Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.



Relevanta dokument
Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

Revisionsnr: 1 Giltigt t.o.m.:

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Lokal anvisning

Multiresistenta bakterier

Innehåll: Inledning sid 1

Multiresistenta bakterier i Primärvård

MRSA hos barn inom barnomsorgen

VRE - hygienrekommendationer

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

MRSA i Östergötland 2018

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Lokal anvisning

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

MRSA. Information till patienter och närstående

Streptokockinfektioner

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

MRSA Öppenvård - checklista

MRSA vårdhygieniska aspekter

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

MRSA Öppenvård - checklista

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Lokal anvisning

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Karin Persson

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Mässling - hygienrekommendationer

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

MRSA. Information till patienter och närstående

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson/K. Svantesson 2018, Vårdhygien NU-sjukvården

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Multiresistenta bakterier

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) och SKABB. Anna Lindström Vårdhygien

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Så kan vi minska spridning av

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Influensa A och B samt RS-virus

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

HEPATIT. Behöver du testa dig? Det finns behandling!

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! Sidan 1

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Hygienrutiner på förskolan

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Transkript:

hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående för att förhindra ytterligare fall av endometrit och smittspridning inom förlossnings- och BB-vård. Invasiv infektion med GAS är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen (www.smittskyddstockholm.se). Kontakta genast Vårdhygien (www.vardhygien.nu) vid fynd av GAS hos nyförlöst kvinna eller hos nyfött barn inom två veckor efter förlossning. Vid fynd i öppenvård ska även behandlande läkare vid provtagande enhet eller aktuell förlossningsklinik kontaktas omgående. Utredning Beställ odling - inte snabbtest. Ange Smittspårning, GAS, spara stammen på remissen. Kontakta laboratoriet om analys och telefonsvar önskas under helgtid. Smittspårningslistor på familjemedlemmar, personal och ev. medpatienter upprättas, se bilagor. Dessa ska sparas på enheten. 1. GAS hos nyförlöst kvinna Tag odling för GAS från följande personer: Barnet: Navel, näsa, hörselgång, sår. Familjemedlemmar: Svalg, sår. Medpatient som delat rum, skötbord eller hygienutrymme: Svalg, cervix, sår. o Nyfödd: Navel, näsa, hörselgång, sår Hemskrivna medpatienter bör kontaktas och informeras om symtom och att de snarast ska söka sjukvård om de insjuknar. Personal som o deltagit i förlossningen. o utfört gynekologisk undersökning före (inom en vecka) eller efter förlossning (tom insjuknande). o utfört urinkateterisering före (inom en vecka) eller efter förlossning (tom insjuknande): Svalg, sår, eksem och andra hudlesioner. 01-05-11 1 (7)

. GAS hos nyfött barn Tag odling för GAS från följande personer: Barnets mor: Cervix/vagina, svalg, sår. Familjemedlemmar: Svalg, sår. Medpatient med familj som delat rum, skötbord eller hygienutrymme: svalg, cervix, sår: o Nyfödd: Navel, näsa, hörselgång, sår. o Familjemedlemmar: Svalg om halsont, sår. Hemskrivna medpatienter bör kontaktas och informeras om symtom och att de snarast ska söka sjukvård om de insjuknar. Personal som o deltagit i förlossningen. o utfört gynekologisk undersökning före (inom en vecka) eller efter förlossning (tom insjuknande). o utfört urinkateterisering före (inom en vecka) eller efter förlossning (tom insjuknande): Svalg, sår, eksem och andra hudlesioner. Ytterligare åtgärder Kontakta vårdhygien vid positiv odling i smittspårning. I vissa fall kan utredningen behöva utvidgas. Diskutera och summera resultaten av utredningen tillsammans med Vårdhygien. Ansvar Den gynekolog som är behandlande läkare ansvarar för att provtagning enligt ovan utförs. För provtagning av familjemedlemmar är det lämpligt att kontakta läkare på vårdcentral. Chefbarnmorska och medicinskt ledningsansvarig läkare ansvarar för att övriga åtgärder vidtas. Omvårdnad Följ basala hygienrutiner. Vårda smittad patient i enkelrum med egen toalett och egen dusch. Informera alla föräldrar om vikten av god handhygien, särskilt vid toalettbesök och skötsel av barnet. Desinfektera skötbord direkt efter användning. Hantera städning, tvätt och sopor enligt vanliga rutiner. Rengör och desinfektera toalett och dusch inklusive duschmunstycke vid slutstädning. Behandling Kliniska infektioner behandlas enligt gällande rekommendationer. Nyförlösta och nyfödda som är asymtomatiska bärare bör behandlas för att förebygga allvarliga 01-05-11 (7)

infektioner. Ansvarig läkare bedömer om övriga asymtomatiska bärare ska behandlas. Kontakta infektionsklinik vid behov. Personal som ingår i utredningen Vårdstuderande, korttidsanställda samt gästande personal inkluderas också i begreppet personal. Personal med ont i halsen, infekterat nagelband eller sår ska omgående omplaceras från vårdarbete. Chefbarnmorska och medicinskt ledningsansvarig läkare ansvarar för att utredning av personal görs omgående. Utredning, behandling och uppföljning bör göras i samråd med företagshälsovård/studenthälsa (bilaga ) eller enligt lokala anvisningar. Ta odling från svalg och eventuella sår. För att optimera svarsrutinerna bör kontakt tas med laboratoriet innan prov skickas, särskilt om analys och telefonsvar önskas under helgtid. Positiva provsvar ska omedelbart förmedlas till ansvarig arbetsledare så att GAS-bärare omgående kan omplaceras från vårdarbete. Tidigast 48 timmar efter insatt antibiotikabehandling kan personal som behandlats för svalginfektion återgå i arbete, under förutsättning att klinisk förbättring har konstaterats. Om personen haft positiv svalgodling ska kontrollodling tas en vecka efter att behandlingen avslutats. Sår måste vara läkta innan personal kan återgå i vårdarbete. Förebyggande åtgärder All personal och alla studerande som arbetar på kvinnoklinik ska vid introduktion informeras om riskerna med GAS i samband med förlossning. Personal med sår på händer, underarmar, ansikte eller kliniska tecken på tonsillit skall inte delta i vårdarbete eller livsmedelshantering. Vid behov kontaktas företagsläkare/husläkare för bedömning. 01-05-11 3 (7)

Bakgrund Epidemiologi Beta-hemolyserande streptokocker grupp A orsakar postpartum endometrit relativt sällan, men infektionen är allvarlig och bör uppmärksammas extra på grund av risken för smittspridning. Asymptomatiskt bärarskap av GAS förekommer hos småbarn och skolbarn, periodvis vintertid kan upp till 10 0 % vara bärare i svalget. Även vuxna kan vara bärare, men frekvensen är lägre. De vanligaste infektionerna som GAS orsakar är halsfluss, ytliga hudinfektioner (impetigo) och invasiva hudinfektioner (erysipelas). Antalet fall av invasiva infektioner orsakade av GAS som rapporterats till SMI har de senaste åren varit cirka 400 fall/år. Smittvägar GAS smittar via direkt och indirekt kontakt, framför allt händer. Droppsmitta förekommer också vid hosta och nysningar. Personal som är asymtomatisk bärare eller som har hud- eller svalginfektion riskerar att sprida bakterien till en nyförlöst kvinna. Efter förlossningen utgör livmodern en gynnsam miljö för bakterier att föröka sig i. Mödrar som bär GAS i svalg, vagina eller cervix har en ökad risk för endometrit. Bärarskap och smitta inom familjen är vanligt. 01-05-11 4 (7)

Bilaga 1 hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Smittspårningslista FAMILJEMEDLEMMAR Sparas på enheten. Indexpatient Vårdtid Positiva odlingar Familjemedlem Odlingsresultat Smittspårningsansvarig läkare: Avd: Sjukhus: Behandlande läkare familjemedlemmar: Vårdcentral: 01-05-11 5 (7)

Bilaga hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Smittspårningslista PERSONAL Sparas på enheten Indexpatient Vårdtid Positiva odlingar Personal Personnummer Odlingsresultat Chefbarnmorska: Avd: Sjukhus: Företagshälsovård/studenthälsa: 01-05-11 6 (7)

Bilaga 3 hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Smittspårningslista MEDPATIENTER Sparas på enheten Indexpatient Första positiva odling Ange lokal/er + datum Medpatient Typ av odling/ar + datum Odlingsresultat Chefbarnmorska: Avd: Sjukhus: 01-05-11 7 (7)