Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare



Relevanta dokument
förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Om infektioner och smitta i förskolan

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

Streptokockinfektioner

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Hygienrutiner på förskolan

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Infektioner hos barn i förskolan

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Inledning. Smittor på förskolor

Infektioner hos barn i förskolan

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Vanliga sjukdomar A-Ö

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

Hygienrutiner på förskolan

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

När Ditt barn blir sjukt!

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Sjukdomspolicy förskola

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Hygienrutiner på förskolan

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

HYFS föräldrautbildning

Policy vid barns sjukdom

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

När ditt barn blir sjukt!

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Så kan vi minska spridning av

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Anvisningar för sjuka barn

Hygienrutiner på förskolan

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades och ersätter tidigare versioner

INFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern

Hur smittar vi varandra - är handhygien bara nys?

Henriks Hage Förskola

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Hur gör vi när barnen blir sjuka?

DE VANLIGASTE BARNSJUKDOMARNA

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

hur gör vi när barnen blir sjuka?

Inskolningsprogram Lilla Fågel Förskolor KB

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Barnsäkerhet, infektioner och egenvård.

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Säkra steg för en säker mathantering

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

När ditt barn blir sjukt

Smitta och antibiotikaresistens

Introduktion och Hur smittar det?

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

När ditt barn blir sjukt

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Så vårdar du ditt sjuka barn

Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 :00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på

Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till

Influensa i Västernorrlands län säsongen Vecka

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS

När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp?

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Karin Persson

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Barns sjukdomar och småbarnspedagogiken

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Influensa och vinterkräksjuka

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Hygienrutiner i förskolan

Hygienrutiner i förskolan

Hepatiter och blodsmitta

Transkript:

Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen kan ge, exempelvis kräkningar, diarré

Conjunctivit Virus, smittsamt fr a första dagarna. Bakteriellt, mindre smittsamt, ibland ensidigt. Läker på 7 dagar med behandling och en vecka utan behandling.

Det kan hända den bäste.

Kräkning och eller diarré vad kan det vara? Vanligast virus - ofta även kräkning Bakterier EHEC, Salmonella, Shigella, campylobacter Parasiter- giardia Matförgiftning giftiga ämnen från bakterier Födoämnesintolerans

Diarré och kräkning hur kan det smitta? Från avföring till mun. Direktkontakt person till person Via livsmedel som förorenats Via infekterade ytor, leksaker etc Via avloppsvatten

Hur mycket virus eller bakterier behövs för att man ska bli smittad? Calicivirus höga koncentrationer i avföring och kräkning liten dos för smitta Bakterier varierar hur många bakterier det behövs för att ge sjukdom mellan olika arter

Calicivirus En droppe från kräkning eller diarré kan innehålla miljontals viruspartiklar 10-100 viruspartiklar räcker för att bli sjuk Tåligt virus klarar nedfrysning klarar temperaturer upp till 60 grader

Blir man aldrig immun?? Efter en episod med calicivirus har man oftast ett visst skydd några veckor Finns vissa som är naturligt (genetiskt) immuna

När behöver man söka? Svårt med vätskeintag, påverkat allmän tillstånd eller hög feber För diagnos ja om varit utomlands, långdragna besvär

Diarré vad ska man göra? Stanna hemma hur länge? Noggrann handhygien + sprit Städa

Diarré vad ska man göra? När det bara går runt ska man stänga?? Beslut hos ansvarig för förskolan - men sällan aktuellt Tidig fredagsstängning med städ

Förkylning Virussjukdom. Dropp- och kontaktsmitta. Smittar fr a första dygnen. Inget botemedel, möjligen kan förloppet kostas något. Varar 2 3 veckor Ofta långvarig gulgrön snuva, som knappast smittar.

hals Tonsillit Scarlatina Lymfadenit Impetigo Varig snuva hos små

Halsont Slemhinneirritation vid förkylning Lymfkörtelinflammation i käkvinklarna Halsfluss, bakterier eller virus Scharlakansfeber Körtelfeber

Scharlakansfeber

Halsfluss Hemma tills feberfri och pigg. Streptokockhalsfluss / scharlakansfeber smittfri efter 2 dygns penicillinbehandling. Byte av tandborste, napp, sängkläder, handduk, rengöring av leksaker minskar risk för återfall. Stjärtfluss!

Säsongsinfluensa jämfört med pandemi proportioner Dödsfall Kräver sjukhusvård Dödsfall Kräver sjukhusvård Kliniska symptom Kliniska symptom Asymptomatiska Säsongsinfluensa Asymptomatiska Pandemi 09 08 26 23

Samtal till 1177 i Västra Götaland gällande feber, hosta och halsont 700 600 500 Feber barn Feber vuxen Halsont Hosta barn Hosta vuxen 400 300 200 100 0 38 38 36 35 34 33 32 31 30 29 28 27 38 37 36 35 34 33 32 31 30 29 28 27 V 27-37 2008 v 27-37 2009 09 08 26 24

H1N1-fall per vecka i Västra Götaland och sannolikt smittland 35 30 25 Uppgift saknas Övriga länder Sverige Antal fall 20 15 10 5 0 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 Vecka 09 08 26 25

Vaccination varför? Skydda sig själv Skydda andra Minska smittspridningen i samhället 09 08 26 27

1918/1919 pandemic: A(H1N1) influensa dödsfall, England och Wales 18,000 16,000 Deaths in England and Wales 14,000 12,000 10,000 8,000 6,000 4,000 2,000 0 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 2 4 6 8 10 12 14 16 18 1918 Week no. and year 1919 09 08 26 Courtesy of the Health Protection Agency, UK Transmissibility: estimated Basic Reproductive Number (R o ) R o = 2-3 (US) Mills, Robins, Lipsitch (Nature 2004) R o = 1.5-2 (UK) Gani et al (EID 2005) R o = 1.5-1.8 (UK) Hall et al (Epidemiol. Infect. 2006) R o = 1.5-3.7 (Geneva) Chowell et al (Vaccine 2006) 28

09 08 26 29

Hudinfektioner

Vad kan det vara? Impetigo - svinkoppor Streptokocker Stafylokocker

Andra hudinfektioner Sårinfektion uppkommer vanligen ett par dagar efter att man ådragit sig såret Infekterade eksem Rosfeber Specialfall hud infektioner med MRSAmeticillinresistenta stafylokocker

Hur smittar det? Direkt kontakt Överföring via händer, leksaker Hur länge?

Vad kan man göra? God handhygien Hemma tills såren torra Rengöring leksaker, nappar, örngott

Hand- fot- och munsjuka Virusinfektion, kallas även Höstblåsor Rodnade blåsor i munnen, under fötterna och i handflatorna Lätt feber Ont i munnen

Förskola Hand- fot- och munsjuka Hemma från barnomsorgen tills barnet orkar vara med i aktiviteterna

Mollusker Orsakas av en virusinfektion i huden Sitter ofta gruppvis Inga speciella symtom (kliar inte om de inte rivs sönder) Smittar vid hud- mot hudkontakt Alla blir utsatta för smitta, men alla får inte mollusker Får vara på dagis och leka som vanligt

Smitta i förskolan Kunskapsunderlag från Socialstyrelsenwww.sos.se Informationsblad via Hyfs-projektet www.vgregion.se/smittskydd klicka på projekt Sjukdomar från A till Å www.smittskyddsinstitutet.se