December 1911. Unga flickor har lämnat bondgården och mjölkpallen bakom sig för att prova på ett annat liv här, i den nya moderna porslinsfabriken. Kunnigt folk talar skånska för att lära ut. Försynta, darrande händer följer efter. För vissa går det bra. Andra får inte leran dit de vill. De får göra om. Göra om. Göra om. Eller göra annat. Sysslor finns det gott om och dagen har bara börjat. Samma plats, hundra år senare. Lunchen står serverad i den förvandlade porslinsfabriken. Vid de numrerade borden har redan diskussionen om den nya generationen på arbetsmarknaden påbörjats. Rektorer, personalchefer, politiker, administratörer talar om hur de ungas verklighet och utsikter ser ut. Någon tittar fundersamt mot plasthandskarna på bordet. Vad är det för klumpar som ligger där i påsarna? Kompetensforum Skaraborg Part Two har börjat.
Thomas Fürth, Kairos Future thomas.fuerth@kairosfuture.se Kompetensforum Skaraborg Part Two Måndagen den 5 december 2011 Rörstrand Center, Lidköping Alex Bergström, socialdemokratiskt regionråd från Skaraborg Kompetensforum i det regionala perspektivet Vår morgondag vilar på dagens kompetensnivå. Orden är, menar Alex Bergström, inte bara en klyscha. 2011 lever vi i en konkurrensutsatt värld, i ett globalt sammanhang, där förmågan att ställa om till det nya blir allt viktigare. Regionrådet jämför med ett större industriföretag i Kina som, enligt uppgift, anställer 35 000 ingenjörer varje år, på grund av deras konkurrensutsatthet. Vi ska, menar Alex, också vara bra, till och med bättre, på att kompetensförsörja. Vägen dit, säger han, måste vi gå tillsammans, över gränser I Västra Götalandsregionen har man under senaste året arbetat med att ta fram ett handlingsprogram och ett styrdokument för Kompetensplattform Västra Götaland. Programmet, som nyligen antagits av regionfullmäktige, har ett tydligt fokus mot samordningen över sektorsgränser. Utbildningssektorn, arbetsmarknadens parter och regionen har en gemensam uppgift att lösa: Kompetensförsörjningen i vår del av världen.
Kompetensforum Skaraborg så här långt Anna Bolander, verksamhetsledare för högskoleverksamheten vid Campus Lidköping. tillfälligt utlånad till 20% till kommunalförbundet: Kompetensforum Skaraborg - och högskolan Hur ska vi få fler invånare och fler verksamheter i Skaraborg att få tillgång till och söka högskola? Frågan som Anna Bolander arbetat med under 2011 formuleras nu i en slutrapport. Anna har tittat närmare på några områden där många är berörda: Lärarlyftet 2, omvårdnadslyftet, LEAN-utbildningar, Bättre-konceptet och projektledning. Viktiga samarbetspartners i arbetet är och kommer att bli lärcentrum och högskolor i Skaraborg. Grundidén är att hitta utbildningsmöjligheter så nära människor som möjligt. Exempel som kan fungera som modell: I samband med Lärarlyftet 1 (2008-2010) gjordes först en behovsutredning. Utifrån den anlitades Karlstads Universitet Uppdrag AB som genomförde de efterfrågade utbildningarna i Lidköping. Nu har en motsvarande behovsinventering genomförts med hjälp av förvaltningschefer, inför Lärarlyftet 2. Utbildningarna som vaskats fram i utredningen kommer att starta 26 mars 2012. Utbildningarna genomförs i flera omgångar på olika orter. Den som exempelvis missar mattekursen hemma i Lidköping, kan ta igen det när kursen genomförs i Mariestad eller i Falköping. På samma sätt skulle man kunna arbeta även inom andra utbildningsområden. Åsa Törn, utredare YH-utbildningar, Skaraborgs kommunalförbund Kompetensforum Skaraborg - och YH-utbildningarna Åsa har under året gjort en nulägesanalys kring YH-utbildningarna i Skaraborg. Utbildningsanordnare, utbildningssamordnare och näringslivschefer har intervjuats. Åsa har även varit i kontakt med andra delar av landet för att se exempel på samarbetsformer i regioner. Analysen, som kommer att presenteras vid årsskiftet, innehåller bland annat slutsatser om att Skaraborg behöver en samorganisering av YH-verksamheten. Ett gott prognosarbete med kunskaper om arbetsmarknadens behov krävs samt en marknadsorganisation som arbetar brett och djupt för att sprida budskapet om vilka utbildningar som finns och vad en yrkeshögskoleutbildning är. En hemsida www.yrkesutbildningskaraborg.se har fungerat under hösten. Här finns alla sökbara yrkesutbildningar i Skaraborg tillgängliga.
Thomas Fürth, forskningsledare, Kairos Future Allt du behöver veta om att anställa en 90-talist Framtiden blir aldrig som den var. Välkommen till en ny värld! A new new world! Thomas Fürth, forskningsledare vid Kairos Future, vet vad han talar om. Thomas har arbetat med forskning kring ungas attityder sedan 1970-talisterna var på väg in i vuxenlivet. Idag får vi veta mer om 80- och 90-talisternas tankar om sig själva och framtiden. Vi får även lära om vilka kompetenser som efterfrågas. A new new world lika bra att tala om framtiden så som den ser ut. Idag befolkas vårt land av en engelsktalande majoritet och engelskan kommer, enligt Fürth, att fortsätta ta över. Engelskan ska man, med andra ord, behärska om man vill ha en plats på framtidens arbetsmarknad. Andra kompetenser som efterfrågas är förmågan att leverera i tid. På frågan om vad som önskas av den högskoleutbildade och vad som är svårast att finna svarar arbetsgivarna förmågan att förstå komplexa frågor och sammanhang. Arbetsgivarna vill ha specialisten och generalisten i en och samma person. Generationerna och livscykeln Thomas Fürth serverar en snabbgenomgång av nuvarande generationer: Rekordgenerationen/Babyboomers/Sallies/40- & 50-talister De nya tonåringarna, vill gärna jobba som pensionärer, men spelar hellre golf än hämtar barnbarnen på skolan. Generation X/Generation Ambition/ Yupplots/60- & 70-talister Unga föräldrar med mycket att göra. Vill hinna med så mycket som möjligt. Generation Y/MeWe/Moklops/80- & 90-talister Individualister med många vänner. En tydlig förändring över tid är hur vi människor åldras. Den enkla indelningen i barn-vuxna-gamla rådde fram till 1960-talet när ungdomens befrielsetid las in i livscykeln. Tiden mellan barndomens lek och det vuxna ansvarstagandet uppstod. Tiden för vuxenlivet blir allt kortare. Under 2000-talet blir vi inte längre vuxna - i den meningen att vi är ute i arbetslivet och blir föräldrar förrän i 30-årsåldern. De äkta tonåringarna är, menar Fürth, idag 60+, det är de som lever i frihet och förverkligar sina vildaste drömmar. Generationsvärderingar, som är svåra att låsa upp, fastställs i två skeden: i barndomen och i ungdomen. Vad Rekordgenerationen ägnade sig åt när de var unga påverkar dem än idag, på samma sätt som sätt som Generation Ambitions unga erfarenheter. Att Woodstock-, och Hultsfredsfestivaler nu ersatts av Måns Zelmerlöv och Allsång på skansen är med andra ord något vi och våra barn kommer att få leva med under många år framöver. Vågen av radikalitet bland unga är över, säger Fürth.
The Me We Generation Generationen i fokus idag 80- och 90-talisterna bär alltså benämningen The Me We Generation (andra namn som används är Generation Y o Moklops). Vi talar om starka individualister som agerar i grupp, med nya värderingar och livsstilar. Hos Me We-generationen kommer jämställdhet på 22:a i en ranking av viktiga ord. Förhållningssättet take no shit är, menar Fürth, ändå självklart. 90-talisterna är den bortskämda generationen med den högsta levnadsstandarden någonsin, samtidigt är den generationen som blåsts på framtiden. Nu gäller kvartalskapitalism, kortsiktig politik utan stora långsiktiga visioner. 90-talisterna har det bra, men lever med en bristande framtidstro. Tonåringar idag drömmer om ett framtida Svensson-liv de vill ha ett bra jobb, hitta den rätta, bo fint och få barn. Fokus ligger på det lilla, nära. Någon skriver: Jag drömmer om att sjunga, dansa och skriva. Egentligen rädda världen, men vad är oddsen för det? De största skillnaderna i Me We-generationen hittar Kairos Future mellan tjejer och killar, snarare än mellan olika sociala grupper och geografiska hemvister. Fler tjejer än killar drömmer om att - få bra jobb - barn - flytta utomlands. Fler killar än tjejer drömmer om att - bli rika - bli kända - starta företag. Unga med utländsk bakgrund - vill bli mer framgångsrika än sina föräldrar, göra föräldrar stolta - göra världen bättre - gifta sig. Mardrömmar hos unga idag handlar om: - att inte få jobb - miljöförstöring - fattigdom och svält i världen - att kriminaliteten i samhället ökar - att de ska bli fattiga (många tror att de ska få det sämre än sina föräldrar). 90-talisterna ställer krav på sitt arbetsliv. De tillhör en rörlig generation, utan framtid här drar jag. Anledningar att byta jobb kan vara bättre karriärmöjligheter. 56% tror att de måste byta arbetsplats för att få en bättre karriär. Bara 30% tror att det lönar sig att stanna.
Drömjobbet är inget sofflock. 67% drömmer om ett spännande och utvecklande arbete. 36% anger att den stora personliga friheten i arbetet är viktig. 27% sätter möjligheten att hjälpa andra högst och 20% väljer möjligheten att förbättra samhället. Möjligheten till hög lön får 18%, hög status 8%, tryggheten får 6%. Idag råder en omvänd referenstagning. Viktigast är vad jobbet ger mig, inte vad jag kan ge på jobbet. Nästan varannan anställd kollar upp om chefen verkar bra innan han eller hon tar jobbet. Generation Me We beskriver sig själva som ambitiösa, kreativa och optimistiska. Andra generationer beskriver Me We som otåliga, själviska, självsäkra och kräsna. Äldre generationer beskriver sig själva som ansvarstagande, resultatorienterade, lyhörda och lojala. Me We talar om äldre generationer som konservativa besserwissers, pessimistiska och formella. Rejtingsamhället och medierna Unga tar reda på saker på nätet innan bestämmer sig för något, vad de ska tycka och hur de ska agera. Uppmaningen från Kairos Future lyder därför: rejta er själva och gör det mer trovärdigt än det som redan står skrivet om er! Genom nätets rejtingsystem har lillebror tagit över makten från storebror. Den ni har anställt och inte tagit hand om på rätt sätt kan sprida sin syn på er snabbt och lätt. Tänk alltså inte bara på dem ni anställer utan också den som slutar. 15-25-åringars viktigaste medier: TV-nyheter 31% Sociala medier 74% Morgontidning 4% Telefonuppkoppling 70% 1 miljon människor per dag inne på wikipedia. twitter används av 5 miljoner människor per dag. 700 miljoner loggar in på facebook varje dag dag varav 4,5 miljoner svenskar. Generationsväxling 2020 är hälften av Sveriges befolkning födda efter 1978. Vi kommer att ha färre 25-åringar än 65-åringar. Arbetsmarknaden kommer att behöva arbeta både med att attrahera sökande och att behålla anställda. Ett viktigt fokus borde också, enligt Fürth, vara att bli duktigare på generationsväxling. HR-chefer anser sig vara bättre på att attrahera unga än att behålla dem - och bättre på att behålla unga än att integrera dem på arbetsplatsen. Cheferna anser sig generellt vara dåliga på att ta hand om äldres kunskaper. Bara 1% av tillfrågade HR-chefer anser sig vara bra på både unga och äldre.
De tillfrågade HR-cheferna övervärderar ungas önskan om flexibla arbetstider och självständigt arbete, medan de undervärderar behovet av anställningstrygghet, hög lön och önskan om att få leda och utveckla. En öppen kultur med teamkänsla på arbetsplatsen värderas högre av unga än äldre. Sammanfattningsvis kan sägas att Me We-generationen bär på en nygammal syn på arbete. Karriärstegen är viktig igen, strategin är att arbeta hårt för att nå dit man vill. Däremot står man inte längre med mössan i handen och väntar på sin chans. Tips från coachen Thomas Fürth ger närvarande arbetsgivare några tips på vägen för att bli bättre på att hantera Me We-generationen: Gör något! Prioritera frågan om vad ni kan göra bättre, och arbeta långsiktigt med tydliga strategier. Skapa möjligheter att kunna kombinera arbets- och familjeliv. Uppdatera kunskapen om vad unga vill ha i arbetslivet. Se till att alltid ha utvecklingsvägar i organisationen (hur blir man chef här?). Utnyttja de outnyttjade källorna invandrare, universitet etc. Utveckla en tydlig process för kunskapsöverföring. Utveckla företagets varumärke, presentera berättelsen om den egna organisationen och var klar över vad ni erbjuder. Fokusera på utveckling. Gå från talangjakt till talangutveckling, från arbetsmiljö till utvecklingsmiljö och växla över från chef till tränare. Anna Söderberg, CELA (Collaborative e-learning arena) Lärande i en föränderlig värld Hur kan vi använda oss av IT-tekniken i vårt arbete? Finns nya, andra sätt? Anna Söderberg arbetar med ständigt fokus att hitta nya digitala vägar i arbetslivet, genom projektet Cela i Ronneby. Cela i Ronneby är en del av det regionala IT-utvecklingsprojektet Make IT happen. Visionen i projektet lyder: Med nätet som verktyg i fokus skapar vi nya möjligheter till utveckling och tillväxt. I Cela fokuseras arbetet på tre områden: 1. Omvärldsbevakning Projektet håller sig ajour med nyheter kring nätbaserade sätt att arbeta i olika branscher och sprider dessa kunskaper där de är relevanta. 2. Seminarier, workshops, showroom Utbildningstillfällen där olika verksamheter kan prova på och lära mer om olika IT-verktyg. 3. Projektstart på arbetsplatser Efter utbildningstillfällen gör Cela uppföljningar på arbetsplatser och hjälper den som vill komma igång med ett nätbaserat projekt. Cirka 50 projekt har startats med hjälp av Cela.
Några exempel: Wellnet, Ronneby - den moderna kurorten 40 entreprenörer som arbetar med hälsa wellnetwork.se Anhörignätet anhörigvårdare tar sig ur sin isolering och möts i nätverk. Positioneringstjänster City of places, handel och service med erbjudanden som checka in här och få gratis kaffe. Läs mer på www.celainfo.se Leif Carlsson Kompetensforum Skaraborg - vad händer 2012? Åtta branschråd har under 2011 startats inom tillväxt- och problemområden i Skaraborg. Här möts arbetsmarknadens olika parter med utvecklingssamordnare för att diskutera branschens utveckling och behov. Hittills har ett möte hållits i vardera av dessa råd. Under 2012 planeras två till tre möten i respektive råd. I utbildningsråden diskuteras mer strategiska frågor som rör hela utbildningsområdet. Här möts olika aktörer inom utbildning med perspektivet Skaraborg. En uppföljning av filmen om Kompetensforum Skaraborg finns nu tillgänglig, som visar hur den tänkta strukturen kommer att se ut. Se den! Så funkar det - http://www.youtube.com/watch?v=eq6nyhvv5yg&feature=channel_video_title Under 2012 kommer även ett par större summeringar - som dagens möte - med hela nätverket att genomföras. I publiken: händer i plasthandskar formar och omformar lerklumpar, tolkar vad som sägs i rummet. Slingrande ormar, utropstecken, formbara varelser. Se alla tolkningar av Kompetensforum Skaraborg formade 5 december 2011 i en förvandlad porslinsfabrik, Rörstrand Center, Lidköping. Vernissage XX XX 2012 i XX.