Mikrofinansieringens ekonomiska och sociala effekter - fältstudie Grameen Bank



Relevanta dokument
Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne

Egenföretagare och entreprenörer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Hej och än en gång välkomna hit.

Vad vet vi om utveckling och bistånd?

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

Samhällsekonomiska begrepp.

Utdrag från kapitel 1

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

Fredspriset till finansiell institution

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal

Detta är Swedbank. 23 oktober 2018

Nima Sanandaji

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld?

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning)

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Nya planer för gården?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Inkomstpolitiskt program

Ekonomi Sveriges ekonomi

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Gymnasieskolan och småföretagen

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Tillväxtkartläggning. Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Stoppa hunger. Köp en tröja.

räntesäkring Räntesäkra lån

De fem vanligaste säljutmaningarna

ATT BYGGA FÖRTROENDE

Sammanfattning 2015:5

Tentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Semcon Code of Conduct

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Är finanspolitiken expansiv?

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

Vilket påstående är rätt?

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017

Tillsammans är vi starka

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Handfasta råd och tips för en lyckad IT-investering

Aktivitetstips. Drömlandet

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

Remissyttrande. Kommissionens förslag till lagstiftning avseende försäkring och finansiella tjänster i mervärdesskattehänseende KOM (2007) 747 och 746

Sara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park

Finansinspektionen och makrotillsynen

NASDAQ OMX First North. TBDY SE Aktier Market name First North STO Internet

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

BLI EN BÄTTRE SÄLJARE

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

En rapport om sparande och riskbenägenhet april Nordnet Bank AB. Arturo Arques

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt

Jord- och skogsbrukarnas bank Varför är det bra att medlemmar i en ekonomisk förening äger en bank? Vad gör för skillnad? Vad är möjligheterna och

FÖRETAG UTNYTTJAR FLEXIBLA MOLNTJÄNSTER I ALLT HÖGRE GRAD, MEN UPPHANDLINGEN AV SYSTEMSTÖD STAMPAR PÅ STÄLLET

Varför är vår uppförandekod viktig?

Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp

SWEDFUND DEN TREDJE PELAREN I SVERIGES BISTÅNDSPOLITIK

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Avkastning à la Hungerprojektet:

Vilka institutionella skillnader påverkar mikrolåns effekt?

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Vilket påstående är rätt?

Socialt Bokslut GF Chansen

Företagsklimatet för svenska företag i Spanien

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Affärsplanen. Affärsidé.

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

sfei tema företagsobligationsfonder

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

The Stockholm Accords

Moralisk oenighet bara på ytan?

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Transkript:

Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete (15 hp) inom och Kandidatprogrammet Fastighet och Finans Centrum för Bank och Finans Nr 7 Mikrofinansieringens ekonomiska och sociala effekter - fältstudie Grameen Bank Författare: Sofia Bredberg Sara Ek Stockholm 2009 Handledare: Han-Suck Song

Sammanfattning Titel: Mikrofinansieringens ekonomiska och sociala effekter - fältstudie Grameen Bank Författare Sofia Bredberg och Sara Ek Institution Institutionen för Fastigheter och Byggande Centrum för Bank och Finans Examensarbete nummer 7 Handledare Han-Suck Song Nyckelord Mikrofinansiering, Grameen Bank, Empowerment, Kommersialisering Denna studie kartlägger de karaktärsdrag som är typiska för mikrofinansbranschen och dess aktörer. Fyra aktuella frågeställningar har också identifierats. Skillnaderna gentemot det traditionella bankväsendet är tydliga. Mikrofinansiering bygger på finansiella tjänster till dem som normalt sett står utanför det finansiella systemet. Majoriteten av låntagarna är kvinnor på landsbygden och utlåningen sker i gruppform och ofta helt utan säkerheter. I och med att Grameen Bank och Muhammad Yunus tilldelades Nobels Fredspris år 2006, ökade intresset för mikrofinansiering markant. Fenomenets påstådda samhällsekonomiska effekter har kraftigt ifrågasatts. Observationer från Bangladeshs landsbygd tyder dock på att mikrofinansiering kan leda till en förbättrad levnadsstandard för deltagare i mikrofinansprogram. Omfattningen är emellertid oklar och det bör understrykas att mikrofinansiering inte kan utrota fattigdom på egen hand. Fältstudier på Grameen Bank visar också en tydligt stärkt situation för kvinnliga låntagare avseende sociala relationer och jämställdhet. Mikrofinansieringen har de senaste åren utvecklats mot kommersiella intressen, något som kritiseras av Grameen Bank. Faktum är dock att kommersialiseringen har visat sig medföra ett antal positiva effekter, såsom transparens, nya innovationer och effektivisering. Kritik har också riktats mot aktörernas räntenivåer som ofta ligger över de traditionella bankernas. Även Grameen Bank har kritiserats i detta anseende. En kritik som i många fall bygger på att räntenivåer redovisas på olika sätt för olika aktörer. Grameen Banks räntor ligger i nivå med, eller lägre, än bankens konkurrenter och för att bedöma räntenivåns rimlighet krävs noggranna beräkningar. Slutsatserna från fältstudien i Bangladesh är att Grameen Bank har haft en avgörande betydelse för många av landets fattiga. Genom medlemskap i banken skapas förutsättningar för att förbättra levnadsstandarden, starta lönsamma verksamheter och ge barnen möjlighet till utbildning. Kritik kan dock riktas mot att organisationen i många fall inte är fullt så effektiv som den skulle kunna vara, samt att en mer öppenhet gentemot låntagare och allmänhet är önskvärd. 2

Abstract Title: The economic and social effects of microfinance Grameen Bank field study Authors Sofia Bredberg and Sara Ek Department Real Estate and Construction Management Centre for Banking and Finance Thesis number 7 Supervisor Han-Suck Song Keywords Microfinance, Grameen Bank, Empowerment, Commercialization This study identifies the characteristics that are typical for microfinance and for the organizations within the microfinance industry. The study also contains four major subjects discussed in the current microfinance debate. Some differences in relation to the traditional banking system are identified. Microfinance is based on financial services to those normally excluded from the financial system. The majority of borrowers are women in rural areas, and lending is usually done in groups, and often without any collateral required. As Grameen Bank and Muhammad Yunus were awarded the Nobel Peace Prize in 2006 the interest in microfinance increased significantly. The socio-economic effects of microfinance have recently been questioned. Observations from rural Bangladesh, though, indicate that microfinance can lead to improved living standards for participants in microfinance programs. The extent, however, is unclear and it should be emphasized that microfinance cannot eradicate poverty without any additional support. The field study of Grameen Bank also indicates the strengthen position of female borrowers in social relations and gender equality. Microfinance has in recent years taken a clear direction towards commercial interests, which has been criticized by Grameen Bank. The commercialization has been shown to cause a number of positive effects such as transparency, innovations and efficiency. Criticism has also been directed against the levels of interest rates that often exceed those of traditional banks. Even Grameen Bank has been criticized on this matter. Grameen Bank's interest rates are in line with, or lower, than its competitors and to assess the level of the reasonableness of these rates, a deeper investigation of the banks costs is required The conclusions from the field study in Bangladesh are that the Grameen Bank is crucial to many of the poor in Bangladesh. Through membership in the bank, the borrowers can improve their living standards, start profitable businesses and give their children access to education. Some criticism, though, can be directed to the organization for its inefficiency. A more openness towards the borrowers and the public would also be desirable. 3

Förord Vår förhoppning är att denna studie väcker intresse hos läsaren och bidrar till en ökad förståelse för mikrofinansiering. Vi uppmanar till en fortsatt diskussion avseende arbetet med att erbjuda fattiga människor tillgång till finansiella tjänster. Genom en fortlöpande debatt kan branschen fortsätta att utvecklas och förbättras och fler av världens fattiga kan inkluderas i det finansiella systemet. Vi vill ta tillfället i akt och framföra ett tack till alla dem som hjälpt oss med detta arbete. Tack till alla anställda på Grameen Bank, Bangladesh, för ert varma mottagande och för möjligheten att delta i det dagliga arbetet på banken. Tack Fariha Tahanin, Bangladesh, för ditt outtröttliga arbete som tolk vid samtal och intervjuer. Vi vill också tacka vår handledare Han-Suck Song, KTH, för support och vägledning genom hela arbetet. Sist men inte minst vill vi rikta ett stort tack till alla de kvinnor på Bangladeshs landsbygd som tog emot oss med stor vänlighet och som välkomnade oss in sina hem. Tack för att ni uthålligt svarade på alla våra frågor och visade oss era verksamheter. Stockholm 2009-06-10 Sofia Bredberg Sara Ek 4

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Abstract... 3 Förord... 4 Innehållsförteckning... 5 Förkortningar... 7 1 Inledning... 8 1.1 Bakgrund... 8 1.2 Frågeställning och syfte... 8 1.3 Metod... 8 1.4 Avgränsningar... 8 TEORI... 10 2 Mikrofinans en definition... 10 2.1 Låntagare... 10 2.2 Produkter och tjänster... 11 2.3 Utlåningsmetoder... 11 2.4 Microfinance Institutions, MFIs... 12 3 Aktuella frågeställningar... 13 3.1 Mikrofinansieringens samhällseffekter... 13 3.1.1 Gynnas den faktiska målgruppen?... 13 3.1.2 Den fattige som entreprenör... 15 3.1.3 Förslag till effektivisering... 15 3.2 Kvinnoaspekten... 16 3.2.1 Har kvinnor begränsad tillgång till krediter?... 16 3.2.2 Kvinnors möjligheter genom mikrofinansiering... 17 3.2.3 Empowerment... 18 3.3 Kommersialisering... 19 3.3.1 Skillnader mellan kommersiella och icke-kommersiella organisationer... 20 3.3.2 Olika källor till finansiering för MFIs... 21 3.3.3 Effekter av kommersialisering... 21 3.3.4 Hur traditionella banker kan lyckas på mikrofinansmarknaden... 22 3.4 Räntenivåer... 23 3.4.1 Räntans beståndsdelar... 23 5

3.4.2 Räntesatsens rimlighet... 25 3.5 Mikrofinansieringens framtid... 26 3.5.1 Framtidsutsikter... 26 3.5.2 Mikrofinansiering och konjunkturcykler... 27 EMPIRI... 28 4 Grameen Bank... 28 4.1 Organisation... 28 4.1.1 Medarbetare... 29 4.1.2 Låntagare... 29 4.2 Produkter och tjänster... 29 4.2.1 Låneprodukter... 30 4.2.2 Sparprodukter... 30 4.2.3 Övriga produkter... 31 4.3 Utlåningsmetod... 31 5 Grameen Bank bemöter de aktuella frågeställningarna... 31 5.1 Grameen Banks samhällseffekter... 31 5.1.1 Sociala effekter... 32 5.1.2 Fokus på målgruppen... 33 5.1.3 Entreprenörskap... 33 5.2 Kvinnoaspekten... 34 5.2.1 Fältstudier kring kvinnligt empowerment... 34 5.3 Kommersialisering... 36 5.3.1 Grameen Banks inställning till kommersialisering... 36 5.3.2 Hur Grameen Bank finansierar sin utlåning... 36 5.4 Räntenivå... 37 5.4.1 Är Grameen Banks räntor rimliga... 37 5.4.2 Låntagarnas förståelse för räntan... 38 5.5 Grameen Bank i framtiden... 38 6 Avslutande diskussion... 40 7 Referenslista... 43 Bilagor... 47 Bilaga 1. 10 indikatorer på fattigdom... 47 Bilaga 2. De 16 besluten... 48 6

Förkortningar BRAC BRIC CGAP FN GCS GGS LDC MFI MIX NGLS NGO NSO UD Bangladesh Rural Advancement Committee Brasilia, Russia, China, India Consultative Group to Assist the Poor Förenta Nationerna Grameen Classic System Grameen Generalised System Least Developed Countries Microfinance institution Microfinance Information Exchange Non-governmental Liaison Service Non-Governmental Organization Network Support Organization Utrikesdepartementet 7

1 Inledning 1.1 Bakgrund En explosionsartad utbredning av aktörer inom området mikrofinansiering har ägt rum sedan de tidiga pionjärerna i Bangladesh och Brasilien startade sina verksamheter på 1970-talet. År 2005 utnämndes till mikrofinansieringens år och året därpå mottog Grameen Bank och Muhammad Yunus Nobels fredspris för sitt arbete inom området. Den ökade publiciteten leder till ett större intresse, vilket också bidrar till fler aktörer på marknaden. Bilder på hårt arbetande kvinnor som tack vare mikrofinansiering lyckats ta sig ur fattigdom, kablas ut över världen med rubriker om kvinnligt empowerment. En ytterligare effekt av mikrofinansiering är att flertalet aktörer uppvisar en mycket god lönsamhet och investerare lockas att satsa kapital i det fenomen som påstås kunna utrota all fattigdom. Denna enorma framgångsvåg gör det motiverat att kritiskt granska mikrofinansiering på en djupare nivå. Räntenivåerna är omdiskuterade i forskningsvärlden och det råder två läger kring huruvida denna typ av finansiella tjänst ska vara kommersiell eller inte. Utöver de ekonomiska effekterna som genereras uppmärksammas även ett antal sociala effekter, vilka är svåra att mäta och därmed också kan ifrågasättas. Vad är de egentliga effekterna av denna typ av finansiella system? Hur påverkas de kvinnor som får tillgång till krediter? Och är det verkligen möjligt att kombinera kommersiella intressen med sociala mål? 1.2 Frågeställning och syfte Denna studie syftar till att kartlägga de egenskaper som kännetecknar begreppet mikrofinansiering. Målet är att studera de ekonomiska och sociala effekter som mikrofinansieringen medför, för att på så vis identifiera aktuella trender, frågeställningar och problem inom området. Vidare undersöks hur Grameen Bank har ställt sig till och arbetat med dessa aktuella ämnen. 1.3 Metod Genom en litteraturstudie identifieras och kartläggs ekonomiska och sociala effekter som skapas genom mikrofinansiering. För att kunna redovisa dessa effekter ur Grameen Banks perspektiv har studier av verksamheten gjorts på plats i Bangladesh. Genom intervjuer och samtal på huvudkontoret i Dhaka har information inhämtats från den administrativa delen av banken. Via fältstudier på Bangladeshs landsbygd har intervjuer med låntagare samt aktivt deltagande i utlåningsprocessen gjort det möjligt att kartlägga arbetet i praktiken. 1.4 Avgränsningar Denna studie behandlar mikrofinansiering i allmänhet med fyra centrala frågeställningar. För att kunna fokusera på dessa områden har de egenskaper som karaktäriserar mikrofinansiering i allmänhet endast 8

beskrivits kortfattat. De fyra valda frågeställningarna är inte de enda som debatteras i litteratur och media men de tillhör de mest frekventa. Hur dessa ämnen hanteras av andra aktörer inom mikrofinans behandlas inte i studien då huvudfokus ligger på hur Grameen Bank ställer sig till dessa frågor. Vissa jämförelser med andra aktörer har dock i undantagsfall gjorts för att belysa skillnader. Av detta skäl görs heller inga geografiska jämförelser i denna studie. 9

TEORI 2 Mikrofinans en definition Många människor i mindre utvecklade länder har varit, och är fortfarande, i stor utsträckning uteslutna från formella finansiella system. Dessa människor behöver tillgång till ett flertal finansiella tjänster för att kunna klara vardagen. Liksom människor med högre inkomst behöver de fattiga tillgång till det finansiella systemet för att kunna driva affärsrörelser, bygga upp tillgångar och hantera risker (CGAP, 2009). Under de senaste två decennierna har ett stort antal organisationer, så kallade microfinance institutions (MFIs), skapats i syfte att möta dessa människors finansiella behov. Med begreppet mikrofinans avses de informella och formella anordningar som erbjuder fattiga människor finansiella tjänster (Brau och Woller, 2004). Mikrofinansiering har i själva verket funnits lika länge som det formella finansiella systemet har existerat. En kraftig ökning har dock skett sedan mitten på 1980-talet. Det främsta målet med mikrofinansiering är fortfarande att minska fattigdomen. Att kunna göra detta och samtidigt generera en vinst är en trolig förklaring till den kraftiga ökningen. De flesta aktörer är verksamma i utvecklingsländer, men det finns även MFIs för de fattiga i rikare länder. Gränsdragningen för fattigdom skiljer sig emellertid åt mellan olika länder. Alla MFIs kännetecknas av att de är lokaliserade där kunderna finns, för att möjliggöra åtkomsten till de finansiella tjänsterna. Detta innebär att det ofta förekommer ett stort antal små bankkontor lokaliserade i byar där de allra fattigaste lever. Mikrofinansiering förväxlas ofta med begreppet mikrolån, men det senare är endast en del av mikrofinansieringen. Mikrolån är lån av små belopp, ofta med kort löptid och täta avbetalningar. Vanligtvis amorteras de en gång i veckan. Trots att lånen ofta ges utan krav på säkerheter, har många av de stora långivarna en återbetalningsgrad på 98% eller högre (Cull et al. 2007). 2.1 Låntagare Microfinance Information Exchange (MIX) uppskattade att det totala antalet låntagare vid utgången av 2008 uppgick till 99 miljoner med den största andelen, 52.4 miljoner, i södra Asien (Gonzalez, 2008). Den typiska låntagaren är en låginkomsttagare, ofta definierad efter grad av fattigdom, där de allra fattigaste lever för mindre än US$ 1 per dag (Banerjee, 2006). Mikrofinansiering är känt för att fokusera på utlåning till kvinnor och andelen kvinnliga låntagare utgör 67 % av det totala antalet (CGAP, 2009 ). De flesta låntagare är egenföretagare och bedriver ofta sina verksamheter i hemmet. På landsbygden är det främst rörelser inom lantbruk, fiske, grönsaksförsäljning och liknande. I städerna är de flesta butiksinnehavare, hantverkare eller gatuförsäljare (The MIX Market, 2009). 10

2.2 Produkter och tjänster Likt de flesta institutioner inom den traditionella finansiella sektorn erbjuder MFIs basutbudet av finansiella tjänster, det vill säga inlåning utlåning och försäkringar. Det största produktområdet för MFIs har historiskt sett varit, och är även i dagsläget, lån för att starta upp och bedriva små verksamheter. (Brau och Woller, 2004). Det förekommer även en stor efterfrågan av krediter för konsumtion och krissituationer. Trots att många MFIs säger sig endast erbjuda företagslån så menar Cull et al. (2008) att det även förekommer en stor andel lån till skolavgifter, sjukvård med mera under benämningen företagslån. MFIs kräver oftast inga säkerheter för sina lån av den enkla anledningen att deras låntagare är så fattiga att de inte äger några tillgångar. Även om mikrofinans i första hand förknippas med utlåning så förekommer också sparande, även i världens fattigaste delar. Inlåningen kan delas in i frivillig och påtvingad. Den påtvingade inlåningen är den med råge mest dominerande och kan anses fungera som en form av säkerhet. Detta då låntagaren tvingas spara ett visst belopp varje vecka, med stränga regler för hur denna insats kan tas ut. Brau och Woller (2004) menar att det är rimligt att tro att efterfrågan för sparande vida överskrider efterfrågan för lånande. I de flesta, av de MFIs som erbjuder både och, är inlåningen flera gånger större än utlåningen. I en del länder får dock endast kommersiella banker bedriva inlåningsverksamhet, vilket tyder på att inlåningen kommer att öka i takt med att allt fler MFIs kommersialiseras (Rosenberg et al. 2009). Förutom traditionella finansiella tjänster erbjuder en del MFIs finansiella tjänster integrerade med sociala tjänster, vanligtvis utbildning, hjälp med affärsutveckling och hälsoråd. Zaman (1999) konstaterar efter att ha studerat BRAC 1 (Bangladesh Rural Advancement Committee) att mikrokrediters påverkan på fattigdom kan förstärkas om krediterna sker i samband med andra finansiella och icke-finansiella tjänster, såsom livsmedelsförsörjning och juridisk utbildning. 2.3 Utlåningsmetoder Majoriteten av mikrofinansieringens låntagare deltar i grupputlåningsprogram. I dessa program sker utlåningen till en grupp med gemensamt betalningsansvar, till skillnad från det traditionella bankväsendet där en relation upprättas direkt mellan individen och banken. Grupputlåning innebär att om någon individ misslyckas med sin återbetalning kan övriga gruppmedlemmar tvingas bidra för att undvika att gruppen nekas nya lån. Metoden skapar incitament för varje gruppmedlem att kontrollera och övervaka övriga gruppmedlemmar. Genom denna interna kontroll och övervakning kan gruppmetoden minska den utlånande organisationens transaktionskostnader. Gruppens medlemmar kan även antas sköta detta mer effektivt, då de har fördelen av att bo nära varandra och/eller knytas samman genom socialt nätverkande. 1 BRAC är en icke-statlig organisation som startade 1972 i Bangladesh med syfte att reducera fattigdom genom mikrofinansiering och andra samhällsutvecklande program (BRAC, 2009). 11

Hermes et al (2007) sammanfattar empiriska studier som visar att återbetalningsgraden hos grupperna tenderar att vara högre om gruppen har formella regler för medlemmar. Vidare har noterats att grupper i mer avlägsna områden har högre återbetalningsgrad, sannolikt som en följd av att de har färre alternativa källor till krediter. Studier visar på att grupper med fler medlemmar ur samma familj har lägre återbetalningsgrad, något som indikerar att kontroll och övervakning av släktingar inte görs i samma omfattning. Detsamma gäller gruppsammansättningens homogenitet. Ju mer medlemmarna liknar varandra gällande etnicitet, yrke, inkomst och liknande, desto lägre tenderar återbetalningsgraden att vara. Brau och Woller (2004) sammanfattar de mest avgörande faktorerna inom grupputlåning som mikrofinansieringsinstitutets utlåningspolicy, kostnadsstrukturer, struktur på gruppens sociala relationer samt institutets personal. Även om den gruppbaserade utlåningen är absolut vanligast (Hermes et al. 2007)så används även individuell utlåning. En individuellt baserad utlåningsmetod, å ena sidan, ökar flexibiliteten och minskar risken för moral hazard 2 såväl för utlånaren som för låntagaren. Grupputlåningen, å andra sidan, och det solidariska ansvaret som kommer av denna ger hög återbetalning på lånen. Dock visar en fältstudie i Filipinerna att en gruppbaserad utlåningsmetod inte är nödvändig för att behålla den höga återbetalningsgraden (Giné et al 2006). Att erbjuda den enskilde kunden ett nytt lån om de sköter återbetalningen av det första kan vara ett fullgott skäl (SIDA 2006). 2.4 Microfinance Institutions, MFIs Under 1970- och 80-talen ökade antalet icke-statliga organisationer, NGOs 3, som jobbar med små lån till fattiga människor. Under 90-talet omvandlades sedan flera av dessa organisationer till mer formella finansiella institutioner, för att även kunna erbjuda sparande och på så vis möjliggöra fler lån(cgap, 2009) En Microfinance-institution (MFI) är ett vitt begrepp på en organisation som tillhandahåller finansiella tjänster för extremt fattiga människor som inte har möjlighet att bli kund i en traditionell bank(cgap, 2009). Mikrofinansinstitutionen kan liknas vid en liten bank, men benämns institution då en speciell licens krävs för att få kallas bank. (Mikrofinanshuset, 2009). Ägarstrukturen varierar mellan statligt ägda, medlemsägda, socialt medvetna aktieägare samt vinstmaximerande aktieägare. Tjänster som erbjuds är begränsade till den legala strukturen; icke-reglerade organisationer får normalt inte erbjuda sparande. Totalt finns det 2420 stycken MFIs runtom i världen (Gonzalez, 2008), där södra Asien är mest representerad. 2 Moral hazard är ett engelskt uttryck som närmast kan översättas med moralisk risk, och innebär att ett beteende kan komma att ändras efter en överrenskommelse. En låntagare i en grupp kan känna mindre ansvar gentemot utlånaren och övriga gruppmedlemmar. 3 Nongovernmental organizations 12

Så kallade NSOs, Network support organizations, är en effektiv kanal för donatorer inom mikrofinansiering. NSOs erbjuder support till institutioner som tillhandahåller finansiell hjälp till de fattiga och utgör en viktig del i sjösättandet av nya institutioner (Isern et al. 2004). 3 Aktuella frågeställningar I litteraturen som behandlar mikrofinansiering kan ett antal frågeställningar identifieras. I denna studie tas fyra av dessa ämnen upp till diskussion. Dessa fyra områden har förekommit frekvent i litteraturen och samhällsdebatten de senaste åren. Till en början resoneras kring några samhällsekonomiska effekter som har uppkommit genom mikrofinansiering. Vidare behandlas kvinnoaspekten samt kommersialiseringstrenden och den omdiskuterade räntenivån En del uppmärksamhet ägnas avslutningsvis åt mikrofinansieringens framtid. 3.1 Mikrofinansieringens samhällseffekter Det finns ett antal empiriska studier gjorda runtom i världen som skildrar hur mikrofinansrörelsen har förbättrat fattiga människors situation både på ett socialt och på ett ekonomiskt plan (CGAP 2009). Några positiva effekter som CGAP lyfter fram är att barnen i högre grad utbildas, kvinnorna blir mer jämställda männen, barndödligheten minskar och en bättre miljö kan garanteras genom att MFIs erbjuder energisnålare alternativ. Mikrofinansiering har blivit det nya sättet att bekämpa fattigdomen och allt fler organisationer och banker väljer att donera pengar till denna typ av verksamhet. "The state of the Microcredit Summit Campaign Report 2006" fastställer att mikrofinansiering är en av de kraftfullaste metoderna mot misär (Karnani 2007), och Muhammad Yunus lovar att Bangladesh kommer att vara befriad ifrån fattigdomen 2030. Mikrofinansprogrammen i Bangladesh har blivit kända världen över för sina framgångar med fattigdomsbekämpning och konceptet har anammats av många utvecklingsländer. Kreditgivningstekniken som syftar till att stödja inkomstgenererande aktiviteter genom gruppbaserad utlåning, har visat sig resultera i flertalet såväl ekonomiska som sociala fördelar. Kanske är mikrofinans ett av världens mest framgångsrika koncept vad gäller reducering av fattigdom. Fokusen på kvinnor samt den höga återbetalningsgraden har intresserat forskare i ämnet och många studier kommer fram till att mikrofinansiering har en positiv inverkan på utrotning av fattigdomen(khandker 1998). Det finns emellertid studier som kommer fram till det motsatta. 3.1.1 Gynnas den faktiska målgruppen? Aneel Karnani menar i en artikel från "Stanford Social Innovation Review" (2007) att mikrofinansieringen missar sitt huvudsakliga syfte, nämligen att hjälpa de allra fattigaste. Han hävdar att ur ett makroekonomiskt perspektiv genererar visserligen mikrofinansieringen vissa icke-ekonomiska positiva 13

effekter, men att den inte märkbart minskar fattigdomen. Den kan till och med förvärra situationen för de allra fattigaste, bland annat på grund av de höga räntorna. Att de räntor som mikrofinansieringsutlåningen kräver inte är högre än de informella utlånarnas i byarna räcker inte, menar Karnani (2007), eftersom låneräntan fortfarande måste understiga avkastningen på låntagarens verksamhet. Följden blir annars att de fattiga blir ännu fattigare. Istället vill han lyfta fram att skapandet av nya arbetstillfällen är det effektivaste sättet för att få fart på ekonomin. I en studie av Humle och Mosley (1996) drar man slutsatsen att mikrofinansieringen gynnar låntagare som lever över fattigdomsgränsen mer än det gynnar de allra fattigaste. Detta förklaras med att de med mer pengar också är mer riskbenägna än de med väldigt lite pengar. De mindre fattiga vågar därmed investera sina pengar i exempelvis nya teknologier och ökar därför också chanserna att få pengarna att växa. En studie av Rahman et al (2009) undersöker hur mikrofinansieringen påverkar människor med olika ekonomiska förutsättningar. I studien har man analyserat hur mikrokrediter påverkar hushållets inkomster och tillgångar. Vidare har man sedan utrett krediternas påverkan på olika inkomstnivåer. Resultatet visar att mikrokrediter är effektivare ju högre inkomster och ju större tillgångar låntagarna har. Resultatet anger också att med låntagarnas ålder ökar deras inkomster och tillgångar, men efter en viss nivå avtar denna i samband med att arbetslivet slutar. Utbildning är vidare en viktig faktor för att påverka inkomsten och i takt med att antalet personer som genererar inkomst i hushållet ökar, ökar också lånebeloppen. Vad som dock är intressant är slutsatsen att mikrokreditprogram framförallt ökar inkomsten för låntagarna i den högre inkomstgruppen jämfört med medel- och låginkomstgrupperna (Rahman et al, 2009). Studien visar således att även om mikrofinansieringen är ett bra verktyg för att hjälpa människor ur fattigdom, så gör den störst nytta för de lite mindre fattiga. Rahman et al. (2009) drar därmed slutsatsen att de befintliga mikrofinansprogrammen i någon mån bör justeras för att nå det verkliga syftet; att hjälpa de allra fattigaste. Antagandet om att mikrokrediter ger de fattiga hushållen en möjlighet till hög avkastning på lånat kapital stödjer tesen att det är motiverat med höga räntor. Det finns dessvärre få direkta bevis som stöder teorin om hög avkastning, skriver Morduch i en artikel från Financial Access Initiative (2008). Detta gör att frågan om huruvida mikrofinansiering verkligen hjälper de allra fattigaste får ytterligare en dimension. Två påståenden säger emot varandra, där det ena innebär att de fattiga gynnas mer av krediterna då de sporras av tillgången till pengar och därför använder pengarna på ett bättre sätt. Det andra påståendet hävdar att de rikare hushållen däremot, kan generera högre avkastningar. Morduch vill formulera problemet annorlunda än tidigare nämnda kritiker, och menar att frågan inte är om de allra fattigaste verkligen blir hjälpta, utan hur många och i vilken grad de blir hjälpta. Kritik riktas mot de undersökningar (ex. Hulme et al. 1996, Karnani 2007) som stöder tesen att endast de mindre fattiga hjälps. Då 14

referensgrupperna i studier kring detta inte består av människor med exakt samma bakgrund och som representerar olika grader av fattigdom, används ett snitt på referensgruppen som sen jämförs mot inkomstförändringar i de fattigare samt de mindre fattiga grupperna. Detta ger ett missledande resultat och bör inte kunna utgöra ett argument för att de fattigaste människorna inte drar nytta av mikrofinansiering. Så länge en identisk referensgrupp inte existerar, bör några förhastade slutsatser inte heller dras (Murdoch 2008) 3.1.2 Den fattige som entreprenör Ett annat påstående inom mikrofinansieringen är att de fattiga är entreprenörer och kommer att starta upp bra verksamheter om de bara ges chansen (Yunus 2003). Detta ifrågasätts av Karnani (2007) som pekar på statistiken i den övriga världen. I västvärlden är entreprenörerna visionärer som har gjort verklighet av sina idéer genom framgångsrika affärsmodeller. Egenskaperna hos dessa entreprenörer återfinns, trots hög utbildning och tillgång till finansiella medel, enbart hos cirka 10% av befolkningen i västvärlden. Denna fördelning gäller även i utvecklingsländerna, menar Karnani. Långt ifrån alla fattiga bör rimligtvis vara pionjärer. Vidare anser han att de flesta mikrofinansieringsanhängarna inte har valt att vara mikroentreprenörer, utan hellre skulle ta ett vanligt fabriksjobb med rimliga löner. Man bör inte romantisera bilden av de fattiga som entreprenörer. Karnani menar helt enkelt att verkligheten kring mikrofinansieringen inte är så vacker som den framställs. Mikrofinansieringsmedlemmarna har ofta inga speciella kunskaper och måste därför konkurrera med alla andra fattiga egenföretagare som inte har någon betald personal, få egna tillgångar och drivs i för liten skala för att vara effektiv. Med andra ord är de flesta mikroföretag mycket små och många misslyckas i motsats till teorin om att mikroentreprenörer ska skapa affärsverksamheter som leder till en blomstrande ekonomi. Avslutningsvis anser Karnani att staten, näringslivet och samhället borde omfördela sina resurser från mikrofinansieringen och istället investera i större företag som ger skalekonomiska fördelar, samtidigt som bastjänster tillhandahålls för att förbättra anställbarheten och produktiviteten hos de fattiga. 3.1.3 Förslag till effektivisering Debatten kring huruvida mikrofinansieringen faktiskt missar sitt huvudsakliga syfte att nå de allra fattigaste fortsätter i en artikel från CGAP (Hashemi et al. 2006). MFIs i Bangladesh exemplifieras med sin starka fokus på den lägsta samhällsklassen, men ändå är koncentrationen störst i den näst fattigaste gruppen. Att de extremt fattiga kan se en fara med att låna pengar, då det kan göra mer skada än nytta, samt att många mikroföretag tenderar att misslyckas i början, anges vara några möjliga orsaker till detta. Studeras olika MFIs så kan framförallt två skäl urskiljas till varför det verkliga syftet till viss del inte uppnås. För det första så kan den höga risken med nystartade mikrofinansföretag resultera i att MFIs inte vågar låna ut pengar till de helt nya medlemmarna, som helt saknar andra inkomstkällor. Detta resonemang får anses vara rationellt så länge MFIs vill vara lönsamma och hjälpa allt fler ifrån fattigdom i 15

framtiden. En konsekvens av detta blir dock att de allra fattigaste utesluts. För det andra så har de mest utsatta människorna ett behov av icke-finansiell support, såsom mat, bidrag, och en anställningsgaranti, innan de är redo att ta ansvar för och dra nytta av ett lån. Att MFIs ska erbjuda både social support och samtidigt kräva återbetalning på lån kan kännas motstridigt, och därför har många MFIs valt att fokusera enbart på utlåningen. Med andra ord menar Hashemi et al.(2006) att MFIs är begränsade i sin möjlighet att hjälpa de allra fattigaste. Ett förslag till att effektivisera arbetet för MFIs är att ett samarbete ska inledas med så kallade safety net programs. Dessa institutioner är bidragsfinansierade skyddsnätsorganisationer som tillhandahåller all typ av social support som MFIs inte anser vara deras kärnverksamhet. De människor som fortfarande är för fattiga för mikrolån ska i dessa institutioner tränas och utbildas för att så småningom kunna slussas över till ett MFI. En fördel för MFIs, som följer av detta, är att information om de nya medlemmarna kan erhållas av skyddsnätsorganisationerna, vilket gör det lättare för MFIs att i framtiden göra kreditbedömningar. Detta motiverar även deltagarna på safety net-programmen, vilket skapar en win-win situation för båda parter (Hashemi et al. 2006). 3.2 Kvinnoaspekten I de flesta mikrofinansorganisationer sker majoriteten av utlåningen till kvinnor. Kvinnorna är generellt fattigare än männen och saknar säkerheter i större omfattning. De anses därför också vara mindre kreditvärdiga (Burjorjee et al, 2002). Muhammad Yunus hävdar dock att kvinnor har en positivare framtidstro och är redo att stegvis göra förändringar i sina liv. De är också duktiga på att hushålla med knappa resurser och få ut den maximala nyttan av varje enskild tillgång (De Mel et al, 2008). Grameen Bank är en av många mikrofinansorganisationer som lyfter fram kvinnans empowerment som en automatisk konsekvens av mikrofinansiering. Ordet empowerment används då ingen exakt översättning på ordet finns, och innebär i det närmaste makt, självförtroende, självbestämmande och bemyndigande. På vilka sätt och i vilken grad denna effekt uppstår är dock omdiskuterat i forskningen (De Mel et al, 2008). Vissa menar att mikrofinansiering till och med kan innebära det motsatta, det vill säga att kvinnorna får en alltjämt sämre ställning i hemmet då de blir medlemmar i en mikrofinansorganisation. 3.2.1 Har kvinnor begränsad tillgång till krediter? Det ekonomiska argumentet för att mikrofinansens fokus bör ligga på utlåning till fattiga kvinnors verksamheter är att kvinnor i större utsträckning än män är begränsade till krediter, och därför utnyttjar sina resurser mer effektivt. Om detta påstående stämmer, borde också avkastningen på kvinnors verksamhet vara högre i dessa verksamheter. Med utgångspunkt i detta ifrågasätts, i en artikel från World Bank, huruvida kvinnor i låginkomstländer verkligen är mer begränsade till krediter än män (De Mel et 16

al.2008). Förvånansvärt lite pekar på detta och inga bevis har tidigare bekräftat genusskillnader i produktionen av lönsamma investeringar i hushållen. I artikeln erhålls dock bevis med hjälp av data från ett fältexperiment med mikroföretag i tre distrikt i Sri Lanka. Resultatet visar att avkastningen på verksamheten varierar beroende på kompetens, hushållets likviditet och könet på företagsledaren. I mansdominerade verksamheter var avkastningen cirka 9% i månaden, medan avkastningen i stort sett var lika med 0% i företag ägda av kvinnor. Utredningen anger ett antal orsaker till denna könsklyfta. För det första så har män visat sig återinvestera en större del av vinsten i verksamheten, vilket tyder på att män och kvinnor gör olika prioriteringar vad gäller hur man väljer att spendera sina pengar. Män kan också antas ha mer makt i hushållet, vilket gör att de kan utnyttja fri arbetskraft genom sina barn och även använda sin frus tillgångar. Kulturella skäl och behovet av att vara nära hemmet kan vara en ytterligare orsak till att kvinnor automatiskt hamnar i andra industrier än män. Dessa faktorer kan också begränsa kvinnors möjligheter till resande och således minska storleken på verksamhetens geografiska säljarea och följaktligen också efterfrågan. Eftersom kvinnor måste göra avbrott i sitt yrkesverksamma liv på grund av familjebildande, har hon också ett begränsat affärsnätverk. Kvinnor kan även antas skilja sig från männen vad gäller riskaversion och kunskap (De Mel et al.2008). Statistiken från undersökningen visar således att kvinnor investerar sina pengar annorlunda än männen. Jämfört med männen tenderade kvinnorna att i större utsträckning investera vinsten i företaget på utrustningar till hemmet, och i mindre grad på inventarier och arbetskapital. Liknande resultat som de från fältstudierna i Sri Lanka har identifierats även i andra länder, något som tyder på att sannolikheten för att männen betalar tillbaka sina mikrolån är högre än kvinnornas chanser att göra detsamma. Då undersökningen inte innehåller någon studie av återbetalning på lån så kan dock mikrofinansanhängares påstående om att kvinnor, trots detta, i högre grad betalar tillbaka sina lån inte bevisas. 3.2.2 Kvinnors möjligheter genom mikrofinansiering Kvinnor har, förutom en påstådd begränsad kreditvärdighet och inskränkt tillgång till arbetsmarknaden, dessutom en mycket liten påverkan på beslut som fattas i hushållet (Yunus 2006). Mikrofinansieringsprogrammet på Grameen Bank är det kanske mest kända exemplet för att hjälpa dessa kvinnor. Över 90 % av låntagarna är kvinnor (Grameen Bank 2009). I flera tidigare studier har man funnit att effekterna av liknande program har skiljt sig avsevärt åt beroende på könstillhörighet(pitt et al.1998). I en artikel från WorldBank 2006 behandlas effekterna av mäns och kvinnors deltagande i gruppbaserade mikrokredit- program, grundat på olika indikatorer av kvinnors möjligheter till inflytande. Studien gjordes i Bangladesh 1998-99, där man tittade på kreditprogram som hade antingen manliga eller kvinnliga deltagare, eller både och. Genom engagemanget i gruppen och självförtroendet som kommer av tilliten att få låna pengar, ges kvinnan en stärkt roll i familjen och hennes möjligheter att påverka beslut rörande hushållet ökar. Hon får även en större insyn i ekonomin och större sociala nätverk. Framförallt så ökar 17

kvinnans förhandlingsstyrka gentemot mannen. Effekterna för kvinnor, vars män utnyttjade mikrokrediter, var snarare negativa. Följderna av mikrolånen blev istället att kvinnans roll ytterligare försvagades och hennes kontroll över finanser och tillgångar, samt hennes rörlighet och sociala nätverkande minskade (Pitt et al.2006). Att mikrokreditprogrammen skulle ge en ökad välfärd främst genom att lyfta fram kvinnan och låta henne ta hand om lånet, menar Pitt et al, bestäms av att man genom jämförelse av utlåning till män och kvinnor kan se att hushållskostnader, kvinnors tillgångar, utbudet på arbetsmarknaden för både män och kvinnor, samt pojkars och flickors skolgång får en avsevärt större positiv effekt vid utlåning till kvinnor. Pitt kommer i en annan studie 2003 fram till att kvinnors krediter har en påtaglig och statistiskt bevisad inverkan på barnens hälsa, men att motsvarande undersökning på män inte visar någon effekt. 3.2.3 Empowerment I en artikel av Linda Mayoux (2002) formas en mer kritisk bild till kvinnors empowerment som en effekt av mikrofinansiering. Efter studier och erfarenheter i ämnet har entusiasmen tenderat att ersättas av skepticism. Mayoux hävdar att de uttryckligen så självklara fördelarna som följer av mikrofinansieringen bör ifrågasättas. De praktiska erfarenheterna som nu kan studeras, ska stimulera till förbättringar och förnyelser. Det är inte mikrofinansen som sådan som bör synas, utan sättet på vilket förfarandet har dominerats av intresset för finansiell hållbarhet (Mayoux 2002). Kvinnors användning av finansiella tjänster kan generera högre inkomster, öka självständigheten och minska familjens sårbarhet samt stimulera lokala ekonomier. Det finns dock inga garantier för detta, även om många faktiskt likställer mikrofinansiering med finansiering för kvinnor. Då finansiell stabilitet blir ett allt viktigare mål för donatorer, och MFIs kämpar för att bemöta detta, blir det allt viktigare att hitta kostnadseffektiva metoder för att skapa en fungerande länk mellan finansiell hållbarhet och empowerment (Burjorjee et al, 2002). Mayoux (2002) instämmer i att tillgången till krediter och sparande kan stärka fattiga kvinnor på flera sätt. Kontrollen över ekonomin och ökade inkomster ger en stärkt ekonomisk roll i hushållet. Den stärkta ekonomiska rollen leder i sin tur till en könsutjämning såväl i hushållet som i andra sammanhang. Genom gruppformationer ges kvinnorna tillgång till nätverkande och fler informationskällor, samt får stöd och support från andra kvinnor. Grupperna kan vidare bidra till ytterligare förändringar för kvinnans position. Dock, menar Mayoux, är dessa förändringar inte en automatisk konsekvens av sparandet, krediterna och grupperna var och en för sig. Det finns bevis som pekar på att även finansiellt lyckade mikrofinansieringsprograms faktiska bidrag till empowerment ofta är begränsad, och till och med kan motverka densamma. De flesta kvinnor begränsas till låg-inkomstaktiviteter. Majoriteten har inte heller fri tillgång till pengarna hon lånar, utan styrs mycket av sin man. Kvinnornas utgifter tenderar fortfarande att fokusera på de manliga i familjen. Döttrarna får stå för det obetalda hushållsarbetet. Det finns också studier som menar att kvinnornas försök att förändra rollerna i hemmet kan leda till spänningar och i 18

värsta fall kvinnomisshandel. Mayoux (2002) poängterar också att krediter faktiskt är en skuld. Räntan och insättningar på sparkonton minskar tillgångarna som annars skulle kunna gå till nödvändig konsumtion eller investeringar. Gruppmötena tar också upp en viktig tid som kvinnorna istället skulle kunna ägna åt arbete. Sammanfattningsvis menar Mayoux (2002) att det finns ett behov av en kritisk granskning av mikrofinansieringsprogrammen. Att till exempel tillhandahålla ett icke-diskriminerande regelverk som ses som mänskliga rättigheter, istället för att prata om själva genusfrågan, skulle kunna vara en lösning. Under en konferens med NGLS, Non-governmental Liaison Service, FN, i mars 2007 diskuterades kvinnors empowerment genom mikrofinansiering och man var överens om att utbildning och mikrofinansiering är effektiva mål för kvinnors väg in i samhället. Samtidigt poängterar man vikten av ett aktivt samhälle och ett statligt stöd. Ett antal faktorer som fortfarande hindrar kvinnligt entreprenörskap och empowerment ansågs vara segregationen i arbetsmarknaden, kvinnlig fattigdom samt brist på en affärskultur där ett kvinnligt deltagande uppmuntras. Problemet ligger i att fattiga kvinnors knappa överlevnadsförmåga inte är ett tillräckligt medel för att få tillgång till krediter. Det är viktigt att lyfta fram att kvinnligt empowerment inte kan separeras från en social förändring och politiskt makthavande, säger en representant från the National Institute of Development Administration i Bangkok. För att mikrofinansiering bättre ska lyckas stärka och hjälpa kvinnor, så vill Mayoux (2000) engagera deltagare, personal och donatorer på alla nivåer i organisationen. Genom att inkorporera empowermentfokuserade strategier i nuvarande program, utvärdera programmen samt utöka samarbetena med andra mikrofinansorganisationer ska detta nå samma framgångar som den ekonomiska förbättringen i de flesta fall uppnår. Det viktiga är att dagens ledare inom mikrofinansorganisationer inte antar att kvinnligt empowerment är en självklar effekt av mikrofinansiering, utan det behöver implementeras och arbetas med. 3.3 Kommersialisering I takt med att antalet aktörer på mikrofinansmarknaden har ökat får det anses bevisat att de fattiga är kreditvärdiga och att de utgör en potentiell tillväxtmarknad. Detta omtalade kundsegment har skapat två läger bland aktörerna på marknaden; kommersiella och icke-kommersiella. Debatten kring vilket förhållningssätt som är det optimala blir alltmer angelägen. Anhängare av de icke-kommersiella organisationerna refererar till att det ursprungliga syftet med mikrofinans är att utifrån ett socioekonomiskt perspektiv reducera fattigdom (Brau et al 2004). Med detta som bakomliggande orsak anser dessa sympatisörer att en kommersialisering som bygger på att göra förtjänst på de fattiga inte bara leder till att det ursprungliga syftet går förlorat, utan att det också är moraliskt orätt. Kritiken tilltog i samband med den mexikanska mikrofinansbanken Banco Compartamos framgångsrika börsnotering i april 2007. 19

Compartamos debiterade vid noteringen en ränta på över 95% 4 per år för sina lån (Rhyne et al. 2007), något som kritiserades hårt av bland andra Muhammad Yunus. Förespråkare av den kommersiella inriktningen hävdar dock, att det för att kunna skapa finansiellt hållbara organisationer, krävs en vinstinriktad förhållning. Enligt Cull et al (2008) framförs av dessa anhängare tre argument till varför kommersialisering och finansiell hållbarhet måste tillämpas. För det första så måste tillgången till finansiella tjänster vara viktigare än priset på dem. Uppfattningen är att de fattiga kan betala höga räntor då de tidigare varit tvungna att betala orimligt höga räntor till lokala utlånare, och att allt därunder därmed kan ses som en framgång. Vidare anses subventioner och donationer hämma initiativ och innovationer som leder till kostnadsbesparingar. Det tredje argumentet är att tillgången till subventioner och donationer är begränsad och inte tillräcklig för en utbredning av mikrofinansmarknaden. De kommersiella organisationerna har anklagats för att i sin jakt på vinstmaximering inte nå ut till de allra fattigaste utan istället fokusera skiktet däröver. Det debatteras därför om huruvida mikrofinansieringsinstitut ska fokusera på att nå de allra fattigaste eller på finansiell hållbarhet. Dessa två syften anses av de flesta vara varandras motpoler och omöjliga att kombinera. Rhyne (1998) menar dock att de är komplementära och att finansiell hållbarhet stödjer tillgänglighet. Endast genom finansiell stabilitet kan en långsiktig satsning på att nå en tillräcklig andel av de fattigaste bekostas. Slutsatsen är, enligt Rhyne, att det därmed endast bör finnas ett syfte med mikrofinansiering, nämligen räckvidd. Finansiell hållbarhet bör endast vara ett av medlen för att nå målet. 3.3.1 Skillnader mellan kommersiella och icke-kommersiella organisationer Även om både kommersiella och icke-kommersiella organisationer strävar mot målet att med finansiell stabilitet reducera fattigdom, så visar en undersökning av Cull et al (2008) att det finns väsentliga skillnader mellan de båda typerna vad gäller utlåningsmetoder, lånestock och förmåga att nå ut till de fattigaste. De kommersiella organisationerna kännetecknas av större lönsamhet, vilket kan förklaras av att de i regel ger ut större lån. Då kostnaden för att ge ut lån till största delen består av operationella kostnader innebär större lånebelopp en mindre kostnad per utlånad dollar. Dessa organisationer har även en mindre andel kvinnliga låntagare och färre låntagare som tillhör det fattigaste samhällsskiktet, vilket kan förklaras av att de i större grad använder sig av en individuell utlåningsmetod. De icke-kommersiella organisationerna, däremot, använder oftare gruppbaserade utlåningsmetoder, vilka möjliggör att en större andel av de fattigaste samt en större andel kvinnor kan nås. De ger mindre lån, vilket resulterar i högre kostnader och gör dem mindre lönsamma. Södra Asien skiljer sig dock från övriga delar av världen. Genom den höga befolkningstätheten och de låga lönerna lyckas organisationer där ha en mer fördelaktig prissättning och en högre lönsamhet trots små lån. Inför en potentiell expansion av mikrofinansieringen 4 Räntan var vid utgången av 2006 82% och kunderna betalar även en merväderskatt på 15% till den mexikanska staten vilket gör att kunderna totalt debiteras 97 % 20