Inspektion av bemanning av nyckelfunktioner på. Studsvik Nuclear AB. Tillsynsrapport

Tillsynsrapport Datum: 2013-10-30 Er referens: Diarienr: SSM2013-3590 Förrättningsdatum: 2013-09-17 Inspektera Studsvik Nuclear AB Ansvarig handläggare: Anna Bärjegård Arbetsgrupp: Anna Bärjegård, Emil Jorpes Samråd: Eric Häggblom Godkänt av: Anne Edland Inspektion av bemanning av nyckelfunktioner på Studsvik Nuclear AB Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) genomförde i september 2013 en inspektion av bemanning av vissa nyckelfunktioner på Studsvik Nuclear AB (SNAB). Syftet med inspektionen var att bedöma huruvida SNAB för dessa nyckelfunktioner har tillräcklig bemanning och kompetens samt att dessa funktioner är tillräckligt fristående. SSM gör utifrån inspektionens avgränsningar bedömningen att FSG-funktionen och internrevisionsfunktionen har tillräckliga resurser för att genomföra säkerhetsgranskning respektive internrevisioner. SSM bedömer vidare att det finns förutsättningar för tillräcklig kompetens inom de båda funktionerna och att de är tillräckligt fristående. Sammantaget gör det att SSM bedömer att SNAB uppfyller samtliga inspekterade krav. SSM har dock identifierat förbättringsbehov. Den beskrivning som finns i instruktionen angående sammansättning av granskningspersoner till FSG är i dagsläget väldigt allmänt hållen. SSM vill uppmana SNAB att se över om denna beskrivning är ändamålsenlig, särskilt med tanke på att det i framtiden är aktuellt med pensionsavgångar inom FSGfunktionen. SSM bedömer sammanfattningsvis att SNAB:s styrning och ledning vad gäller resurser, kompetens och fristående för de inspekterade funktionerna fungerar tillfredsställande och att det finns förutsättningar för en väl fungerande praxis. Att SNAB är en förhållandevis liten organisation innebär både fördelar och utmaningar vad gäller dessa aspekter och SSM bedömer att SNAB verkar medvetet om vad dessa fördelar och utmaningar innebär och hanterar dessa bra. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (10) Bakgrund Bakgrunden till inspektionen är att SNAB har ett antal nyckelfunktioner (bl.a. för internrevisioner och för fristående säkerhetsgranskning) som endast är bemannade med en person vardera. Syfte Syftet med inspektionen var att bedöma huruvida SNAB för dessa nyckelfunktioner har tillräcklig bemanning och kompetens samt att dessa funktioner är tillräckligt fristående. Metod inklusive avgränsningar Inspektionen inleddes med ett förmöte den 28 augusti 2013 då SNAB bland annat presenterade kompetenskrav och bemanningsplaner samt styrande dokument för de aktuella funktionerna. Dessutom presenterades de internrevisioner och fristående säkerhetsgranskningar som genomförts det senaste året. Inspektionen genomfördes den 17-18 september 2013. Inspektionen utgick ifrån de styrande dokument som finns för de aktuella funktionerna samt funktionsbeskrivningar för dessa. Utifrån dessa samt på plats tagna stickprov på genomförda fristående säkerhetsgranskningar genomfördes sammanlagt tre intervjuer med berörda personer. Dessa var den nuvarande respektive den före detta chefen för avdelningen för Säkerhet och Miljö (NQ) vilka intervjuades tillsammans samt kvalitets- och miljöchefen och ansvarig för FSG. Inspektionen avslutades med ett slutmöte där SSM presenterade preliminära bedömningar. Inspektionen har avgränsats till att endast omfatta funktionerna för internrevisioner och fristående säkerhetsgranskning. Ytterligare en avgränsning har gjorts såtillvida att inspektionen fokuserat på hur bemanning, kompetens samt fristående ställning styrs och leds. Inspektionen har inte fokuserat på hur detta sedan omsätts i praktiken. Inspektionen har också avgränsats såtillvida att endast den del av kravet på säkerhetsgranskning och internrevisioner som rör den fristående rollen har inspekterats. Krav De krav som använts för att bedöma kravuppfyllelsen finns i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. 2 kap. 9 : Tillståndahavaren ska se till att: 3. Den kärntekniska verksamheten planeras så att tillräcklig tid och tillräckliga resurser avsätts för de säkerhetsåtgärder och den säkerhetsgranskning som behöver genomföras. 5. Personalen samt entreprenörer och annan inhyrd personal innehar den kompetens och lämplighet i övrigt som behövs för de arbetsuppgifter som har betydelse för säkerheten i den kärntekniska verksamheten samt att detta finns dokumenterat. 4 kap. 3 : En säkerhetsgranskning enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter ska utföras för kontroll av att tillämpliga säkerhetsaspekter är beaktade, och att tillämpliga säkerhetskrav på anläggningens konstruktion, funktion, organisation och verksamhet är uppfyllda. Granskningen ska genomföras på ett allsidigt och systematiskt sätt samt vara dokumenterad. Säkerhetsgranskningen ska göras i två steg. Det första steget, den primära säkerhetsgranskningen, ska göras inom de delar av anläggningens organisation som

Sida 3 (10) ansvarar för den aktuella sakfrågan. Det andra steget, den fristående säkerhetsgranskningen, ska göras inom en för ändamålet inrättad granskningsfunktion, som ska ha en fristående ställning i förhållande till de sakansvariga delarna av organisationen. 2 kap 8 : Den kärntekniska verksamheten ska ledas, styras, utvärderas och utvecklas med stöd av ett enhetligt ledningssystem som är så utformat att kraven på säkerhet, strålskydd och fysiskt skydd tillgodoses samordnat med övriga krav på verksamheten. Ledningssystemet, inklusive tillhörande rutiner och instruktioner, ska hållas aktuellt och vara dokumenterat. Tillämpningen av ledningssystemet, dess ändamålsenlighet och effektivitet ska systematiskt och periodiskt undersökas av en revisionsfunktion som ska ha en fristående ställning i förhållande till de verksamheter som blir föremål för revision. Ett fastställt revisionsprogram ska finnas vid anläggningen. Observationer och bedömningar Observationer från inspektionen beskrivs nedan utifrån de krav som de bedöms mot. Tillräckliga resurser Observationer från dokumentgranskning Instruktion Bemanningsplanering [1] beskriver hur bemanningsplanering sker rent generellt på Studsvik Nuclear AB. Planeringen görs årligen och baseras på verksamhetens behov och personalens förutsättningar och önskemål. I detta vägs tid och säkerhetskrav in. Dessutom görs en löpande bemanningsplanering av respektive linjechef med utgångspunkt från verksamhetens behov och individernas önskemål, detta gäller t.ex. semesterplanering. Det framgår även av instruktionen för FSG [2] att en förutsättning för att FSG ska kunna genomföras är att granskarna ges tillräckligt med tid för att hinna hantera ärendeunderlaget. Vad som är tillräckligt med tid avgörs enligt instruktionen av ärendets omfattning. Det framgår även av instruktionen att FSG-ansvarig utifrån en förutbestämd lista väljer ut de kompetenser som behövs för fristående granskning av ett ärende. SSM fick på plats ta del av denna lista. Observationer från intervjuer De intervjuade cheferna menade att det normalt är två personer som genomför FSG, förutom vid ärenden av enklare karaktär och vid ärenden gällande fysiskt skydd, då det är en person. Bemanningen vid FSG bestäms av FSG-ansvarig, ofta i samråd med cheferna. Ansvarig för FSG ansåg att bemanningen styrs av vad ärendet handlar om, sakfrågan och säkerhetsfrågan. Att FSG genomförs av en eller två personer fungerar enligt FSG-ansvarig främst på grund av att det under granskningens gång inhämtas fakta från sakkunniga i organisationen. Detta redovisas inte i FSG-protokollen då de sakkunniga enligt FSG-ansvarig inte ska ses som granskare eftersom de endast bidrar med fakta och inte bedömer. Att ta in externa resurser för FSG är ovanligt. Det har skett vid ett fåtal tillfällen, t.ex. då det behövts kompetens rörande kriticitet. Cheferna tyckte bemanningen för FSG är tillräcklig så länge alla är friska och krya. Om FSG-ansvarig snabbt skulle behöva ersättas finns ersättare utsedd. Cheferna ansåg vidare att eftersom organisationen är liten och FSG-ärendena inte är fler än att en person kan

Sida 4 (10) hantera dem så behövs inte större bemanning. Den bilden bekräftades av FSG-ansvarig som berättade att FSG-arbetet upptar merparten av arbetstiden, men att det även finns utrymme för andra arbetsuppgifter. Både cheferna och den FSG-ansvarige ser fördelar med att inte sprida ut ärendena på många personer. Det blir en kontinuitet i arbetet och de personer som arbetar med FSG lär av erfarenheterna och utvecklas på så vis. Inför nästa år planeras rekrytering en person som på sikt ska ersätta nuvarande FSGansvarig som går i pension. Vid intervjuer framkom att miljö- och kvalitetschefen oftast är revisionsledare för de internrevisioner som genomförs, men ofta med stöd av sakkunniga. Dock finns flera andra revisionsledare att tillgå i organisationen. SSM fick på plats ta del av den förteckning som finns över revisionsledare och revisorer i organisationen. Bedömning Tillståndahavaren ska se till att: Den kärntekniska verksamheten planeras så att tillräcklig tid och tillräckliga resurser avsätts för de säkerhetsåtgärder och den säkerhetsgranskning som behöver genomföras. (SSMFS 2008:1, 2 kap. 9 3) SSM bedömer att SNAB uppfyller kravet på tillräckliga resurser inom FSG-funktionen genom att: Det framgår av instruktion [2] att det finns en förutbestämd lista med granskningspersoner för FSG. SNAB har en förutbestämd lista med granskningspersoner för FSG. SNAB kan hantera volymen av ärenden inom ramen för de avsatta resurserna SSM instämmer med SNAB i att det finns fördelar med att ha ett fåtal personer som utför FSG då det ger bättre förutsättningar för kontinuitet. Det medför dock vissa risker som t.ex. att FSG-funktionen blir sårbar vid sjukdom och pensionsavgångar, att granskarna riskerar att bli hemmablinda samt att ärenden inte blir tillräckligt brett belysta. SSM har dock identifierat ett utrymme för förbättringar avseende den beskrivning av hur sammansättning av granskningspersoner till ett FSG-ärende ska ske [2]. Beskrivningen av sammansättning är väldigt allmängiltig och speglar enligt SSM:s mening inte den praxis SNAB har. Av rutinen framgår att FSG-ansvarig väljer ut de kompetenser som krävs för ärendet. I praktiken är det ofta FSG-ansvarig själv samt ytterligare en granskare som granskar nästan alla ärenden. SSM anser att instruktionen för hur sammansättning av resurser till FSG ska gå till inte är så styrande som kan förväntas av en instruktion. SSM bedömer att SNAB även uppfyller kravet på tillräckliga resurser inom internrevisionsfunktionen genom att: Antalet internrevisioner kan hanteras inom ramen för de avsatta resurserna. Det finns en bemanningsplan för revisionsledare och revisorer. SSM noterar också att det verkar finnas goda förutsättningar för att internrevisionsverksamheten ska fungera som ett levande verktyg för uppföljning och förbättring. SSM noterar vidare att SNAB genomför förhållandevis många internrevisioner och avsätter resurser därefter.

Sida 5 (10) Kompetens Observationer från dokumentgranskning För området fristående säkerhetsgranskning, FSG, finns instruktion för kompetensanalys av den som är ansvarig för FSG liksom för granskare inom FSG [3]. Av instruktionen framgår även vilka nivåer på kompetens samt vilka olika kompetensområden som krävs av FSG-ansvarig. För granskare inom FSG finns inga fastställda nivåer eller kompetensområden utan FSG-ansvarige avgör vilken nivå som krävs inom de olika kompetensområdena för att ett ärende ska behandlas på ett fullgott sätt. Av funktionsbeskrivning för ansvarig för FSG [4] framgår arbetsuppgifter och ansvar samt befogenheter. Ansvarig för FSG ska bl.a: Vara sakkunnig i frågor rörande säkerhetsgranskning. Ansvara för och genomföra fristående säkerhetsgranskning. Ansvara för att betydelsefulla frågor om säkerhetsgranskning anmäls till SÄK. Av den checklista för FSG [5] som finns framgår att kompetens och jäv ska bedömas vid alla ärenden i FSG. Av instruktionen Revision av ledningssystem [6] framgår vilka krav som ställs på revisionsledare respektive revisor. För att var revisionsledare krävs: Goda kunskaper om hur revisioner genomförs. Medverkan vid minst tre tidigare revisioner. Av revisionsteamet eller av den revisionsledare som ensam utför revisioner krävs att de/den har tillräckliga kunskaper om det reviderade verksamhetsområdet samt en fristående ställning till det reviderade verksamhetsområdet. Det framgår vidare av instruktionen [6] att kvalitets- och miljöchefen är huvudrevisionsledare, vilket innebär att vara ansvarig för att planera och hålla ihop revisonsarbetet, och är ofta revisionsledare vid revisioner. Övriga revisionsledare är främst revisionsledare vid revision av verksamhetsområden där kvalitets- och miljöchefen är jävig. Det finns en funktionsbeskrivning av kvalitets- och miljöchefen [7]. Där framgår bl.a. att kvalitets- och miljöchefen ska: Ansvara för att driva det övergripande kvalitets- och miljöarbete i företaget. Vara MTO-utredare och kontaktperson för MTO-grupp. Ansvara för att planera och hålla ihop revisionsarbetet inom säkerhet, miljö och arbetsmiljö. Observationer från intervjuer Cheferna menade att den FSG-ansvarige själv ansvarar för att rätt kompetens finns vid varje granskning. Samtidigt framkom att det förs en kontinuerlig dialog mellan FSGansvarig och chefer om vilken kompetens som behövs var i granskningsprocessen. Cheferna menade vidare att detaljgranskningen huvudsakligen görs vid den primära säkerhetsgranskningen (PSG) och att den huvudsakliga kompetensen som FSG måste besitta är att på en övergripande nivå kunna bedöma att ärenden och händelser utretts på rätt sätt med ett helikopterperspektiv. Den FSG-ansvarige beskrev kompetensbehovet på samma sätt; nämligen att man som FSG-granskare inte behöver kunna alla smådetaljer utan snarare ska se hela ärendet utifrån ett helikopterperspektiv. FSG-ansvarig berättade att den som genomför FSG löpande

Sida 6 (10) inhämtar faktainformation från sakkunniga i organisationen och att kunskap om varje detalj i ärendet inte är nödvändig. FSG-ansvarig poängterade att de som lämnar information inte gör någon bedömning utan enbart förmedlar fakta. Den FSG-ansvarige berättade att det i vissa granskningsärenden är aktuellt att ta in extern specialistkompetens t.ex. beträffande kriticitet. Den FSG-ansvarige ansåg då att han som sammanhållande också måste förstå dragna slutsatser även om han inte har full förståelse för hela underlaget i detalj. Cheferna menade att FSG har en god övergripande kunskap och nämnde grundorsaksanalyser som ett exempel. Den FSG-ansvarige visade också på ett exempel där FSG bedömt att tillämpliga säkerhetsaspekter inte fullt ut beaktats i den genomförda MTO-utredningen [8]. Utifrån gjorda stickprov beskrev FSG-ansvarig att kompetensen hos de som utför FSG är tillräcklig för granskning även av fullständiga säkerhetsredovisningar. Dessa FSGgranskare lär sig kontinuerligt hur nya krav ska uttolkas i praktiken. Detta var t.ex. fallet vid FSG av ny säkerhetsredovisning för HA/DK som inkluderade nya föreskriftskrav i SSMFS 2011:3 på strålskydd. Detta är också skälet till att samma bemanning använts vid granskning av ny säkerhetsredovisning som inkluderar kulvert [9]. FSG-ansvarig menade vidare att FSG-granskarna förstått de påtalanden SSM gjort och att de besitter tillräcklig kompetens med aktuell bemanning. FSG-ansvarig har utbildat anläggningsansvariga i hur föreskrifterna principiellt ska uttolkas. Kvalitets- och miljöchefen är certifierad lead auditor för ISO 14001 och har många års erfarenhet som revisionsledare, även internationellt. Vid internrevisioner behövs två typer av kompetens, revisionskompetens och sakkunskap. Enligt den intervjuade görs en bedömning av vilken sakkunskap som krävs från fall till fall. För revisionskompetens finns uppställda kriterier som alltid ska uppfyllas vare sig man är en revisor eller flera. Det är teamet i sin helhet som ska uppfylla kraven på revisionskompetens. En revisionsledare utan sakkunskap kan ta hjälp av sakkunnig utan revisionskompetens. SNAB menar att det finns god kompetens för att revidera NQ:s verksamhet och ledningsgruppen, där kvalitets- och miljöchefen inte kan delta på grund av sin icke fristående ställning. Bedömning Personalen samt entreprenörer och annan inhyrd personal innehar den kompetens och lämplighet i övrigt som behövs för de arbetsuppgifter som har betydelse för säkerheten i den kärntekniska verksamheten samt att detta finns dokumenterat. (SSMFS 2008:1, 2 kap, 9 5.) SSM bedömer att SNAB uppfyller kravet på kompetens inom FSG genom att följande förutsättningar finns: Det finns instruktioner för kompetensanalys av den som är ansvarig för FSG liksom för granskare inom FSG. Det finns funktionsbeskrivningar för FSG-ansvarig. Det görs enligt de intervjuade en bedömning inför varje FSG vilken kompetens som krävs i granskningen.

Sida 7 (10) Det finns möjlighet att ta in extern kompetens i de fall denna saknas internt. Det finns exempel på när FSG stoppat ett ärende när underlaget inte var tillräckligt underbyggt. SSM konstaterar att FSG inhämtar fakta från sakkunniga i organisationen och att kompetensen i granskningen därmed är bredare än vad som framgår av FSG-protokoll. Att på detta sätt bredda kompetensen i granskningen ser SSM som en förutsättning för att bedömning ska kunna ske på ett fackmässigt sätt. SSM bedömer att SNAB uppfyller kravet på kompetens inom internrevisionsverksamheten genom att följande förutsättningar finns: Det finns funktionsbeskrivningar för kvalitets- och miljöchef. Det finns kompetenskrav på revisionsledare. Det görs enligt de intervjuade en bedömning inför varje internrevision vilken sakkunskap som krävs. Fristående ställning Observationer från dokumentgranskning Av instruktion för FSG [2] framgår att en person som deltar i FSG:s granskningsarbete ska ha en fristående ställning i förhållande till de sakansvariga delarna av organisationen. Det framgår vidare att granskningen ska utgöras av personer med tillräcklig kompetens och integritet för att kunna bedöma de ärenden som ska granskas. Vidare framgår [2] att ansvarig för FSG ska tillse att ingen jävsituation föreligger eller uppstår för någon person som utsetts att genomföra FSG. Av instruktionen framgår att det som avses med jävsituation är att det finns någon bindning mellan de sakansvariga delarna av organisationen och person som deltar i FSG:s arbete, vare sig den är yrkesmässig eller personlig. Som tidigare nämnts framgår av instruktion [6] att ett krav på revisorer och revisionsteam är att de ska ha en fristående ställning till det reviderade verksamhetsområdet. Observationer från intervjuer De intervjuade cheferna beskrev två huvudkriterier för undvikande av jäv: Att den som granskar inte deltagit i framtagandet av dokumentation. Att ingen nära personlig relation finns Den FSG-ansvarige beskrev att han i varje granskningsärende gjorde en bedömning av om en jävsituation förelåg utifrån kriterierna som beskrivs ovan. Cheferna berättade att det hela tiden pågår diskussioner om hur bemanning ska ske av alla funktioner i granskningsprocessen baserat på att SNAB är en liten organisation, så att det finns rätt och oberoende kompetens för samtliga granskningssteg. Det får aldrig förekomma att samma personer gör PSG som FSG. FSG-ansvarig har möjlighet att på eget bevåg lyfta frågor till SÄK för ytterligare bedömning. FSG-ansvarig uttryckte att han inte ger några konkreta råd rörande formuleringar i dokumentation men kan däremot skicka med principiella råd angående föreskrifternas krav.

Sida 8 (10) Även inom internrevisionsverksamheten förs löpande diskussioner rörande jäv. Den intervjuade menade att det är något som avgörs från fall till fall och att det är viktigt att internrevisioner utförs så fristående som möjligt med beaktande att organisationen är ganska liten. Den intervjuade ansåg att de lyckas bra med detta. Eftersom miljö- och kvalitetschefen tillhör avdelning NQ så anser denne sig vara ojävig inom alla områden utom de egna ansvarsområdena, inklusive ledningsgruppen. Dock genomförde den intervjuade internrevisioner på vissa av avdelning NQ:s verksamhetsområden, men då av funktion principiellt skild från eget område. Vid de internervisioner som rör avdelning NQ och ledningsgruppen har man enligt den intervjuade i dag minst två mycket kompetenta revisorer som tillhör andra avdelningar. FSG-ansvarig berättade även att han försöker undvika att använda strålskyddsföreståndarna då kopplingar till verksamheten kan innebära en jävsproblematik. Bedömning En säkerhetsgranskning enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter ska utföras för kontroll av att tillämpliga säkerhetsaspekter är beaktade, och att tillämpliga säkerhetskrav på anläggningens konstruktion, funktion, organisation och verksamhet är uppfyllda. Granskningen ska genomföras på ett allsidigt och systematiskt sätt samt vara dokumenterad. Säkerhetsgranskningen ska göras i två steg. Det första steget, den primära säkerhetsgranskningen, ska göras inom de delar av anläggningens organisation som ansvarar för den aktuella sakfrågan. Det andra steget, den fristående säkerhetsgranskningen, ska göras inom en för ändamålet inrättad granskningsfunktion, som ska ha en fristående ställning i förhållande till de sakansvariga delarna av organisationen. (SSMFS 2008:1, 4 kap. 3 ) Den kärntekniska verksamheten ska ledas, styras, utvärderas och utvecklas med stöd av ett enhetligt ledningssystem som är så utformat att kraven på säkerhet, strålskydd och fysiskt skydd tillgodoses samordnat med övriga krav på verksamheten. Ledningssystemet, inklusive tillhörande rutiner och instruktioner, ska hållas aktuellt och vara dokumenterat. Tillämpningen av ledningssystemet, dess ändamålsenlighet och effektivitet ska systematiskt och periodiskt undersökas av en revisionsfunktion som ska ha en fristående ställning i förhållande till de verksamheter som blir föremål för revision. Ett fastställt revisionsprogram ska finnas vid anläggningen.( SSMFS 2008:1, 2 kap. 8 ) SSM bedömer att SNAB uppfyller kravet på att FSG ska vara fristående genom att: Det framgår av instruktioner att den som utför FSG ska ha en fristående ställning gentemot de sakansvariga delarna av organisationen. Det framgår av instruktion att det i varje FSG-ärende ska tas ställning till om jävsituation föreligger. Kriterier för jäv finns, dessa är kända och diskuteras kontinuerligt i berörda delar av organisationen. SSM bedömer att SNAB uppfyller kravet på att internrevisionsverksamheten ska vara fristående genom att: Det framgår av instruktion att internrevisionsverksamheten ska ha en fristående ställning i förhållande till reviderade verksamhetsområden. Risken för jäv diskuteras kontinuerligt och värderas löpande enligt de intervjuade. SSM konstaterar att SNAB förefaller hantera jävsproblematiken på ett bra sätt i den förhållandevis lilla organsationen genom att kontinuerligt vara uppmärksam på den.

Sida 9 (10) Samlad bedömning av kravuppfyllelsen SSM gör utifrån inspektionens avgränsningar bedömningen att FSG-funktionen och internrevisionsfunktionen har tillräckliga resurser för att genomföra säkerhetsgranskning respektive internrevisioner. SSM bedömer vidare att det finns förutsättningar för tillräcklig kompetens inom de båda funktionerna och att de är tillräckligt fristående. Sammantaget gör det att SSM bedömer att SNAB uppfyller samtliga inspekterade krav. SSM har dock identifierat förbättringsbehov. Den beskrivning som finns i instruktionen angående sammansättning av granskningspersoner till FSG är i dagsläget väldigt allmänt hållen. SSM vill uppmana SNAB att se över om denna beskrivning är ändamålsenlig, särskilt med tanke på att det i framtiden är aktuellt med pensionsavgångar inom FSGfunktionen. SSM bedömer sammanfattningsvis att SNAB:s styrning och ledning vad gäller resurser, kompetens och fristående för de inspekterade funktionerna fungerar tillfredsställande och att det finns förutsättningar för en väl fungerande praxis. Att SNAB är en förhållandevis liten organisation innebär både fördelar och utmaningar vad gäller dessa aspekter och SSM bedömer att SNAB verkar medvetet om vad dessa fördelar och utmaningar innebär och hanterar dessa bra. Referenser 1. Bemanningsplanering, IN-0002, 2011-09-05 2. Instruktionen för fristående säkerhetsgranskning (FSG) vid Studsvik Nuclear AB, IN-0025, 2010-07-05 3. Kompetensanalys för fristående säkerhetsgranskning, FSG, IN-0398, 2010-11-19 4. Funktionsbeskrivning för ansvarig för fristående säkerhetsgranskning (FSG), FU- 0192, 2010-11-22 5. Checklista vid fristående säkerhetsgranskning (FSG) vid Studsvik Nuclear AB, IN-0026, 2010-10-20 6. Revision av ledningssystem, IN-0046, 2013-03-05 7. Funktionsbeskrivning för kvalitets- och miljöchefen, FU-0047, 2013-08-20. 8. Brist i barriär, tappat fat vid urlastning av container, FSG-12/25. 9. Anläggningsändring, aktiva kulverten, FSG-13/07.

Sida 10 (10) Sändlista: Studsvik Nuclear AB För kännedom: crd, ckm, emijor, annbar, cecwah