VINNOVA utlysning. Integrerade försörjningskedjor

VINNOVA utlysning Integrerade försörjningskedjor inom programmet Innovativa logistiksystem och godstransporter

1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut och näringsliv att inkomma med ansökan om finansiering av projekt inom utlysningen Integrerade försörjningskedjor inom området Innovativa logistiksystem och godstransporter (ILG). I projekten förutsätts aktiv samverkan med näringsliv eller offentlig sektor. VINNOVAs mål är att bidra till en hållbar tillväxt i Sverige. Detta sker genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av olika innovationssystem. Med hjälp av analyser som identifierar hinder och möjligheter i systemen utformas program inom områden med tillväxtpotential. Insatser görs inom behovsmotiverad forskning och olika typer av aktörssamspel. VINNOVAs arbete med forskning, innovation och förnyelse som huvudsakliga delar innebär en utmaning för alla inblandade parter. Det gäller att våga tänka nytt och att ibland även våga ta risker i form av satsningar på nya områden och forskargrupper för att långsiktig förnyelse ska åstadkommas. Det innebär även att våga spränga gränser, såväl i valet av samarbetspartners som mellan olika områden. Varje VINNOVA-program och utlysning har effektmål, såväl kortsiktiga som långsiktiga, för vad som avses åstadkommas och hur respektive projekt som finansieras bidrar till en hållbar tillväxt. Dessa mål utvärderas kontinuerligt för att åstadkomma ett lärande. Detta är den fjärde utlysningen inom programmet, vilket startade år 2001 och beräknas pågå till och med år 2007. Syftet med utlysningen Integrerade försörjningskedjor är att främja hållbar tillväxt i Sverige genom förbättrade logistik- och godstransportsystem, till stöd för industri och handel och att skapa större kunskap kring logistiksystem till stöd för samhällets planeringsprocesser. Baserat på genomförda innovationssystemanalyser av logistikområdet inriktas utlysningen mot Integrerade försörjningskedjor med tre forskningsteman: Hur stärks försörjningskedjans integration och effektivitet? Hur nyttjas logistik för att stärka företagets affärsmodell? Hur designas logistiksystem? - underlag för samhällets planeringsbehov. För utlysningen finns avsatt en budget på högst 33 miljoner kronor totalt, fördelat över åren 2006-2009. Sista dag att lämna in ansökan är torsdagen 30 mars, 2006, senast kl. 14 00. OBS! Information om denna utlysning samt förutsättningar och villkor för deltagande framgår av följande utlysningstext. Denna finns även på utlysningens webbsida på www.vinnova.se. som också har aktuella uppgifter om tider samt länk till den elektroniska ansökningsfunktionen. Stockholm, 20 dec, 2005 Per Eriksson Generaldirektör Bo Essle Programledare 1

2. Utlysningens syfte Denna utlysning görs inom programmet Innovativa logistiksystem och godstransporter. Syftet med utlysningen är att främja hållbar tillväxt i Sverige genom förbättrade logistik- och godstransportsystem, till stöd för tillverkande industri och handel genom - att bidra till utveckling av försörjningskedjor och logistiklösningar som leder till en totalt sett högre systemeffektivitet, inklusive lägre resursförbrukning, bättre adaptivitet och högre kundtillfredsställelse för att främja ökad konkurrenskraft. - att skapa större kunskap kring hur förändringar i näringslivets försörjningskedjor påverkar transportkedjor och logistiknoder till stöd för samhällets planeringsprocesser. 3. Bakgrund och motiv Näringslivets internationalisering och de därigenom erforderliga strukturförändringarna fortsätter i snabbt tempo. Genom en accelererande global arbetsfördelning och en mer centraliserad produktion för att vinna skalfördelar ökar transportavstånden och flödeskomplexiteten, vilket förstärker logistikbehoven. Detta skall också ses mot bakgrund av att medelavståndet mellan tillverkare och kunder är cirka fyra gånger längre för svensk industri än för den centraleuropeiska industrin 800 kilometer mot 200 kilometer 1. Den ökade konkurrensen skapar behov av kortare produktlivscykler, ledtider och mindre sändningar. Tillverkning av komponenter och halvfabrikat sker alltmer uppströms försörjningskedjan nära råvaran medan slutproduktionen förläggs lokalt, nära kunden. Dessa trender och företagens specialisering driver fram en ökad integration mellan olika aktiviteter som utförs av många separata aktörer i försörjningskedjor vilket i sin tur kräver en ständig förbättring av logistiksystemen för att styra och hålla kostnaderna under kontroll samt bidra till utvecklingen av ett hållbart transportsystem. Mot denna bakgrund har integration av försörjningskedjan, (Supply Chain Management, SCM) en stor potential. Denna utveckling har emellertid inte gått så fort som man förväntat sig. De av VINNOVA våren 2004 genomförda innovationssystemanalyserna för logistikområdet 2, indikerade: - att kunskapen bland aktörerna om hur logistikens innovationssystem fungerar är begränsad och man interagerar inte på djupet. Alla företag nyttjar någon aktör i systemet, men mer på en ad hoc basis än på ett strukturerat sätt. Korsbefruktningar inom systemet är svåra att påvisa. - att mer forskning behövs kring de möjligheter som ligger i logistisk interorganisatorisk integration och samverkan. Allt talar för att SCM är ett intressant koncept. Området behöver emellertid generellt sett utvecklas och det ur ett tillämpningsmässigt perspektiv. 1 Godstransporter i samverkan, Delbetänkande av Godstransportdelegationen. SOU 2003:39, sid 15. 2 De fyra innovationssystemanalyserna är: Lindau, R., Woxenius, J. & Edlund, P, Verkstadsindustrins logistik en innovationssystemanalys. CTH, Meddelande 120, Göteborg 2004. Ekdahl, B., Validering av logistikkostnaderna och orsaker till de höga logistikkostnaderna. Linköpings tekniska högskola, Logistik och Transportsystem, Linköping 2004. Landborn, J., Åkeribranschen, Underlag för forskningsprogram. VINNOVA 2004. Andersson, D., Logistiktjänsteföretagens roll för utvecklingen av innovativa logistiksystem. Linköpings tekniska högskola, Logistik och Transportsystem, Linköping 2004. 2

- att kompetens saknas för att integrera transportsystem med kundernas logistiksystem. Vid en sådan integration krävs innovationsförmåga samt kunskap om design och redesign. Eftersom dessa kunskaper är svagt utvecklade finns risk att hållbara transportsystem inte kan utvecklas på det sätt och i den takt som krävs. Utöver näringslivets behov av logistikkompetens behöver offentliga organ bättre kunskap om näringslivets bevekelsegrunder vid logistiska val för att kunna få fram bättre prognoser kring trafik, miljöeffekter, beskattning, markanvändning, etc. Det är på sådan kunskap som samhälleliga strategiska beslut för området, för att främja tillväxt, bygger. Kunskapsbasen är svag och behöver förbättras. Denna utlysning stärker innovationssystemet för logistik och transporter, en hörnsten för all industriell produktion och handel i Sverige, och är därför en förutsättning för den hållbara tillväxt som är VINNOVAs målsättning. Karaktäristiskt för utlysningen är att behov/problem hos både varuägare och transportörer kan adresseras och att den är trafikslagsövergripande. Internationella kopplingar i verksamheten är viktiga. Det utlysta området Integrerade försörjningskedjor är ett av programmets fem satsningsområden 3 som knyter samman de övriga områdena. Utlysningen är den fjärde för ILG-programmet. 4. Utlysningens inriktning Utlysningen avser behovsinriktad forskning inom logistikområdet. Det är viktigt att forskningsresultaten sprids och kommer till användning. Här kan bl.a. best practice exemplifiera och spridas men också studier av problem, barriärer och orsaker till att vissa företag är mindre framgångsrika är av intresse, liksom en ökad kunskap om införandeproblematik och lärprocesser. Utlysningen omfattar följande tre teman: Hur stärks försörjningskedjans integration och effektivitet? Hur nyttjas logistik för att stärka företagets affärsmodell? Hur designas logistiksystem? underlag för samhällets planeringsbehov. 4.1 Hur stärks försörjningskedjans integration och effektivitet? Det finns ett gap mellan det individuella företagets eller avdelningens funktionella fokus 4 på sin egen verksamhet och de potentialer som ligger i att utveckla effektiva integrerade försörjningskedjor (SCM) med processer som griper över flera organisationer, ofta i olika länder. Det kan gälla t ex. kapacitets-, produktions- och lagerstyrning, snabb in-/utfasning av produkter i allt kortare produktlivscykler samt förpackningssystem. Dessutom tillkommer en ökande andel individualiserad massproduktion, d.v.s. där varje produktexemplar anpassats till den individuella kundens behov, bakgrund och tradition, som måste kunna hanteras. Lösningar på dessa krav/frågeställningar blir allt viktigare för överlevnad och konkurrenskraft i ett växande antal branscher. 3 Dessa är: Internationalisering och lokaliseringsfrågor, Intermodalitet, Säkerhet, sårbarhet och spårbarhet, Mått och mätmetoder i förändringsarbetet, Utveckling av integrerade försörjningskedjor/supply Chain Management (SCM). 4 dvs effektivisering av delkomponenter och/eller organisatoriska delfunktioner prioriteras framför övergripande systemlösningar. 3

För att överbrygga det konstaterade gapet behövs ökad kunskap både om mekanismerna i SCM och hur man får kunskapen att fungera i praktisk tillämpning. Utveckling av området bygger i hög grad på att få gränssnitt mellan olika funktioner och organisationer att fungera på ett bättre sätt. Det kan t.ex. ske genom ändrad rollfördelning och informationsdelning, som vid t.ex. leverantörsstyrda lager, genom harmonisering av mål och affärsmodeller, samt ökat utbyte av kunskap som vid allianser, men också genom tillämpning av ny teknik, bl.a. informations- och kommunikationsteknik och enhetslaster, samt genom att gemensamt vidareutveckla befintliga och skapa nya produkter, tjänster och processer. Det är även av intresse att få reda på när integration fungerar bra och när så inte är fallet samt hur strävan efter effektivitet påverkas av risken för minskad konkurrens till följd av samarbetet. 4.2 Hur nyttjas logistik för att stärka företagets affärsmodell? Logistikaspekten har blivit en allt viktigare del av den tillverkande industrins och handelns affärsmodeller, speciellt när stora delar av försörjningskedjans aktiviteter läggs ut på externa parter, inte sällan i andra världsdelar, men man måste ändå hitta modeller för att samordna mål, investeringar, vinster, processer etc, så att den gemensamma effektiviteten sätts i fokus för större konkurrenskraft. I takt med att de fysiska produkterna förändras och blir mer orienterade åt att leverera funktionalitet och kapacitet, blir också betydelsen av att kombinera fysiskt insatsmaterial med mjukvara och tjänster allt viktigare, som t.ex. inom fordon, telekom och medicinsk teknik. Detta förändrar affärsmodellerna, vilket i sin tur ökar komplexiteten för försörjningskedjorna. Ökad kunskap behövs för att kunna förstå, kontrollera och styra bl. a. försörjning, produktion och distribution av mjukvaror och tjänster i ett system som tillhandahåller produkter där hårdvara, mjukvara och tjänster integrerats under beaktande av kunders och konsumenters krav. Som villkor för vad som i slutänden skall bli en ekonomiskt effektiv försörjningskedja tillkommer dessutom att hänsyn måste tas till olika nationella lagar och skattesystem samt till kulturella skillnader. Inom detta område är kunskapen ännu fragmenterad, vilket innebär svårigheter i den pågående globaliseringen. En kombinerad kunskap kring dessa element behöver byggas upp. 4.3 Hur designas logistiksystem underlag för samhällets planeringsbehov Som underlag för förbättrad samhällsplanering är berörda myndigheter intresserade av företagens tillämpade SCM-strategier och har behov av mer kunskap om hur logistiksystemen läggs upp och bevekelsegrunderna för dessa val, t.ex. val av parallella eller/och sekventiella transportkedjor samt noder för omlastning, paketering, lagring och andra logistiktjänster. Vilka skillnader finns mellan olika branschers och företags lösningar och varför? Trender? Vilken potential finns för hela ekonomin? 5. Effektmål VINNOVA betraktar finansiering av behovsmotiverad FoU som investeringar som på sikt ska främja en hållbar tillväxt i Sverige. Utlysningens effektmål anger vad VINNOVA förväntar sig att beviljade projekt ska bidra till. Utlysningen har följande effektmål: Ekonomiska effekter på företag och samhälle. 4

Satsningarna skall ge bättre lönsamhet och tillväxt för tillverkande industri och handel genom förbättrade affärsmodeller stödda av logistik, bl.a. effektiva, flexibla logistikplattformar. För samhällsplanerare skall effekten av satsningarna bli säkrare beslutsunderlag för godstransportområdet. Kunskapseffekter inom akademi, näringsliv och offentliga organisationer. Projekten ska vara av hög internationell vetenskaplig klass och aktivt bidra till sitt ämnesområdes kunskapsutveckling. Resultaten av satsningarna leder till forskningsrapporter, examina och kunskapsöverföring mellan universitet, näringsliv och samhälle. Processeffekter av mer effektiva logistiksystem. Satsningarna skall bidra till att bryta funktionella mönster och att bredda fokus från företagens egna verksamheter till ett systemövergripande perspektiv och att med den ansatsen utveckla lösningar som stärker flera berörda parter, också transportörer, i försörjningskedjan och som leder till en totalt sett högre systemeffektivitet. Det kan gälla förbättringar avseende t ex. led- och genomloppstid, omsättningshastighet i lager, ytbehov och leveransservicemått. Best practice lyfts ut för spridning inom några branscher. 6. Krav Krav på projektet Följande krav ska vara uppfyllda för att projekt ska komma ifråga för VINNOVAs prövning: Projektet ska ligga i linje med utlysningens inriktning och tydligt bidra till att uppfylla utlysningens mål. Projektet ska innehållsmässigt ligga inom angivna teman för Integrerade försörjningskedjor. Sökande ska vara svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut eller näringsliv. Projektet ska genomföras under tiden 2006 2009. Riktlinjer för medfinansiering Projekt skall som huvudregel genomföras i aktiv samverkan mellan universitet, näringsliv och/eller offentlig sektor. Skälen för detta är att förstärka projektets resurser, bekräfta projektets angelägenhetsgrad för involverade aktörer och resultatens sannolika implementering så att projektets mål kan uppnås. Ett projekt i programmet skall därför normalt medfinansieras av deltagande näringsliv/samhälle. Projekt som ligger nära tillämpning bör ha en hög andel medfinansiering från deltagande aktörer medan mer grundläggande strategiska forskningsprojekt kan finansieras upp till 100 % av VINNOVA. Vid projekt helt utan medfinansiering måste relevansaspekten beskrivas mer ingående 5. Medfinansieringen kan ske helt eller delvis genom eget arbete och andra naturainsatser eller med kontanta medel. Eget arbete kan högst värderas till 600 kronor per timme. 7. Bedömningskriterier 5 Tas upp under pkt 12 Ansökans innehåll. 5

Följande kriterier kommer att avgöra VINNOVAs beslut om finansiering av projektansökan: 1. Relevans, dvs. hur väl projektet bidrar till utlysningens effektmål. 2. Kvalitet, dvs. projektets höjd, nyhetsvärde och förmåga att bidra till den tekniskt/vetenskapliga utvecklingen inom utlysningens ämnesområde och inriktning. 3. Genomförbarhet, dvs. de sökande personernas (projektteamets) förmåga och realism vad gäller genomförandet av det tilltänkta projektet. Detta omfattar dels en bedömning av teamet vad gäller kompetens, genus- och mångfaldsaspekter, dels en bedömning av metodik och angreppssätt, inklusive realismen i projektplan och projektbudget. 4. Exploaterbarhet/nyttiggörande, dvs. det sökande konsortiets vilja och förmåga att sprida och nyttiggöra det utlovade projektresultatet i samhällelig och/eller kommersiell nytta. Detta omfattar bl.a. konsortiets planer och åtaganden för att sprida och nyttiggöra projektresultaten, samt hur väl projektet är länkat in i de sökande organisationernas interna strategi-, innovations- och utvecklingsprocesser. Kriterierna kommer också att återkomma i uppföljningar och framtida utvärderingar av projektet. VINNOVA har möjlighet att ge anslag till s.k. äventyrsprojekt. Detta kan gälla enskilda projektförslag med hög relevans och kvalitet, men där genomförbarheten och/eller exploaterbarheten inte är fullständigt klarlagd vid ansökningstillfället och därmed ger projektet en hög riskprofil. Projekt kan få villkorad finansiering mot att det med tiden uppvisar att alla bedömningskriterier är uppfyllda. Detta görs genom att projektet utvärderas efter en överenskommen tid. 8. Budget Denna utlysning har en budget om högst 33 miljoner kronor totalt från VINNOVA fördelat över åren 2006-2009. Inom denna ram beräknas ca tio projekt kunna beviljas finansiering. Svenskt deltagande i EUs forskningsprogram med relevans för något satsningsområde inom ILGprogrammet kan beviljas tilläggsfinansiering. Detta gäller också pågående projekt som förändras för att kunna delta i ramprogrammet. VINNOVA kan lämna förhandsbesked om tilläggsfinansiering av EU- projekt. Tag upp finansieringsfrågan med ansvarig handläggare i god tid före EU-utlysningens stängning. 9. Tidplan Följande preliminära tider gäller för utlysningen. För aktuella uppgifter om tider, se utlysningens webbsida på www.vinnova.se. Sista ansökningsdag: torsdagen 30 mars, 2006, senast kl. 14 00. OBS! Sista datum för beslut om finansiering: fredagen 30 juni 2006. 10. Bedömningsprocessen 6

Ansökningarna kommer att bedömas och beslutas av VINNOVA efter bedömning av ett team bestående av personal från VINNOVA och externa experter bl. a. i ILGs programråd. De externa experterna företräder näringsliv, forskning och politik/offentlig verksamhet. Teamet har tystnadsplikt under bedömningsprocessen. 11. Ansökan Hur man lämnar in ansökan Ansökningarna lämnas in elektroniskt via ansökningstjänsten på VINNOVAs Intressentportal. Denna nås genom utlysningens webbsida på VINNOVAs webbplats under Hur man ansöker. För att kunna lämna in en ansökan måste Du först skapa ett användarkonto hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan Du sedan logga in på ansökningstjänsten. Har Du redan ett användarkonto hos VINNOVA kan Du använda detta. Vid frågor om den elektroniska ansökningsfunktionen, kontakta VINNOVAs IT-support, tel 08-473 32 99, helpdesk@vinnova.se. Observera att IT-supporten stänger vid kontorstidens slut kl 16.30. 12. Ansökans innehåll Ansökan består av ett antal elektroniska blankettsidor som fylls i av sökanden. Till ansökan ska bifogas en projektbeskrivning och en personalbilaga. Inga andra bilagor kommer att beaktas i bedömningen. Bilagorna ska vara i pdf-format. Projektbeskrivningen ska vara på max 10 A4-sidor med 12 punkters text. Den ska skrivas på svenska eller engelska. Projekttitel anges, både svenska och engelska. Adresserat forskningstema anges. Projektets relevans för, och potential att bidra till, utlysningens effektmål 6. Beskriv det behov som projektet tar sikte på, vilken potential detta motsvarar, sett ur ett tillväxt- och innovationsperspektiv (helst kvantifierat), samt vem som har behovet (potentiell avnämare för resultaten). Beskriv det resultat som projektet ska leverera och dess koppling till de effektmål som anges. Kvalitet Beskriv projektets position relativt state-of-the-art ur ett internationellt perspektiv (dvs. höjd, unikhet, nyhetsvärde, konkurrensförhållanden etc.). Genomförandet av projektet. Beskriv angreppssättet, strategin och metodiken för projektet. Beskriv konsortiet/samarbetspartners och projektets relation och koppling till relaterade aktiviteter/projekt inom moderorganisationerna. Exploatering/implementering eller nyttiggörandet av den levererade lösningen. 6 Vid projekt helt utan medfinansiering måste relevansaspekten beskrivas mer ingående, se pkt 6.2 Riktlinjer för finansiering. 7

Beskriv hur projektresultaten ska nyttiggöras. Riskanalys (riskfaktorer samt en konsekvens- och sannolikhetsbedömning per riskfaktor). Personalbilagan ska innehålla relevanta CV för projektledaren och övriga personer i projektteamet. För samtliga deltagare ska anges namn, ålder, kön, titel/funktion samt omfattning av medverkan i projektet. 13. Kontaktpersoner Ytterligare information om programmet, utlysningen och ansökan lämnas av: Bo Essle, Programledare Tel: 08-473 3136 e-post: bo.essle@vinnova.se Svar på frågor av administrativ karaktär lämnas av: Gun Jönsson, Assistent Tel: 08-473 3167 e-post: gun.jonsson@vinnova.se 8