Svenska Distriktsläkarföreningen Den goda arbetsplatsen PRAKTISKA RÅD FÖR EN GOD ARBETSMILJÖ Under senaste åren har Svenska Distriktsläkarföreningen haft Den goda arbetsplatsen som ett pågående projekt. Hittills har det genomförts två olika enkätstudier vars resultat redovisats bland annat i Läkartidningen. I detta dokument har sammanställts kunskap dels från Svenska Distriktsläkarföreningens enkätstudier, dels från aktuell forskning på temat arbetsmiljö och välfungerande arbetsplatser. Sammanställningen är på inget sätt komplett då det finns en mycket omfattande forskning på området. Det vi uppfattat som mest betydelsefullt och relevant för en god arbetsplatsmiljö i primärvården sammanfattas i sju olika områden.
INFLYTANDE Att ha inflytande över sin arbetssituation, och möjlighet att påverka arbetets utformning är av stor betydelse. Att så är fallet beskrevs tydligt redan 1992 i Karasek & Theorells sammanställning från deras studier kring arbetsmiljö och påverkande faktorer. Krav, kontroll och stöd framställdes som betydelsefullt och som viktiga utgångspunkter för diskussioner kring en god arbetsmiljö. Begränsat inflytande och hårt styrd arbetssituation visades vara klart negativa faktorer. Så också monotona arbetssituationer med få möjligheter till att förändra arbetets innehåll samt bristande stöd från arbetsledning. I en studie på temat arbetstrivsel och effektivisering kunde man visa på att det som främjar respektive motverkar arbetstrivsel i mångt och mycket handlade om samma faktorer. Det fanns heller inga större variationer relaterat till medarbetarnas ålder. I den kliniska vardagen kan det vara viktigt att bevaka möjligheterna till att: kunna påverka mängden patienter på mottagningen, påverka, och variera, patienttiden beroende på diagnos etc., variera patientunderlaget inte enbart snuvpatienter och heller inte enbart tunga multisjuka patienter, påverka övergripande beslut som rör verksamheten på arbetsplatsen. Det går att acceptera höga krav i arbetet om man tillåts ha möjlighet att påverka hur arbetet skall utföras. Att ge medarbetare inflytande är således något som i förlängningen även kan medföra ett effektivare arbete med bättre produktivitet. Delta aktivt i arbetsplatsträffar och gemensamma möten på arbetsplatsen. Det är viktigt att dina synpunkter kring arbetssituationen blir uppmärksammade. Fundera över vilka faktorer i din arbetssituation som verkar främjande respektive motverkar en bra arbetsmiljö. Kan man förändra något i situationen? Om så är fallet diskutera med din verksamhetschef. Förbered dig noga inför medarbetarsamtal det är viktiga möten i vilka du kan framföra din personliga uppfattning om hur dina arbetsuppgifter bör utformas. STRESS, ARBETSBELASTNING OCH AVGRÄNSNING På en välkänd amerikansk hemsida (Health- Populi) kunde man oktober 2012 läsa att tre av fem läkare i USA skulle ha slutat arbeta som läkare omgående om man bara kunde! Ytterst alarmerande siffror. Vid närmare förfrågan kring orsaken till att man vill sluta har omkring 40% angivit osäkerhet kring åtagande och förpliktelse som huvudsaklig orsak. Var fjärde anger problem med att få balans mellan arbete och socialt liv som tungt vägande skäl. Även om undersökningen är gjord i annat land och gäller hela läkarkåren är det mycket av resultaten som är direkt applicerbara på den svenska
primärvården. Svårigheterna med att avgränsa åtagandet och få en rimlig arbetsbelastning är en välkänd problematik. Efter vårdvalsreformen har det tydliggjorts mer än tidigare att ekonomin styr vår sjukvård till stora delar. Arbetsbelastning är inte enbart en kvantitativ fråga (hur många patienter per dag etc.) utan i hög grad även en fråga om arbetets innehåll. Något som i sin tur gör begreppet illegitimate tasks intressant. Med illegitimate tasks menas arbetsuppgifter som: ligger utanför kärnarbetsuppgifterna, inte uppfattas som viktiga för professionen, yrket eller befattningen, man uppfattar inte behöver göras eller som egentligen borde göras av någon annan. Det finns en omfattande forskning som visar på att belastning med illegitima arbetsuppgifter påverkar hälsa och motivation i negativ riktning. Dessutom upplevs dessa arbetsuppgifter, som mer belastande och stressande. I en aktuell studie som publicerades i Läkartidningen november 2012 visades på att risken för utmattning femfaldigades för de som ofta har arbetsuppgifter som upplevs som illegitima. Samma studie visade även på att mer än 50% av läkarna känner sig helt slut när arbetsdagen var över och mer än en tredjedel känner sig pressade till gränsen av vad man klarar av. Illegitimate tasks ger, enligt beskrivningen ovan, en ökad känsla av stress. En känsla av stress som kan ha två olika dimensioner. Dels stress genom oförmåga (för hög arbetsbelastning etc.), dels stress genom brist på respekt. Det sistnämnda handlar om till exempel brist på rättvisa och känsla av att vara utlämnad i belastande situationer. Sammantaget kan man klart konstatera att behovet av en rimlig arbetsbelastning och möjlighet att avgränsa sitt åtagande är mycket väsentliga faktorer för att kunna få en bra arbetsmiljö. Det är även av största vikt att inte acceptera orimlig belastning eller bristfällig organisation på arbetsplatsen. Denna typ av problem måste lösas så snabbt som möjligt. Diskutera med din verksamhetschef kring hur du vill att din arbetssituation skall utformas. Viktigt att göra en avstämning mellan vilka krav som ställs på dig och vad du upplever som en rimlig belastning. Var uppmärksam på vilka arbetsuppgifter du vanligtvis arbetar med under din kliniska vardag är det arbetsuppgifter som innebär att du får användning för din professionella kunskap? Känns arbetsuppgifterna stimulerande? Skulle några av dina arbetsuppgifter utan problem kunna utföras av annan personalkategori på din arbetsplats? Om din arbetsbelastning känns övermäktig gör din verksamhetschef uppmärksam på detta problem så snabbt som möjligt.
EN GOD ARBETSPLATS Den goda arbetsplatsen är, vilket nämndes inledningsvis, ett samlingsnamn för ett pågående projekt som DLF nu arbetat med under några år. Arbetsmiljö och behovet av att utforma en välfungerande arbetsplats är ett ständigt aktuellt tema. I två olika enkäter, en till alla läkare i primärvården och en till ST-läkare i allmänmedicin, har vi försökt kartlägga vilka faktorer som upplevs som viktigast för en god arbetsmiljö. Bra arbetskamrater, avgränsat uppdrag och avsatt tid till administration var bland de faktorer som angivits som de viktigaste. I andra enkätstudier har visats på att många upplever svårigheter med att hinna med sitt arbete. Något som medför att man inte hinner ta rast och att man lägger ner mycket av sin fritid på att försöka hinna med administration etc. I den forskning som finns kring vad som skapar goda respektive dåliga arbetsförhållanden på en arbetsplats har en rad viktiga faktorer tydliggjorts. Dåliga arbetsförhållanden kan orsakas av till exempel en hård ekonomistyrning (hårda krav på budget i balans) samt semiformella maktstrukturer (informella ledare). Även kortsiktig passiv strategi för problemlösning adhoc-lösningar istället för att bryta mönster är icke helt ovanliga orsaker till arbetsmiljöproblem. Goda arbetsförhållanden karaktäriseras av formell beslutsstruktur, tydlig ansvarsfördelning och individanpassad arbetsfördelning. Arbetsgruppen tar gemensamt ansvar för att avgränsa och genomföra arbetet. Som förutsättningar för en god psykosocial arbetsmiljö har framhållits faktorer som socialt stöd, mening i arbetet, förutsägbarhet och belöning. En god arbetsplats uppstår sällan spontant. Det krävs ett aktivt medverkande av alla på arbetsplatsen för att det skall fungera. Gemensamma mål och förtroende för varandra är viktiga ingredienser. En noggrann planering av hur verksamheten skall bedrivas är, som framgår ovan, ett annat viktigt inslag på vägen mot en bra arbetsplats. Fundera över din roll och vad du bidrar med för att åstadkomma att din arbetsplats blir en god arbetsplats. Diskutera detta öppet med din verksamhetschef. Vad kan man göra tillsammans, utöver att bedriva mottagning, för att skapa en god sammanhållning och en teamkänsla på din arbetsplats? Finns det problem som ständigt återkommer på din arbetsplats? Hur kan man göra för att få en mer långsiktig och hållbar lösning? AKTUELL LAGSTIFTNING ANGÅENDE ARBETSMILJÖN M.M. För mer ingående beskrivning kring lagstiftning om arbetsmiljö och arbetsrätt hänvisas till sammanställningar från Arbetsmiljöverket m.fl. Vi vill mer översiktligt uppmärksamma att till exempel anställningsavtal sluts på ett korrekt sätt. Ett annat viktigt observandum är att ATL; arbetstidslagen följs ordentligt. Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar/ vecka i genomsnitt under en 4-veckorsperiod. Arbetad tid under jour och beredskap
skall räknas in i denna tid. Andra viktiga lagar som kan behöva uppmärksammas är lagen om kränkande särbehandling och jämställdhetslagen. Ett läkarskyddsombud skall finnas på varje vårdcentral något som förefaller vara svårt att uppnå. Skyddsombudet har långtgående befogenheter beträffande arbetsmiljöproblem och brister i arbetsförhållanden. SAM; Systematiskt arbetsmiljöarbete är ett annat viktigt inslag i skyddsombudets uppdrag. Läkarförbundet har utarbetat en utförlig vägledning för den som skall fungera som skyddsombud. Är viktiga arbetsmiljölagar enligt beskrivningen ovan kända på din arbetsplats? Genomförs det skyddsronder regelbundet? Finns det något läkarskyddsombud? ROLLER OCH ANSVAR En arbetsplats består av enskilda individer som interagerar med varandra. Både positiva och negativa egenskaper hos olika individer skall på något sätt kunna fungera tillsammans. Enskilda individer kan lyfta en arbetsplats genom att ha ett positivt och engagerande inflytande. På samma sätt kan negativa och ständigt negativa personer smitta av sig på alla på en arbetsplats och skapa en negativ grundstämning. Flera undersökningar har visat på betydelsen av att ha roligt på sin arbetsplats. Att känna glädje och förväntan inför en ny arbetsdag är mycket viktigt. I ett reportage i Svenska Dagbladet refererades det, sommaren 2012, till en svensk studie som visat på att ha roligt på jobbet är viktigt för lyckan. De som trivdes på sitt arbete var överlag lyckligare och mer nöjda med livet i stort. Ett annat reportage på samma tema i Sydsvenskan slog fast att ha roligt på jobbet gör livet lättare. En arbetsplats kultur vad man gör och hur man gör det är inte samma sak som arbetsplatsens identitet. Varje enskild individ har ett ansvar för den totala situationen. Det är viktigt att alla på en arbetsplats uppmärksammas och ser sin del av det samlade arbetet. Vilka positiva respektive negativa medarbetare finns det på din arbetsplats? Kan ni diskutera detta tema på arbetsplatsen? Hur ser du på din personliga roll på arbetsplatsen? Känns det positivt att komma till arbetsplatsen på morgonen? FORTBILDNING Allmänmedicinska specialister tillhör de yrkesgrupper som ägnar oroväckande lite tid till fortbildning. Tiden har dessutom minskat med åren. Hur mycket tid som kan vara rimlig kan diskuteras, men nuvarande nivå är helt otillräcklig med tanke på arbetsuppgifterna och behovet av att ständigt tillägna sig ny kunskap. Tyvärr blir fortbildning ofta lågprioriterat när arbetsbelastningen är hög vilket ju närmast är ett normalförhållande i primärvården. Fortbildning måste prioriteras och finnas med som ett obligat inslag i verksam-
hetsplaneringen. Både för verksamheten som helhet och på individnivå. Det är en skyldighet för arbetsgivaren att se till att personalen har kompetens nog för verksamheten som bedrivs. Försök aldrig hinna med alla dina arbetsuppgifter innan du satsar på utbildning du blir aldrig färdig med allt arbete och fortbildning är något som måste prioriteras. Gör upp en långsiktig plan för vilken fortbildning du känner att du behöver och försök fördela denna över tid (halv- eller helårsplaner). Det är viktigt att planen även avstäms med verksamhetschefen. Ta del av DLFs rekommendationer och dokument om fortbildning (finns på vår hemsida). FACKETS ROLL Svenska Distriktsläkarföreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen inför arbetsgivarna. Det kan gälla löner och anställningsförhållanden, men även frågor kring arbetsmiljö och vid eventuella konflikter på arbetsplatsen. Det är av största vikt att din fackliga representant uppmärksammas på alla former av arbetsmiljöproblem som du upplever på din arbetsplats. Ett fackligt engagemang är även viktigt för att våra synpunkter skall bli uppmärksammade när det fattas beslut om verksamheten etc. Om vi inte bevakar våra frågor kommer andra att fatta beslut som inte alltid är förankrade bland oss. Att medverka till att det utses skyddsombud är ett viktigt uppdrag för de fackliga representanterna. DLF har sammanställt en rad dokument kring vilka aktuella frågor föreningen driver. Mer information kan även inhämtas från våra hemsidor. Tycker du att det finns frågor på din arbetsplats, eller mer övergripande frågeställningar, som dina fackliga representanter borde uppmärksamma är vi mycket tacksamma för kontakt. Fackets huvuduppgift är att tillvarata och driva de frågor som medlemmarna uppfattar som angelägna. Kontakta dina fackliga representanter om du har frågor som du vill att facket skall uppmärksamma och driva. Engagera dig fackligt det är det bästa och säkraste sättet för att bevaka dina intressen och skapa en bra arbetsmiljö. LEDARSKAP En fungerande arbetsplats förutsätter ett lika välfungerande ledarskap. Det finns en sedan länge pågående diskussion om huruvida det alltid skall vara läkare som verksamhetschefer på vårdcentralerna. Ur mer generell synvinkel kan konstateras att förmågan att fungera som en god ledare inte är något givet för läkare. Det finns bra verksamhetschefer, som inte är läkare och det finns läkare som inte fungerar som ledare etc. En läkare med goda ledaregenskaper har dock enligt vår uppfattning bästa förutsättningar för att fungera som chef. En god ledare har förmåga att se hela perso-
nalens intressen och skapa en teamkänsla. Ett bra ledarskap förutsätter närvaro och förmåga att ta tag i problem så snabbt som möjligt. Behovet av ett fungerande ledarskap har blivit än mer angeläget i takt med att primärvården förändrats till följd av vårdvalsreformen m.fl. stora förändringar. Det är dock sammanfattningsvis viktigt att läkare engagerar sig som ledare. Fungerar ledarskapet på din vårdcentral? om inte, har du några konstruktiva idéer om hur man skall förbättra situationen? Är verksamhetschefen en ledare som har förtroende hos all personal? Fundera över om du kan åta dig uppdraget som ledare/verksamhetschef. Kräv tid, utbildning och ekonomisk ersättning för uppdraget om du tar på dig att vara ledare. BRA HEMSIDOR SOM KAN VARA TILL HJÄLP I ARBETSMILJÖARBETET: www.slf.se - se till ex. ALGs (Arbetslivsgruppens) dokument. www.suntarbetsliv.se www.suntliv.se www.afa.se www.dlf.se www.prevent.se/sv/bransch/vard-och-omsorg/ här finns bl.a. checklistor för arbetsmiljöarbete på vårdcentral etc. LITTERATUR: Aronsson G, Bejerot E, Härenstam A (2012 Onödiga och oskäliga arbetsuppgifter bland läkare, Läkartidningen 109; 2216-2219. Ellingsson E (2010) Upplevelsen av en god arbetstrivsel, en effektivisering där alla är vinnare, Institutionen för Arbetsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet. Frank C (2012) Att ha roligt på jobbet gör livet lättare, Sydsvenskan, fredag 30 november 2012. Hagström B, Widäng K (2012) Du är värd en god arbetsmiljö, Allmänmedicin 1; 16-17. Hultberg AM (2007) Ett hälsosammare arbetsliv Vägledning för goda psykosociala arbetsförhållanden, Socialmedicinsk Tidskrift 2; 114-122. Karasek, Theorell T (1992) Healthy Work; Stress, Productivity and the Reconstruction of working life, Basic Books, New York. Kristensen TS (2004) The Copenhagen Stress Model, The six golden nuggets, abstracts in International Journal of Behavioral medicine, London: Lawrence Erlbaum Associates Publicers. Lomberg S (2012) Roligt på jobbet viktigt för lyckan, Svenska Dagbladet Näringsliv 7 juni 2012. Olofsson C, Åkesson H (2010) Välfyllda dagar som inte räcker till, Läkartidningen 107: 3016-3017. Olofsson C, Nilsson A (2011) Den goda arbetsplatsen i primärvården, Läkartidningen 108;128-129. Olofsson C (2012) Läkares yrkesliv om läkares arbete och arbetsförhållande, Studentlitteratur, Lund. Olofsson C, Nilsson A (2012) Kollegial samverkan och god bemanning viktigast för ST-läkare i allmänmedicin, Läkartidningen 109;s 1623. Semmer N, Jacobshagen N, Meier L, Elfering A (2007) Occupational Stress research: The Stressas-offence-to-self perspective, Occupational Health Psychology vol. 2; 43-60. Sveriges Läkarförbund (2001) Vägledning för skyddsombud Råd om hur läkares arbetsmiljö kan förbättras. Waldenström K, Härenstam A (2006) Hur skapas goda arbetsförhållanden? En studie av strategier hos chefer och anställda, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, rapport 2006:5.
Den goda arbetsplatsen PRAKTISKA RÅD FÖR EN GOD ARBETSMILJÖ Christer Olofsson Svenska Distriktsläkarföreningen 2013 Svenska Distriktsläkarföreningen Box 5610 114 86 STOCKHOLM Tfn. 08-790 33 91 www.distriktslakaren.se www.svdlf.se