Ni arbetar i grupper (fyra personer i varje grupp). Varje grupp får fyra beskrivningar av olika människoöden, en uppgiftsbeskrivning och en matris.

Transkript

1 I den här uppgiften får ni fördjupa er i några enskilda människoöden från olika delar av världen. Det är handlar om människor som på olika sätt fått sina mänskliga rättigheter kränkta. UPPGIFT Ni arbetar i grupper (fyra personer i varje grupp). Varje grupp får fyra beskrivningar av olika människoöden, en uppgiftsbeskrivning och en matris. Börja med att dela upp fallen mellan er. Alla ska ha ett fall var. Läs genom varsitt fall och presentera dem sedan för varandra i gruppen. När ni presenterar fallen ska ni kortfattat beskriva landet som personen lever i och därefter förklara för de andra vem personen är och vad som har hänt. När ni har presenterat alla fall för varandra sammanställer ni information i matrisen. Svara kortfattat på frågorna: vad har hänt, varför har det hänt och var har det hänt? När ni har besvarat frågorna och fyllt i matrisen, diskutera: På vilket sätt tycker ni att personerna har fått sina mänskliga rättigheter kränkta. Se kapitel tre i Skilda världar Om fattigdom och rätten till ett värdigt liv. Vad i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har myndigheterna struntat i när det gäller Sopheap, Yang, Konstantina och Jamil? Sammanfatta och fyll i matrisen. Vilka konsekvenser tror ni kränkningar av de mänskliga rättigheterna kan få på samhället och dess utveckling? Det finns många länder i världen där människors rättigheter kränks. Vad kan man göra för att stödja de människor vars grundläggande rättigheter kränks? Försök komma på några exempel! VARFÖR? Enligt ämnesplanen i samhällskunskap ska kurserna samhällskunskap 1a1 och 1b ge möjlighet att utveckla kunskaper om de mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ. Samhällskunskap 1b ska även innehålla Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

2 Sopheap Yang Konstantina Jamil Vad har hänt? Varför har det hänt? Vart har det hänt? Hur bryter det mot mänskliga rättigheter?

3 Fall 1: Sopheap Att vara fattig, kvinna och sjuk i Kambodja innebär en stor utsatthet. Det här är Sopheaps historia. Long Sopheap är en 48-årig kvinna med tre barn. Hon och hennes familj tvångsvräktes från deras hem i Sambok Chab i Kambodja De hänvisades till en plats som kallas för Andong. Men livet där var hårt; det fanns inga hus, inget vatten, inga toaletter och inga jobb. Hon tjänade en halv dollar om dagen på att sälja palmkakor, men pengarna räckte inte till att föda familjen. Sopheap har HIV. När hon blev vräkt från sin bostad förlorade hon tillgång till den klinik som hon brukade gå till där hon fick gratis behandling. Efter bara några månader i Andong lämnade hon sina barn hos en välgörenhetsorganisation och åkte in till stan igen. Där försöker hon sälja sockerrör för att överleva och hon skickar lite pengar till barnen. Hon har inte råd att hyra en bostad. Alla områden där fattiga människor tidigare kunde hyra en bostad har rivits eller håller på att rivas. Detta gör att Sopheap har liten trygghet och få möjligheter att återuppbygga sitt liv. På den Indokinesiska halvön, mellan Vietnam och Thailand ligger Kambodja. Sedan 1993 har landet ett flerpartisysytem, men det kommunistiska parti som styrde landet mellan 1979 och 1973 har ombildats och har fortfarandestort inflytande. Landet har lämnat kommunismen och omfamnar nu marknadsekonomi. Men trots att tillväxten varit god under senare år är många kambodjaner fortfarande fattiga. Sex av tio saknar tillgång till rent vatten, vart tredje barn under fem år lider av undernäring och mödradödligheten är hög. För att bereda vägen för nya byggnader tvångsvräks människor från sina hem. Många som bor i slummen får se sina hus rivna eftersom myndigheterna vill åt marken. Familjer som tidigare bodde i huvudstaden Phnom Penh har flyttats till platser utanför staden, där de får leva under ännu sämre förhållanden. De bodde redan i slummen, utan tillgång till vatten eller sanitet, men efter tvångsvräkningarna har det blivit ännu värre. De som drabbats är oftast de fattiga och marginaliserade grupperna i samhället.

4 Fall 2: Yang I Kina kan det leda till tortyr och fängelse om man hjälper människor att kämpa för rätten till sin mark och bostad. Det fick Yang Chunlin erfara. Under 2006 fick tals jordbrukare sin mark beslagtagen i Heilongjiang-provinsen i Kina. Anledningen var att staten ville använda marken till olika utvecklingsprojekt. Människorättsförvararen Yang Chunlin engagerade sig för att jordbrukarnas sak och hjälpte dem att driva en kampanj för sina rättigheter. De krävde kompensation för jordbrukarna och namnunderskrifter samlades in i provinsen. Den 6 juli 2007 greps Yang Chunlin och anklagades för att omstörtande verksamhet. Han utsattes för tortyr och misshandel och han fick knappt träffa vare sig sin familj eller advokat. I februari 2008 dömdes han till fem års fängelse och till att därefter bli fråntagen sina politiska rättigheter i två år. Sedan 1949 styrs Kina av det kinesiska kommunistpartiet. Efter det kommunistiska maktövertagandet slog Kina in på samma väg som Sovjetunionen, för att sedan försöka hitta sin egen väg till kommunismen. Politiken ledde till en katastrof och efter att Mao Zedong dog 1976 tog nya ledare över och började reformera ekonomin. Det har skapat ett ökat välstånd, men också större ojämlikhet i landet och därmed ökade sociala spänningar. Kommunistpartiet har, trots en friare ekonomi, behållit sitt järngrepp om landet. Ingen opposition är tillåten och medborgarna förnekas sin yttrandefrihet. I takt med att Kina har blivit allt rikare och landets ekonomi utvecklats har allt fler fått tillgång till internet. Internet ger stora möjligheter för människor att sprida information och åsikter men regimen gör allt för att hindra oppositionen från att använda internet för att nå ut med sina budskap. All mark i Kina ägs av staten, som delar ut mark till privatpersoner. Men staten kan också ta tillbaka marken. Att staten återtar mark har lett till protester på flera håll i Kina. I städerna har människor tvångsvräkts och hus har rivits för att ge plats åt nybyggnation. De som drabbats har ofta fått väldigt lite kompensation.

5 Fall 3: Konstantina Migrantarbetare som organiserar sig och kräver sina rättigheter tar stora risker. Konstantina Kueva blev allvarligt skadat på grund av sitt engagemang. Konstantina Kueva var historiker i sitt hemland Bulgarien. Men när hennes son blev sjuk var hon tvungen att skaffa pengar till hans vård. För att tjäna pengar flyttade Konstantina Kueva till Grekland och började arbeta som städare. Hon engagerade sig fackligt och krävde grundläggande rättigheter för arbetarna. Snart blev hon sekreterare i ett fackförbund för städare och hushållsarbetare. Hon kritiserade de tuffa arbetsvillkoren, hur arbetarna utnyttjades och att lönen ibland kunde vara fem månader försenad. Hennes engagemang ledde till att hon fick sämre skift, arbetsgivaren försökte få henne att säga upp sig och hon fick motta anonyma telefonhot. Den 22 december 2008, när Konstantina Kueva var på väg hem från jobbet, överfölls hon av en man som kastade syra i ansiktet på henne. Hon fick ligga i koma flera dagar och förlorade synen på ena ögat och fick försämrad syn på det andra. Polisen inledde en undersökning, men agerade långsamt i början och intresserade sig mycket för Konstantina Kuevas privatliv istället för det brott som hon utsatts för. Undersökningen kritiserades av människorättsorganisationer. Ingen har ställts till svars för brottet. Grekland har en gräns mot Turkiet, som också utgör EU:s yttre gräns. Många flyktingar och migranter som vill resa in i EU passerar denna gräns. De placeras ofta då i så kallade förvar, vilket innebär att de blir inlåsta. Förhållanden i förvaren är tuffa, de är överbefolkade, kan sakna fönster och tillräckligt många toaletter. Medborgare i EU kan däremot resa fritt inom unionen och arbeta i vilket land man vill.

6 Fall 4: Jamil Den som protesterar mot regimen i Syrien tar stora risker. Jamil blev skjuten i foten och förd till ett militärsjukhus. Men någon vård var det inte frågan om. I Syrien är vård på de statliga sjukhusen avgiftsfri. Men alla får inte sjukvård i alla fall inte om man misstänks för att ha deltagit i protesterna mot regimen. Jamil, 28 år, körde bil med sin familj ut ur staden Homs den 16 maj. Han blev skjuten i foten av soldater och fördes till ett militärsjukhus, där han kvarhölls mot sin vilja. Han berättar: Först leddes jag till ett rum där flera män genomsökte mig. De tog min plånbok och min mobiltelefon samtidigt som de skrek och svor åt mig. De kallade mig för terrorist och ropade nedsättande saker om min mamma och min syster. Därefter slog de mig, i runt en halvtimme, tills en läkare kom och sa att han måste behandla mig och han bad leende om ursäkt... Han gjorde rent mitt sår och lade om det med bandage. Jag blev förflyttad till ett rum med sju andra personer; alla från säkerhetspolisen och armén. En annan doktor, som också var militärofficer, kom varje dag och lade om förbanden på säkerhetspersonalen och militärerna, men inte på mig. Jag bad honom att göra rent mitt sår, men han svarade: Jag kommer inte att göra rent ditt sår... Jag väntar på att din fot ska ruttna så att jag kan skära av den. En gång sa jag till en sjuksköterska att min fot svullnat. Han svarade: Jag behandlar inte sådana som du; du är en beväpnad terrorist. Flera dagar senare började foten att stinka... Jag bad läkaren att göra rent mitt sår, men säkerhetsmännen som jag delade rum med sade att jag inte förtjänade att bli behandlad. Doktorn svarade att han hoppades att min fot skulle ruttna och bli amputerad.... Min säng stod precis vid dörren och på morgonen vaknade jag av att läkaren slog med sitt stetoskop på mitt sår när han gick förbi. Efter 15 dagar släpptes Jamil. En läkare sa att han var frisk, utan att undersökt hans fot. När han kom hem uppsökte han en farmaceut som konstaterade att foten var ansatt av maskar. Han behandlade Jamils fot och gav honom antibiotika. Efter en militärkupp 1963 tog Baathpartiet makten i Syrien och sedan dess har landet styrts som en diktatur. Medierna kontrolleras, ingen yttrandefrihet tillåts och politiska motståndare torteras och fängslas. Under 2011 utbröt stora demonstrationer mot regeringen. Människor gick ut på gator och torg och visade sitt missnöje. Men presidenten Bashar al-assad försvarar sin makt med järnhand och säkerhetsstyrkorna har slagit ner demonstranterna med stor brutalitet.