KRAV marknads RAPPORT 2012

KRAV marknads RAPPORT 2012

KRAV-märk Sverige! Efter drygt 25 år motsvarar försäljningen av KRAV-märkta livsmedel cirka 4 procent av dagligvaruhandelns omsättning i Sverige. Det kan tyckas vara en låg andel efter så mycket arbete av engagerade konsumenter och företag. I absoluta tal motsvarar det dock värdet av alla livsmedel, såväl ekologiska som konventionella, som årligen köps in till offentlig sektor i Sverige. KRAV-märkta livsmedel utgör således betydande värden och volymer, vilket i sin tur har resulterat i omfattande miljönytta för människor, djur och miljö. Nu återstår cirka 96 procentenheter till KRAVs vision om att all konsumtion och produktion av livsmedel ska vara hållbar. Vår vision sträcker sig visserligen utanför Sveriges gränser, men att KRAV-märka alla svenskars livsmedel vore ett viktigt första steg mot en frisk jord. Idag är hälften av de KRAV-märkta produkterna importerade, vilket motsvarar andelen för livsmedel totalt i Sverige. Svenska konsumenters köp av KRAV-märkta produkter ger således både lokal och global miljönytta. KRAVs affärsmodell bygger på att vi skapar mervärden som tillräckligt många konsumenter är beredda att betala tillräckligt mycket för, tillräckligt ofta. Syftet är att alla som utvecklar dessa mervärden ska få betalt för sina insatser i varje steg av kedjan fram till konsumenternas matkasse. Den verkliga miljönyttan uppstår således när hela kedjan fungerar, när KRAVs regelverk är en universell brygga mellan teoretisk miljönytta, certifierad produktion och KRAV-märkta inköp i butiker och på restauranger. Hittills är det relativt få konsumenter som är beredda att betala tillräckligt mycket för KRAV-märkta livsmedel, tillräckligt ofta. Denna lojala grupp av konsumenter kallar vi de redan övertygade. Därutöver tror vi att det finns en minst lika stor grupp konsumenter som är intresserade av att köpa mer KRAV-märkt, men som vi hittills inte har nått eller berört. Vi tror att nyckeln till dessa konsumenter är kopplingen mellan KRAVs mervärden och livsmedlens smak och kvalité. Det är förväntningar om smak och kvalité som avgör val av livsmedel, i relation till det begärda priset. KRAV-märkta livsmedel är generellt sett av högre kvalité, eftersom de ger större nytta avseende miljö och etik än vanliga livsmedel. Vi är övertygade om att det även leder till en större upplevelse vid matbordet, förutsatt att konsumenten verkligen känner till och värderar denna nytta. KRAVs affärsmodell fungerar i en marknadsekonomi. KRAV-märket är dock tillgängligt för alla företag som uppfyller vårt regelverk och betalar licens för att använda KRAV-märket. Varumärkets värde som konkurrensmedel kan därför tyckas minska i takt med att allt fler företag använder det i sin marknadsföring. Vi tror att det är precis tvärtom. Värdet ökar eftersom efterfrågan och den totala miljönyttan ökar. Med ökade volymer tillkommer skalfördelar, liksom ökad konkurrens mellan företagen. Detta bör på sikt innebära prispress, men fördelad på större volymer, vilket totalt sett bör innebära att allt fler får tillräckligt betalt för sina insatser. För att ytterligare stimulera efterfrågan på KRAV-märkta livsmedel, är vi övertygade om att det måste bli mer lustfyllt att köpa KRAV-märkt. Att kunna handla i butiker som berättar om matens mervärden, att kunna beställa mat med ett tydligt ursprung på privata och offentliga restauranger. Val som bygger på lust att göra skillnad, inte tvång. För att lyckas KRAV-märka Sverige, måste vi helt enkelt få fler att välja KRAV av lust. Lars Nellmer, vd för KRAV

Innehåll. Den ekologiska konsumenten Drivkrafterna bakom köpet...6 Ekokonsumenter i världen...8 Efterfrågan i olika försäljningskanaler Handelsbarometern... 10 Ekologiskt kött en framgång för Axfood... 11 Marknaden stadigt uppåt... 12 Försäljning i dagligvaruhandeln... 13 Mejeri... 14 Ägg... 14 Cerealier... 15 Bröd... 15 Kött och chark... 16 Fisk... 16 Alkoholfria drycker... 17 Systembolagets försäljning... 17 Ekologiskt fortsätter att öka i de offentliga köken... 18 Ekomatsligan 2011... 18 Pensionat Strömbacken med naturen som inspiration... 19 Mat till dörren med ekologiska argument... 20 Utbudet av ekologiska råvaror Teknisk innovation för hållbar odling...22 Mark i karens...23 Djur i karens...24 Stor eller liten gård vem leder oss till det hållbara jordbruket?...25 KRAV-godkända djur...26 Mer KRAV-märkt kött över disk...27 Mejeri...28 Ägg...30 Fisk och skaldjur...31 Spannmål, olje. och baljväxter...32 Rapsolja som biprodukt...34 Grönsaker...35 Potatis...36 Frukt och bär...36 Glada byar nyckeln till framgång...37 Världsmarknaden...38 Kompetens/Kunskap/Forskning I backspegeln och kikaren ekologiskt på forskningsfronten...41 Rätt kött viktigt val...42 Statistik om KRAV-certifiering...43 KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till varumärket KRAV.

Hundratals nya KRAV-märkta produkter En ny kokbok om dagen, en flora av matlagningsprogram som engagerar miljontals tv-tittare och färdigpackade matkassar till dörren intresset för mat och matlagning i Sverige fortsätter att öka. Att maten helst av allt ska smaka gott är tydligt. Dessutom får den gärna vara hälsosam, inte kosta för mycket och vara naturlig, enligt konsumenterna. Ekologisk mat passar bra in i denna uppställning och tilltalar också många konsumenter. I KRAVs marknadsrapport får du en bred bild av hur den ekologiska marknaden har utvecklats under 2011. Konsumenterna De ekologiska konsumenterna blir allt fler och alltmer intresserade av att handla KRAV-märkt. Var femte konsument säger sig köpa ekologiskt så ofta de kan och lika många planerar att köpa mer KRAV-märkt i framtiden. Men den största potentialen ligger i att varannan konsument köper ekologiskt ibland och det är dessa konsumenter vi vill övertyga att välja KRAV-märkt när de står framför butikshyllan. Försäljningen Den ekologiska marknaden fortsätter att växa, både i dagligvaruhandeln men också i de offentliga köken och på krogen. Nyhetstjänsten Ekoweb uppskattar att försäljningen av ekologiska produkter ökade med 11 procent under 2011, jämfört med 2010. I dagligvaruhandeln har den ekologiska försäljningen ökat med mellan 2 och 6 procent. Skillnaderna mellan olika produktgrupper är stora, till exempel fortsätter barnmat att öka, liksom kaffe, färska kryddor och matbröd. Hundratals nya produkter har lanserats under året, inte minst under kedjornas egna varumärken. Utbudet av ekologiska råvaror Den KRAV-godkända marken uppgick till cirka 330 000 hektar under 2011, vilket betyder en liten ökning jämfört med föregående år. Intresset för omställning finns hos lantbrukare tack vare att lönsamheten ofta är bättre än i konventionell produktion. Fortfarande finns ett stort behov av fler ekologiska växtodlare, tack vare att antalet KRAV-djur blivit fler de senaste åren. Till exempel har antalet godkända mjölkkor ökat kraftigt i och med en stor omläggning de senaste åren. Konsumenternas ökade intresse för ekologiskt griskött har också inneburit att antalet KRAV-grisar blivit betydligt fler. Forskningsåret 2011 års forskning i det ekologiska segmentet handlade framför allt om foder, odlingsteknik och växtskydd. Mer forskning om konsumenters beteenden och attityder behövs och kommer att bedrivas under 2012. Nu ser vi fram emot ytterligare ett spännande år, med fler nya produkter och aktiva konsumenter. Katarina Wolf Marknadschef KRAV

Det är svårt att peka ut en typisk KRAV-konsument. Ibland-köparna, de som köper ekologiskt ibland, hör till alla samhällsgrupper och åldrar, vilket bekräftar att ekologiskt är vardagsmat i Sverige. Den ekologiska konsumenten

Den ekologiska konsumenten Drivkrafterna bakom köpet Vad får oss konsumenter att välja en viss matvara i butiken? Enligt en nyligen utförd Sifo-undersökning väljer vi gärna mat som smakar gott, är hälsosam, naturlig, inte alltför dyr, är producerad lokalt och inte har bidragit till att skada djur och natur. 1 Undersökningar visar att två tredjedelar, det vill säga 65 procent, av köpbesluten fattas i butiken. 2 På ett ögonblick bestäms vad som hamnar i varukorgen. Då gäller det att konsumenterna snabbt gör rätt association till de produkter vi vill att de ska välja. Smakar gott Matens smak är viktigast för konsumenten, hela 93 procent tycker att det är den viktigaste egenskapen. De som kopplar samman god smak och KRAVmärkt har också ökat sedan 2010. Fler associerar också begreppen socialt ansvar, expertkunskap, högt näringsvärde och småskaligt med KRAV-märket. Men det är fortfarande grundvärdena inga bekämpningsmedel, bra för klimatet, bra för djuren och inga syntetiska tillsatser som är i topp när konsumenter associerar till KRAV-märket. 1 Hälsosam Hälsofrågan kommer att vara stor under 2012, enligt CSR-guidens trendanalys. Av konsumenterna svarar 75 procent att det är viktigast för dem att maten är hälsosam. Återkommande undersökningar rapporterar om en oro för tillsatser, transfetter och GMO i maten. Många tycker att det är svårt att göra medvetna val inom detta område och att informationen på förpackningarna är svårtolkad. 3 Här har både KRAV och KRAV-producenter mervärden att kommunicera. Rätt pris Hela 63 procent anser att maten inte får kosta för mycket. 1 Samtidigt ökar medvetenheten om kvalitet. Konsumenter vill göra bra val, men inte på bekostnad av plånboken. 3 Utmaningen inför 2012 är att få konsumenterna att inse att KRAV-märkta produkter är prisvärda genom att betona just smak, hälsa och naturlighet. Naturlig Drygt hälften av de tillfrågade, 56 procent, tycker att det är viktigast att maten är naturlig. Konsumenter söker allt oftare mat som är äkta. De vill ha alternativ till den massproducerade maten och efterfrågar närproducerat och gärna ekologiskt. Tre av fyra Köpfrekvens ekologiskt personer är beredda att betala mer för en vara om den är bra för klimatet. Varannan svensk skulle välja bort en produkt om de visste att den var dålig för miljön. 3 Lokalproducerad En effekt av sökandet efter äkta mat är att lokalproducerat ökar. 40 procent tycker det är viktigast att maten är lokalproducerad. Tryggheten i att veta matens ursprung samt klimatsmarta korta transporter anges som skäl. Detta trots att transporterna i de flesta fall står för en liten del av klimatpåverkan. 4 Men det lokala är inte allt. Produktionsmetoder och djurhållning är också viktiga frågor för konsumenter. Att stödja en lokal producent som har dålig djurhållning och bekämpningsmedel i fodret, men där transportsträckan är kort, är med största Så ofta jag kan 19% Ibland 53% Sällan 21% Aldrig köpt 2% Har köpt, men inte längre 2% 6 KRAV MARKNADSRAPPORT 2012 1 SIFO 2011 2 Nordfält, 2007 3 CSR-guiden, 2011 4 Exempel: Medeltomaten som konsumeras i Sverige är från Holland och ger upphov till ca 2,1 kg CO2-ekv, av dessa 2,1 kg är ca 130 gram från transporten. (Rapport: Klimatsmart växthusodling med KRAV, KRAV, Uppsala 2010.)

Den ekologiska konsumenten sannolikhet inte något som lär övertyga konsumenterna. 3 För KRAV-producenter är det lokala något man med fördel kan lyfta vid sidan av det ekologiska. Då varans ursprung är viktig för konsumenterna kan möjligheten till ursprungsmärkning av de KRAV-märkta produkterna ge marknadsfördelar. KRAV-märkt rekommenderas KRAV-märket har i dag 98 procents kännedom, trots att vi introducerat ett nytt KRAV-märke sedan kännedomsundersökningen 2010, då resultatet blev 99 procent. Fler än varannan person är mycket positiv till KRAVmärket och nästan varannan person rekommenderar KRAV-märkta produkter till vänner och bekanta. Hälften av de tillfrågade köper ekologiskt ibland och var femte person säger sig köpa KRAV-märkta produkter så ofta de kan. Var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt framöver. 1 Den typiska KRAV-konsumenten Det är svårt att peka ut en typisk KRAV-konsument. Ibland-köparna, de som köper ekologiskt ibland, hör till alla samhällsgrupper och åldrar, vilket bekräftar att ekologiskt är vardagsmat i Sverige. Gruppen som köper KRAVmärkt så ofta de kan är i högre grad välutbildade kvinnor i storstad. Det är också vanligare att ofta-köparna inte har hemmavarande barn. 1 Potentialen finns hos ibland-köparna. Där hittar vi barnfamiljer, med föräldrar som har både medvetenhet och en önskan om sina barns bästa. LOHAS - vad är det? Lifestyles of Health and Sustainability (LOHAS) är ett sätt att definiera konsumenter som väljer en livsstil med hälsa och hållbarhet som fokus. Fysisk träning, miljö, personlig utveckling, hållbar livsstil och social rättvisa är intressen som förenar gruppen. LOHAS återfinns överallt i samhället och i olika inkomstklasser. Preliminära resultat visar att cirka 20 30procent av Sveriges befolkning kan ingå i gruppen LOHAS (lohas.se). Ett företag som använder definitionen är Arla Foods: LOHAS är en mycket viktig målgrupp för Arla Foods. Dels för att dessa konsumenter är intresserade av det som våra produkter kan erbjuda njutning, hälsa, rättvisa och hållbarhet, dels för att de utgör en så tongivande del av svenska befolkningen, säger Ann Freudenthal, Arla Foods. De flesta köpbeslut fattas på plats i butiken. Här gäller det att snabbt kunna kommunicera mervärdena med de ekologiska produkterna. KRAV MARKNADSRAPPORT 2012 7

Den ekologiska konsumenten Ekokonsumenter i världen Den tyske ekokonsumenten bryr sig om miljö och djuromsorg. I Frankrike är det smaken, kvalitén och hälsan som spelar störst roll. Vi tittar närmare på den ekologiska konsumenten i några av världens länder. Danskarna handlar mest ekologiskt Det är fortfarande danskarna som är världsbäst på att handla ekologiskt, följda av schweizarna och österrikarna. Mellan 7 och 8 procent av den totala livsmedelsmarknaden i Danmark är ekologisk. Det är mer än dubbelt så mycket som i Sverige. I genomsnitt spenderade en dansk 1 293 kronor på ekologisk mat under 2009, medan en svensk handlade för 698 kronor. Danskarna köper eko främst på grund av omsorg om den egna hälsan och miljön. Djuromsorg, smak och kvalitet spelar också stor roll. Eko används också för att stärka den egna identiteten, sitt personliga varumärke, om man så vill. I Danmark går det inte att riktigt peka ut en typisk konsument, eftersom de finns i alla konsumentgrupper, men det finns ändå en viss överrepresentation bland välutbildade kvinnor i storstäder med små barn. Välbärgade tyskar handlar mest Den tyske ekokonsumenten är för det mesta välutbildad, välavlönad och har kunskap om näringslära. Drivkrafter är hälsa, smak, djuromsorg, miljö och social rättvisa. Även frånvaron av GMO spelar stor roll. Dioxinskandalen antas ha satt fart på ekoförsäljningen ytterligare. Köptrogna britter driver konsumtionen Den brittiska konsumtionen vilar framför allt på en liten grupp konsumenter som är väldigt köptrogna. Konsumenterna finns dock i alla socioekonomiska grupper, även om två tredjedelar finns i hushåll med högre inkomster. Naturlig mat, frånvaron av bekämpningsmedel, god smak och den egna hälsan är de vanligaste argumenten för att köpa ekologisk mat. Även omsorg om planeten spelar in. Kunskap ger ökad försäljning i USA Trots att amerikanerna har drabbats hårt av finanskrisen, har de ändå fortsatt att köpa ekologiskt. Enligt en amerikansk konsumentstudie från 2010, uppgav 41 procent av intervjuade föräldrar att de köpte ekologiskt, jämfört med 31 procent under 2009. De ansåg ekomaten som mer hälsosam och inga bekämpningsmedel, hormoner, tillatser och antibiotika var viktiga argument. Det fanns också ett motstånd mot processad mat. Studien visade också att konsumenternas kunskap om ekologisk produktion och om livsmedel i allmänhet påverkade deras köpbeteende mera än deras inkomstnivå. Att utbilda konsumenten är därför en viktig framtidsfråga om ekomarknaden ska fortsätta öka i USA, eftersom det finns misstroende och förvirring när det gäller den ekologiska märkningen. Ann-Helén Meyer von Bremen Växande miljödebatt i Frankrike Fransmännen har börjat köpa ekologiskt som aldrig förr och en orsak är att miljödebatten har tagit fart på allvar. Under fyra år, 2005 2009, har försäljningen fördubblats och en allt större grupp av fransmän köper eko någon gång i månaden. Kvalitet och smak, tillsammans med hälsa och livsmedelssäkerhet är viktigaste skälen till köp, men även miljö och djuromsorg väger allt tyngre. Det finns också en tendens att den grupp konsumenter som värderar kvalitet, småskalighet och traditionellt mathantverk nu också vill ha ekologiskt. En intressant slutsats från flera studier är att utbildningsnivån, inte ålder eller inkomst, spelar större roll i valet av ekologiska produkter. Konsumentutlägg på ekologisk mat och dryck 1 angivet i Euro/capita 140 120 100 80 60 40 20 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 The Organic Trade Association (OTA) The U.S. families organic attitudes & beliefs 2010 tracking study 1 Danmark 2 Schweiz 3 Österrike 4 Sverige 5 Tyskland 6 Italien 7 Frankrike 8 Storbrittanien 9 Spanien 10 Portugal 11 Tjeckien 12 Grekland För 2010 års siffror: www.krav.se/ marknadsrapport2012 143,33 138,22 111,95 76,92 70,13 49,42 41,31 39,43 8,41 7,62 7,13 5,41 8 KRAV MARKNADSRAPPORT 2012

Efterfrågan i olika försäljningskanaler Mia Rönnow från Hultåsa Gård säljer grönsaker på Bondens egen marknad i Falun.

Kapiteltitel Efterfrågan i olika försäljningskanaler Handelsbarometern Dagligvaruhandeln uppskattas stå för ungefär hälften av den ekologiska marknaden. Försäljningen har ökat med mellan 2 och 6 procent under året och hundratals nya produkter har lanserats. Åsa Domeij Axfood Chef miljö och socialt ansvar Mikael Robertsson COOP Miljöchef Maria Smith ICA Chef miljö och socialt ansvar Vilken är den största utmaningen för den ekologiska marknaden? Försäljning Att klättra i värdekedjan, dvs ta fram varor med högre förädlingsgrad så att skillnaden i kostnad för odling/uppfödning spelar mindre roll. Att minska särhanteringskostnaderna i produktionen (industrin) för sammansatta eko-produkter, så att dessa inte belastar en produkt som från början redan har en högre råvarukostnad. Glädjande med kraftiga försäljningsökningar de senaste åren, men det är fortfarande en liten andel av den totala livsmedelsförsäljningen. Den största utmaningen är att få fler att handla ekologiskt. Vi tror vi kan nå dit genom prisvärdhet och kvalitet. Försäljningsökning mätt i värde för ekologiska livsmedel. Helår 2011 jmf helår 2010. 6,3 % 2,1 % 4,3 % Hur stor andel av försäljningen var ekologiska livsmedel helåret 2011. Hur stor andel av försäljningen var KRAV-märkta livsmedel helåret 2011. Produkter 2,6 % 5,8 % Cirka 3% 1,9 % 4,9 % - Antal ekologiska livsmedelsartiklar, Totalt inkl EMV. Cirka 1 300 st 2 600 st Cirka 1 100 st Antal KRAVmärkta livsmedelsartiklar. Totalt inkl EMV. Antal ekologiska livsmedelsartiklar under EMV. Antal nylanserade ekologiska livsmedelsartiklar 2011. Cirka 1 100 st 2 215 st Cirka 900 st 128 st 450 st Cirka 220 st 200 st 345 st Cirka 300 st Bergendahls har tillfrågats men avstår från medverkan i Handelsbarometern. 10 KRAV MARKNADSRAPPORT 2012

Ekologiskt kött en framgång för Axfood Efterfrågan i olika försäljningskanaler Stabil tillgång på råvaror och bra leverantörer är nyckeln till god försäljning. Försäljningen av det KRAV-märkta köttet har gått fantastiskt bra med tvåsiffriga ökningstal under 2011, säger Ingmar Kroon som är presschef på Axfood. Under 2011 inledde Axfood ett samarbete med Svenskt Butikskött, ett samarbete som kommer att utökas under 2012. För närvarande har Axfood ett mycket brett ekologiskt sortiment av fläsk- och nötkött. Av 27 artiklar ekologiskt färskt kött är 24 stycken KRAV-märkta och på Axfood upplever man att tillgången på KRAV-märkt kött hittills är god. Ingmar Kroon berättar om målet för samarbetet under 2012: Målet är att lyfta försäljningen ytterligare genom en ny förpackningslösning som heter skin pack. Den ger bättre hållbarhet och försäljningsmöjlighet även för mindre butiker. Skin pack är en ny typ av vacuumförpackning där man plastar in köttet med en uppvärmd plastfilm som lägger sig direkt mot köttet. Inget utrymme lämnas mellan Målet är att lyfta försäljningen ytterligare köttet och filmen, det gör att köttet håller sig längre och att mörningsprocessen fortsätter under lagringstiden. Dessutom planerar Axfood att under 2012 konvertera köttartiklarna till sitt varumärke Garant och därmed synliggöra sortimentet bättre för konsumenterna genom en ny design. En viktig fråga under 2012 är att lyfta fram det KRAV-märkta köttet mer i marknadsföringen, säger Ingmar Kroon. Köttkonsumtionen i Sverige ökar generellt och därmed också försäljningen av ekologiskt kött. Sund djurhållning är ett viktigt säljargument för stora delar av befolkningen. KRAV MARKNADSRAPPORT 2012 11

Efterfrågan i olika försäljningskanaler Marknaden stadigt uppåt Den ekologiska marknaden har en fortsatt positiv utveckling, alltfler konsumenter flyttar handen i hyllan och väljer ekologiska alternativ. Ökningstakten 2011 för marknaden totalt uppskattas till 11 procent. Detta trots att livsmedelpriserna totalt sett under året varit oförändrade och priserna på ekologiska livsmedel har sjunkit. 1 Den totala försäljningsökningen för marknaden uppskattas vara 11 procent enligt nyhetstjänsten Ekoweb som gjort en sammaställning av dagligvaruhandeln, Systembolaget, restaurangoch storhushållsmarknaden. Siffran baseras på djupintervjuer med aktörer inom ovanstående marknader. Dagligvaruhandeln, som beräknas stå för cirka 50 procent av den ekologiska marknaden 1, har under 2011 ökat med mellan 2 och 6 procent, beroende på kedja. Jämfört med utvecklingen totalt som varit cirka 1,3 procent under året. 2 Restaurang och Storhushåll uppskattas stå för cirka 23 procent av marknaden och har ökat kraftigt under året, + 24 procent. 1 Systembolaget uppskattas stå för 12 procent av marknaden och fortsatte att öka, för året med + 24 procent. Försäljning av ekologiska livsmedel 1 inkl alkoholfria drycker Den officiella statistiken (baserad på kedjornas information) för försäljning av ekologiska livsmedel och alkoholfria drycker ger oss andelen ekologisk försäljning i dagligvaruhandeln. Statistiken har ett års fördröjning, men 2010 var andelen ekologisk försäljning i dagligvaruhandeln 4,1 %. 3 msek 8 000 7 000 4,0% 3,5% 6 000 5 000 3,0% 2,5% 4 000 2,0% 3 000 1,5% 2 000 1,0% 1 000 0,5% Ekologisk livsmedelsförsäljning Andel av total livsmedelsförsäljning Fördelning i försäljningskanaler 1a av totala ekologiska livsmedelsförsäljningen ICA 21 % COOP 21 % Axfood 8 % Bergendahls 3 % Systembolaget 12 % Hotel/Restaurang 8 % Offentlig sektor 15 % Övriga 11 % 2005 2006 2007 2008 2009 2010 12 KRAV MARKNADSRAPPORT 2012 1 Ekologiska livsmedelsmarknad 26 januari 2012, sammanställd av Ekoweb.nu 1a Ekologiska livsmedelsmarknad 26 januari 2012, sammanställd av Ekoweb.nu. Beräkning av KRAV. 2 Detaljhandelsindex (HUI och SCB), löpande priser 3 Källa: SCB, Livsmedelsförsäljningsstatistik 2010

Efterfrågan i olika försäljningskanaler Försäljning i dagligvaruhandeln Under året har de största kedjorna satsat på produktutveckling och marknadsföring av sina egna varumärken för ekologiskt. Dessa har ofta ett lägre pris vilket betyder att försäljningen sannolikt inte ökat i samma takt som volymen. 4 Det finns ingen statistik för hur stor del av den ekologiska marknaden som utgörs av EMV, men 2010 var siffran för den totala livsmedelsmarknaden 15 procent. 5 För femte året i rad redovisar vi nu försäljningen av ekologiska livsmedel fördelade mellan olika kategorier. Fördelningen av olika kategorier har inte förändrats nämnvärt de senaste åren men andelen mejeri har succesivt minskat vilket tyder på att produktutvecklingen och försäljningen inom andra kategorier utvecklas. I statistiken, som kommer från Nielsen, ingår inte butikspackat kött eller grönsaker, med undantag för färska kryddor, sallad och bladgrönsaker (som ingår från och med årets statistik). Totalt är 77 procent av försäljningen KRAV-märkt. 7 Försäljning av olika ekologiska kategorier 6 I kategorin Livsförpackat ingår såväl konserver som pasta, barnmat och cerealier. De största kategorierna är barnmat, konserverade grönsaker, sylt och mos och sötningsmedel. I Färskmat ingår centralpackat kött, färska kryddor, charkprodukter och färdiga måltider. Dryck avser kaffe, te, chokladdrycker samt juicer och saft. De största produktgrupperna 7 Under 2011 har flera av de största produktgrupperna visat på en försäljningsökning. Ny på listan över de största produktgrupperna är färska kryddor som ökat kraftigt under året. Här har utbudet ökat i butikerna och framgångsrik exponering i butik är också en bidragande orsak till att fler väljer dessa produkter. Livsförpackat 23 % Djupfryst 5 % Mejeri exkl ägg 36 % Ägg 10 % Dryck 11 % Färskmat 11,5 % Konfektyr 0,5 % Bröd 3 % Produktgrupp Förändring 2010/2011 (Förändring 2009/2010) Mjölk -1,5% (-4%) Ägg 7,5% (4%) Fil 4,5% (-8%) Kaffe 15% (-1%) Färska kryddor NY! 9% Yoghurt 17,5% (13%) Barnmat 15,5% (23%) Konserverade grönsaker -4% (6%) Juice/Nektar -11% (-8%) Matfett 13% (20%) Gräddprodukter 10% (11%) Topplistan 7 De mest ökande produktgrupperna 2011 Listan visar några av de produktgrupper som ökat mest under året. Orsaken till den fina utvecklingen är ofta många produktlanseringar, nya aktörer på marknaden eller nya försäljningskoncept. Viktiga trender på marknaden återspeglar sig naturligtvis också i försäljningsökningar, liksom kedjornas lanseringar av produkter inom sina egna varumärken. Det är särskilt roligt att lyfta produktgrupper som matbröd, som är en relativt liten marknad, men som ökar mer än snittet. Likaså produktgruppen Matingredienser, som bland annat innehåller Buljong/Fond har visat på en kraftig ökning bland annat tack vare nya produktlanseringar. tkr 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 1 Kaffe 2 Färska kryddor 3 Yoghurt 4 Barnmat 5 Matfett 6 Gräddprodukter 15% 9% 17,5% 15,5% 13% 10% 7 Matbröd 8 Kryddor 9 Sötningsmedel 10 Djupfrysta bär 11 Matingredienser 13% 17,5% 10,5% 9% 32% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Kommentarer www.krav.se/ marknadsrapport2012 4 Ekologiska livsmedelsmarknad 26 januari 2012, sammanställd av Ekoweb.nu 5 SCB, Livsmedelsförsäljningsstatistik 2010 6 Beräkning av KRAV. Nielsen DVH inkl hard discount, försäljningsstatistik helår 2010 jämfört 2011 7 Beräkning av KRAV. KRAV MARKNADSRAPPORT 2012 13

Efterfrågan i olika försäljningskanaler Mejeri 5 Försäljningen av ekologiska mejeriprodukter utgör drygt en tredjedel av den totala försäljningen. Under 2011 har bristen på ekologisk mjölk upphört och tillgången är nu god. Nu är utmaningen i stället att få konsumenterna att köpa mer ekologiska mejeriprodukter. Under året har vi sett en ökande produktutveckling inom kategorin, bland annat har flera av kedjorna lanserat mejeriprodukter under sina egna varumärken. Det har troligen drivit försäljningen eftersom priserna på dessa är lägre. Totalt sett har mejerikategorin ökat under året med 3,4 %. 6 Skillnaderna inom kategorin är stora. Dryckesmjölken, som står för 40 % av marknaden har backat något, även i år. Skillnader finns också mellan olika delar av landet där såväl norra som södra Sverige har haft en mer positiv utveckling på den ekologiska dryckesmjölken. Samtidigt ökar vissa av de andra produktgrupperna. Yoghurt var den produktgrupp som ökade mest under året, +18 %. Även grädde och matfett fortsätter att utvecklas positivt, tack vare trenden med naturliga och äkta produkter. Det finns över 400 KRAV-certifierade mejeriprodukter. Försäljning av de största enskilda produktgrupperna 7 Förändring i % mellan 2010 och 2011 6 Ny produkt i hyllan! Norrskensfil med blåbär och svarta vinbär, Norrmejerier tkr 2007 2008 2009 2010 2011 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000-1,5% 4,3% 17,6% 9,9% 12,8% -2% 1 Mjölk 2 Fil 3 Yoghurt 4 Gräddprodukter 5 Matfett 6 Mjuk och dessertost 7 Hårdost -0,5% 1 2 3 4 5 6 7 Ägg Totalt sett ökade marknaden för svenska ägg, under 2010 med nära 8 %. 8 Samtidigt har konsumtionen av ägg ökat och svensken äter idag 200 ägg per person och år. Marknaden för ekologiska ägg har ett stadigt grepp om konsumenterna och cirka 17 % av marknaden är ekologisk. Under 2011 har försäljningen ökat med drygt 7 %, 6 vilket är mer än förra året då ökningen var 4 %. Ekologiska ägg finns nu som egna varumärken inom COOP, Ica och Axfood. Försäljning av ekologiska ägg 7 Förändring i % mellan 2010 och 2011 6 tkr 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 7% 2007 2008 2009 2010 2011 5 Kategori Mejeri är här exkluderat ägg 6 Beräkning av KRAV. 7 Nielsen DVH inkl hard discount, försäljningsstatistik 8 Marknadsråd ägg 2010-11-23, Jordbruksverket 14 KRAV MARKNADSRAPPORT 2012

Efterfrågan i olika försäljningskanaler Cerealier 1 Cerealieprodukter har fortsatt en relativt låg andel av den ekologiska försäljningen. Under året har marknaden för dessa produkter totalt sett varit oförändrad jämfört med 2010, vilket är positivt eftersom den året innan backade med 6 %. 2 Nästan hela marknaden utgörs av fyra produktgrupper, där gruppen sädesprodukter under året visade på ett positivt resultat, medan övriga tre backade sin försäljning. En anleding till detta kan vara att få nya produkter lanserades. Det finns över 1 300 KRAV-certifierade produkter i denna kategori. Försäljning av de största enskilda produktgrupperna 3 Förändring i % mellan 2010 och 2011 2 2007 2008 2009 2010 2011 tkr 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000-8% 9% -1% 1 Frukostflingor 2 Sädesprodukter 3 Mjöl 4 Flingor och gryn -9% Ny produkt i hyllan! Vetemjöl, Garant, Axfood 1 2 3 4 Bröd Den ekologiska brödmarknaden är förhållandevis liten, men har nu börjat växa. Totalförsäljningen för kategorin Bröd ligger i nivå med 2010 års försäljning, men skillnaderna mellan de olika produktgrupperna är stora. Den största kategorin, matbröd, som står för cirka 45 % av försäljningen har under 2011 haft en positiv utveckling. 2 Sannolikt tack vare ett flertal nya produktlanseringar, men också tack vare en trend med surdegsbröd och bröd bakat på naturliga ingredienser. Matbrödet säljs främst via mindre aktörer. I diagrammet redovisas de tre största kategorierna, som tillsammans står för 96 % av försäljningen. 2 Det finns över 350 KRAV-certifierade bröd. Försäljning av de största enskilda produktgrupperna 3 Förändring i % mellan 2010 och 2011 2 2007 2008 2009 2010 2011 tkr 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 13% -13% -5% 1 Matbröd 2 Smörgåskex 3 Hårt bröd Ny produkt i hyllan! Fryst surdegsbröd för hemma-bake off, Il Fornaio 1 2 3 1 Kategorin cerealier består av frukostflingor, sädesprodukter, flingor&gryn, mjöl, vuxenvälling och cerealiemixer, krossade gryn. 2 Beräkning av KRAV. 3 Nielsen DVH inkl hard discount, försäljningsstatistik. 4 SCB, Livsmedelsförsäljningsstatistik 2009. Kategorin Bröd och övriga spannmålsprodukter. KRAV MARKNADSRAPPORT 2012 15

Efterfrågan i olika försäljningskanaler Kött och chark Andelen ekologisk försäljning inom kött är relativt låg, enligt SCBs statistik 2010 endast 1,4 %. Inom kategorin kött och chark har försäljningen ökat med nära 6 % under året. 7 Anledningen är produktutveckling inom kategorin, där också kedjornas egna varumärken har betydelse. Den mest positiva utvecklingen har den färska kycklingen haft. Den positiva utvecklingen för den färska kycklingen beror på att fler styckningsdetaljer lanserats vilket ökar omsättningen. Eftersom KRAV inte tillåter nitrit som tillsats är det en mindre andel av produkterna i denna kategori som är KRAV-märkta. För det hela köttet har utvecklingen varit god, ICA rapporterade exempelvis försäljningsökning på +245 % under 2011, jämfört med 2010. Här är den övervägande andelen KRAV-certifierad. Försäljning av de största enskilda produktgrupperna 9 Förändring i % mellan 2010 och 2011 7 2007 2008 2009 2010 2011 tkr 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000-12% 7% 57% 2% 1 Korv 2 Charkprodukter 3 Färsk kyckling 4 Pastej 5 Kassler 6 Djupfryst kött 6% 5% Ny produkt i hyllan! Oxfilé i skivor, I Love Eco, ICA 1 2 3 4 5 6 Fisk 8 Sedan 2004 har försäljningen av miljömärkt fiskökat kraftigt och andelen miljömärkt fisk av total beräknades vara 7,1 % 2010. 6 Försäljningen har under 2011 trots det legat relativt stabilt, de båda kategorierna har minskat med vardera 1 %. Förutom den frysta och konserverade fisken säljs också alltmer färsk fisk och blåmusslor i butikens fiskdiskar, vilket Försäljning av de största enskilda produktgrupperna 9 Förändring i % mellan 2010 och 2011 7 inte redovisas i denna statistik. Det finns totalt cirka 140 KRAVmärkta fisk- och skaldjursprodukter inom kategorin. Ny produkt i hyllan! Ishavsräkor, skalade, Garant, Axfood 2007 2008 tkr 35 000 30 000 25 000-1% 2009 2010 20 000 15 000 10 000 2011 5 000-1% Djupfryst fisk Konserverad fisk och skaldjur 16 KRAV MARKNADSRAPPORT 2012 6 SCB, Livsmedelsförsäljningsstatistik 2010. 7 Beräkning av KRAV. 8 I kategorin ingår DF Fiskkomponenter EKO och Konserverad fisk och skaldjur EKO. 9 Nielsen DVH inkl hard discount, försäljningsstatistik.

Efterfrågan i olika försäljningskanaler Alkoholfria drycker Denna kategori har som helhet en stor del av marknaden, nära 12 %. 1 Totalt sett har kategorin under 2011 sålt något mer än 2010, en ökning med drygt 1 procent. Försäljningsvärdet av kaffe, som står för cirka halva den ekologiska dryckesmarknaden i Sverige, ökade med 15 % 2011. En del av förklaringen till detta är dock prisökningar på kaffe under året. Räknat i ton importerades mindre kaffe än året innan. Vi dricker 3,5 koppar kaffe dagligen per person och år i Sverige, en relativt oförändrad siffra över tid. Ungefär var tionde kopp är ekologisk. Juice/Nektar står för 27 % av dryckesmarknaden och har under året backat med 11 %. Även temarknaden har tappat försäljning under året. Totalt inom kategorin alkoholfria drycker finns cirka 400 KRAV-märkta produkter. Försäljning av de största enskilda produktgrupperna 2 Förändring i % mellan 2010 och 2011 1 2007 2008 2009 2010 2011 tkr 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 15% -11% -8% 1% -18% 1 Kaffe 2 Juice/nektar 3 Te 4 Saft 5 Öl klass II 6 Stilldrinkar 7 Kakao 6% -5% Ny produkt i hyllan Ny produkt i hyllan! EKO, drickfärdig frukt- och bärdryck, Kiviks Musteri 1 2 3 4 5 6 7 Systembolagets försäljning 3 Intresset för ekologiska produkter på Systembolaget fortsätter att öka. Under 2011 ökade försäljningen med 23 %. Samtidigt ökade den totala försäljningen med endast 0,3 %, vilket betyder att de ekologiska produkterna tar andelar. Totalt finns i sortimentet 150 artiklar, 30 fler än 2010. Vin står för den största andelen, nära 75 %, därefter följer öl som står för cirka 18 % av försäljningen. Sprit respektive cider och blanddrycker står för en mindre andel, cirka 4 % vardera, men har båda haft en kraftig ökning under året. Det finns cirka 130 KRAVcertifierade alkoholhaltiga drycker. Försäljning av de största enskilda produktgrupperna Förändring i % mellan 2010 och 2011 1 2009 2010 2011 tkr 11 000 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 24% 13% 36% 42% Ny produkt i hyllan! Gysler Weinheimer Riesling, Da Bere, Systembolaget Vin Öl Sprit Cider & Blanddrycker 1 Beräkning av KRAV 2 Nielsen DVH inkl hard discount, försäljningsstatistik. 3 Pressmeddelande från Systembolaget 2012-01-11 KRAV MARKNADSRAPPORT 2012 17

Efterfrågan i olika försäljningskanaler Ekologiskt fortsätter att öka i de offentliga köken Andelen ekologiska inköp inom kommun och landsting fortsätter att öka och uppgick 2011 till cirka 14 procent av de totala inköpen av livsmedel. 1 Glädjande är att antalet kommuner och landsting som satsar på ekologiska livsmedel blir fler för varje år. Enligt Eva Fröman på Ekomatcentrum är det ett fåtal kommuner och landsting som väljer bort ekologiska livsmedel i sin offentliga upphandling; under 2009 enbart 50 stycken och under 2010 ett 30-tal. Uppfattningen från Eva Fröman är att utvecklingen gått åt samma håll under 2011. Detta borde betyda att de flesta av Sveriges 292 kommuner kommer att upphandla ekologiska livsmedel inom några år. Eldsjälar gör skillnad Miljöresurs Linné i Växjö reser landet Ekomatsligan 2011 runt och håller kurser för personal inom offentliga kök. Vi ställde frågan till Gösta Skoglund om varför skillnaderna i upphandlingen av ekologiskt skiljer sig så mycket mellan olika kommuner och landsting. Drivkraften hos enskilda politiker eller kostchefer gör oftast skillnaden. Det är personer inom den offentliga organisationen som tagit till sig de ekologiska mervärdena som driver hållbarhetsfrågorna. De drar ofta med sig resten av personalen, vilket ger resultat, anser Gösta. Som ett exempel pekar Gösta på Doris Johansson, kostchef inom Kronobergs landsting. Doris driver ekomatsfrågorna och har siktet inställt på 40 procent ekologiska livsmedel inom offentlig upphandling under 2012. Engagemanget sprider sig i organisationen. Också politikerna i Kronoberg sträcker på sig, känner delaktighet och stolthet. Växjö kommun har till och med fått epitetet Europas grönaste stad som sitt signum. Naturligtvis har den ekologiska maten en del i detta. Utbildning är en nyckelfråga anser Gösta. Engagemang, lust och vilja kommer ofta ur förståelse och kunskap. Att investera genom att utbilda personalen ger ofta framgång i ekomatsfrågorna. Andel inköp ekologiskt i procent av totalt livsmedelsinköp (SEK) Ekomatsligan är kommuner, landsting och regioner i Sverige som redovisat en hög andel inköpta ekologiska producerade livsmedel. Siffrorna i tabellen anger procent, ekologiskt livsmedelsinköp av totalt livsmedelsinköp i SEK. Tabellen baseras på uppgifter hämtade från Ekologiskt i offentliga storhushåll 2011. Alla siffror är från 2010. Mål! 25 % ekologiskt 35 30 25 20 15 10 5 0 Lund Ockelbo Rättvik Södertälje Åre Landstinget Kronoberg Motala Landstinget i Örebro Huddinge Malmö Svedala Vällinge Trosa Ludvika Eskilstuna Region Västra Götaland Region Skåne Landstinget i Stockholms län Smedjebacken Lerum Borgholm Älmhult Landstinget i Uppsala län 1 Ekoweb Mönsterås Örebro Tanumshede Växjö Kalmar Kil Gävle 18 KRAV MARKNADSRAPPORT 2012

Efterfrågan i olika försäljningskanaler Pensionat Strömbacken med naturen som inspiration Holjeån slingrar sig vackert utmed gränsen mellan Skåne och Blekinge. Här växer avenbok och ek längs de markerade rullstensåsarna och vattnen lockar till fiske. En utmärkt plats för ett familjepensionat med ekologisk prägel. Iden idylliska miljön vid Holjeån driver Elisabeth Knutsson det lilla och gemytliga Pensionat Strömbacken. Sedan hösten 2011 är pensionatets kök certifierat enligt KRAVs nya restaurangregler. Elisabeth har satsat högt och kan marknadsföra sig med tre KRAV-märken, vilket innebär att minst 90 procent av det totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAVmärkta/EU-ekologiska och MSCmärkta produkter. För Elisabeth känns det rätt att satsa ordentligt, med den högsta certifieringsnivån. Att börja på en lägre nivå kan säkert passa större enheter än Pensionat Strömbacken, menar hon. Att börja med att byta ut 15 produkter till KRAV-godkända eller 25 procent av det totala inköpsvärdet är naturligtvis en bra början, men hon anser att restauranger eller storhushåll måste komma vidare och inte stanna på den lägsta nivån. Varför väljer då ett litet pensionat långt från allfarvägarna att KRAVcertifiera sig? För mig handlar det om trovärdighet och långsiktighet. Min verksamhet måste tåla en genomlysning att någon annan än jag själv garanterar att jag serverar ekologisk mat, säger Elisabeth. Jag har valt en KRAV-certifiering för att det berättigar att jag marknadsför min ekologiska mat på ett trovärdigt sätt. Tre KRAV-märken är lika med 90 procent av inköpsvärdet av maten som serveras. Finns det några svårigheter med den höga nivån, tycker du? Egentligen inte, jag anpassar matsedeln efter tillgången på KRAV- På Pensionat Strömbacken råder en tillbakalutad personlig atmosfär. Köket är certifierat på KRAVs högsta nivå. Det betyder att minst 90 procent av det totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-märkta/EU-ekologiska och MSC-märkta produkter. godkända råvaror. Jag har bestämt mig och då väljer jag bort det som för tillfället inte finns att köpa ekologiskt. Det blir mycket anpassat efter säsong och efter vad som finns att hitta lokalt. Verksamheten är liten så det blir en hel del inköp i närbutikerna. Jag har bestämt mig för att vara lösningsorienterad och inte fokusera på problem. Som KRAV-certifierad måste man vara beredd på att bli granskad, men det är inget som Elisabeth har upplevt som ett besvär. Den första revisionen upplevde jag mer som stöd, positivism och uppmuntran än som fiskal kontroll. Elisabeth bedömer att alltfler söker sig till KRAV-certifierade restauranger och tror att fler restauranger kommer att bli certifierade. Mycket av marknadsföringen av Pensionat Strömbacken sker via internet men också genom turistbyråns marknadsföring av nordöstra Skåne. Hon utnyttjar också sin möjlighet att använda KRAVs märke och marknadsföringsmaterial. Kostnaden för detta anser Elisabeth vara högst rimlig. Tyskar och danskar söker sig i större antal hit till Strömbacken. Jag tror det beror på att miljömedvetenheten är ordentligt hög i deras hemländer. KRAV MARKNADSRAPPORT 2012 19

Efterfrågan i olika försäljningskanaler Mat till dörren med ekologiska argument Hemleverans av färdiga matkassar är en affärsverksamhet som har växt kraftigt under de senaste åren. För flera av företagen är ekologi ett av de starkaste marknadsföringsargumenten. Amina Bergendahl och Annika Riis Kristoffersson driver Ecoviva, ett av de matkasseföretag som har tydliga ekologiska förtecken. Som svampar ur jorden har de växt upp, företagen som ska göra det lättare för oss att välja vad vi ska laga till middag genom att leverera färdiga matkassar. För närvarande finns det ett 50-tal aktörer i Sverige, antingen rikstäckande eller regionala, och fler verkar vara på gång. Matkasseföretagen har fått mycket uppmärksamhet i media. Dels för sin starka tillväxt (enligt Svensk Handel med 40 procent under 2010), dels för att riskkapitalister gått in med kapital i vissa företag. Fortfarande handlar det dock om en liten verksamhet som motsvarar mindre än en halv procent av den totala dagligvaruhandeln. Samarbete med kockar och dietister är vanliga marknadsföringsargument i matkassebranschen, liksom ekologi. Även de företag som har en mycket liten andel ekologiskt i utbudet väljer att tydligt informera om att det finns ekologiska varor i kassen. Det tyder på att man värderar eko som ett viktigt ord i marknadsföringen. Ja, kunderna väljer oss för att vi har mycket ekologiskt och närodlat, säger Cecilia Strömberg på Middagskorgen. Från företaget Middagsfrid hörs liknande tongångar: Ekologiskt spelar en stor roll i vår filosofi, men vi vill ha en kasse som så många som möjligt kan köpa, plus att tillgången och hållbarheten påverkar. Det gör att det har blivit en kompromiss, men eko är en viktig fråga för oss, säger Kristina Theander på Middagsfrid. Andelen ekologiskt i de olika företagens kassar kan variera från några enstaka varor till hundra procent. Middagskorgen har 30 procent ekologiskt i sina kassar, Middagsfrid har 25 procent. Ecoviva har som mål att ha minst 75 procent eko i sina kassar, men har enligt egen uppgift legat på drygt 90 procent. Vi ska alltid kunna leverera de bästa varorna. När vi väljer bort ekologiskt kan det bero på att vi inte får tag i det överhuvudtaget eller för att leverantören inte kan garantera volymerna, säger Amina Bergendahl på Ecoviva. När det finns möjlighet används KRAV-märket i företagens kommunikation. Hos Ecoviva är kyckling och kött alltid KRAV-märkta. Middagsfrid trycker på att de alltid har KRAVmärkta bananer. Middagskorgen beskriver på sin hemsida skillnaden mellan KRAV och EUs ekologiska märkning. Vår Middag, som ägs av Coop, har en ekologisk kasse där andelen eko ligger på 78 procent, enligt företaget själv. Vår ambition är att ha en så hög andel ekologiskt som möjligt. Målet är förstås 100 procent. När vi väljer bort eko beror det på en kombination av tillgång, efterfrågan och pris. Vi vill heller inte ge avkall på färska varor och välja frysta i stället, på grund av smak, säger Claes Hessel, VD för Mataffären där Vår Middag ingår. Ann-Helén Meyer von Bremen 20 KRAV MARKNADSRAPPORT 2012

Håkan Carlborg är köttbonde på Källingby Gård i Uppland. Utbudet av ekologiska råvaror Samtliga tabeller i detta avsnitt grundar sig på uppgifter från KRAVs egen statistik, där ej annat anges.

Utbudet av ekologiska råvaror Teknisk innovation för hållbar odling En maskin som både kan rensa ogräs, så och mylla ner gödsel måste vara ekobondens dröm. Men Cameleon är i högsta grad verklig. Lars Askling är KRAV-bonde och maskinentreprenör. Han uppskattar att Cameleon är så mångsidig. Mycket ogräs minskar skörden, det är lätt att förstå. I ekologiskt jordbruk är bonden hänvisad till mekanisk rensning av ogräs, en metod som kräver energi i form av drivmedel. För att ekoodlingen ska bli ännu mer hållbar, med lägre insatser av energi per kilo gröda, gäller det att hålla ogräset i schack på ett energieffektivt sätt. KRAV-odlaren Lars Askling med företaget Gothia Redskap står bakom en av den senaste tidens största innovationer inom ogräshanteringen: Cameleon. Den mångsidiga maskinen Cameleon kan med kamerastyrning följa raderna. När den används som ogräshacka kan den därför komma närmare grödan och utföra arbetet med mycket större precision än traditionella hackor. Tekniken kan även bli intressant för konventionell produktion; går det att hacka med precision så går det också att spruta med precision. Hackar man mellan raderna och bekämpar kemiskt i raderna, kan man minska användningen av bekämpningsmedel med upp till 70 procent, säger Lars. Förutom radhackning kan maskinen också harva bort ogräs, mylla ned gödsel med mera. Men framför allt är Cameleon en såmaskin med hög precision. Just nu experimenterar Gothia Redskap med att så in nästa års gröda i den ogräshackade ytan mellan raderna på årets gröda, medan den fortfarande växer. Det går bra tack vare kamerastyrningen. Fördelen är att man kan hoppa över den tunga plöjningen som kräver mycket energi. Jag tror det ger goda ekonomiska resultat och minskar bränsleåtgången radikalt, säger Lars Askling. Årets omläggare Anders Davidsson har lagt om sin 120 hektar stora växtodling på Östgötaslätten till KRAV. Jag är övertygad om att ekonomin är god i KRAV-odlingen, säger Anders. Men det finns fler skäl till att Anders lägger om till KRAV: Ju äldre man blir, desto jobbigare blir det att köra ut med sprutan. Jag är nervös att det ska bli fel. Och jag gillar också utmaningen i eko-odlingen. Det är ett nytt sätt att tänka på, säger han. Anders hade redan de maskiner som krävdes för omläggningen, antingen egna eller i samarbete med andra. Gödsel har han tillgång till från grannen som har KRAVhöns. Det som har förändrats mest är valet av grödor att odla. Nu blir det mer åkerbönor, ärter och klöverfrö. Vilken är då den största utmaningen med att bli KRAV-odlare? Det är att kunna hantera ogräsen och få fram bra grödor som konkurrerar med dem, svarar Anders. Särskilt lyfter han fram flerårig vall (gräsodling) som guld värd för att få bukt med ogräsen. Anders tycker att KRAV-odlingen är ett bra sätt att ta tillvara marken vår viktiga resurs. Och jag väljer själv gärna ekologiska produkter när jag handlar, säger han. Anders Davidsson 22 KRAV MARKNADSRAPPORT 2012

Mark i karens Utbudet av ekologiska råvaror Under 2011 ligger den totala nivån av KRAV-certifierad mark i nivå med förra året. En stor del av omställningen skedde under 2009 och 2010 då framför allt många mjölkbönder ställde om. KRAV-certifierad mark För att marken som ska odlas med KRAV-certifierade grödor ska kunna godkännas ligger den i karens under två-tre år. Marken är certifierad även då den ligger i karens. Det är bland annat för att säkerställa att inga rester av bekämpningsmedel finns kvar i jorden. Totalt uppgick den KRAVcertifierade marken till 332 000 hektar, varav ca 20 procent låg i karens. ha ha ha 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 KRAV- certifierad åkermark Av den KRAV-certifierade marken utgörs cirka 80 procent av åkermark. Den KRAV-certifierade åkermarken uppgick 2011 till 265 000 hektar. Av dessa låg 43 000 hektar i karens. Detta är i nivå med 2010. Den övervägande delen av åkermarken används till att odla foder, i form av vall, proteingrödor och spannmål. 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 KRAV-certifierad betesmark Den KRAV-certifierade betesmarken uppgick 2011 till 67 000 hektar. Av dessa låg 12 000 hektar i karens. Detta är i nivå med 2010. Betesmark är sådan mark som inte plöjs och används till bete eller ängsslåtter Lokala siffror på: www.krav.se/ marknadsrapport2012 KRAV-certifierad mark inkl karens 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 2007 2008 KRAV-certifierad åkermark inkl karens 2007 2008 KRAV-certifierad betesmark inkl karens 2009 2009 2010 2010 Karens Godkänd 2011 Karens Godkänd 2011 Karens Godkänd 2007 2008 2009 2010 2011 KRAV MARKNADSRAPPORT 2012 23

Utbudet av ekologiska råvaror Djur i karens Innan ett djur kan KRAV-godkännas måste det skötas enligt KRAVs regler under en karenstid. Hur lång karenstiden är varierar mellan olika djurslag. Av diagrammen nedan framgår att antalet djur som befunnit sig i karens någon gång under 2011 är ungefär lika stort som 2010. Intresset för att lägga om sin djurproduktion till KRAV håller i sig. Slaktsvin Mjölkkor st st 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Tack vare bättre priser och mer intresserade aktörer på marknaden har ytterligare gårdar lagt om sin grisproduktion till KRAV under året. Det har lett till en situation där marknaden bedöms vara i balans och för tillfället finns inget större behov av nya producenter. Efterfrågan behöver stimuleras för att ge fler producenter en marknad. Lamm 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 2007 2008 2009 2010 2011 st st 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 2007 2008 2009 2010 2011 Den goda lönsamheten i KRAV-mjölkproduktionen har fått många att lägga om. Karenstiden är 6 månader och de flesta av korna i karens 2011 är nu godkända och levererar KRAV-certifierad mjölk. På grund av överskottet på KRAV-certifierad mjölk förväntas få lägga om de kommande åren. Dikor och övriga nötkreatur 5 000 Dikor Nöt exkl mjölkkor och dikor 2007 2008 2009 2010 2011 Antalet lamm i karens under 2011 ligger på samma nivå som 2010. Hittar man en köpare är produktionen lönsammare än den konventionella, i synnerhet om man kan leverera lamm också under andra tider än på hösten, när priserna är lägre. Butikerna efterfrågar enbart färskt lamm och vill ha jämna leveranser året om. 2007 2008 2009 2010 2011 Även hos rena köttproducenter med dikor (kor för uppfödning av kalvar) har intresset för att lägga om varit fortsatt stort under året, främst tack vare miljöstöden för ekologisk produktion. Många nya mjölk- och dikoproducenter ger fler kalvar och ungdjur i karens. 24 KRAV MARKNADSRAPPORT 2012