningar som påverkar redovisat resultat, fi nansiell ställning och upplysningar. Dessa uppskattningar grundas på tillgänglig information och ledningens bedömningar. Framtida utfall kan avvika från gjorda bedömningar, och avvikelserna kan vara väsentliga i relation till bokslutet. Valutaomräkning Monetära tillgångar och skulder i andra valutor än euro omräknas enligt Europeiska centralbankens noterade eurokurser (not 11). Realiserade och orealiserade kursvinster och kursförluster redovisas separat under posten Valutakursdifferenser i resultaträkningen. Ickemonetära tillgångar redovisas till transaktionsdagens kurs. Likvida medel Likvida medel består av monetära tillgångar och placeringar med ursprunglig maturitet på upp till 6 månader. Placeringar hos kreditinstitut NEFCO placerar sin likviditet, huvudsakligen i euro, hos kreditinstitut. Placeringarna har företrädesvis skett hos Nordiska Investeringsbanken till gällande marknadsräntor. Depositioner hos kreditinstitut klassifi ceras i enlighet med IAS 39 som investeringar som hålls till förfall och de redovisas vid överföringen av de likvida medlen till anskaffningsvärde (normalt nominella värdet). Även i årsredovisningen upptas placeringarna till anskaffningsvärdet. Upplupen ränta på placeringarna redovisas i balansposten Upplupna räntor. På grund av placeringarnas korta maturitet är skillnaden mellan placeringarnas verkliga värde och bokförda värde inklusive upplupen ränta inte väsentlig. Placeringar i räntefonder hos kreditinstitut kategoriseras som fi nansiella tillgångar som kan säljas och redovisas vid överföringen av de likvida medlen till anskaffningsvärdet. I årsredovisningen upptas dessa placeringar till verkligt värde och förändringen i det verkliga värdet redovisas i Fonden för verkligt värde. I kassafl ödesanalysen redovisas placeringar med en maturitet på över 6 månader som investeringar och redovisas i balansräkningen under posten Övriga långfristiga fi nansiella placeringar. Utlåning Bolagets lån har en maturitet på mellan 1 och 1 år. Lånevalutan för samtliga lån är euro. Av totalt 35 lån har 14 lån fast ränta, de övriga 21 rörlig ränta, dvs. 3 eller 6 mån Euribor eller Euro Libor plus marginal. Lånen med rörlig ränta har i de fl esta fall rak amortering, d.v.s. återbetalas i lika stora halvåriga rater, med undantag av ett fåtal där amorteringsratens storlek trappas ned de sista åren. Ett av lånen med fast ränta är annuitetslån. Lån inom offentlig sektor är lämnade i huvudsak mot kommunal risk, medan lån inom privatsektor i regel har säkerhet i form av pant i företagets tillgångar eller i form av negativ klausul och andra fi nansiella åtaganden. Lånen redovisas när överföring av likvida medel sker till låntagaren. Lånen redovisas initialt till anskaffningskostnad inklusive eventuella transaktionskostnader. Fordringar som uppkommer i den normala verksamheten redovisas till anskaffningsvärdet med eventuellt avdrag för kreditförluster. 18

19 NOTER TILL BOKSLUTET I avsaknad av relevanta marknadsräntor som avspeglar lånevillkoren har inte verkligt värde kunnat beräknas för notuppgifterna på ett tillförlitligt sätt. NEFCO:s bedömning är emellertid att verkligt värde inte överstiger bokfört värde. De utestående lånen klassificeras i enlighet med IAS 39 som lånefordringar. Kreditförluster Bokföringen av kreditförluster baserar sig på individuell prövning av utestående lån. Kreditförluster belastar årets resultat och redovisas på egen rad i resultaträkningen. Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar avser främst investeringar i programvara och licenser för utveckling av bolagets projektdatabas. Investeringar redovisas till anskaffningsvärde och avskrivs över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod som uppgår till mellan 3 och 5 år. Avskrivningarna fördelas linjärt. Materiella tillgångar De materiella tillgångarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar beräknade efter tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningstiden för materiella tillgångar fastställs genom individuell prövning och utgör i normala fall 35 år. Nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar NEFCO:s tillgångar prövas årligen med avseende på bestående värdenedgång. Om indikationer på bestående värdenedgång föreligger beräknas tillgångarnas återvinningsvärde som grund för nedskrivning. Investeringstillgångar NEFCO:s investeringar i intressebolag redovisas i balansräkningen enligt anskaffningsvärdemetoden. Från anskaffningsvärdet avdras gjorda nedskrivningar. Övriga investeringstillgångar klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas och de redovisas till verkligt värde, som uppskattas motsvara anskaffningsvärdet efter avdrag för en nedskrivning baserad på individuell prövning av respektive engagemang. Ifall det går att fastställa ett verkligt värde som överstiger anskaffningsvärdet, värderas tillgången enligt detta och förändringen i det verkliga värdet redovisas i eget kapital i Fonden för verkligt värde. NEFCO utvärderar kontinuerligt investeringstillgångarna enligt en egen värderingsmodell. I de fall investeringstillgångarna är redovisade till ett värde som överstiger utfallet av värderingen, sker nedskrivning till beräknat värde. Eget kapital Inbetalt grundkapital uppgick till sitt fulla belopp 113,4 miljoner EUR per Härutöver har bolaget under eget kapital byggt upp en reserv av allmän karaktär för förlustrisker i utestående lån och investeringstillgångar. Reserven används för att täcka betydande investerings eller kreditförluster i bolagets verksamhet. I NEFCO:s eget kapital ingår avsatta medel till en Verksamhetsfond för att säkerställa resurser för bolagets utveckling samt projektberedning. Administrationskostnader Finska staten erlägger till bolaget en värdlandsersättning som motsvarar den skatt som uppburits på personalens löneinkomst från bolaget. Värdlandsersättningen för år uppgick till EUR (: EUR). Ersättningen redovisas som avdrag från administrativa kostnader. Redovisning av pensioner I enlighet med värdlandsöverenskommelsen mellan bolaget och Finlands regering, ansvarar bolaget för de anställdas pensionsskydd till sitt fulla belopp. NEFCO tillämpar för sina anställda den finska pensionsordningen för statsanställda. Pensionsavgifterna, vilka betalas till Statens pensionsfond, fastställs som en procentuell andel av lönesumman. Statsrådet beslutar om grunderna för avgiften och statskontoret fastställer avgiftens storlek. Bolaget erlägger årligen pensionsavgifter till Statens pensionsfond och vid årsskiftet var bolagets pensionsansvar täckt till sitt fulla belopp. Den allmänna pensionsåldern enligt det finska pensionssystemet är för närvarande 6368 år. NEFCO har även ett tilläggspensionssystem för fast anställda. Tilläggspensionsförsäkringen är en kollektiv gruppensionsförsäkring som baserar sig på en premiebaserad pensionsplan (defined contribution plan). NEFCO har för sina anställda, utöver det obligatoriska socialförsäkringssystemet, även tecknat en utvidgad olycksfallsförsäkring, en livförsäkring, en sjukkostnadsförsäkring samt en reseförsäkring. Internationella redovisningsstandarder IFRS och tolkningar Nya standarder och tolkningar år 29 Följande standarder, ändringar och tolkningar träder i kraft från och med den 1 januari 29. IFRS 1 Firsttime Adoption of International Financial Reporting Standards Cost of an Investment in a Subsidiary, Jointly Controlled Entity or Associate (Amendments) 19

20 NOTER TILL BOKSLUTET IFRS 2 Sharebased Payment Vesting Conditions and Cancellations (Amendment) IFRS 8 Operating Segments IAS 1 Presentation of Financial Statements (Revised) IAS 23 Borrowing Costs (Revised) IAS 27 Consolidated and Separate Financial Statements Cost of an Investment in a Subsidiary, Jointly Controlled Entity or Associate (Amendments) IAS 32 Financial Instruments: Presentation and IAS 1 Presentation of Financial Statements Puttable Financial Instruments and Obligations Arising on Liquidation (Amendments) IFRIC 13 Customer Loyalty Programmes IFRIC 15 Agreements for the Construction of Real Estate IFRIC 16 Hedges of a Net Investment in a Foreign Operation Bolaget har analyserat relevansen av de nya IFRIC tolkningarna samt IFRS standarderna och har fastställt att de varken leder till några ändringar i bolagets redovisningsprinciper eller har någon signifi kant effekt på bokslutet. NEFCO:s riskhantering Ändamålet med NEFCO:s verksamhet är att med riskkapital eller lån fi nansiera investeringar i Östeuropa av nordiskt miljöintresse. Det inbetalda grundkapitalet, Investeringsfonden, används för fi nansiering av NEFCO:s investeringar. Därtill har NEFCO en riskreserveringsfond som uppgår till ca 21,5 % av grundkapitalet. De huvudsakliga fi nansiella riskerna, kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk hanteras med omsorg, med riskhanteringen nära integrerad i NEFCO:s affärsrutiner. NEFCO:s fi nansiella investeringar kan inte överstiga det inbetalda grundkapitalet. Alla utestående lån är denominerade i euro, vilket eliminerar valutarisk i utlåningen. I annan verksamhet är valutarisken obetydlig; den utgör vid årsskiftet EUR fördelat på estniska kronor, norska kronor och svenska kronor. Kreditrisk, marknadsrisk Kreditrisken är NEFCO:s huvudsakliga fi nansiella risk. Den utgörs av risken att bolagets låntagare eller andra motparter inte fyller sina avtalsenliga åtaganden och att ställd säkerhet inte täcker bolagets krav. I enlighet med NEFCO:s mandat kan alla bolagets investeringar klassas som hög risk. Den största delen av risken utgörs av låneverksamheten, vilken utgör 16 % av det inbetalda grundkapitalet. Säkerhet för lånen utgörs av kommunal garanti (11,8 %) eller i vissa fall statsgaranti (4,2 %), olika typer av pant eller moderbolagsgaranti utgör 42 %. Negativ klausul och andra fi nansiella åtaganden utgör 37,6 % medan ett fåtal investeringar saknar formell säkerhet (4,4 %). En risk utgör även NEFCO:s egetkapitalinvesteringar i företag i verksamhetsländerna. Dessa investeringar utgör 17 % av grundkapitalet. Kreditrisken gällande NEFCO:s låntagare och egetkapitalinvesteringar analyseras grundligt före presentation till NEFCO:s styrelse, som fattar beslut om bolagets investeringar. Den maximala kreditriskexponeringen på balansdagen utgörs av de utestående beloppen för de fi nansiella tillgångarna, dvs. 37,5 miljoner EUR den 31 december. De ackumulerade riskreserveringarna skyddar bolagets grundkapital från förluster. Övriga krediteller marknadsrisker är minimala på grund av att NEFCO:s verksamhet enbart baserar sig på det inbetalda grundkapitalet. Ränterisk Av utestående lån löper 69 % med rörlig ränta och 31 % med fast ränta fram till sista återbetalningsdag. Fördelningen av utestående lån enligt räntebindningstiden ses i not 1. Vid bokslutsdagen fanns förfallna obetalda räntor och amorteringar på,1 miljoner EUR. Likviditetsreserven på ca 94 miljoner EUR placeras i huvudsak i ettåriga bankdepositioner vars förfallodagar är spridda jämnt över året. Ränterisken är därmed spridd så att en ändring i räntenivån förorsakad av sänkning av marknadsräntor inte omedelbart refl ekteras med full effekt i resultatet. Om räntenivån på årsbasis sjunker med 1,5 % innebär det en sänkning av intjäningen med ca 1,7 miljoner EUR, beräknat på summan av utestående lånestock och medel placerade i bankdepositioner. Likviditetsrisk Hantering av likviditetsrisken säkrar NEFCO:s förmåga att uppfylla alla betalningsförpliktelser då de förfaller. De likvida medlen samt övriga placeringar hos kreditinstitut som utgör 83 % av grundkapitalet, består till 99 % av bankdepositioner i euro placerade på ett år eller kortare tid. Alla depositioner görs i Nordiska Investeringsbanken (NIB). Depositionerna förfaller regelbundet för att försäkra tillgång till likvida medel vid behov. Upp till,9 miljoner EUR är placerat i räntefonder som vid behov kan säljas med en dags varsel. Statusrapporter över de likvida medlen presenteras regelbundet för bolagets styrelse. Operativ risk Operativ risk är den risk för ekonomiska förluster eller förstört renommé förorsakad av försummelser som hänför sig till teknologi, bolagets anställda eller fysiska omständigheter. Operativ risk inkluderar även juridisk risk. NEFCO:s hantering av operativa risker koncentrerar sig på proaktiva åtgärder för att säkerställa kontinuitet i verksamheten ävensom ändamålsenlig och koncis intern och extern information. Internrevisionens viktigaste uppgift är att utvärdera NEFCO:s interna kontroll, riskhantering och styrprocesser. Internrevisionen rapporterar regelbundet till NEFCO:s styrelse, kontrollkommitté samt verkställande direktör. Den årliga revisionsplanen fastställs av styrelsen. Kapitalförvaltning NEFCO är inte föremål för några nationella eller internationella föreskrifter. Bolaget uppehåller en tillräcklig kapitalbas för att täcka inneboende risker i bankverksamheten. 2