Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU

Relevanta dokument
Framtidens styrmedel - morötter, skatter eller knuffar?

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Vad är ett hållbart jordbruk?

Hur äter vi hållbart?

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Matens möjligheter. Ålands potential i omvärlden. Lennart Wikström. Lantbrukets Affärer. Mariehamn 1 mars Tejarps Förlag AB 3

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Vad ska vi äta? Elin Röös

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Köttindustrin och hållbar utveckling

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Kan vi äta oss till den värld vi vill ha? Elin Röös Biträdande lektor miljösystemanalys livsmedel Institutionen för energi och teknik, SLU

KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Världen har blivit varmare

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka

Varmt och gott eller.

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Klimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja. Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV

Anders Claesson

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

av jämställdhet, inflytande och hållbarhet. Kvalitén på erbjuder ska präglas Alla ska få rätt bemötande och verksamheten ska ha en

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Visionen för maten i Kiruna kommun

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Klimatpåverkan av livsmedel

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Klimatanpassa din matlagning

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

Mat & klimat. Louise Dahl Miljöförvaltningen

FRÅN HAGE TILL MAGE. RISE Jordbruk och livsmedel + = SANT! Tre blir ett RISE. Katarina Nilsson & Britta Floren, RISE 1. Research Institutes of Sweden

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Matens klimatpåverkan

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Christl Kampa-Ohlsson


Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

Älsklingsmat och spring i benen

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Hensyn till miljö och bärkraft i kostanbefalninger til befolkningen

NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef

Sveriges livsmedelsexport 2006

Köttkonsumtionen fortsatte att öka 2008 trots lågkonjunktur, höga priser och klimatdebatt

Vi tjänar på att minska matsvinnet

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

God mat + Bra miljö = Sant

Innovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Organisation Kvalitet

1 Tema: Livsmedelskonsumtion

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös

Matpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Hur mycket kött äter vi egentligen?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Hem- och konsument- Elevhäfte. kunskap

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /

Klimatsmart mat i Malmö

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Jordbrukets utsläpp och trender

Sveriges livsmedelsexport 2005

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Transkript:

Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU

Klimatpåverkan och markanvändning från olika koster SNÖ Riksmaten LCHF Hållbar nivå Klimatpåverkan Markanvändning Källa: Röös et al. 2015. Evaluating the sustainability of diets combining environmental and nutritional aspects.

Vilka livsmedel bidrar mest till matens klimatpåverkan? Övrigt (kaffe, te, socker, godis, vin, öl etc.), 13% Frukt och grönsaker, 11 % Spannmål och potatis, 7 % Mejeriprodukter, 17 % Övrigt kött och ägg, 23 % Nötkött, 30 % Källa: Röös et al. 2015. Evaluating the sustainability of diets combining environmental and nutritional aspects.

Hur ändrar vi beteenden?

Märkningar

Annan information

Varför är det svårt att ändra vad vi äter? Vanor Brist på kunskap om alternativ Fokus på pris Låg tilltro till att det gör skillnad Sociala normer Brist på ledarskap Information är nödvändigt men inte tillräckligt

Många konsumenter vill inte veta! Mer än 50 procent ville inte ha miljö- och hälsoinformation om sin lunch Källa: Nordström et al (2015) Att veta eller inte veta - vill konsumenter ha information om livsmedel?

Attityd intention - beteende Stort gap

Andra styrmedel Ekonomiska styrmedel - Införa skatter, avgifter eller subventioner som gör att medborgare och företag väljer att förändra sitt beteende Administrativa styrmedel - Reglera vad medborgare och företag måste göra eller inte får göra Källa: Jordbruksverket (2013) Hållbar köttkonsumtion Vad är det? Hur når vi dit? Rapport 2013:1

Klimatskatt på livsmedel i konsumentled kg CO 2 e per kg 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Schabloner på klimatpåverkan används för att beräkna en skatt för olika livsmedelsgrupper Nötkött Griskött Ris Tomat kr per kg 140 120 100 80 60 40 20 0 Nötkött Griskött Ris Tomat Pris utan klimatskatt Klimatskatt

Syftet med projektet Att undersöka hur en klimatskatt på livsmedel kan utformas och vilka effekter en sådan skatt har på: 1) fördelningseffekter 2) befolkningens näringsintag 3) påverkan på lönsamheten i svenska jordbruksföretag 4) andra miljöeffekter Samt utreda hur inkomster från skatten kan användas för att motverka eventuella negativa konsekvenser av skatten.

Skatten kan utformas på olika sätt man måste fundera på: Systemgränser Beskatta per kg produkt, per kg protein eller enligt näringsindex Hur väga olika klimatgaser mot varandra (tex CO 2 och CH 4 ) Vilka livsmedel som bör omfattas och hur grova kategorierna ska vara Hur inkludera utsläpp och inlagring av kol i mark Vilket nivå skatten ska ligga på Hur skatten ska administreras

Hur effektiva är skatter? Study Region Taxes Tax, % of price Result, % decrease of CO 2 e Wirsenius et al. 2011 EU CO 2 e, meat, cereals, vegetables, dairy 4-16 7% Edjabou and Smed 2013 Danmark CO 2 e, meat, cereals, vegetables, dairy 1-32 Max 19% Säll and Gren 2015 Sweden CO 2 e, N and P; meat and dairy 9-33 10-12% Chalmers m.fl. 2016 Scotland CO 2 e, beef and lamb 12-13 11% Source: Summary by Ing-Marie Gren, prof SLU

För- och nackdelar konsumtionsskatter + Importen ingår på samma villkor som inhemska varor + Kan leda till mindre svinn + Kan leda till mer hälsosamma kostval + Inkomsten kan användas till att främja det vi vill ha (naturbetesmarker, andra klimatåtgärder osv.) - Kontroversiellt - Stimulerar inte bättre produktion - Kan leda till mer ohälsosamma kostval - Kan leda till andra oförutsedda konsekvenser

Bör vi införa en köttskatt av moraliska skäl?

Kan vi införa en köttskatt rent juridiskt?

Regleringar

Tänkbara regleringar inom livsmedelsområdet Förbud mot vissa varor eller produktionsmetoder Regleringar kring var snabbmatskedjor etableras Regleringar kring utbud av livsmedel i olika butiker och restauranger Regleringar kring förpackningsstorlekar (t.ex. storlek på läskförpackningar) Regleringar kring hur olika varor exponeras Regleringar kring reklam av ohälsosamma livsmedel Regleringar kring vad som serveras i skolkafeterior och i idrottsföreningar Andra förslag?

Slutligen Vi har få styrmedel implementerade när det gäller livsmedel Information är nödvändigt men inte tillräckligt Risk för fler målkonflikter med livsmedel än med andra varor? Ska livsmedel hanteras annorlunda än andra varor? Att välja att inte styra är också ett val Vilket ansvar har olika aktörer? Vem gör vad idag?

Tack! elin.roos@slu.se