DET NYA LANDET En övning om mänskliga rättigheter
|
|
- Katarina Magnusson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VAD? I övningen Det nya landet får eleverna reflektera kring de principer som ligger till grund för de mänskliga rättigheterna. Övningen går ut på att eleverna får ett scenario där de har blivit strandsatta på en öde ö och måste skapa ett nytt samhälle. För att reglera samvaron måste de skriva en grundlag/konstitution och välja ett fåtal rättigheter som ska gälla i deras samhälle. Det innebär att de måste fundera kring vad en rättighet egentligen är och om de anser att vissa rättigheter är viktigare än andra. Under övningen får eleverna hela tiden nya scenarier där frågan ställs var går gränsen för statens maktutövning? Vad gäller egentligen utifrån deras egna grundlag? Vad får staten göra och vilka rättigheter har individen i det samhälle som de själva har skapat. Övningen avslutas med en diskussion om vad mänskliga rättigheter innebär och vad frånvaron av rättigheter får för konsekvenser. HUR? Förberedelser Övningen leds av läraren, som läser scenarier och leder diskussioner med klassen. Till övningen finns två papper som delas ut till eleverna. Det ena innehåller plats för att skriva namnet på deras land samt utrymme för den grundlag som ska skapas. Det andra pappret innehåller en uppräkning av olika rättigheter utifrån FN:s allämnna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Till övningen finns även ett bildspel i två versioner som kan användas av läraren som stöd för berättandet. En version av bildspelet är i Prezi och kräver tillgång till internetuppkoppling. Den andra är gjord i Impress och kan laddas ner från Amnestys skolsida. Genomförande Börja med att dela in klassen i grupper, ca 4-6 elever i varje grupp. Dela ut material/ papper till varje grupp. Inled övningen genom att visa bilderna och läsa texten till varje bild. Övningen består av sju scenarier med tillhörande bilder och diskussionsfrågor. Det som är kursivt är instruktioner till dig som lärare och exempel på frågor som kan diskuteras med klassen.
2 1. Klassresan Ni är är på väg hem från en klassresa och ni åker färja. Plötsligt bryter en storm ut. Vågorna går höga och regnet öser ner. Båten börjar läcka in vatten. Ni måste hoppa i livbåtarna. Precis när alla livbåtar hissats ner i havet sjunker färjan i djupet. Stormen fortsätter. Ni förlorar uppfattning om tid och rum. Alla skriker och gråter och klammrar sig fast vid relingarna. I två dagar håller stormen i sig, sedan blir havet stilla. Den lilla proviant som ni lyckades få med er börjar ta slut. Ni har bara en liten flaska vatten kvar och alla börjar bli oroliga. 2. Ö i sikte Plötsligt ropar någon: Titta! Är inte det en ö?. Ni driver iland. Givetvis är ni glada för att alla har överlevt. Men var är ni? Tillsammans vandrar ni runt på ön. Den visar sig stor, men obebodd. Ön är lummig och kuperad. Det finns många fruktträd och i havet finns gott om fisk. Ni bosätter er på stranden i väntan på hjälp. Men dagarna går och ingen kommer till undsättning. Ni börjar inse att ni kommer bli kvar på ön under lång tid kanske för alltid. Ni måste själva skapa er ett samhälle. Vad heter ert nya land? Skriv ner namnet på pappret. Låt grupperna berätta vad deras länder heter. Det kan vara bra att skriva upp namnen på länderna på tavlan så det går att använda dessa under övningen. 3. Det nya landets grundlag Eftersom ni kommer bli kvar på ön måste ni komma överens om hur ni ska leva tillsammans. Ni bestämmer er för att skriva en gemensam grundlag som ska slå fast vilka rättigheter var och en av er har, vad ni får och inte får göra, vad som ska vara ett gemensamt ansvar och vad som ska vara ett indivuellt osv. Man kan säga att ni grundar en stat och måste nu reglera relationen mellan varje individ och staten. Problemet är att ni har bara ett papper och en penna med er. Därför måste alla kunna memorera vad ni bestämmer. Grundlagen måste vara kortfattad. Ni bestämmer er för att välja fem rättigheter som alla ska ha på ön. Varje grupp har fått två papper. På ena hittar ni en tom grundlag som ska fyllas i. På andra hittar ni exempel på rättigheter ni ska välja mellan.
3 Låt grupperna diskutera och skriva ner sina slutsatser. Därefter presenterar de sina slutsater. Diskutera sedan: Hur kom ni fram till just dessa? Var det svårt att komma överens? Finns det någon av dessa fem ni tycker är extra viktig. Hade ni kunnat välja en? Grundlagen antas. Ni lovar varandra att alltid respektera dessa rättigheter. Grundlagen spikas upp på ett träd och blir grunden till ert nya samhälle. Åren går och samhället växer. Hyddor blir till enklare hus, vägar byggs, några lär sig att bruka jorden, några börjar fiska, en del bli snickare, vissa blir sjuksköterskor, några blir lärare och andra blir präster. Några börjar upprätthålla ordningen och blir poliser. En del av er gifter sig och skaffar barn. Allt går faktiskt ganska bra. Ni börjar vänja er vid livet på ön. Känslan av samhörighet är stark. Varje söndag går ni till templet och ber till högre makter för forsatt lycka och välgång. 4. Missnöjet på ön växer Men så börjar motsättningarna tränga fram. Alla är inte nöjda. En fredlig grupp börjar demonstrera. De protesterar mot vad de tycker är djupa orättvisor i ert samhälle. De slutar gå till templet och börjar demonstrera utanför istället. Varje kväll går ett litet demonstrationståg genom gatorna i staden. En del av er andra i samhället blir irriterade. Dessa bråkstakar hotar sammanhållningen på ön. De vill inte leva i enlighet med traditionerna. De struntar i gemenskapen. Några anser att de borde tystas. Demonstrationerna borde förbjudas, orosmakarna gripas och spärras in i fängelse. 5. Vad säger grundlagen? Har dessa personer rätt att kritisera styret på ön, religionen och sammanhållningen? Kan ni låsa in dem i fängelse och därmed tysta dem utan att bryta mot er grundlag? helklass. Därefter kan ni till exempel diskutera: Vilka rättigher är det som reglerar yttrandefriheten? Kan det vara rätt att begränsa yttrandefriheten för att t.ex. skydda sammanhållningen i ett samhälle? Finns det yttranden som kan vara rätt att förbjuda? Vilka och varför? Sammanfatta konsekvenserna av elevernas grundlagar, till exempel: I land XX grips demonstranterna, men i land YY får de fortsätta uttrycka sina åsikter osv.
4 5. Dammbygget Ni behöver elektricitet på ön och beslutar er för att anlägga en damm. Genom att stoppa upp vattnet i floden som går tvärs genom ön och leda det genom några enkla turbiner kan ni få elektricitet till ert lilla samhälle. Det skulle innebära väldigt mycket för utvecklingen. Ni skulle få belysning i husen och möjlighet att anlägga industrier. Många är lyriska. Tänk vilken välståndsutveckling en damm skulle innebära! Problemet är bara att några har bosatt sig vid floden, precis där dammen ska byggas. De fiskar i floden vilket ger dem både mat och pengar eftersom de säljer fisk på den lokala marknaden. En lösning som föreslås av några i ert samhälle är att helt enkelt riva husen och driva iväg fiskarna. Ett fåtal fiskare ska väl inte kunna stoppa utvecklingen för en hel befolkning, argumenterar de bestämt? De kan väl bo någon annanstans och jobba med något annat! 5. Vad säger grundlagen? Har fiskarna rätt att bo kvar vid sjön? Kan ni tvångsvräka fiskarna utan att bryta mot er grundlag? helklass. Diskutera vidare: Vilka rättigheter är det som skulle stoppa en tvångsvräkning? Kan det vara rätt att flytta på människor med tvång om det leder till utveckling för samhället som helhet? Har alla rätt till bostad? Måste fiskarna erbjudas annat boende? Har alla rätt till egendom? Om fiskarna äger sina hus, kan dessa bara rivas då? Sammanfatta konsekvenserna av elevernas grundlagar med till exempel: I land XX drivs fiskarna från sina bostäder, dammen anläggs och elektriciteten kommer till staden, men i land YY bor fiskarna kvar och ni får hitta nya lösningar för att försöka få elektricitet.
5 7. Vem ska få tillgång till sjukvården? Ni har byggt ett sjukhus där ni kan få vård. Det har hela tiden varit diskussioner om hur vården ska bedrivas och hur den ska finansieras. Under de första åren var det bara ni på ön. Men efter ett tag började även andra människor bosätta sig där. De kom med enkla båtar i flera omgångar tydligen från en ö långt bort som drabbats av en långvarig torka. De bosatte sig på öns södra delar (ni bor i de norra). De flesta bosatte sig i egna samhällen, men med tiden har några få även flyttat in till er stad. Nu kommer en kvinna från öns södra delar till sjukhuset. Hon har precis anlänt till ön, är höggravid och måste förlösa sitt barn. Ska hon få tillgång till sjukvården? 9. Vad säger grundlagen Har kvinnan rätt till mödravård? Vilka rättigheter är det som reglerar rätten till mödravård? helklass. Diskutera vidare: Om man precis kommit till ett nytt land, ska man då ha samma tillgång till vården som de som bott länge i landet och betalat skatt i många år? Borde alla ha rätt till hälso- och sjukvård, eller är det något var och en borde ansvara för själv? Sammanfatta konsekvenserna av elevernas grundlagar till exempel: I land XX får kvinnan ingen hjälp, men i land YY får hon det. 10. En tickande bomb kanske Eftersom ni har varit längre på ön än människorna i de södra delarna har ni hela tiden haft ett visst övertag. Många av de nyanlända har till exempel inte kunnat skaffa egen jordbruksmark utan fått arbeta som daglönare i era jordbruk för låg lön. Situationen har skapat ett missnöje i de södra delarna av ön. I protest bildas ett parti som kräver självständighet för öns södra delar. De använder sig endast av fredliga metoder i sin politiska kamp. Men inom denna organisation växer frustrationen. Det händer ju inget! En grupp bryter sig ur för att bedriva väpnad kamp för självständighet.
6 Snart börjar ryktena surra i er stad om att utbrytargruppen planerar ett terrorattentat. Enligt ryktet ska någon spränga en bomb mitt på marknaden i staden. Ingen vet egentligen om det är sant. Men ryktena är många och det verkar inte orealistiskt. Medlemmar i utbrytargruppen har setts på konstiga platser och med underliga väskor. Oron och rädslan tilltar för varje dag som går. Polisen griper flera personer i den extrema gruppen, men de vägrade prata. Polisen vill därför pressa fångarna för att få dem att avslöja sina eventuella planer. Till exempel vill de tvinga dem att sitta länge i obekväma ställningar, hindra dem från att sova samt spela hög musik dygnet runt i deras celler. Det handlar om att rädda oskyldiga människoliv, argumenter polisen. 11. Vad säger grundlagen? Kan fångarna utsättas för denna behandling utan att det bryter mot er grundlag? helklass. Diskutera vidare: Vilka fler rättigheter finns det som skulle kunna skydda människor på er ö från att bli utsatta för tortyr, grym, förnedrande eller godtycklig behandling? Kan det vara rätt att använda t.ex. elchocker för att få en misstänkt terrorist att avslöja ett eventuellt attentat. Sammanfatta konsekvenserna av elevernas grundlagar, till exempel: I land XX torteras fångarna, men i land YY har de rätt att inte utsättas för tortyr. 12. Vilka rättigheter har vi? I era länder har ni nu stött på flera problem som handlar om mänskliga rättigheter. Det handlar om förhållandet mellan staten och individen; mellan den enskilde och kollektivet. Avslutning Avsluta övningen med sammanfattande frågor/diskussion Är det någon rättighet som ni inte hade i er grundlag, men som ni nu i efterhand tycker borde varit med? Vilka andra scenarier kan ni komma på där invånarna på er ö inte kan åberopa några rättigheter Kan ni komma på några riktiga exempel där människors rätt till yttrandefrihet, rätt till bostad, rätt till sjukvård inte respekteras? Kan ni komma på några riktiga exempel där människor utsatts för tortyr? Varför är det svårt att välja mellan olika rättigheter? Vad får det för konsekvenser om något är en rättighet, eller om det inte är det??
7 Man brukar säga att de mänskliga rättigheterna hänger ihop och är beroende av varandra. Vad tror ni menas med det? VARFÖR? Läroplanen för de frivilliga skolformerna: Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. Centralt innehåll i Samhällskunskap 1a1 och 1b: De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
I övningen Det nya landet får eleverna reflektera kring de principer som ligger till grund för de mänskliga rättigheterna.
SIMULERINGSÖVNING FÖR SH1A1 och SH1B DET NYA LANDET Lärarhandledning I övningen Det nya landet får eleverna reflektera kring de principer som ligger till grund för de mänskliga rättigheterna. Övningen
TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Boken handlar om: Det börjar en ny kille i Antons klass. Han heter Said. Said kommer från Irak. I Irak är det krig. Därför har Said, och hans familj, flytt till Sverige. Anton och Olle tar hand
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER
SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns
Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012
Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta
VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD
VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika
GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial
GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas
Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?
Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man
Mänskliga rättigheter i Sverige
Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte
Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?
Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Arbetsbeskrivning ÖN.notebook. February 05, 2015
Arbetsbeskrivning ÖN.notebook February 05, 2015 ön 1 Brevet 1. Inledning 2. Innehåll 3. Avslut Arbetsgång: Diskutera i basgruppen vilka argument man kan lägga fram för att få mer pengar. Sätt dig och skriv
Samtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Demokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Förskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR
TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR 2019 Innehåll Till dig som barn -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 3 Till dig som vårdnadshavare
Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Vad handlar boken om? Boken handlar om Tarik och Ida som ska på skolresa. Tarik vill så gärna följa med, men hans pappa har sagt att i hans familj sover man hemma. Fröken
VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD
VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER
NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!
Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.
NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET
NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVSKA FN-FÖRBUNDET Övningen vill uppmuntra till debatt om när och hur vi ska tillåta övervakning i samhället. Rollspelet innebär att deltagarna får prova nya
Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.
Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från
BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se
Varje människa kan göra skillnad www.raoulwallenberg.se VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD Det finns idag en bristande kunskap om de mänskliga rättigheterna bland elever i Sverige, trots att de står inskrivna
Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll
1 Barnets bästa Material Time Age A4 45 min 10-12 Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling Innehåll En gruppdiskussion där eleverna får diskutera vilka behov ett barn har för att vara trygga, lyckliga
Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska
ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER
SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11
Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:
Hälsningar Viktor och Ida
Ida Sjöberg Kapitel 1 Hej mamma och pappa! Jag och Viktor skulle gå och titta på en jättestor båt som stod i hamnen. För Viktor tycker så mycket om båtar. När vi kom in i båten så kände vi att den rörde
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte
LÄRARHANDLEDNING FÖR. fotograf Markus Gårder
LÄRARHANDLEDNING FÖR Lärarhandledningen är tänkt att användas tillsammans med programmet som ni får under föreställningen. Det finns flera olika typer av övningar och uppgifter och vår förhoppning är att
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill
'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'
1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Bilaga 7: OH-underlag
BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.
tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag
Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida
Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Norra skolområdets. kränkande behandling. handlingsplan. mot
Norra skolområdets handlingsplan mot kränkande behandling Norra skolområdets handlingsplan mot kränkande behandling Vilka behov har en människa? De primära, elementära behoven är helt av överlevnadskaraktär
Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet
Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig
Bilagor. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet
Bilagor till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet B ilaga A. Ämnen Ska alla ha rätt till ett namn? Ska alla ha rätt till en bostad? Ska alla kunna ta del av sjukvård? Ska alla vara lika
Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter
Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning
Upptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
OM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE
LEKTIONSFÖRSLAG OM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE Lärarhandledning Att människor kan och vågar stå upp för sina egna och andras rättigheter är avgörande. Men vad händer när det inte går? I
Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap
Handledning och frågeställningar efter att läst boken, Lille Lustig och skogens vänner Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap 1. Instruktion från pedagog till barn: Titta
Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material
Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige
Vilsen längtan hem. Melissa Delir
Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!
Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan
MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002
LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry
Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.
ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då
Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen
Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska
Jag vill inte Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Dina och Isak. De har varit tillsammans länge och Isak har flyttat in till Dina. Dina älskar Isak och tycker att de har det
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén
sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed
Tjäna så mycket du kan!
Tjäna så mycket du kan! Övningen är till för att lyfta fram vikten av samarbete och att alla är beroende av varandra för att få bästa resultat. Klassen delas in i fyra grupper som placeras så att de inte
Lärarhandledning för ett arbete med integritet på nätet
Lärarhandledning för ett arbete med integritet på nätet ett diskussionsunderlag för åk 1-3 ÅK 1-3 Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet ett diskussionsunderlag för åk 1-3 Version 1.0
Flykten. - Nå innan vi går, vilket djur gå sämst i djungeln? Du svarar givetvis Tur att det var en så gammal gåta!
Flykten Du ligger och sover när beväpnade män plötsligt stormar in i ditt sovrum. - Upp! Rör dig, ställ dig mot väggen! Männen tvingar dig att ställa dig med ansiktet mot väggen. Med en gevärspipa i ryggen
ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet
ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet Lektionsprogram Märk världen, Astrid Lindgrens krigsdagböcker än en personlig skildring av hur dramatiska världshändelser
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA Verksamhetsåret 2015/2016 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika rättigheter
Vi på Turteatern är glada att du och din klass ser föreställningen Pasca och Perna ser på Europa!
Hej! Vi på Turteatern är glada att du och din klass ser föreställningen Pasca och Perna ser på Europa! Föreställningen är en saga som lånar element från verkligheten och dagens Europa. Några av temana
Bilaga 1: Styrdokument
1 : 1 Bilaga 1: Styrdokument Läroplan för grundskolan, Lgr11 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:
Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier
Vi i klassen lektion (90min) RESPEKT
1. Inledning Vi i klassen lektion (90min) RESPEKT Eleverna får välja ett nallekort för hur de känns inför dagens Vi i klassen lektion. 2. Indelning med spelkort (handboken sid. 27) Eleverna skall bilda
HANDLEDARSTÖD: NORMER & DISKRIMINERING
HANDLEDARSTÖD: NORMER & DISKRIMINERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 3 3 4 4 4 5 6 7 Om webbutbildningen Normer och diskriminering Förberedelser inför gruppdiskussionsdagen Förberedelser: gruppdiskussionsdagen
ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET
SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
SIDAN 1. Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Boken handlar om Rasmus och hans pappa Sören. Rasmus mamma har blivit dödad i en bilbomb. Det var ett mc-gäng, som Rasmus pappa har varit med i, som
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid
Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv
Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten
INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA
PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten
Lärarmaterial TJ UGAN. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:
SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Berättaren är en flicka, eller pojke, som ska köpa julklappar. Hon/han ger en tjuga till en kvinna som sitter och tigger. I en affär blir berättaren
(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna
( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en
Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad
Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas
Material för årskurs 4-6
Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.
Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara
Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15
En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i
Verktygslåda för mental träning
Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder
2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.
2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,
Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium
Likabehandlingsplan Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Innehållsförteckning 2 Målsättning 3 Planens syfte 3 Definitioner vad betyder orden? 3 Förebyggande arbete 4 Att upptäcka 4 Att utreda 4 Att åtgärda
kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013
kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat
1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team
3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband
Tilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.
Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi
Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.
Lillsjöskolan har närhet till Odensalabäcken, skog, grönområden och fotbollsplan/skridskobana. Personalen på skolan är kunnig, engagerad och arbetar för elevernas bästa. Lillsjöskolans anda skall präglas
Sune slutar första klass
Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA
årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.
Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla
Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska
Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på
Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE
Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför
Lindgårdens förskola
Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas
Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge
Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Ord Arbeta med ord A) 1. Gör fyra listor med orden från ordlistan som du hittar i slutet. En för verb, en för substantiv, en för adjektiv,
Värdegrunds-sfi Elevhäfte 1: Introduktion Läroplanen, mänskliga rättigheter, Sveriges grundlag
Värdegrunds-sfi Elevhäfte 1: Introduktion Läroplanen, mänskliga rättigheter, Sveriges grundlag Av Karin Håkanson, Linnea Martinsson, Ulrika Haglund och Hanna Damber Sfi-lärare på Folkuniversitetet Folkuniversitetet
Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och
Ön Teodor Kapitel 1 Jag sitter på planet och är väldigt trött. Sen 10 minuter senare så hör jag att planet skakar lite. Det luktar bränt och alla på planet är oroliga. Därefter tittar jag ut och jag tror
mot rasism lärarmaterial
mot rasism lärarmaterial INNEHÅLL AKTION FN mot rasism... 3 LEKTION: FN:s arbete med mänskliga rättigheter - kritik mot Sverige... 4 ÖVNING: Bör Sverige förbjuda rasistiska organisationer?... 5 MATERIAL...
Landet Demokratien. Om arbetsbladet
Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas