SWEDFUND DEN TREDJE PELAREN I SVERIGES BISTÅNDSPOLITIK

Transkript

1 Stockholm SWEDFUND DEN TREDJE PELAREN I SVERIGES BISTÅNDSPOLITIK Det enda långsiktiga botemedlet mot arbetslöshet och fattigdom är lönsamma och väl fungerande företag. Det är så länder som Sydkorea, Kina och Indien har lyckats göra stora kliv framåt i utveckling de senaste decennierna. För att stödja förutsättningarna för företag i utvecklingsländer behövs utvecklingsfinansieringsbolag som Swedfund som kan reducera risken och agerar katalysator för nya företag och expansioner. Stöd genom finansiella investeringar i företag är ett självklart inslag i dagens svenska bistånd och är ett komplement till traditionellt utvecklingsbistånd. Det är tredje pelaren som stödjer en långsiktig och hållbar tillväxt i de fattigaste länderna. Eller som Kofi Annan beskrev i ett tal i Paris 2005: It is the absence of broad-based business activity, not its presence, that condemns much of humanity to suffering. Indeed, what is utopian is the notion that poverty can be overcome without the active engagement of business. Fattigdomsbekämpning genom investeringar Varför har vissa länder i till exempel Asien lyckats lyfta sig ur djup fattigdom under de senaste decennierna? Varför har andra länder och regioner inte sett samma utveckling? De frågorna ställer sig beslutsfattare och forskare världen över. Gemensamma nämnare som har pekats ut som framgångsfaktorer i de länder som har sett stora förbättringar är stora investeringar i det privata näringslivet samt överföringen av teknologi från mer avancerade ekonomier som ökar produktiviteten. Sverige har en lång historia av att bidra med bistånd till utvecklingsländer. Det är en historia att vara stolt över och den har skördat stora framgångar vad gäller mänskliga rättigheter, demokrati, hälsa & sjukvård samt utbildning i världen. Tyvärr har det inte gett lika mycket vad gäller hållbar tillväxt i till exempel Afrika. Därför finns det idag en ökad insikt om att fattigdom inte kan lösas enbart med traditionellt bistånd. Den långsiktiga lösningen handlar till stor del om att bygga upp ett fungerande privat näringsliv i dessa länder. Trenden inom bistånd och utvecklingsarbete går mot ökat samarbete med den privata sektorn. I USA till exempel har USAID:s generaldirektör Rajiv Shah varit tydlig om vikten av att utveckla marknader och främja lönsamhet i utvecklingsländer genom samarbete med det privata näringslivet. Profit, Wealth and Development är viktiga ledord som USAID:s verksamhet ska utgå ifrån.

2 Swedfund den svenska investeringspionjären 2 (5) Vad som krävs för att långsiktigt få utvecklingsländerna att lyfta sig ur fattigdom är alltså en mer balanserad mix av biståndsinsatser där investeringar i privata företag spelar en viktig roll. Development Finance Institutions, eller DFI:er, är ett vedertaget begrepp internationellt och vanligt ett förekommande inslag i den bistånds-mix som finns hos de flesta OECDländer. En DFI är ett statligt ägt investeringsbolag som investerar i hållbar tillväxt och lönsamma företag i utvecklingsländer. Swedfund är ett svenskt exempel på ett sådant bolag. I Norden har DFI:er från Sverige (Swedfund), Norge (Norfund), Danmark (IFU) och Finland (Finnfund) tillsammans drivit Nordic Advisory Council for Sustainable Economic Development. Ordförande i rådet är Norges tidigare premiärminister och ordförande för Oslo Center for Human Rights, Kjell Magne Bondevik. Swedfund är också medlem i EDFI, ett nätverk som består av 15 motsvarande bolag i Europa. Stor efterfrågan från utvecklingsländerna själva Idén med stöd genom finansiella investeringar har stöd i utvecklingsländerna själva och det finns idag en stark efterfrågan på kapital. Det är framför allt små- och medelstora företag som har svårast att få tillgång till finansiering. Inhemska möjligheter saknas ofta då det inte finns etablerade finansiella institutioner och marknader att vända sig till. Investeringarna anses också vara för riskabla för vanliga investerare. Genom att visa lyckade exempel och därmed skapa en mer nyanserad bild av utvecklingsländer kan DFI:er som Swedfund locka fler att våga satsa kapital. Från att bara fokusera på krig, svält och brist på demokrati är det också viktigt att se de möjligheter och den starka efterfrågan som finns i många länder för fler investeringar. Swedfund den svenska investeringspionjären Swedfund, svenska statens bolag för investeringar i utvecklingsländer, är kanske den bäst bevarade hemligheten inom svensk utvecklingsbistånd. Under drygt 30 år har Swedfund gjort mer än 220 investeringar i företag på nya och framväxande marknader som annars inte hade fått tillgång till kapital. Det är just det som är poängen med denna

3 Swedfund den svenska investeringspionjären 3 (5) typ av utvecklingsstöd. Att kunna gå i bräschen på marknader som upplevs som för riskabla och därmed bidra till att bygga upp det privata näringslivet i dessa länder. Swedfunds övergripande mål är att främja en rättvis och hållbar utveckling i låg- och medelinkomstländer genom investeringar i det privata näringslivet. Genom investeringar bidrar Swedfund till att etablera långsiktigt hållbara lönsamma verksamheter med god miljö och företagskultur. Det är nämligen ett välfungerande näringsliv som driver ekonomisk tillväxt, skapar arbetstillfällen och möter efterfrågan på varor och tjänster. Detta i sin tur skapar stabilitet och ökad välfärd, och bidrar därmed till reducerad fattigdom. Swedfund ska också bidra till Sveriges övergripande mål för global utveckling (PGU) om en rättvis och hållbar utveckling och skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Till det har Swedfund ett ekonomiskt mål om att eftersträva att den genomsnittliga avkastningen på det egna kapitalet före skatt överstiger den genomsnittliga statsskuldsräntan med ett års löptid. Avkastningen mätas över rullande sjuårsperioder. Ett ansvar bortom lagar, regler och avkastningsmål Det är tydligt att Swedfund har ett stort ansvar att göra mer än att klara sitt avkastningsmål. Bolaget ska följa lagar och regler men man har också ett särskilt ESGansvar. Investeringarna ska bidra till ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelar och minimera negativa effekter på människor och miljön. Därför bedöms investeringarnas sociala och miljömässiga konsekvenser utifrån Swedfunds Policy for Sustainable Development som bygger på internationella riktlinjer (från ILO, FN, Världsbanken, EDFI, OECD). Investeringar ska bara göras i de fall det bedöms att verksamheten inte skulle kunna realiseras med enbart kommersiell finansiering.

4 Utvecklingseffekter 4 (5) Swedfund investerar inte heller i företag som tillverkar eller säljer vapen, tobak och alkohol. Hjälten är den som tar första steget Swedfund investerar i de svåraste och mest riskabla marknaderna. Det är investeringar som andra inte vågar göra. Bolaget agerar därför som en föregångare som kan uppmuntra den ordinarie finansiella marknaden att också våga sig in i länder och regioner under utveckling. Med denna ökade risk händer det ibland att investeringar misslyckas, vilket det också har gjort i ett fåtal fall. Det är något som tas på största allvar. Men dessa misslyckanden är undantagen och får inte överskugga den stora nytta och de framgångar som åstadkommits under de senaste 30 åren. Den långa erfarenheten gör också att vi blir bättre och bättre på att hantera investeringarna i de svåra miljöer som Swedfund är verksam i. Fattigdomsbekämpning utan kostnad för skattebetalarna Swedfund har sedan starten varit en hållbar och kostnadseffektiv investering av skattebetalarnas pengar. Avkastningen gör att Swedfund kan bära sina egna kostnader. Från starten 1979 till utgången av 2010 har Swedfund erhållit cirka 2,4 miljarder kr från svenska staten för att investera i lönsamma och hållbara företag grundstenen för utveckling i några av världens fattigaste länder. Swedfund har under åren betalat tillbaka cirka 400 miljoner i utdelning och skatter och har idag 2,9 miljarder kr kvar i bolaget. Då Swedfund investerar tillsammans med partners från näringslivet utgör detta bara en del av de totala investeringar som gjorts genom åren. Bolaget har skapat viktiga arbetstillfällen samtidigt som det har genererat vinster till svenska staten. All nytta som dessa investeringar har fört med sig under de senaste 30 åren har med andra ord inte kostat skattebetalarna en enda krona. Trots att Swedfund investerar i företag och marknader som har en högre än normal risk har avkastningen under perioden 2000 till 2010 varit god och till och med slagit index. Under sina drygt 30 år har Swedfund fått knappa 0,5 % av den svenska biståndsbudgeten. Utvecklingseffekter Det är svårare att mäta andra utvecklingseffekter än de direkta men självklart inte omöjligt. Problemet är att beräkningar tenderar att underskatta effekterna då en investering har spridningseffekter i flera led. Ett exempel är en investering som Swedfund gjorde mellan tillsammans med Boliden i ett företag i Egypten som producerar koncentrerad aluminiumsulfatslösning som används vid vattenrening. Företagets produkt används nu vid samtliga av Egyptens

5 Utvecklingseffekter 5 (5) 1000 reningsverk. Före investeringen fanns det ingen produktion av aluminiumsulfat i Egypten och därmed har Swedfund medverkat till bland annat: Kraftigt reducerat importbehov av vattenreningskemikalier Ökade skatteintäkter till egyptiska staten i form av bolagsskatt, de anställdas inkomstskatt och mervärdesskatt 250 anställda utöver säsongspersonalen på upp till 100 personer Indirekta arbetstillfällen hos leverantörer och distributörer Detta är bara ett av många exempel. Utvecklingseffekterna fortsätter långt efter det att Swedfund har lämnat en investering. Ett examensarbete om Swedfunds investeringar i Tanzania, gjord av Stefan Tongur på KTH år 2009, visar att hälften av de studerade bolagen som Swedfund investerade i på 80- och 90-talet idag tillhör landets mest framgångsrika företag. Bolagen är även bland de största skattebetalarna. Även i de bolag som varit mindre framgångsrika visar studien att i många fall har tidigare anställda startat egna företag med hjälp av den utbildning och träning som de fick hos sin tidigare arbetsgivare. På orter där bolagen tvingats stänga ner finns fortfarande infrastruktur i from av vägar, vatten- och eldistribution kvar.