Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 29 Dansk arbetsmarknad i förändring några svenska lärdomar Den danska modellen med relativt låg anställningstrygghet, men hög inkomstsäkerhet, har framhållits som föredöme för att minska arbetslösheten. Dock har sedan länge haft en liberal arbetsrättslagstiftning, även under perioder med hög arbetslöshet. Sedan mitten av 199-talet har villkoren i ersättningssystemen stramats åt samtidigt som arbetslösheten sjunkit ned till bland de lägsta nivåerna i Europa. Arbetslösheten stiger nu snabbt både i och i. Dansk arbetslöshet har emellertid minskat betydligt mer under 199-talet än den svenska och nivåerna ligger betydligt under de svenska. Resultatet av dansk arbetsmarknadspolitik och reformer har blivit en mer flexibel arbetsmarknad där det har varit relativt lätt att få ett nytt jobb vid arbetslöshet. Samtidigt är de ambitiösa stödåtgärderna och ersättningsnivåerna kostsamma, och kräver ett fortsatt högt skattetryck. Dessutom vägs ett lågt arbetskraftsdeltagande bland de äldre upp av ett högt bland de yngre. Mot bakgrund av den kraftigt stigande arbetslösheten i, och även i omvärlden, kan det vara av intresse att se närmare på den svenska arbetslöshetsutvecklingen under 29 i ljuset av dansk arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsutveckling. Arbetsmarknadsutvecklingen i och har skilt sig betydligt sedan 199-talskrisen, med högre arbetslöshetsnivåer i och en mer dynamisk arbetsmarknad i. Samtidigt har inriktningen av arbetsmarknadspolitiken varierat. Dansk arbetsmarknadspolitik har av tradition varit mer präglad av flexibilitet, men med relativt hög inkomsttrygghet (den s k flexicurity modellen). I övrigt delar och likartad ambitiös välfärdspolitik. Arbetsmarknadsutvecklingen skiljer sig betydligt mellan och Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 15 34 Stockholm, tfn 8-5859 128 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermanssont, 8-5859 1588. Magnus Alvesson, 8-5859 3341, Jörgen Kennemar, 8-5859 1478, ISSN 113-4897
Arbetsmarknadspolitik The Danish way Strukturrationaliseringar i ett svenskt-danskt företag kan illustrera skillnaderna mellan svensk och dansk arbetsmarknadslagstiftning och dess effekter. Sammanslagningen innebar att en rad produktionslinjer skulle effektiviseras. I fick ett antal anställda erbjudande om en lägre ställning eller avgångsvederlag för att avstå sin senioritet vid personalneddragningar. I däremot kunde anställda vara borta från den ena veckan till den andra The Danish way, kallade man det. Kärnan i den danska arbetsmarknadsmodellen är flexibla anställningsvillkor kombinerade med generösa och långvariga ersättningsnivåer. Anställningstryggheten i styrs inte såsom i av lagstiftning utan följer istället avtal mellan arbetsmarknadens parter. Därför kan anställningsvillkoren variera relativt mycket mellan olika branscher. Inte desto mindre präglades dansk arbetsmarknad under 197- och 198-talen av hög, bestående arbetslöshet. Reformer som genomfördes under denna period fram till i mitten av 199-talet hade framför allt fokus på införandet av arbetsdelning och incitament för tidig pension (s k efterlön). Detta ledde i huvudsak till minskad sysselsättning. I slutet 199-talet påbörjades i en rad reformer för att höja arbetsmarknadspolitikens effektivitet. Villkoren för arbetslöshetsersättning skärptes genom t ex förkortning av perioden för arbetslöshetsersättning och ökade krav på att ta arbete utanför sitt yrkesområde. Samtidigt stärktes incitamenten för att det skulle bli lönsammare att arbeta och villkoren för förtidspensionering försämrades. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder stramades också upp och blev i högre utsträckning riktade. Trots reformer är den danska modellen fortfarande bland de mest generösa samtidigt som den liberala anställningslagstiftningen består. Även i påbörjades under 199-talet reformer av arbetsmarknadspolitiken. Främst inleddes stora satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder där den kraftigt växande arbetslösheten i kölvattnet av 199-talskrisen möttes av sysselsättningsåtgärder. Åtgärder som minskade arbetskraften, som t ex förtidspensioneringar, tilltog. Detta följdes av växande insatser för kompetenshöjningar genom t ex Kunskapslyftet och utbyggnad av högskolan. Efter regeringsskiftet 26 har reformerna inriktats på åtgärder som ska stimulera arbetskraftsutbudet och sänka anställningskostnaderna genom t ex jobbskatteavdrag, uppstramning av arbetslöshetsförsäkringen, och mer selektiva subventioner och riktade åtgärder. Hurtigt ud hurtigt ind vs. Sist in först ut Trots låg anställningstrygghet var arbetslösheten hög under 197- och 198-talen Flexicurity dansk arbetsmarknadsmodell under utveckling Svensk arbetsmarknadspolitik anställningstrygghet men stramare arbetslöshetsvillkor Under det senaste decenniets reformer har svensk och dansk arbetsmarknadspolitik närmat sig något. Dock kvarstår betydande skillnader, som kan ha påverkat arbetslöshetsutvecklingen, inte minst under den innevarande lågkonjunkturen. Här följer en kortfattad redogörelse av de viktigaste skillnaderna: 2 Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 29
Anställningsskydd: I finns ingen motsvarighet till lagen om anställningsskydd. Istället regleras anställningsvillkoren genom avtal. Det gör att det, i vissa branscher, är enklare för en arbetsgivare att avskeda utan att hänsyn tas till senioritet eller med hänvisning till sakliga skäl, som t ex arbetsbrist. I infördes 1982 lagen om anställningsskydd som bl a omfattar turordningsregler. Lagen reglerar bl a uppsägningstider, tidsbegränsade anställningar, hur besked om uppsägning ska skötas och vilka typer av uppsägningar som är giltiga. OECD mäter årligen anställningsskyddet i OECD-länderna. De senaste mätningarna för 28 visar att vid fast anställning är anställningsskyddet betydligt större i än i. Detta bekräftar att tillhör ett av de länder med starkast skydd mot avskedande medan hamnar i gruppen med svagast skydd. Motsatt bild gäller vid tillfälliga anställningar, där är mer liberalt än. Skillnaden i mellan att vara fast och tillfälligt anställd är liten. I, däremot, kan den stora skillnaden betyda att tröskeln för att få en fast tjänst på arbetsmarknaden är större, inte minst bland ungdomar. Även arbetstagares motivation att prova på ett nytt jobb minskar om det innebär att de mister en fast tjänst. Anställningsskyddet är starkare i vid fast anställning men i är skillnaden liten mellan fast och tillfällig anställning Anställningstrygghet (index 28) Fast anställning 3 2.5 2 1.5 1.5 USA Storbritannien Irland Italien OECD länder Österrike Norge Spanien Frankrike Holland Tyskland Tillfällig anställning 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1.5 Storbritannien USA Irland Holland Tyskland OECD länder Österrike Italien Norge Frankrike Spanien Källa: Annual Labor Force Statistics database, OECD (29) Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 29 3
Arbetslöshetsersättning och understöd: I är ersättningsnivån initialt 9 % upp till ett tak på ca 32 SEK, medan i ersättningsnivån är lägre, 8 %, och taket ca 225 SEK. Det betyder att i får man utbetalt ca 58 % av en genomsnittlig industriarbetarlön, och i ca 5 % 1. Även med OECD:s beräkningar, med en allmän genomsnittslön och differentiering av olika familjeförhållande, har en någon högre initial ersättningsnivå, ca 71 % jämfört med i på ca 64 %. Arbetslöshetsersättningen i är relativt hög Initial ersättningsnivå, 27 (procent av genomsnittslönen) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Australien Storbritannien Belgien USA Österrike Finland Italien Tyskland Norge Spanien Holland Schweiz Portugal Källa: OECD, Tax-Benefit Models (28) I faller ersättningsnivån efter 2 dagar till 7 % och löper därefter i ytterligare 1 dagar. I kan man däremot behålla arbetslöshetsersättningen på samma nivå i fyra år. Det betyder att under en 6-månadersperiod faller den genomsnittliga arbetslöshetsersättningen i till drygt 4 % av genomsnittsinkomsten, men stannar i på drygt 65 %. I hänvisas, i princip, den arbetslöse efter att ha utförsäkrat sig till ekonomiskt bistånd (tidigare socialhjälp). 2 Det betyder att incitamenten att ta sig ur arbetslösheten är betydligt starkare i, men därmed också inlåsningseffekterna. Den potentiella kostnaden med att lämna en fast tjänst är igen stor och riskerar att hämma en dynamisk arbetsmarknadsutveckling. och långvarig 1 TCO granskar: Svensk A-kassa i strykklass (Nr. 2 29, TCO). 2 Enligt OECD s beräkningar är ersättningsnivån i, inklusive ekonomiskt bistånd, 68 % av förutvarande inkomst jämfört med 77 % i. 4 Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 29
Ersättningsnivån under 6 månaders arbetslöshet, 27 (procent av genomsnittslönen) 7 6 5 4 3 2 1 USA Italien Schweiz Tyskland Spanien Holland Norge Portugal Australien Frankrike Storbritannien Österrike Finland Belgien Källa: OECD, Tax-Benefit Models(28) Både i och i är omfattningen av arbetsmarknadspolitiska program stor. Under 199-talets reformer förändrades den danska inriktningen från att ha varit passiva instrument som möjliggjorde förlängd kvalificering för arbetslöshetsförsäkring till att baseras på den s k rätt och plikt -principen. 3 Detta innebar ett ökat fokus på att få arbetslösa tillbaka i sysselsättning. De instrument som främst förekommer är anställning med lönetillskott, bidrag till reguljär utbildning och praktikplatser. Även i har de arbetsmarknadspolitiska programmen i högre utsträckning fokuserats på att förbättra förutsättningarna för att snabbt komma i reguljärt arbete. Dock har omfattningen av de danska programmen varit betydligt större under 2-talets första hälft, då andelen av arbetskraften som deltog i arbetsmarknadspolitiska var nästan 5 % högre. Skillnaden har därefter minskat i takt med att arbetslösheten där har sjunkit. Deltagande i arbetsmarknadsprogram i och, -27 (procent av arbetskraften) 11 1 9 8 7 6 OECD 5 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Källa: Annual Labor Force Statistics database, OECD (29) 3 Torben Andersen och Michael Svarer (Välfärd Nr 4, SCB, 26) Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 29 5
Det finns en rad andra inslag i arbetsmarknadspolitiken som skiljer sig mellan länderna. I ingår i arbetsmarknadspolitiken en möjlighet för arbetstagare att under en begränsad period gå ner på deltid vid arbetsbrist och resterande tid få arbetslöshetsersättning. I är detta en fråga mellan arbetsmarknadens parter, som exemplet mellan industriförbundet och metall i början av 29 visade. har också ett mer generellt och utbyggt system för lärlingstjänster och löner, något som i finns enbart branschvis (t ex inom elektrikerbranchen). Slutligen har kvar ett system med förtidspensioner, som trots att villkoren försämrats under senare år fortfarande betyder att en hög andel av befolkningen i åldrarna 55-64 inte längre befinner i arbetskraften. Till skillnad från har ett relativt högt arbetskraftsdeltagande bland de yngre åldersgrupperna, medan det för åldersgruppen 6-64 är betydligt lägre. Arbetskraftsdeltagandet,, och OECD, 28 (arbetskraft som % av befolkningen) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 OECD 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 Källa: Annual Labor Force Statistics database, OECD (29) Arbetslösheten högre i men stiger snabbare i Dansk arbetsmarknadspolitik har under de senaste 15 åren varit framgångsrik med att få ned, en sedan lång tid, hög arbetslöshetsnivå. Efter att ha stigit till nästan 1 % av arbetskraften under 199-talskrisen nådde man i mitten på förra året en nivå som kröp nedåt 3 %. 4 Nivån har sedan dess stigit till 6,2 % i juni. I, å andra sidan, har sedan 199-talskrisen arbetslöshetsnivåerna generellt sett legat på högre än i. Trots en nedgång i början på 2-talet ökade arbetslösheten igen därefter och sjönk inte tillbaka i samma utsträckning som i. I juni 29 var den svenska arbetslösheten 9 %. Exceptionell låg arbetslöshet i Svensk arbetslöshet trögare att få ned 4 Jämförelser av arbetslöshetsdata mellan länder är ofta mycket vanskliga pga skillnader i insamlingsmetodik och definitioner. OECDs Harmonized Unemployment Rate (HUR) Harmoniserad Arbetslöshetsnivå - betraktas som den mest tillförlitliga datakällan. 6 Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 29
Arbetslöshetsnivån:, och OECD-Europa, 198 juni 29 (som andel av arbetskraften, procent) 12 1 OECD-Europa 8 6 4 2 1/ (15-64) 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 2 22 24 26 28 Mar-29 Maj-29 1/ För, refererar data mellan 1986 till 26 till åldrarna 16 till 64, dessförinnan till 16-74. Från och med oktober 27 refereras till åldrarna 15-74. Likartade data presenteras inte för, så jämförelser bör göras med försiktighet. Källa: Harmonized Unemployment Rate, OECD (29) Även sysselsättningsgraden 5 i har varit högre än i sedan mitten av 199-talet då krisen ledde till ett kraftigt fall i andelen av befolkningen som, i någon form, arbetade. Under 2-talet har skillnaden minskat något, men dansk sysselsättning ligger generellt högre än i. Sysselsättningsgraden är högre i. Sysselsättningsgraden,, och OECD, 198-28 (sysselsatta som andel av befolkningen, 15-64 år, procent) 9 85 8 75 7 65 OECD 6 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 2 22 24 26 28 Källa: Annual Labor Force Statistics database, OECD (29). Arbetskraftsutbudet, dvs andel av den totala arbetskraften, har efter 199-talskrisen varit i stort detsamma i och. Förändringar i arbetskraftsutbudet kan, förutom demografiska faktorer, även bero på arbetsmarknadspolitik och konjunkturutveckling. I både och föll arbetskraftsutbudet under 199-talskrisen. Sannolikt orsakades detta av att allt fler, med minskat hopp om att få arbete, inte sökte arbete utan istället valde att studera. I en viss grad kan det också bero på att andelen förtidspensionerade växer i perioder av lågkonjunktur. Under högkonjunkturen 28 växte arbetskraftsutbudet i då samma krafter verkade i motsatt riktning. Detta för- Arbetskraftsutbudet ökar långsamt i båda länder efter fallet under 199-talskrisen 5 Personer i arbete relativt befolkningen i åldrarna 15-64 år. Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 29 7
stärkte sedan, under den kraftiga ekonomiska nedgången, den snabba ökningen av arbetslöshet. Arbetskraften som andel av befolkningen, 15-64,, och OECD, 198-28 (%) 9 85 8 75 7 OECD 65 6 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 2 22 24 26 28 Källa: Annual Labor Force Statistics database, OECD (29) Ur ett dynamiskt perspektiv skiljer sig arbetslöshetsutvecklingen mellan de två nordiska länderna. Under 28 sjönk arbetslösheten i mycket snabbare än i och resten av Europa. Denna trend vände under 29, och med sin mer flexibla arbetsmarknadslagstiftning har sett arbetslösheten växa snabbt. Flexibilitet ger större svängningar på arbetsmarknaden Förändring av arbetslösheten:, och Europa, aug 27 juni 29 årlig förändring (%) 12 1 Årlig förändring i % 8 6 4 2-2 OECD-Europa -4 Aug-27 Oct-27 Dec-27 Feb-28 Apr-28 Jun-28 Aug-28 Oct-28 Dec-28 Feb-29 Apr-29 Jun-29 Källa: Harmonized Unemployment Rate, OECD (29) Ungdomsarbetslösheten diskuteras intensivt i under den pågående lågkonjunkturen, och i synnerhet har framhållits som ett positivt exempel på hur arbetsmarknadspolitiken kan motverka att unga på arbetsmarknaden drabbas extra hårt. Enligt SCBs senaste arbetskraftsundersökning hade ungdomsarbetslösheten i stigit till nästan 3 % i juni. I rapporteras ungdomsarbetslösheten vara drygt 11 % under samma period. Ungdomsarbetslösheten betydligt högre i 8 Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 29
Ungdomsarbetslöshet:, och Europa (199 juni 29, %) 3 25 2 15 1 5 2-24 2-24 15-24 Euro-land 15-24 15-24 199 1992 1994 1996 2 22 24 26 28 aug/28 okt/28 dec/28 feb/29 apr/29 jun/29 Källor: Eurostat och Annual Labor Force Statistics database, OECD (29) Tittar man däremot på förändringen av arbetslöshet ser man här att dansk ungdomsarbetslöshet visar på större svängningar. 6 För båda länderna förändras arbetslösheten för ungdomar snabbare än den totala arbetslösheten, en indikation på att flexibiliteten är större och anställningstryggheten lägre. Detta kan betyda att även när den ekonomiska konjunkturen vänder, kan ungdomsarbetslösheten i sjunka tillbaka snabbare än i ; under högkonjunkturen 28 minskade arbetslösheten i högre takt än i. Även för ungdomar växer arbetslösheten snabbare i Förändring av ungdomsarbetslösheten: och, apr 26 jun 29 årlig förändring, (%) 2 15 1 5-5 apr/6 jun/6 Källa: Ecowin aug/6 okt/6 dec/6 feb/7 apr/7 jun/7 aug/7 okt/7 dec/7 feb/8 apr/8 jun/8 aug/8 okt/8 dec/8 feb/9 apr/9 jun/9, 2-24 Dynamisk och trygg arbetsmarknad utan alltför höga kostnader den stora utmaningen, 16-24, 25-29 Arbetsmarknadspolitik diskuteras intensivt på båda sidor om sundet. I lades nyligen en utredning 7 fram som föreslog att villkoren för arbetslöshetsersättningarna åter skulle stramas upp. Bland annat föreslås att tiden för vilken man kan Arbetsmarknadsmodeller under ständig utveckling 6 Igen bör poängteras att data inte är helt jämförbara, men att viss information om trenderna kan fås. 7 Arbejdsmarkedskommissionens rapport Välfärd kräver arbete (Augusti, 29) Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 29 9
uppbära arbetslöshetsersättning kortas från fyra till två år, och att förtidspensionssystemet ska avvecklas genom att gradvis höja minimiåldern och genom att göra det mindre ekonomiskt fördelaktigt. I föreslås ytterligare skattesänkningar på inkomster från arbete och satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder och utbildning, och även arbetsrättslagstiftningen diskuteras intensivt. Arbetsmarknadspolitiken ska syfta dels till att ge stabila och trygga privatekonomiska villkor samtidigt som den ska underlätta ekonomisk omvandling för att säkra välståndet på medellång och lång sikt. har lyckats väl med att få ned en sedan tidigare hög, och till synes, permanent arbetslöshet. Detta kostar dock. Arbetsmarknadsprogram i, inklusive det s k efterlön-systemet kostar ca 1 % av BNP mer än i per år. Den mer generösa arbetslöshetsförsäkringen adderar ytterligare ca ½ % av BNP. 8 Dansk arbetsmarknadsmodell framgångsrik men kostsam Kostnad av arbetsmarknadspolitiken (inkl arbetslöshetsersättning) i och, 1985-27 (% av BNP) 8 7 6 5 4 3 2 1 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 OECD 1999 2 21 22 Källa: Annual Labor Force Statistics database, OECD (29) 23 24 25 26 27 Dessutom tillkommer det låga arbetskraftsdeltagandet bland de äldre befolkningsgrupperna (se sidan 6). På medellång sikt kommer att krävas att åldern för pension höjs för att kunna bevara ett utbyggt välfärdssamhälle. Den danska modellen är också förknippad med att ungdomar tidigt söker sig ut i arbetslivet och därmed kompenserar för det låga arbetskraftsdeltagandet i de äldre åldersgrupperna. Det betyder att de yngre går miste om möjligheter till utbildning och kompetenshöjningar som långsiktigt driver den ekonomiska tillväxten. I har man haft större problem med att få ned arbetslösheten under högkonjunkturen. De danska erfarenheterna kan ge vissa idéer om hur man kan utveckla den svenska modellen, men också vilka negativa aspekter det kan finnas: Lågt arbetskraftsdeltagande bland de äldre, högt bland de yngre Det finns kvardröjande trögheter på svensk arbetsmarknad Minskat anställningsskydd behöver inte nödvändigtvis behöver betyda minskad anställnings- och inkomsttrygghet. 8 Källa: OECDs arbetsmarknadsstatistik 1 Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 29
Istället kan det vara arbetsgivares villighet att ta risker med nyanställningar och arbetstagares möjlighet att byta jobb som skapar denna trygghet, Alltför generösa ersättningssystem, i synnerhet för de äldre, riskerar att bli kostsamt; dels som direkt kostnad för socialförsäkringssystemen, men också som indirekt kostnad av bortfallet av arbetskraft. Långsiktigt behövs att en större dels av befolkningen arbetar längre. Lärlingssystem och direkta åtgärder för att höja anställningsbarheten hos unga har visat sig effektiv i, som har en substantiellt lägre ungdomsarbetslöshet än i. Samtidigt bör också utbildning och kompetenshöjningar stimuleras, även under högkonjunktur, för att lägga grunden för långsiktigt hög tillväxt och flexibilitet. Alltför långa ersättningsperioder under arbetslöshet riskerar, bortsett från att det är kostsamt, också minska incitamenten att snabbt söka sig tillbaka till arbetsmarknaden och kan därmed öka långtidsarbetslösheten. Magnus Alvesson Ekonomiska sekretariatet Magnus Alvesson, 8-5859 3341 Jörgen Kennemar, 8-5859 1478 ISSN 113-4897 Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i 15 34 Stockholm tfn 8-5859 131 publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och ek.sekr@swedbank.se kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 8-5859 1588. annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 29 11