Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger upp i burken. När vattenångan nuddar glaset kyls det ner och rinner ner längs kanterna. Då kan växterna ta upp det igen i sina rötter. Syret och koldioxid rör sig också runt i burken och växlar mellan de olika formerna. Växterna andas koldioxid och gör om det till syre medan nedbrytarna som finns i jorden gör precis tvärtom. Man kan säga att det slutna kretsloppet som vi tillverkar här är som vårt jordklot i miniatyr. Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor att lägga i botten Sand Jord Lagom stora växter så att de får plats i burken, t.ex. murgröna eller fetbladsväxter. Blommande växter är inte att rekommendera....mälaren är Sveriges tredje största sjö. Av det vatten som naturligt rinner från Mälaren till Saltsjön (Östersjön) tar vi motsvarande 3% för att göra dricksvatten. 1. Ta en stor glasburk som är vid upptill. 2. Lägg ett lager med små stenar eller lecakulor i botten och täck med sand. 3. Fyll burken med jord till den är ungefär halvfull (om man planterar fetbladiga växter är det bra om man blandar jorden med lite sand). 4. Plantera växterna i jorden och vattna lite grann. Det behövs inte så mycket då växterna och jorden redan innehåller vatten. 5. Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv datum på burken. 6. Ställ burken ljust men inte med för mycket sol. Du har nu gjort ett kretslopp i miniatyr. Titta vad som händer med fuktigheten i burken efter några dagar. Öppna inte burken under experimentet, då bryter man det slutna kretsloppet. Det finns minikretslopp som har fungerat i många år. Lycka till!
Del 1: Så blir dricksvattnet till 2. Vad händer vid ett oljeutsläpp? Experimentet visar vad som händer med oljan vid ett oljeutsläpp i en sjö eller i ett hav. Ni kan diskutera er fram till vilka djur i vattnet som drabbas mest. Skål Vatten Matolja Sked 1. Häll några droppar matolja i en skål med vatten. 2. Rör om med skeden. Fundera på vad som händer. Om ett oljeutsläpp skulle ske i en sjö eller i ett hav, vilka djur tror du skulle drabbas värst? Fiskar som simmar vid botten eller fåglar som simmar på ytan?
Del 1: Så blir dricksvattnet till Vattenverk 3.Sila jordgubbssaft genom sand/kolfilter Att visa hur orent vatten kan filtreras genom filter och bli rent. Det är samma princip som när vi renar sjövatten i sandfiltren på vattenverket. Utspädd saft kaffefilter Aktivt kol Akvariesand Tratt Skål...vattnet som produceras i vattenverken kontrolleras noga både före, under och efter själva renignsprocessen. Hemma hos kunderna tas varje år minst 1000 vattenprover. 1. Lägg filterpapper i tratten och fyll det med kol och akvariesand. 2. Skölj igenom tratten med vanligt vatten för att få bort de minsta kolpartiklarna. 3. Häll saften försiktigt så att saften filtreras, det ska bara droppa från filtret. Reningsresultatet kan skilja sig beroende på vilket filter och kol man använder. Du kan också prova att filtrera andra vätskor så som kaffe, te eller sjövatten.
Del 1: Så blir dricksvattnet till Vattenledningar 4. Kommunicerande kärl Att visa hur ett vattentorn fungerar. Genomskinlig plastslang, t.ex. akvarieslang Karamellfärg Whiteboardtavla eller ett stort papper som du kan fästa på väggen samt pennor. 1. Blanda vatten och karamellfärg (karamellfärgen används för att det ska synas bättre)....vattentornen fungerar som ett magasin, så att det alltid ska finnas vatten även när alla använder som mest. Dessutom hjälper de till att höja trycket så att även de som bor högst upp i höga hus ska få vatten ända upp. 2. Häll blandningen i slangen. 3. Rita ett vattentorn och ett höghus på papperet eller whiteboardtavlan. Huset ska ligga lägre än vattentornet. 4. Håll slangens ena ände i vattentornet och den andra i höghuset. Hur rinner vattnet nu? 5. Rita några nya våningar på höghuset så att det blir högre än vattentornet - vad händer med vattnet i slangen nu?
Del 2: Hemma Hemma 5. Vattenförbrukning Varje dag använder stockholmarna i genomsnitt 200 liter person. I det här experimentet får man själv räkna ut hur mycket vatten man använder och till vilka saker. Räkna ihop hur mycket vatten du använder på 24 timmar....varje person använder ungefär 200 liter vatten per person och dygn. I utvecklingsländerna ligger snittet på 10 liter per person och dygn! En toalettspolning är mellan 3-6 liter om du har en någorlunda ny toalett. Gamla toaletter kan innehålla så mycket som 12 liter. Hur mycket du använder i duschen kan du räkna ut genom att sätta i proppen i badkaret och sedan mäta upp det. Eller så kan du ta en hink och fylla upp med duschvattnet under ca 1 min och sedan ta det gånger tiden som du brukar duscha. Ta hjälp av någon vuxen om du tycker att det är svårt att räkna. Glöm inte att räkna med det vatten som finns i mat och dryck.
Del 3: Från avloppet till Östersjön Avloppsledningar 6. Papper i avloppet I många skolor spolar elever ner pappershanddukar i toaletten. De är mycket tjockare än toalettpapper och löser inte upp sig lika lätt i avloppsledningarna. Det kan leda till att det blir stopp i rören och översvämning på toan. Du kan här ta reda på varför. Prova att lägg olika sorters papper i en skål med vatten. Använd toalettpapper och t.ex. pappershanddukar, våtservetter och hushållspapper. Låt papperen ligga i vattnet över natten. Har det hänt någonting? Är det skillnad mellan de olika papperen? Stockholm Vatten har hand om 310 mil avloppsledningar. Det är lika långt som från Stockholm till Gibraltar vid Medelhavet! Ta reda på om ni har haft problem med avloppet i skolan någon gång. Vaktmästaren kanske kan svara på den frågan och också tala om orsaken.
Del 3: Från avloppet till Östersjön Avloppsreningsverk 7. Eget Avloppsreningsverk Att visa hur ett avloppsreningsverk fungerar. 2 skålar Tvål Tandkräm Tops Durkslag eller sil Tratt Sand eller kol Kaffefilter...varje vecka kommer det 32 ton skräp till avloppsrenignsverken i Henriksdal och Bromma. Mycket av det skräpet hör hemma i en papperskorg. Som sopor hade det kunnat brännas och bli till energi istället. 1. Blanda ner jord, tandkräm, tvål, tops eller liknande i en skål fylld med vatten. Det ska efterlikna det vatten som dagligen kommer från våra hem till reningsverken. 2. Sila vattnet genom durkslaget eller silen. Detta fungerar som rensgallret i reningsverket. 3. Låt vattnet stå så att tunga partiklar kan sjunka till botten (sedimentera). Det efterliknar sedimenteringsbassängerna som finns i reningsverket. Häll över vattnet till en ny skål men se till så att det som sjunkit till botten inte följer med. 4. Biologiska reningssteget är svårt att efterlikna då bakterierna är så små att man inte kan se dom. Men bakterierna finns där och de behöver luft för att kunna andas och äta upp smutsen. Luft kan du blåsa ner med ett sugrör. Men se upp, det kommer nog löddra av tvål och tvättmedel. 5. Till sist ska vattnet rinna genom ett sandfilter. Ta tratten och lägg i ett kaffefilter. Häll i sand (eller kol om du har tillgång till det). Låt vattnet rinna sakta genom tratten. Hur ser vattnet ut nu?
Del 3: Från avloppet till Östersjön Östersjön 8. Salthalt och temperaturer Vatten med olika salthalt och olika temperaturer beter sig på olika sätt. Här kan du prova själv och se vad som händer när man blandar olika salt och varmt vatten....östersjön är vårt närmaste innanhav. Östersjöns vatten räknas som bräckt, dvs en blandning mellan sött och salt. Salt Skål Karamellfärg Sked 1. Blanda ner salt i en skål med kallt vatten. Rör om tills allt salt har löst sig. 2. Blanda karamellfärg i varmt vatten. 3. Häll försiktigt det färgade vattnet i skålen, du kan ta skeden till hjälp. Vad händer och varför? 4. I Östersjön är det bräckt vatten, det vill säga en blandning av sötvatten och saltvatten. Blanda om det färgade vattnet med saltvattnet så får du bräcktvatten.