Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen

Relevanta dokument
Förebygga ohälsa bland samer I primärvården Krokoms NVO

Kort information om samers hälsa

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Socioekonomiska skillnader

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Selvmordsproblema.kk blant samer fokus på reindri8samer i Sverige

Hälsan i norr och i söder. Föredrag vid möte med Kommissionen för jämlik hälsa 21 september 2016 i Luleå

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Psykisk ohälsa och självmord bland renskötande samer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer

Stillasittande & ohälsa

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Samers fysiska och psykiska hälsotillstånd

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

K nsekve nsekv nser för re r nnäring nnäring och ren re äga ä re ga n Stockholm

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Barns och ungas hälsa

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

Framtida utmaningar för äldrevården?

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Hbtq-personer och suicidprevention

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Umeå University Medical Dissertations, New Series No Ung same i Sverige. Livsvillkor, självvärdering och hälsa. Lotta Omma

Studerande kvinnors och mäns upplevelse av sin hälsa

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Välfärds- och folkhälsoprogram

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction

Välkomna till samråd och workshop!

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Folkhälsan i Twincities

RISKANALYS. Av påverkan på renskötseln. I samband med regeringsuppdrag M2012/2959/Nm Uppdrag om bevarande av genetiskt viktig varg

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Psykosociala faktorer på ont och gott

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

CHILD INJURIES AT HOME

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov?

Kan man förebygga depression hos äldre?

Psykosocial (o)hälsa, suicidalitet och suicidprevention bland samer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

I SKÄRNINGSPUNKTEN AV LEAN, ARBETSMILJÖ OCH PRODUKTIVITET

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Stadsplanering för ökad hälsa

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

Svensk rovdjursförvaltning - Regional förvaltning, vem gör vad? Johan Nyqvist, rovdjursförvaltare, Länsstyrelsen i Jämtlands län

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

känslan av att vakna utvilad

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk hälsa i primärvård

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Stadens sociala samband

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

KOL och rökavvänjning

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

För rehabilitering med hälsan i fokus

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Transkript:

Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen Per Sjölander, professor Akademi Norr Per Sjölander, professor Akademi Norr, Vilhelmina Per Sjölander, projektledare och professor

Innehåll Dödlighet och somatisk hälsa Psykosocial och mental hälsa Livssituation och riskfaktorer Tänkbara åtgärder

Livslängd och dödsorsaker 1961-2000 Cancer 1961-2003 Hjärt-kärlsjukdomar 1985-2002 Hassler S, Sjölander P, Barnekow-Bergqvist M, Kadesjö A. Cancer risk in the reindeer breeding Sami population of Sweden, 1961-1997. European Journal of Epidemiology 2001; 17: 969-976 Hassler S, Johansson R, Sjölander P, Grönberg H, Damber L. Causes of death in the Sami population of Sweden, 1961-2000. International Journal of Epidemiology 2005; 34: 623-629 Hassler S, Sjölander P, Johansson R, Grönberg H, Damber L. Cancer in the Swedish Sami population in relation to lifestyle and genetic factors. European Journal of Epidemiology 2008; 23: 273-280 Hassler S, Soininen L, Sjölander P, Pukkala E. Cancer among the Sami. A review on the Norwegian, Swedish and Finnish Sami populations. International Jourrnal of Circumpolar Health 2008; 67: 421-32 Sjölander P, Hassler S, Janlert U. Stroke and acute myocardial infarction in the Swedish Sami population Incidence and mortality in relation to income and level of education. Scandinavian Journal of Public Health 2008; 36: 84-91

Dödsolyckor 1961-2000 Ingen förhöjd förekomst av dödsolyckor bland icke renskötande samer Renskötande män, förhöjd risk jämfört med icke-samer i samma geografiska område mellan (SMR 2.18, 95%CI 1.57-2.94) 2 dödsfall per år 1961-1980. 3 dödsfall per år 1981-2000. Hassler S, Johansson R, Sjölander P, Grönberg H, Damber L. Causes of death in the Sami population of Sweden, 1961-2000. International Journal of Epidemiology 2005; 34: 623-629 Hassler S, Sjölander P, Johansson R, Grönberg H, Damber L. Fatal accidents and suicide among reindeer herding Sami in Sweden. International Journal of Circumpolar Health 2004; 63 (Suppl 2): 384-388 Ahlm K, Hassler S, Sjölander P, Eriksson A. Unnatural deaths in reindeer-herding Sami families in Sweden. International Journal of Circumpolar Health 2010; 69: 129-137

Dödsolyckor inom rennäringen

huvud nacke axel armbåge hand bröstrygg ländrygg höft knä fot Relativ risk huvud nacke axel armbåge hand bröstrygg ländrygg höft knä fot Prevalens senaste veckan (%) Belastningsskador i rennäringen 60 50 Renskötare Industri-, byggnads- och transportarbetare 40 30 20 10 0 Renskötande män högre prevalens i jämförelse med män i industri-, transport- och byggarbete 10 3,48 ~20% olycksrelaterade ~80% annan orsak 1 1,94 1,44 Signifikant samband mellan besvär och arbetskrav 0,1 Daerga L, Edin-Liljegren A, Sjölander P. Work-related musculoskeletal pain among reindeer herding Sami in Sweden A pilot study on causes and prevention. International Journal of Circumpolar Health 2004; 63 (Suppl 2): 343-348 Sjölander P, Daerga L, Edin-Liljegren A, Jacobsson L. Musculoskeletal symptoms and perceived work strain among reindeer herders in Sweden. Occupational Medicine 2008; 58: 572-579.

Psykosocial exponering Krav-kontroll i arbetet Renskötande män högre krav och kontroll jfr kvinnor i renskötarfamiljer högre krav och kontroll jfr transportarbetare högre krav, kontroll och kk-kvot jfr byggnads- och industriarbetare Sjölander P, Daerga L, Edin-Liljegren A, Jacobsson L. Musculoskeletal symptoms and perceived work strain among reindeer herders in Sweden. Occupational Medicine 2008; 58: 572-579.

SAMMANFATTNING Vad vet vi om samernas somatiska hälsosituation i Sverige? Dödlighet och sjuklighet i cancer och hjärt-kärlsjukdomar jämförbar med majoritetsbefolkningen, men orosmoln finns Hög förekomst av dödsolyckor bland renskötande män Hög förekomst av arbetsrelaterade olyckor och belastningsskador bland renskötande samer

Psykosocial och mental hälsosituation

Självmord 1961-2000 För samiska kvinnor och icke renskötande män, ingen skillnad jämfört med andra norrlänningar För renskötande män, överrisk för självmord jämfört med män i Norrland 1.50 (1.16-2.49) jämfört med renskötarnas svenska grannar 1.38 (0.95-1.94) Hassler S, Johansson R, Sjölander P, Grönberg H, Damber L. Causes of death in the Sami population of Sweden, 1961-2000. International Journal of Epidemiology 2005; 34: 623-629 Hassler S, Sjölander P, Johansson R, Grönberg H, Damber L. Fatal accidents and suicide among reindeer herding Sami in Sweden. International Journal of Circumpolar Health 2004; 63 (Suppl 2): 384-388

Psykosocial ohälsa Symptom på ångest och depression Både män och kvinnor i renskötarfamiljer uppvisar fler symptom på ångest och depression jämfört med icke-samer i samma geografiska område. Männen uppvisar fler symptom än kvinnorna. Symptomen hos männen signifikant kopplade till arbetsbelastningen. Kaiser N, Sjölander P, Edin-Liljegren A, Jacobsson L, Salander-Renberg E. Depression and anxiety in the reindeer-herding Sami population of Sweden. International Journal of Circumpolar Health 2010; 69: 383-393

Bidragande orsaker till psykosociala ohälsa i den renskötande befolkningen

Nettioinkomst (kr/år) Inkomstutveckling Nettoinkomst 250 000 200 000 150 000 100 000 Svenska män 50 000 Svenska kvinnor Renskötare, män 0 Renskötare, kvinnor 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Sjölander P, Hassler S, Janlert U. Stroke and acute myocardial infarction in the Swedish Sami population Incidence and mortality in relation to income and level of education. Scandinavian Journal of Public Health 2008; 36: 84-91

Förtroende för sjukvården Både män och kvinnor i renskötarfamiljer har lägre förtroende för sjukvården jämfört med icke-samer i samma geografiska område. 2/3 rapporterar dåligt eller mycket dåligt förtroende för -psykiatri -primärvård Ungefär dubbelt så vanligt som bland andra glesbygdsbor (kontrollerat för skillnader i utbildningsnivå och ålder) Daerga L, Sjölander P, Edin-Liljegren A, Jacobsson L. The confidence in health care and social services in northern Sweden--a comparison between reindeerherding Sami and the non-sami majority population. Scandinavian Journal of Public Health 2012; 40: 516-22

Orsaker till den psykosociala situationen okunskap diskriminering god man reder sig själv kolonialism Marginalisering och maktlöshet segregering konservatism assimilering likabehandling versus positiv särbehandling

Hot mot rennäringen 5 % 5 % 4 % 2% 2 % 25% Rovdjur Konkurrens om naturresurser Köttpriset 7 % Samhällets attityd Driftskostnader 7 % Klimatförändringar Hälsan 43% Interna konflikter Samepolitik

Exploatering av renbetesmark Vindkraft Skogsbruk Gruvor

tnings för loing för rn ing av jakt gens i byn rbetet ingen troll Relativ andel topp-rankingar, dvs ranking=1 (%) Vad upplevs som mest besvärande i den nationella rovdjurspolitiken? Vad i rovdjursproblematiken upplever du som mest roande? (rangordna de 7 problemområdena från 1 till 7, 1=mest oroande, 7=minst oroande) 40 MÄN n=227 KVINNOR n=162 frustration över bristande inflytande och egen-kontroll 30 20 10 rovdjurspopulationernas storlek otillräcklig ekonomisk kompensation lo och björn järv långsam/bristfällig handläggning av skyddsjaktsansökningar orättvis fördelning av rovdjursersättningen inom samebyn merarbete i form av bevakning och administration 0

Vad vet vi om samernas psykosociala hälsosituation i Sverige? Besvärlig psykosocial och socioekonomisk situation för renskötande samer högre förekomst av självmord bland männen höga arbetskrav, liten egen-kontroll och socialt stöd låg nettoinkomst och formell utbildningsnivå bland männen låg självupplevd livskvalitet tillvaron mindre meningsfull, hanterbar och begriplig jämfört med majoritetsbefolkningen hög förekomst av symptom på ångest och depression

Vad vet vi INTE om samernas hälsosituation? Massor! bl.a. diabetes, astma-allergier sjuklighetens förändringar över tid sjuklighetens koppling till kända riskfaktorer nyttjandet av samhällets sjukvårds- och omsorgssystem kulturella normer och värdesystems effekter på hälsan diskriminerande strukturers effekter på hälsan den icke-renskötande samebefolkningens hälsosituation med mera, med mera.

Vad behöver göras? Mer kunskap Långsiktighet och kontinuitet permanent organisation fasta resurser Åtgärder mot identifierad ohälsa De renskötande samerna hälsoproblem rennäringens förutsättningar och arb.miljö den samiska kulturens förutsättningar Nationell folkhälsostrategi för samebefolkningen

Hur? Kunskap Mer kunskap Åtgärder tid Kunskap Mer kunskap Mer kunskap Åtgärder Åtgärder Åtgärder KONTINUERLIGA, PARALLELLA OCH SAMORDNADE PROCESSER!

Sjölander P. What is known about the health and living conditions of the indigenous people of northern Scandinavia, the Sami? Global Health Action 2011: 4 Sjölander P, Edin-Liljegren A, Daerga L. Samernas hälsosituation i Sverige en kunskapsöversikt. Sametingets utredningsserie 2009:1 Tack för uppmärksamheten!