Årsredovisning för 2009
+,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 2009 - ett år under lågkonjunktur 3 Övergripande mål för Arvidsjaurs kommun 2008-2010 5 Förvaltningsberättelse 6 Kommunkoncernens organisation 6 Omvärld 7 Näringsliv och arbetsmarknad 7 Sysselsättning 8 Bostäder, lokaler och mark 8 Framtiden 9 Kommunalekonomiska utsikter 2009-2011 9 God ekonomisk hushållning - redovisning av måluppfyllelse 10 God ekonomisk hushållning- finansiella mål 15 Kommunens budgetprocess 16 Befolkning 17 Väsentliga personalförhållanden 18 Värdegrundsarbetet 18 Resultat för perioden 2009-01-01-2009-12-31 21 Nämndernas resultat 2009 22 Tillgångar och skulder 23 Pensioner och pensionsskuld 24 Utredning av balanskravet 24 Investeringsredovisning 25 5 ÅR I SAMMANDRAG 27 Redovisningsprinciper 29 RESULTATRÄKNING (tkr) 31 Kassaflödesanalys (tkr) 31 BALANSRÄKNING (tkr) 32 Noter till resultaträkningen 33 Noter till resultaträkningen 34 Noter till balansräkning/finansieringsanalys 35 1
Kommunfullmäktige 42 Överförmyndaren 43 Valnämnden 43 Kommunstyrelsen 44 Kommunstyrelsens förvaltningar 46 Utvecklingsenheten 46 Sysselsättningsenheten 47 Stödfunktionen 48 Tekniska 49 Barnomsorg och grundskola 51 Gymnasieskolan 53 Socialnämnden 55 Agenda 21 62 Kultur- och Fritidsnämnden 63 Kommunkoncernen 65 Affräsverksamhet 68 2
2009 - ett år under lågkonjunktur Året 2009 präglades i högsta grad av den lågkonjunktur som drabbade världen under 2008. I en global ekonomi av dagens snitt är kommunerna i Sverige strakt knutna till den globala ekonomins följverkningar. Även den nationellt förda politiken inom landet är av betydelse för kommunens ekonomiska handlingsutrymme. Den kraftiga lågkonjunkturen som genomgripande påverkade 2009 års utveckling skedde i ett läge där våra långtidsplaner och beslut om besparingar och effektiviseringar inte kunde möta upp gapet mot de förlorade skatteintäkterna. Detta trots att regering gav viss ekonomisk stimulans till kommunerna under året. Förändringstrycket är stort inom flera verksamheter. Ett minskat antal elever inom skolverksamheten i sin helhet har betytt stora organisatoriska förändringar. Dessa utmaningar gäller också i mycket gymnasieskolan som står inför både en förändrad elevantalsnivå och en ej ännu sjösatt gymnasiereform. 2009 innebar även att man inom socialtjänsten fick en mycket kraftig ökning av antalet innevånare som sökte försörjningsstöd. Detta i kombination med en hög ungdomsarbetslöshet är ett stort hot mot kommunens framtida utveckling. Trotts det ekonomiska läget i kommunen, lyckats verksamheterna leverera bra service till sina medborgare. Detta kan man bland annat utläsa i den undersökning bland landets kommuner om var det är bäst att bo. Där ligger Arvidsjaurs kommun väldigt högt upp på listan Handeln har gått bra och utvecklas. Året innebar även att den internationella verksamheten vid Armens JägarBataljon ökade, vilket har stor betydelse för den framtida utvecklingen i kommunen. Med det ekonomiska resultat som 2009 gav, krävs fortsatta verksamhetsförändringar och översyner av hur vi organiserar vår verksamhet, etta för att säkerställa en långsiktig ekonomisk och verksamhetsmässig hållbarhet. Jerry Johansson Kommunstyrelsens ordförande 3
4
Övergripande mål för Arvidsjaurs kommun 2008-2010 Vi växer i Arvidsjaur Ökad inflyttning med 10% i åldersgruppen 25 50 år 15 nya arbetstillfällen tillskapas årligen Ökad kvalitet inom kommunens tjänsteutbud Arbetsmiljön ska vara trygg, säker och utvecklande Kommunen ska samverka över alla gränser för att skapa tillväxt, god välfärd och en hållbar miljö med målet att under planeringsperioden öka inflyttningen bland 25 50 åringar med 10 %. Vår kommun ska upplevas som en kommun där alla vinner på att bosätta/etablera sig. Alla förtroendevalda och anställda ska aktivt bidra till ett positivt klimat, som stärker tillväxten. Kommunens alla verksamheter ska ha hög kvalitet, vilket säkerställs genom årliga mätningar av yttre och inre kvalitet. För att nå målet med ökad inflyttning, måste bostäder byggas och minst 15 nya arbetstillfällen skapas årligen. Arvidsjaur ska upplevas som en god miljö med utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande, utbildning, kultur och idrott. Kommunen ska arbeta för att servicenivån i hela kommunen upprätthålls. Arbetsmiljön ska vara trygg, säker och utvecklande. Medarbetarna ska aktivt delta i utveckling av verksamheten, därigenom får de inflytande. Ledarskapet ska vara tydligt och bra. 5
Förvaltningsberättelse Kommunkoncernens organisation Arvidsjaurs kommun har en traditionell nämndsorganisation med kommunstyrelse och fem verksamhetsnämnder. I Kommunfullmäktige finns en beredning verksam. Arvidsjaurs kommunkoncern består av Arvidsjaur Kommunföretag AB, som i sin tur äger fyra aktiebolag: Arvidsjaurhem AB, Arvidsjaur Flygplats AB, Arvidsjaurs Energi AB samt Arvidsjaur Test & Training AB (ATT). Arvidsjaurhem AB äger ett dotterbolag; Fastighetsföretaget i Arvidsjaur AB. ATT äger 90 % av Lappland Aviation Academy AB (LAA). (39 % 2008) Utdebitering kr/skattekrona 2009 2008 2007 2006 2005 Kommunen 22,08 22,08 22,08 22,08 22,08 Totalt 32,48 31,50 31,50 31,50 30,75 6
Omvärld Kommunens mål är att Arvidsjaur ska fortsätta vara en attraktiv kommun för människor att bo och arbeta i. Därför måste vi förstå vad som påverkar förutsättningarna för kommunal verksamhet, hur de fungerar och vilka konsekvenser de får. Genom att blicka utåt och framåt, kan handlingsberedskapen inom kommunen förbättras. Den världsekonomiska krisen drabbar ett litet och handelsberoende land som Sverige mycket hårt. De flesta ekonomiska bedömningar tyder nu på att 2009 kommer att gå till historien som ett av de sämsta åren på mycket lång tid. Kommuner och landsting fick redan 2008 känna av finanskrisen, bland annat genom fallande värden på finansiella tillgångar och svårigheter att få krediter. 2009 och 2010 syns krisen främst i låga skatteintäkter. Världsekonomin har inte varit i detta läge tidigare, och det finns en betydande osäkerhet om utvecklingen. Det kan inte uteslutas att perioden med återhämtning för världsekonomin blir mer utdragen än förväntat. Samtidigt var den ekonomiska politiken ovanligt kraftfull, med en mycket expansiv penning- och finanspolitik vid sidan av betydande insatser för att avhjälpa problemen på finansmarknaderna. Den finansiella krisen mildrades också under 2009. Sveriges BNP beräknas ha minskat med 4,4 % under 2009. Enligt regeringens prognoser beräknas Sveriges BNP öka med 3 %. 2010 och stiga ytterligare under 2011-2012. Detta är en betydligt ljusare prognos än för ett år sedan. Antalet sysselsatta i riket är viktigt för kommunerna eftersom de utgör grunden i kommunens skatteintäkter. Sysselsättningen minskade under 2009 och antalet sysselsatta beräknas inte vara åter till nivån före finanskrisen förrän 2014-2015. Arbetslösheten i förväntas ligga kvar runt 10 % under de närmaste åren. På en stor del av arbetsmarknaden är parterna bundna av centrala avtal en bit in på 2010. Inflationen förväntas fortsätta ligga under riksbankens mål på 2 %, medan räntorna kan komma att öka redan under 2010. Utmaningen för kommuner och landsting är att överbrygga några mycket besvärliga år. Den ekonomiska situationen för kommuner och landsting ter sig allt mer bekymmersam. De statliga förstärkningarna som regeringen aviserat för 2010-2012 kompenserar inte bortfallet. 7 Näringsliv och arbetsmarknad Regional utveckling Arbetsmarknaden i Norrbotten kännetecknas av en råvarubaserad tillverkningsindustri med hög tillväxt, en växande privat tjänstesektor och en alltjämt stor men minskande offentlig sektor. I regionen finns större delen av gruvfyndigheterna inom EU. Huvuddelen av råvarorna till den svenska metallbaserade industrin kommer från regionen. Till de skogsbaserade näringarna kommer stora delar av råvaran från inlandet. Sågverk och träförädling bedrivs både vid kusten och i inlandet. Biltestverksamheten tar till vara regionens speciella förutsättningar som strängt vinterklimat, glest boende, lågt trafikerade vägar, isbelagda sjöar mm. Biltestverksamheten är internationell och är beroende av goda flygkommunikationer för att kunna utvecklas ytterligare. Även turism och gruvnäring nyttjar flyget i stor utsträckning. Den globala konjunkturen och finanskrisen har även påverkat arbetsmarknadsläget i Norrbotten. Nedgången har avstannat, men arbetsmarknaden är fortfarande svag, och efterfrågan på arbetskraft fortsätter att sjunka i Norrbotten. Ungdomsarbetslösheten har fördubblats på ett år. Lågkonjunkturen verkade i början slå hårt mot skogsnäringarna och skogsindustrin, men det har skett en positiv förändring inom dessa branscher. Fortfarande pågår ett antal stora investeringsprojekt som håller sysselsättningen uppe. Kommunens näringsliv Kommunen är den största enskilda arbetsgivaren och den offentliga sektorn svara för mer än hälften av sysselsättningen. Det privata näringslivet i Arvidsjaur domineras av skogsindustri, och träförädlingsindustri, besöksnäring och biltestverksamhet. Nyetableringen av statlig verksamhet till Arvidsjaur har gett ett hundratal nya arbetstillfällen. Under de senaste tre åren har ett flertal statliga myndigheter och verk som AMV och Försäkringskassan lokaliserat delar av sin verksamhet i Arvidsjaur. Senast i raden var Kriminalvårdens transporttjänst med ca 20 nya årsarbeten. De sista sex utlovade arbetstillfällen hos Vattenfall är nu tillsatta. Ett rikt kommersiellt utbud är en grundförutsättning för utveckling av besöksnäringen. Handeln har utvecklats under ett antal år och inom kommersiell service har flera företag nyetablerats. Arvidsjaurhem AB för avsikt att bygga en galleria med affärslokaler i centrum av Arvidsjaur. Statistiken visar att sällanköpsvaror är den del av handeln som ökar i Arvidsjaur. Kommunens flygplats är en viktig faktor för utvecklingen av näringslivet både i vår kommun och i grannkommunerna. Daglig förbindelse finns med Stockholm/
Arlanda med NextJet som operatör. En avmattning på flygplatsen har skett på grund av lågkonjunkturen i omvärlden. Besöksnäringen visade en minskning under vintern, men senvåren och sommaren gav relativt stora ökningar. Försvaret Armens Jägarbataljon finns med som enhet i den nya försvarsorganisationen, och bedriver en högkvalitativ utbildning. Anställning av fler officerare har även genomförts. Förbandet tar även emot större internationella förbandsbesök. Fortfarande har inget igångsättningsbeslut vad avser CTÖ. (Test- och övningsverksamhet) genomförts av statsmakterna. Sysselsättning Arbetslösheten i kommunen steg i slutet av 2008 och fortsatte att stiga under 2009. Eftersom den offentliga sektorn i Arvidsjaur är så stor har detta en stabiliserande effekt då denna sektor inte är lika konjunkturberoende som industrisektorn. Andelen arbetslösa var i december totalt 11,7 %. Siffran ligger något över genomsnittet för länet. Fler män (12,6 %), är arbetslösa än kvinnor (10,0%). Andelen arbetslösa ungdomar fortsätter att öka och är fortfarande långt över genomsnittet i länet; 25,7% mot 18,5%. Arvidsjaur har i tidigare utredningar klassats som en egen arbetsmarknadsregion, beroende på bl.a. de långa avstånden till andra större orter. Avstånden medför att dagpendlingen till och från andra kommuner är ca 14 %. Inpendling sker framför allt inom den offentliga sektorn, medan utpendlingen är störst inom byggsektorn och inom skogsbruket. Veckopendlingen är omfattande. Inpendlingen till kommunen ökar. Vi har en ovanligt stor andel inpendlare som är s.k. karriärpendlare Med detta menas en person som byter jobb för att det är intressantare eller bättre betalt, och som samtidigt överger den egna kommunen för att börja arbeta i en annan kommun. Arvidsjaurs arbetsmarknad har varit, och kommer även i fortsättningen att vara beroende av den offentliga sektorn, även om arbetsmarknaden har förändrats de senaste åren, och kommer att ytterligare omvandlas mot tjänsteproduktion. Bostäder, lokaler och mark På lägenhetsmarknaden råder snarare brist än överskott, åtminstone i centralorten. Fler bostäder är planerade för att möta efterfrågan på lägenhetsboende. Tillgången på tomter för småhus är god både i centralorten och ute i byarna. Nya bostadsområden har öppnats för exploatering. 8 Efterfrågan på bostäder kommer fortsatt att vara stor. Även industri tomter finns att tillgå. Detaljplaneändringar i centrum görs för att tillgodose möjligheten till bostadsbyggande och affärslokaler. Tillgången till industrimark är god, både i tätorten och i byarna. Lediga industrilokaler finns i kommunkoncernen. Företagsstatistik 2008-2009 2009 2008 Arbetsställen 1 019 1 037 Anställda 2 746 2 709 Arbetsgivare (minst en anställd) 248 246 Verksamma företag 972 992 Nya företag 37 47 antal anställda 14 51 Källa SCB:s företagsregister: Arbetslöshet År Totalt antal Arbetslösa i gruppen invånare 16-64 år I öppen I åtgärder Ungdomar arbetslöshet % 18-24 år % % 2004-12 409 5,9 4,1 18,8 2005-12 416 5,6 4,6 19,6 2006-12 381 6,2 3,3 17,4 2007-12 233 4,3 1,5 11,3 2008-12 378 4,8 4,6 16,7 2009-12 463 5,4 6,3 25,7 Källa Arbetsförmedlingen Tillväxtprogram: Kommunfullmäktige har antagit ett tillväxtprogram för kommunen för perioden 2007-2013. Enligt tillväxtprogrammet ska följande områden prioriteras: Upplevelsenäring/handel Träförädling, Energi/miljö- fast bränsle Civil/militär testverksamhet Kunskapsintensiva tjänstenäringar Nya former för utveckling och kapitalförsörjning.
Framtiden Lågkonjunkturen har snabbt förändrat förutsättningarna för hela den kommunala verksamheten Arvidsjaurs kommun utgör inget undantag. Under de kommande åren kommer kommunen att ställas inför flera viktiga beslut, både kortsiktiga och långsiktiga. Det är därför viktigt att identifiera de långsiktiga underliggande förändringarna i samhället. Till detta ska läggas de mer kortsiktiga förändringar som de nya förutsättningarna lokalt innebär. Det kommer att behövas en beredskap för att snabbt identifiera och reagera på de behov som kan uppstå. Samtidigt är det viktigt att även agera utifrån långsiktigt förändrade förutsättningar. Den mycket svaga skatteunderlagstillväxten innebär stora utmaningar för kommuner och landsting de närmaste åren. För kommuner och landsting gäller nu att skyndsamt vidta åtgärder på bred front för att klara ekonomin. Krismedvetenheten är stor. Trots skattehöjningar och åtgärder för att dra ned kostnadsutvecklingen bedömer SKL att kommunsektorn som helhet kommer att ställas inför stora förändringar i verksamheten om god ekonomisk hushållning ska uppnås. Prognoserna har fortlöpande förändrats i negativ riktning under hösten 2008 och fortsatte under 2009. De senaste prognoserna (december 2009) visar tecken på en ljusning för 2010-2012. Regeringen har beslutat om ett stimulanspaket om sammananlagt över 20 miljarder kronor fram till och med 2011. Stimulanspaketet innehåller en rad åtgärder för att minska arbetslösheten; införande av ROT-avdrag, tidigareläggande av infrastruktursatsningar m.m. Av tillgänglig statistik framgår att andelen personer äldre än 85 år under de närmaste åren kommer att vara konstant. Antalet personer i åldrarna 65-74 år kommer däremot att öka med 10-15 personer per år under hela perioden fram till 2012. Antalet barn 0-5 år förväntas ligga relativt oförändrat under de närmaste åren, men antalet tonåringar minskar med en särskilt kraftig minskning under de närmaste åren. Kommunalekonomiska utsikter 2009-2011 Kommunens ekonomi är i grunden stabil, Men även Arvidsjaurs kommun drabbas av lågkonjunkturen. För åren 2009-2011 kommer kommunen att behöva göra besparingar. Orsakerna kan delas upp i tre delar: 1. Kommunens egna problem Befolkningen minskar. Demografin innebär att det dör dubbelt så många som föds. Antalet barn och ungdomar minskar medan antalet äldre är oförändrat. Framför allt är andelen i åldrarna 25-50 av befolkningen för låg. Arvidsjaur behöver en nettoinflyttning på minst 60 personer per år. Befolkningsminskningen motsvarar uppemot 5 Mkr per år i minskade skatteintäkter. 2. Politiska beslut Ändringen av reglerna för skatteutjämning till förmån för storstadskommunerna och att bidragen inte räknas upp kostar kommunen 3,5 4 Mkr per år. 3. Lågkonjunkturen Lågkonjunkturen innebär minskade skatteintäkter för kommunen. Försämringen kom hastigt och det slutliga utfallet är ännu inte känt. De beräkningar som gjorts inför budget 2010 innebär att, om verksamheten hålls oförändrad, så det kommer att fattas över 20 mkr 2010-2011 om kommunen ska kunna uppfylla lagens krav om god ekonomisk hushållning dvs. att ha 7,5 Mkr kvar varje budgetår. I regeringens vårbudget tilldelades kommunen en kompensation för detta med 3,5 mkr för 2010 och 2,5 Mkr för 2011 I höstbudgeten finns 5,0 Mkr för 2010, totalt 11 Mkr. Kostnaden för kommunen ökad arbetslöshet och nya regler på arbetsmarknaden går inte att helt beräkna ännu. Försörjningsstödet beräknas fortsätta öka under 2010. 9
God ekonomisk hushållning - redovisning av måluppfyllelse Fullmäktiges verksamhetsmål Kommunfullmäktige fastställde 2007-11-26 de övergripande verksamhetsmålen för 2008-2010. Nämnderna har utifrån fullmäktiges mål beslutat om egna verksamhetsmål. Enligt god ekonomisk hushållning skall målen vara konkreta, mätbara och möjliga att följa upp. Målskrivningsprocessen i kommunen är fortfarande i ett uppbyggnadsskede, vilket innebär att målen i mycket saknar konkretisering och mätbarhet. De är därför inte fullt ut möjliga att följa upp i lagens mening i den form de nu har. Kommunstyrelsens budgetberedning har påbörjat arbetet med att förbättra målen. Nedan redovisas målen och den utvärdering som gjorts. Redovisning av måluppfyllelse God ekonomisk hushållning - övergripande mål Område Mål: Utvärdering Övergripande mål Tillväxt och utveckling Övergripande mål Tillväxt och utveckling Ökad inflyttning med 10 % i åldersgruppen 25-50 år 15 nya arbetstillfällen tillskapas årligen Inflyttningen 2009 var 114 personer i åldersintervallet 25-50 år. Detta är en minskning med 3 personer från 2008 då inflyttningen var 117 personer. 2007 var inflyttningen 114 personer Enligt SCB:s företagsstatistik har det etablerats 37 nya arbetsställen i kommunen under 2009. Vid 10 av dessa fanns minst en anställd. Totat tillkom 14 nya anställningar. Målet uppfyllt Nej Ja Övergripande mål Medborgare/ medarbetare Öka kvaliteten i kommunens tjänsteutbud Kommunen deltar sedan hösten 2008 i projektet "Kommunens kvalitet i korthet", som leds av Sveriges kommuner och landsting. Kvalitetsmätningen innebär att ett sextiotal kommuner jämför sina verksamheter med varandra utifrån 35 mått. Fem huvudområden ingår i mätningarna: -Tillgänglighet -Trygghetsaspekt -Delaktighet och information -Kostnadseffektivitet -Samhällsbyggande Resultatet för Arvidsjaurs kommun är sammanställt och kommer att redovisas för politiker och medborgare under våren 2009. Kommunen fick genomgående bra resultat i denna mätning. Vi fortsätter att delta i mätningen. Resultatet ska ligga till grund för fortsatt utvärdering. Övergripande mål medarbetare Arbetsmiljön ska vara trygg, säker och utvecklande Målet är nytt för 2009. 10
Redovisning av måluppfyllelse God ekonomisk hushållning - verksamhetsmål Område Mål: Utvärdering Målet uppfyllt Barn- och ungdom Medborgare Alla elever uppnår fastställda kunskapsmål och får vid utgången av år 9 minst betyget godkänd 7 % av eleverna lämnade åk 9 vt 2009 (14 % vt 08) utan att ha uppnått målet i ett eller flera ämnen. Riksgenomsnittet var 24 % vt 2008. En fullständig måluppfyllelse har inte nåtts eftersom det fortfarande finns ett antal elever som inte har godkända betyg i alla ämnen. Behörigheten att söka till gymnasieskolan är dock mycket hög 96 % ( 98 % 2008) mot 89 % i riket. Nej Barn- och ungdom Ekonomi Hålla de ekonomiska ramarna genom kontinuerlig ekonomisk uppföljning Resultatet för barn- och ungdom blev +2,1 Mkr för 2009. Målet anses vara väl uppfyllt eftersom planlagd verksamhet har genomförts med ett visst ekonomiskt överskott. Ja Barn- och ungdom Medborgare Fungerande former för elev- och föräldrainflytande Samtliga skolor har fungerande elevråd och klassråd. Det finns dessutom vid samtliga enheter ett fungerande föräldraråd. Målet anses därför vara uppfyllt. Ja Kultur- och fritidsnämnden Medborgare Folkhälsan ska bli bättre genom ett rikt utbud av kultur, idrott och folkbildning Kännedom om kommunens natur, kultur och idrott ska öka Ungdomars fritid ska vara stimulerande och mångsidig Arbetet inom de olika verksamheterna bedrivs så att de uppsatta målen skall uppnås och inga större avvikelser har noteras. Stödet till föreningslivet bidrar till att dessa mål kan uppnås på ett bra sätt. Utgångspunkten att hitta externa medel för vissa satsningar har varit lyckad och har fortsatt gjort att vi kan genomföra vissa delar av vår verksamhet i projektform. Kultur- och fritidsnämnden anser att det arbete som bedrivits inom nämndens område har syftat till att uppnå de övergripande målen. Måluppfyllelsen bedöms som god med tanke på de pengar som avsatts i budget ställt mot den verksamhet som genomförts. Inga mätningar gjorda eftersom målens utformning gör att det är svårt att mäta utan alltför stora personella insatser men den stora ungdomsenkäten LUPP som genomförts i slutet av året bland alla ungdomar 13-25 år kan ge en del svar. 11
Område Mål: Utvärdering Målet uppfyllt Socialnämnden Medborgare Socialnämnden Medborgare Socialnämnden Medborgare Medarbetare Förebyggande verksamhet Detta har gjorts under 2009: Årlig föräldrautbildning eller samtalsgrupp för barn i missbruksfamiljer. Totalt har 109 personer erbjudits förebyggande hembesök ( 58 kvinnor, 51 män). Av dessa tackade 78 % (85 st) ja till besök och 22 % avböjde. När man tittar på fördelningen mellan män och kvinnor så tackade 75 % av kvinnorna och 80 % av männen ja till besök. Fler öppna insatser Ökad kvalitet De födda 1921 ingick även i förra årets målgrupp så flertalet av dessa fick besök under 2008. Detta kan påverka att 70 % tackade ja, jämförelsevis med de födda 1928 och 1929 där 79 % var positiva till besök. Pärlans verksamhet för missbrukare och anhöriga har förstärkt sin verksamhet. Socialnämnden har medverkat i att ta fram NORRBUS-riktlinjerna-samverkan kring barn och unga i Norrbotten. Implementeringen av riktlinjerna har påbörjats. Socialtjänsten har tillsammans med polisen följt upp att arbetet med samverkan polis och kommun har fortsatt.. En öppenvårdsbehandling för missbrukare har genomförts. Inom ramen för socialstyrelsens öppna jämförelser ska kommunens äldreomsorg uppnå högre betyg inom minst 2 delområden mellan åren 2007 och 2009. En nationell brukarenkät bland äldre har gjorts som kommer att användas vid framtida uppföljningar. Redan vid första enkäten fick Socialnämnden högre betyg inom alla områden jämfört med riksgenomsnittet. Vid kommande brukarenkät ska delområdet socialt innehåll ha förbättrats i förhållande till tidigare mätning. En brukarenkät inom AFF:s område ska genomföras under 2008-2009. Resultatet av verksamhetsuppföljningar (brukarenkäter) publiceras på webben inom en månad efter att socialnämnden delgivits resultatet. Socialtjänsten har inom ramen för arbetet med den nationella IT-strategin förbättrat kvaliteten inom samordnad vårdplanering. Evidensbaserade metoder ska användas, t.ex. ASI (Addiction severity index) och under 2009 har utbildning inom BBIC Barnets behov i centrum påbörjats. Implementering av de nationella riktlinjerna inom demensvård ska vara påbörjade senast 2009. Andelen heltidsanställda ska öka under perioden fram till 2010. Ja Ja Delvis Ej genomfört Genomfört Delvis genomfört Genomfört 12
Område Mål: Utvärdering Målet uppfyllt Miljö- bygg och hälsoskyddsnämnden Medborgare Att vid en årlig anonym enkät erhålla minimum 4,1 i genomsnitt på en 5-gradig skala för bygglovsverksamheten Den årliga enkäten har skickats ut till alla som sökt bygglov under föregående år med frågor om kommunens service och bemötande. Utvärderingen visar på ett medelvärde om 4,34 på en femgradig skala vilket är det bästa resultatet sedan mätningen började år 2000. Medelvärdet på förra årets enkät var 4,26. Ja Miljö- bygg och hälsoskyddsnämnden Medborgare Att vid en årlig anonym enkät erhålla minimum 3,8 i genomsnitt på en 5-gradig skala för miljötillsynen och livsmedelstillsynen Inom livsmedelstillsynen verksamhetsområde har 37 enkäter skickats ut och 21 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens på 57 %. Enkäten har skickats ut till livsmedelsföretag som miljö-, och byggenheten haft kontakt med de senaste 12 månaderna vid livsmedelskontroll och godkännandeprövningar. Medelvärdet på livsmedelstillsynsenkäten är 4,1 jämfört med fjolårets enkät som låg på 4,0. Inom miljötillsynens verksamhetsområde har 20 enkäter skickats ut och 13 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens på 65 %. Enkäten har skickats ut till företag som miljö- och byggenheten utövar miljötillsyn på. Medelvärdet på miljötillsynsenkäten är 4,0 på en femgradig skala jämfört med fjolårets enkät som låg på 3,7. Ja Miljö- bygg och hälsoskyddsnämnden Medborgare Inga fall av matförgiftningar orsakade av restaurangbesök under året Under perioden har miljö- och byggenheten inte mottagit någon anmälan om matförgiftning. Ja Kommunstyrelsen Gymnasieskolan Tillväxt och utveckling Medborgare Öka antalet ungdomar som vill fullgöra sin gymnasiala utbildning i Arvidsjaur Det var 57 avgångselever från grundskolan inom kommunen våren 2009. Av dessa har 7 lämnat kommunen. Av de kvarstående valde 32 en utbildning vid Sandbackaskolan (64 %). 2008 valde 70 av 102 en utbildning vid Sandbackaskolan. (69 %) Detta är en nedgång med ca.9,5 % i förhållande till 2007. Nej Kommunstyrelsen Medarbetare Under 2008 ska ett personalpolitiskt program tas fram. I programmet ska såväl chefer som medarbetare kunna finna grunder för de olika beslut som tas i personalfrågor Gemensam värdegrund är framtagen och har kommunicerats med alla anställda under 2009. Ett arbete med att ta fram personalpolitiskt program har pågått och ett förslag kommer att överlämnas till Kommunfullmäktige 2010. Delvis 13
Område Mål: Redovisning av åtgärd/utvärdering Målet uppfyllt Kommuntyrelsen- Information Tillväxt och utveckling Externt skall all information syfta till att stärka kommunens varumärke Målet är inte utvärderat. Begreppet varumärke behöver en tydligare definition innan det går att göra någon utvärdering. Kommunstyrelsen Sysselsättning Tillväxt och utveckling Söka nya samarbetsformer med olika aktörer för ökad sysselsättning Intern samverkan sker med främst mellan sysselsättningsenheten och socialförvaltningen samt skolförvaltningen. Sysselsättningsenheten har också påbörjat ett samarbete med arbetsförmedlingen runt personer som befinner sig i Fas 2 och 3 Ja Kommunstyrelsen Turism Tillväxt och utveckling Erbjuda ett attraktivt boende med bra service vid Camp Gielas samt erbjuda högkvalitativa attraktioner såsom äventyrsbad, golf, skidåkning och annat. Målet är sammansatt av flera komponenter och därmed svårare att utvärdera. Kundenkäter har gjorts ett antal år för att mäta kvaliteten med en poängskala 1-5 2009 2008 Camp Gielas 4,4 4,4 Centrumbadet 4,5 4,5 Ja 14
God ekonomisk hushållning- finansiella mål Kommunallagen reglerar kommunens ekonomiska förvaltning genom att ett krav ställs på god ekonomisk hushållning. Ett av grundkraven är att budgeten ska upprättas så att intäkterna överskrider kostnaderna. Motiven är bland annat: Långsiktig konsolidering av ekonomin Skapa utrymme för investeringar Täcka ökningen av hela pensionsåtagandet Minska riskexponeringen och möjlighet att kunna hantera osäkerhetsfaktorer God ekonomisk hushållning innebär mer än att ha en budget i balans. För att säkra en god ekonomisk hushållning behövs finansiella mål som tydligt markerar att ekonomin är en restriktion för att bedriva verksamhet. Det behövs också tydliga verksamhetsmål som klargör uppdraget. Målen ska klargöra vad som kan uppnås med befintliga resurser. Den politiska nivån fastställer ambitionsnivån och anvisar resurser medan verksamheterna utför tjänsteproduktionen. Redovisning av måluppfyllelse God ekonomisk hushållning - finansiella mål Mål: Redovisat resultat ska täcka minst förändringarna i pensionsförpliktelsen. Årets resultat ska under en 5-årsperiod motsvara 2 % av skatteintäkterna. Volymökningen av verksamhetens nettokostnad per år ska inte vara högre än skatteunderlagets utveckling. Redovisning av åtgärd/utvärdering Resultatet på -1,8 Mkr innebär att målet inte uppnåtts. För detta saknas det 9,3 mkr. Nettkostnadsökningen var 1,6 % medan skatteintäkterna ökade 0,5 % Målet uppfyllt Nej Kommunkoncernens låneskuld ska långsiktigt inte överstiga 65 % av anläggningstillgångarnas värde. Låneskulden i kommunkoncernen motsvarar 2009 60 % av anläggningstillgångarna. (2008 59 %) Fortsatt upplåning i bolagen och minskade tillgångar i kommunen kommer att försämra nyckeltalet på sikt Ja Soliditeten ska uppgå till minst 65 %. Soliditet inklusive pensionsskuld ska på sikt vara större än 0. Minskningen av anläggningstillgångarna ska balanseras med motsvarande minskning av skulder eller ökning av finansiella tillgångar så att soliditeten inte försämras. Nettoinvesteringarna för skattefinansierad verksamhet ska under en femårsperiod inte överstiga 55 Mkr Kommunens soliditet för 2009 blev 64 % (61 %) 2008). Inklusive pensionsskulden är soliditeten -13 % Skillnaden mellan eget kapital och pensionsskuld blir då för 2009 ca 35 Mkr. Detta mål kommer inte att uppnås under överskådlig tid. Kommunen har amorterat 10 Mkr i år och kommer att amortera resterande 10 mkr under 2011. Nej Kommunens tillgångar ska vårdas så att framtida generationer inte förorsakas onödiga kostnader. Kommunernas fastigheter och anläggningar ska underhållas så att värdet inte försämras mer än normalt. Kommunfullmäktige har i budget 2009 avsatt 1 Mkr till fastighetsunderhåll. Detta har i sin helhet använts till akutunderhåll. Endast ringa underhåll har gjorts på kommunens vägar För att klara att behålla ett gott underhåll borde avsättningen vara 4-5 gånger så stor. Nej 15
Kommunens budgetprocess Kommunfullmäktige har inrättat en särskild beredning som ska ansvara för budgetramar och övergripande mål för kommunen. Beredningen har utarbetat ett styrdokument som antogs av kommunfullmäktige i juni 2007. Citat ur styrdokumentet: Att styra den samlade kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd mot gemensamma mål i form av en vision är en stor utmaning som kräver en kontinuerlig utveckling av planerings- och uppföljningsarbetet. Dialog, delaktighet och helhetssyn utgör hörnstenar för ett övergripande arbete med styrning. Dialogen syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktigheten syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och tjänstemannaled. Helhetssynen är nödvändig för att nämnder och bolag i sin verksamhetsplanering även ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen. Bilden visar hur dialogen används för ökad delaktighet i ett övergripande strategiskt arbete. Planering och uppföljning utgör två integrerade delar. Det första halvåret ligger gemensamma underlag till grund för planering och politiska beslut. Det andra halvåret finns möjlighet till fördjupad utveckling och utvärdering i syfte att påverka kommande års process. Planeringsarbetet initieras i januari med chefskonferens. Resultatet av dessa dagar utgör ett underlag till en politikerkonferens där budgetutskott, ordförande i respektive nämnd, samtliga förvaltningschefer samt styrelseordförande och VD i de kommunala bolagen deltar. Det följs av budgetberedningens dialog med respektive nämnd. Förberedelser för dessa olika planeringstillfällen samt beredning av resultaten sker genom kommunledningen. Det resulterar i gemensamma planeringsförutsättningar för 2008-2010. I förvaltningsdialogen under april sker ett arbete i syfte att förtydliga resultaten av processen. Förvaltningar och bolag beaktar detta i sin verksamhetsplanering och i juni beslutar kommunfullmäktige om Strategisk plan & budget 2008-2010. Budgetprocessens fyra perspektiv. 16
Befolkning Under 2009 har kommunens befolkning minskat med 43 personer. Året innan minskade kommunen med 86 personer. 2009 vändes nettoinflyttningen till ett överskott på + 13 mot - 36 året innan. Skillnaden mellan antalet födda och antalet döda är fortfarande stort och har ökat, -59 personer. På grund av den befolkningsstruktur som kommunen har kommer under överskådlig tid betydligt fler kommunmedborgare att dö än födas. Ska kommunens befolkning öka måste det alltså ske genom inflyttning, något som kommunfullmäktige tagit fasta på i sina övergripande mål för 2008-2010. Viktig för kommunens ekonomi är befolkningssiffran den första november varje år, eftersom det är utifrån denna som skatteutjämningen beräknas. (6 626 inv). Befolkningsutveckling Om befolkningen ständigt minskar är detta en källa till oro och skapar framför allt problem genom att strukturen i befolkningen ändras. De skattebetalande invånarna blir färre, medan de som är i behov av kommunens tjänster i större utsträckning stannar kvar i kommunen. Arvidsjaur ligger på 10-i topp när det gäller andelen äldre invånare. Var fjärde Arvidsjaurbo är 65 år eller äldre. Andelen barn är färre; en av fem är under 19 år. Antalet barn i skolåldern har tidigare minskat, vilket först påverkade högstadiet och sedan gymnasieskolan. Antalet nyfödda har de senaste åren legat relativt stabilt runt 60 barn, men om antalet invånare i barnafödande åldrar fortsätter minska kommer detta också i sin tur att inverka på födelsetalet. I relativa tal ökar befolkningsgrupperna mellan 25-44 år samt andelen äldre pensionärer. Ökningen av den yngre gruppen är en kombination av företagsetableringar, flyktingmottagning och stora barnkullar i början på 90-talet. Befolkning 2009-12-31 och befolkningsförändringar under 2009 År/antal 2009 2008 2007 2006 2005 Totalt 6 622 6 665 6 751 6 791 6 894 Födda 48 59 68 60 68 Avlidna 104 109 121 110 101 Inflyttade 267 268 284 293 230 Utflyttade 254 304 273 266 251 Befolknigspyramid 2009-12-31 män kvinnor -300-200 -100 0 100 200 300 17
Väsentliga personalförhållanden Anställda i kommunen och bolagen Som alla andra organisationer som producerar tjänster är kommunens verksamheter personalintensiva. Inom kommunen finns ett 70-tal yrken representerade. Arvoden betalas ut för drygt 200 olika förtroendeuppdrag. 90 % av personalkostnaden finns på de två stora nämnderna; Socialnämnden och Kommunstyrelsen. 95 % av personalen finns i kommunen, 5 % anställs av bolagen. Personalomsättningen har tidigare varit låg, men ser ut att öka på grund av krympande verksamheter och fler pensionsavgångar. 113 personer (15 %) har slutat eller bytt arbete under året. Tyngdpunkten fortfarande ligger på åldrarna över 45 år. Nyrekryteringen sker i allt större utsträckning i åldrarna 30-40 år. Anställda i kommunen 2009-12-31 2009 2008 Totalt Antal årsarbeten 712 701 Antal personer 761 813 Antal anställningar 766 1 162 Antal med heltid 80% 70% Kvinnor Antal årsarbeten 560 551 Antal personer 602 715 Antal anställningar 607 915 Antal med heltid 78% 68% Män Antal årsarbeten 152 150 Antal personer 159 199 Antal anställningar 159 247 Antal med heltid 87% 76% Tillsvidare- Antal som slutat 113 81 anställda Antal nyanställningar 52 87 Anställda i bolagen 45 41 Åldersfördelning anställda 2009 140 120 100 80 60 40 20 0 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65- Värdegrundsarbetet Kommunfullmäktiges övergripande personalpolitiskt mål lyder: Arbetsmiljön ska vara trygg, säker och utvecklande. Medarbetarna ska aktivt delta i utveckling av verksamheten, därigenom får de inflytande. Ledarskapet ska vara tydligt och bra. Utifrån detta mål har en värdegrund som utarbetats för kommunen som består av tre huvudpunkter. Värdegrunden har under året presenterats och spritts bland kommunes anställda och förtroendevalda. Glädje Vi har en positiv inställning till alla människor vi möter Vi ser varandra och bidrar till att det blir kul på jobbet Respekt Vi tar alla människor på allvar Vi känner stolthet över vårt uppdrag Vi tar ansvar för arbetsuppgiften och respekterar fattade beslut Professionalitet Vi använder alltid våra kunskaper och färdigheter för kommunens bästa Vi ser behov av och tar till oss nya kunskaper Vi skiljer på vår yrkesmässiga och privata roll Arbetsmiljöverksamhet Den övergripande samverkansgruppen svarar för uppföljningen av hur arbetsmiljöfrågorna fungerar ute på de olika enheterna. Gruppen har också ett övergripande ansvar för information och utbildning i arbetsmiljöfrågor. Detta arbete är i sin linda och ska utvecklas under 2010. Personalvård Friskvårdens syfte är att förhindra arbetsskador av olika slag. Genom modern forskning vet vi, att med en fungerande friskvård kan vi även förhindra sjukskrivningar inom andra medicinska områden. Vi har försökt hitta nya grepp som gör att man kan få med fler medarbetare. All friskvård, förutom enminutsmassage eller traditionell pausgymnastik, är förlagd till fritiden. Friskvårdspengen är 250:-/termin. Nyttjandet av denna möjlighet är ganska lågt. Inför årsskiftet 2010 kommer vi att marknadsföra friskvårdsaktiviteter tydligare med ett bredare utbud, allt enligt Kommunstyrelsens beslut. 18