Kommunmöte Arvidsjaur den 5 oktober 2011



Relevanta dokument
Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Vattenförvaltning och planering i Sverige och BV Lycksele Bo Sundström

Samverkan och samråd

Fyrkantens vattensrådsområde

Åtgärder för god vattenstatus

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Anteckningar från vattenrådsmöte, Piteälvens vattenråd, Älvsbyn Lokal: ABF:s lokal. Tid:

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Tillämpning av miljökvalitetsnormer för vatten

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Branschorg. Vattenmynd. Kommuner LST. Ideella org. Andra mynd. Enskilda

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Referensgruppsmöte Jord- skog

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde

Anteckningar från vattenrådsmöte, Piteälvens vattenrådsområde, Älvsbyn Lokal: Vuxenskolan Älvsbyn. Tid:

PITEÄLVEN OCH LILLPITEÄLVEN SAMT ROKÅN OCH JÄVREÅN. Vad är nätverket? Vad gör nätverket?

Anteckning från möte med styrgruppen i Piteälvens Vattenråd. ABF:s lokaler, Älvsbyn, Kl

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Instruktion finansieringsuppgiften

Normer eller mål i svenskt vattenarbete. - betydelse för åtgärdsprogrammens genomförande?

Va-planeringens roll i samhället

Minnesanteckningar regionalt höstmöte om vattenarbetet, Överkalix kommun

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Miljökvalitetsnormer för vatten. hur ska de in i översiktsplaneringen?

VA-planering i brett perspektiv?

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Hur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten?

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Miljökvalitetsnormer för vatten

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv

Minnesanteckningar Samverkansmöte Vattenråden Skellefteå, 30 augusti 2011

Återrapportering från Göteborgs stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Återrapportering av vattenmyndighetens åtgärdsprogram redovisning från vattendirektivsgruppen

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Sammanfattning av frågor

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Regeringens prövning av åtgärdsprogrammet. Irene Bohman

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Miljökvalitetsnormer och undantag

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram

Övergripande om vattenförvaltning. Niklas Holmgren, SMHI

Enköpings kommun /

Vatten i fysisk planering

VÅG Vattenförvaltnings Åtgärder för Gävleborgs länsstyrelse

MODELL FÖR KOMMUNERNAS ARBETE MED VATTENFÖRVALTNINGEN

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

MKN för vatten. Pär Persson. tillämpning i fysisk planering. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll. Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

EU s vattendirektiv. - Vad innebär det för kommunen? Ragnar Lagergren Vattensamordnare Vattenmyndigheten Västerhavet

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Minnesanteckning från medlemsmöte, Piteälvens Vattenråd. Folket hus, Älvsbyn Kl

Anteckningar från vattenrådsmöte, Piteälvens vattenråd, Älvsbyn Lokal: ABF:s lokal. Tid:

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Hur hänger det ihop? Åtgärdsunderlag, åtgärdsprogram och förvaltningsplan

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt

Renare marks vårmöte 2010

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Dags för! Kommunernas uppdrag enligt åtgärdsprogrammet. Katrin Herrlin Sjöberg Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Program - Samråds- och vattenrådsmöte

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Kunskapsunderlag för delområde

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Transkript:

MINNESANTECKNINGAR 1 (6) 2011-09-16 Kommunmöte Arvidsjaur den 5 oktober 2011 Deltagare: Inger Lundberg Daniel Bergman kommunpolitiker Älvsbyn kommunpolitiker Piteå Björn Berglund kommunpolitiker Piteå Ann Salomonson Vattenråd Norr Anna Karin Lundberg Fyrkantens VR Janne Isaksson Lennart Lindelöf Piteälvens vattenråd Piteå Kommun Cecilia Reinestam Barbro Goin Christer Andersson Heikki Kairento Arjeplogs kommun Per Nilsson Åsa Andersso n Henrik Lööv Annika Lidström Peter Manner Mårten Enoksson Bo Sundström Ingemar Perä Peter Wihlborg Maria Renberg Maria Öquist Henrik Larsson Maria Widmark Mats Sjöberg Malin Naess Beredningssekretariatet Lst Bd Beredningssekretariatet Lst Bd Plan och Bostad, Lst Bd Miljöskydd, Lst Bd Inledning (Bosse S) Förvaltning och planering och genomförande av åtgärder sker parallellt Planera både för mark och vatten övergripande mål Prioritera vattenförekomster med problem, ex enskilda avlopp, vattenskyddstäkter (även för större enskilda täkter). Planläggning och prövning ska ske med beaktande av miljökvalitetsnormerna. Utveckla strategiska vatten och avloppsplan. Årlig återrapportering 7 åtg enl VMs ÅP 2009-2015 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET 971 86 LULEÅ Stationsgatan 5 0920-960 00 0920-22 84 11 norrbotten@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/norrbotten

2 (6) Vad sker 2011: Plan cykel II, ÖP 2012, riktlinjer ÅP 2014. VISS utvecklat/nytt utseende, Nationell samordning, konferenser mm. HaV. Åtgärdsgenomförande, tillämpning MKN, första återrapportering, Nationell/lokal samverkan. Något ändrad organisationsbild (HaV, Lst med särskilt ansvar, Vattenpolitiker som ny samrådsgrupp) Ny personal, Biotop/åtg kartering, Verifiering, Kunskapsprojekt, Höstmöten, konferenser. Åtgärdsgenomförande, 26+4+7 Åtgärder på resp. myndigheter, lst, kn Tillämpning Mkn Första återrapportering Praktiska åtg i många ARO/VF Framöver: Forts VF cykel II rev MKN, ÅP, FP. ÖVF/AP 12-13 Åtgärdsfinansiering: HaV kan ge nya möjligheter vid god samverkan - gemensam åtgärdsstrategi effektivare för samtliga Hur arbeta nätverka och organisera från 2012. Enligt PP Vattenförvaltning/planering i Sverige och BV 2012-2015 Vattenkvalitet i Piteälvens avrinningsområde (Maria Widmark och Henrik Larsson) Kort om vattenförekomster (vf) - definitioner Status bedömning Ytvatten: Ekologisk och Kemiskt status Grundvatten: Kemisk status och kvantitativ Riskbedömning prognos 5 år framåt, även där data är speciellt osäkra. Brist på provtagning - Modeller används som grund till vilka områden som ska verifieras med provtagning. Miljöproblem där status < god. Försurning 3 + 27 vf Fysiska förändring 36 252 vf Miljögifter 7 vf Övergödning 3+15 vf Främmande arter 2-3 vf Vattenuttag vattenskydd Kustvatten- övergödning litet problem, mest småskaliga problem (jordbruksmark, enskilda avlopp. Miljögifter avsevärt större problem. Modelldata verifieras med ny mätdata. Exempelvis Miljögifter i Abborre

3 (6) Det finns Åtgärdsunderlag för varje VRO, Se PP. Diskussion: Såg i Moskosel, Varför klassat som < God kemisk status när inga mätningar gjorts. Klassats < god då mycket viktigt att objektet inte glöms bort, vilket kan ske om klassningen är God. MKN och Fysisk planering (Mats Sjöberg) Fysisk planering enl PB Översiktsplan Varje kommun ska ha en ÖP, ska ge vägledning, omfattar allt vatten och mark. Ökat fokus på vattenplanering Ta med vattenaspekter i MKN, inte bara som effekt av landaktiviteter. Samråd Kn - Lst Detaljplan Beroende på hur bra ÖP är gjord, vilka vattenomr, hur tas hänsyn till att MKN efterlevs Rättsligt bindande, behovsdriven, lyft koppling till MKN tidigt i processen. Länsstyrelsen kan pröva och upphäva detaljplanen om inte tillräcklig hänsyn till att MKN inte uppfylls. Planering av dricksvatten och avlopp. Kommunal VA planering (Maria Öquist) Åtg 34-35 vattenskydd mm Åtg 35 Planläggning och prövning så att MKN ej överträds Åtg 37 Vatten och avloppsplaner Vattenförsörjningsplan säkerställa tillgång på vatten långsiktligt VA plan omfattar den tekniska, omfattar den direkta försörjning Identifiera kända vattenresurser Finansiering, vem betalar?? Olika synsätt. Se PP Skydd av vattentäkter - långt perspektiv över flera generationer (Malin Naess) Kommunala - 7 kap MB Enskilda - Lokala föreskrifter enl förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet Vad är ett vattenskyddsområden - se PP Samordning och samordna över kommungränserna nödvändigt. Håll kontakt med Länsstyrelsen även tidigt i processen

4 (6) Återrapportering Maria Renberg (VM) Varför återrapportering? För att klara interimsrapporteringen 2012 Info om hur Åtgärdsarbetet fortlöper Underlag för nästa Åtgärdsprogram Lyfta fram goda exempel Sammanställning finns på VM s hemsida (http://www.vattenmyndigheterna.se) Mer specifikt for kommunernas återrapportering - Se PP. Åtgärdsarbetet framöver Aktuellt om Åtgärder (Ingemar Perä) REMIBAR 300 vandringshinder (48 i Piteälven) Fortsatt pågående återställningsarbete via havsmiljöanslaget. Kommunens roll som huvudman ovärderlig Inte som huvudfinansiär men som sammanhållande och projektägare. Har tillgång till ekonomisystem och är juridisk person. Van att arbeta i projektform. Kan täcka kostnader innan finansiering erhålls. Åtgärdsstrategi för BV Samlad ÅP Utifrån VR prio HaVs hantering av åtgärdsmedel? Se PP. VRO Piteälven (Jan Isaksson) VRO som ett led i lokalt inflytande i vattenförvaltningen Nätverk för de som vill delta, privatpersoner, org, kommuner, företag. VRO omfattar Nätverk, Styrgrupp, kontaktperson, juridisk person. Har diskuterat statusklassning Åtgärdsprioritering Kunskapsutbyte Kvicksilver i matfisk undersökning finansieras av Länsstyrelsen Åtgärdsprioritering uppdaterad Uppmuntra ny åtgärder Biotopkartering Kunskapsutbyte Kontaktpolitiker?? Se PP.

5 (6) Gruppdiskussioner Grupp - Åtgärder Vattenkraftpåverkan Försöka få acceptens för inventering, längtan efter åtgärder, inlösen och återställning av vandringsvägar. Inkl. Se Arjeplogsströmmarna, tillfälle av inlösen innan investering. För att få politiken med sig måste man få med sig befolkningen. Lättare att nå framåt med en tredje väg som inte skapar intern partipolitisk debatt. Arjeplogströmmarna klassat som KMV. Den ekologiska potentialen inte definierad (annat än till namnet GEP 2021), alltså finns inga mätbara kriterier att utgå ifrån. Vattendirektivet kan bara åberopas som grund till åtgärder om MKN riskerar att överträdas. Miljööverdomstolen avvisar krav enl. MKN ek status då dessa inte utgör gränsvärdesnorm. Överklagan (älvräddarna) ligger hos HD. Kommentar/fotnot: Idag (den 6 oktober 2011) kom avgörandet från HD som meddelar att de inte ger prövningstillstånd för ärendet om Arjeplogströmmarna. Detta betyder att miljödomstolens beslut M1654-07 som gäller och att prövningen är avgjord. Det betyder i sin tur att ingen särskild redovisning av normerna krävdes i detta fall. Miljödomstolen fastslog att MKN för vatten är så kallade övriga normer och inga högre krav fordrades eftersom samma sökande (Arjeplogs skogsallmänning) redan driver ett kraftverk i samma vattendrag Sälla kraftverk och har inga anmärkningar sedan tidigare. Vad gäller bevarandet av det särskilda öringsbeståndet i dessa vatten så ansåg man att det endast kommer att bli en marginell påverkan och att fisket inte kommer att påverkas i någon nämnvärd utsträckning. Som kompensationsåtgärd ska Arjeplogs skogsallmänning ha en utsättning på 800 odlade 3 års smolt/årligen. Miljödomstolens beslut innehåller även resonemang kring en samhällsekonomisk lönsamhet av å ena sidan produktion av förnybar energi och andra sidan friluftsliv och natur och kulturvärden. Trots yttranden från Kammarkollegiet om att området har särskilt riskintresse för friluftsliv och särskilt värdefullt för fritidsfiske så bedömde miljödomstolen att det inte förekom särskilt mycket friluftsliv på platsen för det nya kraftverket. Man såg eller inte att det fanns några andra framträdande natur eller kulturvärden. Fördelarna med kraftverket bedömdes vara av en högre trots att "vissa" kostnader ej redovisats i målet. Skrift om finansieringskällor? Finns kvar, är likartad men ska uppdateras, mycket överfört och samlat och till HaV, totalt c:a 700 milj. Bygdemedel verkar förbli opåverkade. Viktigt att det får användas inom kommunens område.

6 (6) Lillpiteälven Avsaknad av ålagd fiskvandringsväg. Den gamla domen gäller. Intressant att se om ägaren kan bära kostnaderna för den eg. åtgärdskostnaderna. Varför agerar inte Länsstyrelsen via tillsyn och föreläggande? Inventering enskilda avlopp Var läggs kostnaden VA kollektivet exempelvis via slamtömningsavgiften. Föreläggande och tillsyn - kostnad på Verksamheten eller Myndigheten? Skellefteå kn har gjort verifiering, kolla deras metod via Bo-Göran Persson i Ske-å kn! Skyddsområden vattentäkter Se över gamla, göra nya där det saknas, ska finansieras via full kostnadstäckning via avgifter. Mycket av det administrativa kan säkert samordna mellan kommuner med stöd från Lst/ Malin Naess. Kommunen som huvudman OK som projektägare bara det inte medför ökade kostnader Grupp - VA-skydd Malin och Maria Ö fyll på här, bitte! Grupp - Fortsatt Vattenförvaltning Vem skrev minnesant????? Bra översiktsplanering bra grund Enskilda avlopp strategier Fågellokaler Sänkta kvalitetskrav, lyft via VRO till bersek/lst.