Verksamhetsplan och budget 2015-2018

Verksamhetsplan och budget 2015-2018

Innehållsförteckning Omvärld... 3 God ekonomisk hushållning... 5 Styrmodellen i Malung-Sälens kommun... 6 Verksamhetsplan 2015-2018... 7 Finansiella mål...11 Ekonomisk översikt av Malung-Sälens kommun...12 Skattesats...14 Anvisningar för driftverksamhet...14 Skatter och bidrag...15 Finansiella kostnader och intäkter...15 Fördelning av ekonomiska resurser...15 Fördelning av ramar för perioden 2015-2018...17 Investeringsplan 2015-2018...18 2

Omvärld Svensk ekonomi mot ljusare tider (Ur Cirkulär 14:17, Sveriges kommuner och landsting, SKL) Svensk ekonomi avslutade 2013 mycket starkt. Även 2014 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med omkring 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Det är i stort sett samma bedömning som gjordes i februari även om tillväxten nu justerats upp för 2014 och ned för 2015. Förbättrade förutsättningar för den svenska exporten gör att både industrins och övriga näringslivets investeringar dras upp. Även kommunsektorns investeringar beräknas öka. Ett omslag från vikande till ökade lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också till att förstärka efterfrågan. Hushållens inkomster har under de senaste åren utvecklats mycket gynnsamt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens reala inkomster ökar snabbt också i år. Hushållens konsumtionsutgifter har inte hängt med inkomsterna vilket inneburit att hushållens sparande stigit till mycket höga nivåer. Vi förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis. Nedgången i arbetslösheten blir dock till en början begränsad. Det är först framåt hösten som arbetslösheten mera påtagligt börjar minska. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig strax över 0 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Trots sänkta pensioner beräknas tillväxten till 1,8 procent i år. Det är en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent. Nästa år beräknas skatteunderlagets reala tillväxt uppgå till 2,1 procent. Den kraftiga tillväxten beror till stor del på en ökad sysselsättning. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 1,5 3,0 3,1 3,4 2,5 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,6 0,4 0,8 1,3 1,6 0,9 Relativ arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,0 7,8 7,2 6,7 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,2 2,9 3,2 3,4 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,4 2,8 3,2 3,4 3,7 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,1 0,5 0,2 1,5 1,8 1,8 Konsumentpris, KPI 3,0 0,9 0,0 0,2 1,9 2,9 2,9 Realt skatteunderlag** 2,7 1,8 1,6 1,8 2,1 2,4 1,8 *Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar. Åren 2016 och 2017 fortsätter skatteunderlaget växa omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Tillväxten i 3

svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år beräknas löneökningstakten ligga strax under 3 procent och 2015 beräknas lönerna i genomsnitt öka med 3,2 procent. År 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans har löneökningstakten beräknats till 3,7 procent. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,2 till 1,8 procent. Förra året växte skatteunderlaget lite långsammare än den historiska trenden. För i år prognostiserar vi ungefär lika stor ökning av arbetade timmar och klart större lönehöjningar än förra året. Men den underliggande skatteunderlagstillväxten, exklusive regeländringar, vill ändå inte ta fart (diagram 1). När även höjningen av grundavdrag för personer som fyllt 65 år beaktas blir ökningstakten till och med lite lägre än år 2013. Det beror framförallt på att pensionsinkomsterna ökar ovanligt lite, bland annat till följd av den automatiska balanseringen av allmänna pensioner. För 2015 och 2016 förutspår vi en konjunkturell återhämtning som leder till stor sysselsättningsökning och fallande arbetslöshet. Det stramare arbetsmarknadsläget leder till att lönerna höjs i snabbare takt. Då stiger också inkomstindex mer samtidigt som den automatiska balanseringen av allmänna pensioner ger extra pensionshöjningar. Effekten blir att skatteunderlaget, precis som man kan förvänta i en konjunkturuppgång, växer betydligt snabbare än genomsnittligt. År 2017 räknar vi med att arbetsmarknaden har nått balans, med svagare sysselsättningstillväxt och avtagande löneökningstakt som följd. Dessutom ökar inte pensionsinkomsterna lika snabbt som åren innan. Då bromsar även skatteunderlagstillväxten in. I reala termer (underliggande ökning av skatteunderlaget rensat för pris- och löneökningar i sektorns kostnader) växer skatteunderlaget mer än genomsnittet för förra konjunkturcykeln hela perioden. Befolkningsutvecklingen i Malung-Sälens kommun Kommunens befolkningssiffror styr skatteintäkterna och utjämningsbidraget/-avgiften för det kommande året. Befolkningen den 1 november varje år används vid beräkningen. Som framgår av den grafiska bilden på nästa sida, har Malung-Sälens kommun under de fem senaste åren tappat cirka 350 personer och kommer troligtvis under året att hamna under 10 000 invånare. En tidigare trend, där inflyttningen varit något högre än utflyttningen, har brutis samtidigt som födelsenettot fortsätter att vara negativt. Den planerade etableringen av flygplats och handelscentrum i Rörbäcksäs, Airport center, kan komma att bryta den negativa befolkningsutvecvklingen på sikt. Det är dock i dagsläget svårt att att beräkna eventuella förändringar. I budgeten för 2015 har baseras intäkterna på ett befolkningsunderlag på 9 940 personer. 4

Inv 10 500 10 400 10 300 10 200 10 100 10 000 9 900 9 800 9 700 9 600 Befolkningsutveckling - Malung-Sälens kommun 10 408 10 356 10 262 10 178 10 061 10 040 9 940 9 840 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 ÅR 9 740 Arbetsmarknaden Sysselsättningen är god i Malung-Sälen jämfört med alla andra kommuner i länet. I gruppen 16-24 år är arbetslösheten lägst i Dalarna och betydligt lägre än riket i övrigt. Även i gruppen 16-64 år är sysselsättningsläget gott i Malung-Sälens kommun. Sysselsättningen i riket förväntas öka för åren 2014 till 2017 men ökningen blir begränsad under det närmaste året. I Malung-Sälens kommun finns länets mest företagsamma befolkning. Här har drygt 16 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvar för ett företag. Genomsnittet för riket var 12,1 % för år 2013. Kommunen har även länets högsta andel unga företagare. Tillväxttakten i företagsamhet och nyföretagande i Dalarna är relativt svag på grund av rådande konjunkturläge. För Malung-Sälens kommun bidrar en hög andel företagsamma personer till att skapa möjlighet till sysselsättning, vilket är en förutsättning för att ge människor tilltro till att både vara kvar i och att flytta till kommunen. Detta är en viktig motkraft till den pågående urbaniseringen i landet. God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. 5

För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Styrmodellen i Malung-Sälens kommun Principerna för styrning i Malung-Sälens kommun bygger på mål- och resultatstyrning. Med mål- och resultatstyrning menas att det finns en tydlig styrkedja, där kommunfullmäktige genom att formulera övergripande mål och gemensamma riktlinjer, anger för nämnderna vad som ska åstadkommas och hur uppföljningen ska ske. Målen bryts ner på nämndsnivå och förvaltningarna formulerar uppdrag som verkställs och rapporteras tillbaka. Kommunstyrelsen fastställer indikatorer och måltal utifrån kommunfullmäktiges verksamhetsplan. Mål ur ett övergripande perspektiv, kommunfullmäktiges prioriterade inriktningsmål, omfattar alla kommunala verksamheter. Målen beskriver en inriktning som gäller under planperioden. Till målen på den övergripande nivån kopplas ett antal indikatorer, som ger kommunfullmäktige möjlighet att följa graden av måluppfyllelse. Målen på nämndsnivå relaterar till respektive verksamhets bidrag till de övergripande målen. Resultat i ett styrningsperspektiv kräver att kommunen på ett tydligt sätt ska visa vilka effekter som ska åstadkommas för medborgarna/brukarna. Resultatstyrning innebär att kommunen använder olika typer av resultatmått och nyckeltal för att beskriva service- och tjänstekvalitet samt effektivitet. Måtten används för att följa upp de fastställda målen. Mål- och resultatstyrningen bygger på decentralisering av ansvar och befogenheter. Kommunfullmäktiges verksamhetsplan skrivs med ett perspektiv motsvarande mandatperioden/ planperioden. Planen revideras varje år under perioden och innehåller: Kommunens vision Strategier Prioriterade inriktningsmål med mått och måltal Prioriterade åtgärder år 1 Finansiella mål 6

Övergripande struktur för mål- och resultatstyrning i Malung-Sälens kommun Vision Strategier Hållbar utveckling Kvalitet Kompetens Demokrati Prioriterade åtgärder Mål- och resultatstyrning Nämndsplaner Verksamhetsplan 2015-2018 Vision för Malung-Sälens kommun Vår kommun är känd som en ledande turistkommun, där det är attraktivt att bo, spännande att växa upp och lära, tryggt att åldras och det finns goda förutsättningar att driva och utveckla företag. Det rika föreningslivet, en byautveckling i framkant och förmågan att arrangera stora evenemang är andra kännetecken. Vi präglas av öppenhet, delaktighet och alla människors lika värde. En ekonomi i balans, samverkan, kompetens, kvalité och hållbarhet är hörnpelare i samhällsbygget. Vi är en stark inflyttningskommun. Strategier för Malung-Sälens kommun för att nå målen Vi utvecklar ett tydligt fokus på resultat och medborgarperspektiv. Vi betonar ett möjliggörande arbetssätt och synsätt till företagare, entreprenörer och lokala initiativ - för att höja attraktiviteten och öka inflyttningen. Vi bygger välfärd (skola, vård och omsorg) utan vinstsyfte och ser positivt på kooperativa lösningar. Vi utvecklar gymnasieskolan och vuxenutbildningen genom samarbete och samverkan med bl.a. det lokala näringslivet och med våra grannkommuner. Vi erbjuder utbildning och kompetensutveckling för att säkerställa kvaliteten i verksamheterna, ett gott medarbetarskap och hög utvecklingskraft. Bra ledare och ett gott ledarskap är vårt kännetecken. Vi tydliggör barnperspektiv, jämställdhet, tillgänglighet, mångfald och hållbarhet som konstruktiva ledord i all planering och i allt genomförande. 7

Vi möjliggör omstruktureringar och löpande effektiviseringar utifrån prioriteringar av kärnverksamheterna och genom ökad samordning inom koncernen. Hållbar tillväxt Vi utvecklar styrningen och samordningen inom koncernen och möjliggör fler strategiska insatser och åtgärder som leder till hållbar utveckling, ökad sysselsättning och till ökad tillväxt inte minst inom besöksnäringen. Andel nöjda medborgare Nöjd region index (NRI) Andel förvärvsarbetande, % Andel av befolkningen som får försörjningsstöd Informationsmått Minst bibehållen nivå Nytt mått Vi agerar aktivt, långsiktigt och förtroendefullt för att möjliggöra ökad inflyttning. Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster och skapar goda utvecklingsvillkor för företagsamhet och entreprenörskap. Andel nöjda medborgare Nöjd medborgar index (NMI) Andel nya företag /1000 inv Andel nöjda företagare (Insikt) Informationsmått Bibehållen nivå Förslag: Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling utifrån miljö- och klimathänsyn. Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall, % Kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar, % Andel ekologiska livsmedel, % Kvalitet Vi erbjuder välfärdstjänster med en kvalitet som ligger över genomsnittet bland jämförbara kommuner. Andel medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon och får direkt svar på en enkel fråga, % Timmar/vecka som huvudbiblioteket, simhallen och återvinningsstationen har öppet utöver tiden 08-17 på vardagar Andel som erbjudits plats inom förskolan får plats på önskat placeringsdatum, % Andel behöriga till nationellt program på gymnasiet, % Antal personer som besöker en äldre person Med hemtjänst under en 14-dagarsperiod Nytt mått Bibehållen nivå Bibehållen nivå Vi har servicedeklarationer för alla prioriterade tjänster senast vid planperiodens slut. Andel servicedeklarationer 100 % Redovisade synpunkter Fungerande rutiner och uppföljning finns 8

Kompetens Vi sätter tydligare fokus på medarbetarskapets innehåll och betonar tydligare alla medarbetares ansvar för ständiga förbättringar av verksamheterna i en god dialog med de fackliga organisationerna. Medarbetarindex (HME) Antal förbättringsförslag Antal genomförda förbättringar 2000 dokumenterade idéer Hälften av idéerna är genomförda Vi gör fler insatser för att möjliggöra heltidstjänst för den medarbetare som önskar antalet deltidstjänster minskar under hela planperioden. Andel heltidstjänster, % Demokrati Vi stärker kontakten med brukare och utvecklar dialogen med medborgarna genom förbättrad information och ökad delaktighet. Andel röstande i kommunalval (tas med valår) Andel nöjda medborgare Nöjd inflytande index (NII) Informationsindex Informationsmått Vi arbetar för en byautveckling i framkant, där otraditionella lösningar prövas för att erbjuda samhällsservice i byarna och stödjer utvecklingsprojekt. Antal aktiva byautvecklingsgrupper Antal startade LEADER-finansierade projekt Förslag: Bibehållen nivå saknas Vi arbetar för att ständigt öka ungas inflytande, delaktighet och engagemang. Nöjd inflytande index (NII) 18-24 år Prioriterade åtgärder år 2015 Hållbar tillväxt Fortsatt utveckla Näringslivskontorets verksamhet och näringslivssamverkan med beaktande av landsbygdsutveckling och möjligheterna i SITE-området. Säkerställa att miljö- och naturvårdsfrågorna naturligt finns med i hela planberedningsprocessen, och att en dörr in utvecklas via vårt planforum. Färdigställa en kommunal vindbruksplan. Färdigställa en kommunal VA-plan. Fortsatt arbeta med införande av källsortering i Sälenfjällen. Utifrån kommunens bredbandsstrategi i bred samverkan arbeta för ökad bredbandskapacitet i Malung-Sälens kommun. 9

I bred samverkan med andra aktörer arbeta för godstransporter på Västerdalsbanan från terminalområdet i Malungsfors. Kvalitet Fortsatt arbeta med plan för kostorganisation och implementering av kommunens måltidspolicy, med fokus på när- och lokalproducerade alternativ. Utifrån socialnämndens verksamhetsutredning arbeta fram planer och strategier för kommande behov i äldreomsorgen. Kompetens Fortsatt arbeta strategiskt med personal-, rekryterings- och kompetensutvecklingsfrågor, samt fortsatt utveckla introduktionen för nya medarbetare. Fortsatt arbeta med moderniserade former för samverkan med de fackliga organisationerna. Utreda vidgat samarbete med andra kommuner, framför allt Vansbro, inom administration, gemensamma system, tvärsektoriell service och specialfunktioner. Demokrati Fortsatt utveckla demokrati-, inflytande- och delaktighetsfrågorna genom att skapa former och strukturer för medborgarinflytande, samt utveckla kommunfullmäktiges arbetsformer. 10

Finansiella mål Finansiella mål för god ekonomisk hushållning 2014-2017 I kommunfullmäktiges verksamhetsplan för perioden 2014-2017 har följande finansiella mål fastställts. Finansiella mål 2014-2017 Verksamheternas nettokostnad uppgår till högst 100% av kommunens inkomster under perioden 2014-2015 och 99% för perioden 2016-2017 i form av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamheterna har stor handlingsfrihet i uppgiften att uppfylla sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att bidra till ett samlat ekonomiskt överskott. Avvikelser hanteras och åtgärdas i syfte att uppnå Amortering sker årligen under planperioden med minst 2% av de långfristiga lånen Avsättningar görs med 5 mkr per år under perioden 2016-2017 för att säkerställa framtida pensionsutbetalningar Lån och borgensåtaganden ska inte överstiga 95% av kommuninvest satta limit per invånare under planperioden 2014-2017 Investeringsvolymen för skattefinansierade och avgiftsfinansierade investeringar ska inte överstiga kommunens årliga avskrivningar Finansiell handlingsfrihet är säkerställd genom en god likviditet. Betalningsberedskapen ska vara hög och inte understiga 80 % kassalikviditet under planperioden Soliditeten ska inte understiga 40 % under planperioden 2014-2017 (Eget kapital/tillgångar) Kommunalskatten ska inte överstiga genomsnittet i Dalarna under planperioden 2014-2017 11

Ekonomisk översikt av Malung-Sälens kommun Fem år i sammandrag finansiella nyckeltal 2013-2009 Fem år i sammandrag 2013 2012 2011 2010 2009 Antal kommuninvånare 31/12 10 061 10 178 10 262 10 356 10 408 Kommunen Soliditet, % 38 44 46 47 45 Soliditet inklusive pensionsförpliktekser som intetagits upp bland skulderna eller avsättningarna, % 4 7 10 10 5 Kassalikviditet, % 94 80 51 69 43 Skuldsättningsgrad, % 160 128 113 114 122 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, % 100,4 103,8 95,4 95,9 99,6 Nettokostnadernas ökning, % 2,5 6,4 1,12 2,01-0,43 Skatteintäkternas ökning, % 1,61 3,2 3,9 2,56 1,72 Generella statsbidrags ökning, % 4,47-2,6-2,79 13,3 0,21 Eget kapital, mkr 323 323 341 319 294 Låneskuld, mkr 335 271 216 219 205 Årets resultat, mkr -0,1-18,4 22,4 25,2 4,6 Nettoinvesteringar, mkr 60,7 19,5 85,2 35,8 54,2 Skattesats kommunen, kr 22,54 22,31 22,31 22,31 21,81 Lån, borgen och skulder Malung-Sälens kommun hade vid ingången av 2014 långfristiga skulder på cirka 335 mkr varav cirka 140 mkr avser bolaget VAMAS, där en revers är upprättad mellan kommunen och bolaget. Kommunens kortfristiga skulder uppgick till cirka 175 mkr vid bokslutet för 2013. Malung-Sälens kommun har stora borgensförbindelser med kopplingar till de kommunala bolagen. Inför 2014 hade kommunen en borgensförbindelse på cirka 415 mkr. Kommunfullmäktige tog beslut 2013 om en generell borgensavgift på 0,2 % av nyttjat borgensbelopp. Borgensavgiften började gälla från och med 2014. Pensionsskulden (inklusive löneskatt), alltså ansvarsförbindelsen utanför balansräkningen, har ökat kraftigt de senaste åren på grund av att diskonteringsräntan har sänkts. Vid bokslutet 2013 var skulden uppe i 287 mkr inklusive löneskatt. Totalt hade kommunen lån, borgen och skulder vid årsskiftet 2013/2014 på cirka 1 210 mkr, vilket är cirka 120 tkr per invånare. Kommunen har en limit hos Kommuninvest på 138 tkr per invånare, vilket innebär att kommunen har ungefär 18 tkr kvar per invånare eller 180 mkr, innan limiten är nådd. Kommunens skuldsättningsgrad och soliditet har utvecklats negativt under de senaste åren. Kommunens soliditet ligger på 38 % (exklusive skogsinnehavet). 12

Strukturella överkostnader Kommunens nettokostnader för samtliga verksamheter ligger betydligt högre än genomsnittet för jämförbara kommungrupper och riket (se diagrammet nedan). Kommunen ligger cirka 8 000 kr högre än riket, 6 000 kr högre än snittet i dalarna och ca 3 000 kr högre än Turism- och besöksnäringskommunerna. Det innebär att kommunen har cirka 30-60 mkr mer i nettokostnader för sina verksamheter än jämförbara kommungrupper och cirka 80 mkr över rikets genomsnitt. Resultat Malung-Sälens kommun redovisade ett litet negativt resultat för 2013 på -0,1 mkr. Det positiva resultatet nåddes genom bland annat ökade skatteintäkter och att de kommunala förvaltningarna fick ett bättre utfall än förväntat. Nedan visas ett diagram på hur kommunens resultat sett ut mellan 2003 och 2011. 30 000 20 000 Årets resultat 25 151 22 353 10 000 4 347 4 633 Tkr 0-10 000-20 000-30 000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013-2 155-1 161-9 939-78 -18 390-23 182 ÅR 13

Skattesats Skattesatsen för år 2014 beslutades till 22,54 %. För år 2015..? Anvisningar för driftverksamhet Varje förvaltning får en driftbudget som ska täcka nettokostnaden i verksamheten. Budgetramarna läggs upp för en planperiod för åren 2015-2018. Ett underlag arbetas fram från egna prognoser och prognoser främst från Sveriges kommuner och landsting (SKL) om kommunens skatteintäkter och bidrag. Förändringar som beräknas påverka verksamheten beaktas vid framtagande av detta underlag. Utifrån förvaltningens förslag och nämndens prioriteringar fastställer nämnden en planbudget för de närmaste 4 åren. Löneökningar Kostnader för löner (inklusive sociala avgifter) beräknas öka med 3,0 % för 2015. Verksamheterna behöver aktivt arbeta med att utveckla ett mer effektivt arbetssätt för att hantera personalkostnadsökningarna. Tabell 11. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Arbetskraftskostnader* 1,028 1,027 1,026 1,030 1,032 1,035 Övrig förbrukning 1,016 1,011 1,014 1,022 1,025 1,027 Prisförändring 1,022 1,022 1,022 1,028 1,030 1,032 *Inklusive förändringar i arbetsgivaravgifter och kvalitetsjustering. SKL, cirkulär 14:17 Kostnadsökningarna för 2015 beräknas bli ca 2,8 %, vilket innebär att kommunen kommer att ha en kostnadsökning på ca 15-17 mkr för 2015 och 18-20 mkr per år för åren 2016-2017 vid oförändrad verksamhet. Kommunens intäkter beräknas öka med 10-12 mkr för 2015 och 13-15 mkr per för åren 2016-2017. Det innebär att kostnadsökningen är högre än intäktsökningarna för de tre kommande åren med cirka 5 mkr per år. Prognosen för 2014 pekar mot ett underskott på cirka 25 mkr vilket innebär att kommunen kommer att ha ett negativt resultat för åren 2015-2017 på 30-40 mkr per år om inga verksamhetsförändringar sker. Kapitalkostnader Kapitaltjänstkostnader är den sammanlagda kostnaden för internräntan och avskrivningar. Internräntan beräknas från SKL:s rekommendationer. För 2014 är internräntan 2,5% och för 2015 rekommenderas 3,2 %. I kommunen görs planenliga avskrivningar utifrån investeringens livslängd. Interna kostnader Beräknas från olika fördelningstal. Faktorer som kan påverka fördelningstalen är hur mycket personal som utnyttjar varje resurs, lokalyta med mera. Kostnaden fördelas sedan med hjälp av dessa fördelningstal. I interna ersättningar ingår gemensam ekonomi, IT, växelpersonal lönesystem, informationsbudget mm. Interna lokalhyror, intern lokalvård och förrådskostnader är andra internkostnader som fördelas ut på förvaltningarna. Vissa internkostnader faktureras via internfakturor, när dessa uppstår mellan förvaltningarna. 14

Arbetsgivaravgift (personalomkostnadspålägg/po) Arbetsgivaravgiften är för 2014 38,46 % för anställda mellan 26-64 år 21,29 % för anställda mellan 23-25 år 16,01 % för anställda under 23 år 15,81 % för anställda 65år och uppåt. Preliminärt beräknas oförändrade arbetsgivaravgifter för 2015. Skatter och bidrag Skatteintäkter Skatteintäkterna på det egna underlaget beräknas utifrån skattesatsen 22,54 % /skattekrona och SKL:s prognos över skatteunderlagets utveckling. Beräkningen bygger på kommunens bedömning av den egna befolkningsutvecklingen. Utjämningssystem Kommuner och landsting står för större delen av välfärdstjänsterna. De ansvarar för skolan, sjukvården och olika omsorger. Därför är kommunernas och landstingens utgiftsandel av BNP högre än i något annat land. Samtidigt varierar förhållandena mellan kommuner, mellan landsting och olika delar av landet, liksom förutsättningarna att klara dessa uppgifter. Det finns därför ett behov av att utjämna de ekonomiska förutsättningarna, när det gäller både inkomster och strukturella skillnader. Syftet är att åstadkomma likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Genom den omfördelning av resurser, som sker i utjämningssystemet, kan mer likvärdiga förutsättningar att tillhandahålla välfärdstjänster skapas. Detta är bakgrunden till utjämningssystemet. Utjämningssystemet består av olika delar. Inkomstutjämning är en utjämning av skatteintäkter mellan kommunerna. Kostnadsutjämning används för strukturellt betingade kostnadsskillnader, det vill säga skillnader som kommunerna inte kan råda över. Utjämning sker i ett antal delmodeller med hänsyn till åldersstruktur och hälsa, socioekonomi samt geografiska faktorer. Regleringsbidrag/avgiften motiveras av att staten önskar ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet. Strukturbidrag inrymmer olika bidrag av regionalpolitisk karaktär. LSS-utjämning är för utjämna LSS-kostnader bland kommunerna. Detta regleras sen av en slutavräkning, där man tittar på budgeterade skatteinkomster mot det faktiska utfallet för året. Finansiella kostnader och intäkter Finansiella kostnader är till största delen räntekostnader på lån. De senaste åren har den största delen av de finansiella intäkterna kommit från aktieutdelning (7 mkr 2013) och en mindre del från ränteintäkter från bankkonton och kundfodringar. Fördelning av ekonomiska resurser Budgetramarna fördelas från kommunfullmäktige till styrelse och nämnder. Enligt reglemente för kommunstyrelsen är kommunstyrelsen kommunens ledande förvaltningsorgan med ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning genom att leda och samordna planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter, 15

uppfylla uppsyn över nämnder och verksamheter, när detta inte är reglerat på annat vis i lag eller förordning. Kommunstyrelsen uppdras att utöva koncernstyrning över alla verksamheter som kommunen har ett betydande inflytande över, utifrån kommunfullmäktiges fastställda mål och särskilda anvisningar liksom utifrån de villkor som följer av aktiebolagslagen (2005:551). Kommunstyrelsen ansvarar för att löpande rapportera till kommunfullmäktige gällande verksamheternas resultat och ställning, samt att fastställda mål och planer för verksamheterna följs och redovisas åter till fullmäktige. 16

Fördelning av ramar för perioden 2015-2018 BUDGETRAMAR 2015-2018 SKATTEUNDERLAGSPROGNOS Justering inför KS 2014-05-13 Datum: 2014-05-12 2014-2018 Uppdatering 2 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Befolkningsprognos 10 040 9 940 9 840 9 740 9 640 tkr tkr tkr tkr tkr Skatteintäkter 393 081 406 724 419 105 430 698 440 179 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 105 269 106 199 109 618 112 526 115 902 Kostnadsutjämning 9 638 11 829 11 710 11 591 11 472 Regleringsbidrag/-avgift 2 329 910-1 959-4 654-7 360 Strukturbidrag 12 911 12 783 12 654 12 526 12 397 Införandebidrag 221 0 0 0 0 LSS-utjämning (inkl införanderegler) 4 586-195 -193-191 -189 Summa intäkter 528 035 538 250 550 935 562 496 572 401 Summa slutavräkning 809 0 0 0 0 Summa fastighetsavgift 31 858 32 633 32 633 32 633 32 633 Summa skatteintäkter, statliga bidrag, fastighetsavgift 560 702 570 883 583 568 595 129 605 034 Budgetramar 2015-2018 Prognos 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Skogsförvaltningens markexploatering 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 Revision -675-675 -675-675 -675 Kommunfullmäktige -1 000-1 000-1 000-1 000-1 000 Valnämnd -400-68 -69-70 -71 Kommunstyrelsen -24 349-24 349-24 349-24 349-24 349 KS - Omstruktureringsmedel 0-9 000-14 409-23 688-27 271 KS - Bostadsanpassning 0-1 500-1 500-1 500-1 500 Kommunkansli -3 300-3 300-3 300-3 300-3 300 Kollektivtrafik + kompletteringstrafik -5 230-5 387-5 549-5 715-5 887 Kontoret för verksamhetsstöd (KFV) -8 185-7 685-7 685-7 685-7 685 Näringslivsenheten + konsumentvägledning -4 150-4 150-4 150-4 150-4 150 IT-enheten -1 670-1 670-1 670-1 670-1 670 Personalavdelningen -9 723-9 723-9 723-9 723-9 723 Skogsförvaltningen (exkl markexploatering) 2 400 2 400 2 400 2 400 2 400 Service ochteknik -45 342-37 625-37 625-37 625-37 625 Arbetsmarknadsenheten (Mosjön+Fällen) -8 949-8 324-8 324-8 324-8 324 Summa kommunstyrelsen budgetram -110 573-112 056-117 628-127 074-130 830 Byggnadsnämnd -3 252-3 317-3 317-3 317-3 317 Kulturnämnd -8 615-8 615-8 615-8 615-8 615 Barn- och utbildningsnämnden -218 783-218 163-218 163-218 163-218 163 Socialnämnden -226 060-209 380-209 380-209 380-209 380 Miljönämnd -2 016-2 092-2 092-2 092-2 092 Räddningsnämnd -13 931-13 931-13 931-13 931-13 931 Överförmyndarnämnden -1 150-906 -906-906 -906 Summa övriga -473 807-456 404-456 404-456 404-456 404 Nettokostnader för driften (tilldelade budgetramar) -584 380-568 460-574 032-583 478-587 234 Netto finansförvaltningen 500-1 700-3 700-5 700-5 700 Nettokostnader totalt -583 880-570 160-577 732-589 178-592 934 Resultat exklusive markexploatering -23 178 723 5 836 5 951 12 100 Resultat inklusive markexploatering -20 178 3 723 8 836 8 951 15 100 17

Investeringsplan 2015-2018 Övergripande sammanställning Det årliga utrymmet för investeringar för skattefinansierad och avgiftsfinansierad verksamhet i Malung-Sälens kommun ska enligt kommunfullmäktiges finansiella mål motsvara de årliga avskrivningarna. Av tabellen nedan framgår vad som intecknats kommande år utifrån kommunfullmäktiges beslut om investeringsplan i december 2013. INVESTERINGSÅR (Tkr) 2014 2015 2016 2017 2018 SUMMA SKATTEFINANSIERADE INVESTERINGAR : 33 200 24 550 13 400 11 400 11 400 SUMMA AVGIFTSFINANSIERADE INVESTERINGAR : 13 000 0 0 0 0 SUMMA INVESTERINGAR : 46 200 24 550 13 400 11 400 11 400 INTECKNAT FRÅN 2014 : 0-4 425-4 425-4 425-4 425 AVSKRIVNINGAR : 28 500 29 000 29 500 30 000 30 000 INVESTERINGSRAM : 46 200 24 575 25 075 25 575 25 575 DIFF / ATT JUSTERA : 0 25 11 675 14 175 14 175 I den medborgarundesökning som Malung-Sälens kommun genomfört vid två tillfällen har några viktiga områden för utveckling blivit tydliga. För närvarande pågår arbete med att ta fram strategier för bredbandsutbyggnad, utökade gång- och cykelvägar samt utbyte av vägbelysning som ett led i verksamhetsutvecklingen. Av bland annat den anledningen finns också öronmärkta medel i de kommande årens investeringssatsningar. Årliga investeringssatsningar Förvaltning Investering Årligt belopp (Tkr) SoT - Fastighet Åtgärder av lokaler enligt lagkrav, ombyggnation och förbättringar (inkl inköp av modul Blomsterbäcken) 2 900 SoT - Gata, park Gator 3 000 Gång och cykelväg 2 000 Utemiljö i Malung -Sälens kommun 200 Gatubelysning 1 000 Skogsförvaltningen Skogsbilvägar 300 Kommun övergripande Bredband - fibernät 2 000 SUMMA: 11 400 18

INVESTERINGSPLAN 2014-2018 Besltad av KF den 16 dec 2013 SAMMANSTÄLLNING Datum: 2013-12-03 INVESTERINGSÅR (Tkr) 2014 2015 2016 2017 2018 FASTIGHETER - SoT : 8 550 3 400 2 900 2 900 2 900 BARN & UTBILDNINGSLOKALER - SoT : 11 500 5 750 2 000 0 0 SOCIALFÖRVALTNINGENS LOKALER - SoT : 1 500 0 0 0 0 GATA, PARK & BELYSNING - SoT : 4 200 7 200 6 200 6 200 6 200 FRITID - SoT : 400 5 200 0 0 0 TVÄTT / STÄD - SoT : 700 0 0 0 0 MÅLTIDSVERKSAMHETEN - SoT: 200 700 0 0 0 RÄDDNINGSTJÄNSTEN : 5 000 0 0 0 0 SKOGSFÖRVALTNINGEN : 300 300 300 300 300 AME: 150 0 0 0 0 KOMMUNÖVERGRIPANDE : 700 2 000 2 000 2 000 2 000 SUMMA: 33 200 24 550 13 400 11 400 11 400 AVGIFTSFINANSIERAT : 13 000 0 0 0 0 För att få en bättre överblick över hur långsiktigt vitkgia satsningar ska kunna rymmas i befintliga investeringsplaner illustrerar nedanstående tabell det återstående investeringsutrymme som med nuvarande ekonomiska förutsättningar finns tillgängliga. Det totala utrymmet de kommande 10 åren är cirka 280 mkr. INVESTERINGSPLAN 2015-2024 (Tkr) ÅR 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 TOTAL INVESTERING INVESTERINGSRAM 25 000 25 000 25 000 25 000 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 280 000 ÅRLIGA SATSNINGAR 11 400 11 400 11 400 11 400 11 400 11 400 11 400 11 400 11 400 11 400 114 000 KVAR ATT INVESTERA: 13 600 13 600 13 600 13 600 18 600 18 600 18 600 18 600 18 600 18 600 166 000 19