VAD? I den här värderingsövningen får eleverna ta ställning till problematiska frågor som rör flyktingar och migranters livsvillkor. Övningen bygger på flera verkliga händelser, vilka formulerats som berättelser. I ett skede i berättelsen ställs eleverna inför ett etiskt dilemma, varefter berättelsen avslutas och en diskussion följer. HUR? I Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik 1 diskuterar Magnus Hermansson Adler den narrativa historiens funktioner. Begreppet narrativ historia avser ett undervisningsmoment som använder sig av en muntlig berättelse för att utvinna kunskap. Det är en berättelse där eleven får uppleva en meningsfull rekonstruktion av historien, som är avgränsad från skönlitteraturen genom att den förmedlar en historisk sanning. Narrativ historia kan användas i olika ämnen. I den här värderingsövningen används den för att skapa intresse och engagemang för flyktingar och migranters livssituation, men avser också att genom interaktion ge möjligheter till ställningstaganden i etiska frågor. Berättelserna i värderingsövningarna kan betraktas som slutna narrationer. De innehåller en början, en mittdel och ett slut och det är berättaren som äger berättelsen. Men eftersom de ger utrymme för elevernas aktivitet är det inte någon envägskommunikation; övningen förutsätter elevernas engagemang och deltagande. Förberedelser Värderingsövningen kräver ingen förberedelse utan är en lämplig introduktion till ämnet flyktingar, migranter och mänskliga rättigheter. Genomförande Börja med att dela ut två lappar till varje varje elev, en ja- och en nej-lapp. Det kan t.ex. vara gröna lappar för ja och röda för nej. Lapparna ska eleverna använda för att ta ställning till de kommande frågorna som de kommer att möta i värderingsövningen. Varje berättelse består av: 1. En inledande beskrivning av något som har hänt. 2. En frågeställning där eleverna får värdera olika ståndpunkter, ta ställning och motivera sina åsikter i en diskussion. 3. En fortsättning av händelseförloppet som redogör för hur det gick. 4. Diskussionsfrågor om hur det slutade och hur det borde slutat. Frågorna är av mer principiell karaktär, men leder också vidare till hur flykting- och migrationspolitiken fungerar i Sverige. 1.Hermansson-Adler, Magnus (2009). Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber
Läs varje berättelse och låt eleverna ta ställning, läs sedan vidare och berätta hur händelsen slutade och avsluta med en diskussion. Det är viktigt att poängtera att berättelserna bygger på autentiska personer och händelser! Nancys resa (obs! Nancy heter egentligen något annat) Nancy arbetade som sjuksköterska och hennes man Manuel som taxichaufför i Bolivia. Men demonstrationer utbröt och presidenten tvingades i landsflykt. Eftersom Nancy stött presidenten och på grund av kaoset i huvudstaden La Paz började hon känna sig otrygg. De flyttade från La Paz, men Nancy blev arbetslös och sjuk vilket slog hårt mot familjens ekonomi. De tvingades därför att sälja Manuels taxibilar. För pengarna köpte de en flygbiljett så Nancy kunde resa till Sverige. 2005 kom hon ensam hit och sökte asyl. Hon fick avslag, men stannade kvar ändå. Nancy var i stort behov av en inkomst och lyckades snabbt få ett arbete. Hon passade en familjs barn. De betalade hundra kronor om dagen för arbete från klockan sex på morgonen till tolv på natten. Hjälpte familjen Nancy? Ja eller nej? Genom hårt arbete lyckades Nancy få ihop pengar till flygbiljetter och hennes man och barn kunde komma till Sverige. Ingen av dem har uppehållstillstånd. Manuel har haft svårt att få jobb, vilket gjort Nancy till familjeförsörjaren. Nancy fick nytt jobb som hembiträde hos en annan familj i Stockholm, där hon arbetar svart för 63 kronor i timmen. Vilka risker ser ni för Nancy och hennes familj? Den dåvarande integrationsministern sa att det är beklagligt att människor lever som papperslösa i Sverige, men att det är vuxna människors val. Håller ni med om det? De flesta papperslösa som arbetar i Sverige gör det inom jordbruk, service och i byggbranschen. Tror ni vi skulle kunna klara oss utan dem? Vad skulle det få för konsekvenser om alla papperslösa arbetare åkte hem? Källa: Kristina Mattson (2008). De papperslösa och de aningslösa. Leopard förlag: Stockholm Med Amir Heidaris hjälp Att ta sig till Sverige för att söka asyl är svårt, särskilt för dem som saknar visum. Men det finns sätt att ta sig hit ändå, nämligen med hjälp av människosmugglare. Amir Heidari har smugglat människor från Iran till Europa i många år. De som ville ta sig till Sverige kunde sätta in 50 000 kronor på Heidaris konto. Därefter reste man till ett hotell Istanbul i Turkiet. Där fick man ett falskt pass och kunde resa vidare till Sverige. I Sverige fick man sedan hjälp med att ta sig till migrationsverket för att lämna in en asylansökan.
2006 dömdes Amir Heidari till fem års fängelse för människosmuggling. Heidari menade att han inte begått några brott, utan bara hjälpt personer att ta sig från punkt A till punkt B, för att de ska kunna söka asyl. Är det rätt att smuggla människor till Europa som Heidari gjorde? Ja eller nej? Amir Heidari blev utvisad från Sverige till Iran. I Iran blev han, enligt egen uppgift, gripen och anklagad för att ha hjälpt den iranska regimens motståndare. Under förhören blev han misshandlad. Men genom att muta en polisman och iscensätta en rymning lyckades Heidari fly och med hjälp av sina kontakter kunde han resa tillbaka till Europa. Om man är förföljd på grund av sina åsikter eller på grund av vem man är, kan det då vara rätt att använda sig av en människosmugglare för att ta sig till Europa? Borde EU och Sverige göra det enklare för flyktingar att ta sig hit för att söka asyl? Källa: P1 Konflikt, 2011-10-15 Från Bromma till tortyren Ahmed Hussein Mustafa Kamil Agiza lyckades ta sig till Sverige från sitt hemland Egypten för att söka asyl. Han hade tidigare varit aktiv i den egyptiska oppositionen och medlem i organisationen al-jihad, men nu tagit avstånd från organisationens våldsamma metoder. Medan han väntade på beslut från migrationsverket bodde Agiza i Karlstad. Men den 18 december 2001 greps han av Säpo. Han misstänktes för att ha en ledande ställning i al-jihad. Agiza och en annan egyptier Mohammed Suleiman Ibrahim El-Zary försågs med huvor, handfängsel och drogades. Därefter fördes de till Bromma flygplats och utvisades till Egypten. Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA deltog i utvisningen. Vid den här tiden var det känt att Egypten använde både dödsstraff och tortyr. Men de svenska myndigheterna fick diplomatiska försäkringar om att just dessa personer inte skulle dömas till döden eller utsättas för tortyr. Var det rätt att utvisa Agiza och El-Zary? Ja eller nej? I Egypten fängslades de båda männen. De förhördes och blev torterade. El-Zery släpptes utan åtal. Men Agiza dömdes till 15 års fängelse av en militärdomstol, vilken knappast levde upp till kravet på rättssäkerhet.
Den svenska regeringen utsattes för hård kritik och Sverige fälldes av FN:s kommitté mot tortyr, eftersom man inte får lämna ut någon till ett land där en person riskerar tortyr regler som Sverige har skrivit under på. Regeringen upphävde utvisningsbeslutet 2007 och 2008 fick de båda männen tre miljoner i skadestånd vardera. Men när de sökte nytt uppehållstillstånd i Sverige fick de avslag, eftersom Säpo fortfarande ansåg att de utgjorde en säkerhetsrisk. Agiza släpptes ur fängelset 2011 och i juli 2012 fick han till slut permanent uppehållstillstånd i Sverige och kunde återförenas med sin familj. Trots att man inte får utvisa någon till ett land där de riskerar att utsättas för dödsstraff eller tortyr, så har Sverige gjort det flera gånger. Kan det någon gång vara rätt att utvisa någon till ett land som använder tortyr? Sverige fick en försäkran att personerna inte skulle utsättas för tortyr. Är det okej för en regering att lämna ut någon om man har fått en sådan försäkran? Bättre att dö här än i Bagdad Den 13 januari 2011 inleddes en hungerstrejk. Det var flera personer från Irak, inlåsta i förvaret i Kållered utanför Göteborg, som vägrade äta. I förvaret kan migrationsverket placera människor om de misstänker att de kommer att göra sig oanträffbara innan de ska utvisas från Sverige. Irakierna hade alla sökt uppehållstillstånd i Sverige men fått avslag. Detta trots att flera andra länder vid den här tidpunkten stoppade alla utvisningar till Irak på grund av det dåliga säkerhetsläget i landet. Så därför inleddes hungerstrejken i Kållered. Det är bättre att dö här än i Bagdagd, sa Kamaran, en av de hungerstrejkande När polisen kom för att hämta irakierna hade en grupp aktivister samlats utanför förvaret. De blockerade ingången och hindrade polisen från att komma in och hämta personerna som skulle utvisas. Polisen åkte därifrån, utan att lyckas med sitt uppdrag. Var det rätt att hindra polisen från att hämta personerna? Ja eller nej? Blockaden fortsatte ett par dagar, men till slut förde polisen bort de cirka 70 demonstranterna och genomförde utvisningen. De som blockerade förvaret använde sig av civil olydnad, när kan det vara rätt att göra det? Trots att flera länder inte avvisade till Irak och att UNHCR, Röda Korset och Amnesty var kritiska till att utvisa dit vid denna tidpunkt gjorde Sverige det. Gjorde Sverige rätt? Vilka länder kan ni spontant komma på som man absolut inte bör utvisa en flykting till?
VARFÖR? Läroplanen för gymnasiet skolans värdegrund och uppgifter Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av det frågor som tas upp i utbildningen. Därför ska undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden. Centralt innehåll i samhällskunskap 1a1 och 1b De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ.