Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU
Klimatpåverkan och markanvändning från olika koster SNÖ Riksmaten LCHF Hållbar nivå Klimatpåverkan Markanvändning Källa: Röös et al. 2015. Evaluating the sustainability of diets combining environmental and nutritional aspects.
Vilka livsmedel bidrar mest till matens klimatpåverkan? Övrigt (kaffe, te, socker, godis, vin, öl etc.), 13% Frukt och grönsaker, 11 % Spannmål och potatis, 7 % Mejeriprodukter, 17 % Övrigt kött och ägg, 23 % Nötkött, 30 % Källa: Röös et al. 2015. Evaluating the sustainability of diets combining environmental and nutritional aspects.
Hur ändrar vi beteenden?
Märkningar
Annan information
Varför är det svårt att ändra vad vi äter? Vanor Brist på kunskap om alternativ Fokus på pris Låg tilltro till att det gör skillnad Sociala normer Brist på ledarskap Information är nödvändigt men inte tillräckligt
Många konsumenter vill inte veta! Mer än 50 procent ville inte ha miljö- och hälsoinformation om sin lunch Källa: Nordström et al (2015) Att veta eller inte veta - vill konsumenter ha information om livsmedel?
Attityd intention - beteende Stort gap
Andra styrmedel Ekonomiska styrmedel - Införa skatter, avgifter eller subventioner som gör att medborgare och företag väljer att förändra sitt beteende Administrativa styrmedel - Reglera vad medborgare och företag måste göra eller inte får göra Källa: Jordbruksverket (2013) Hållbar köttkonsumtion Vad är det? Hur når vi dit? Rapport 2013:1
Klimatskatt på livsmedel i konsumentled kg CO 2 e per kg 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Schabloner på klimatpåverkan används för att beräkna en skatt för olika livsmedelsgrupper Nötkött Griskött Ris Tomat kr per kg 140 120 100 80 60 40 20 0 Nötkött Griskött Ris Tomat Pris utan klimatskatt Klimatskatt
Syftet med projektet Att undersöka hur en klimatskatt på livsmedel kan utformas och vilka effekter en sådan skatt har på: 1) fördelningseffekter 2) befolkningens näringsintag 3) påverkan på lönsamheten i svenska jordbruksföretag 4) andra miljöeffekter Samt utreda hur inkomster från skatten kan användas för att motverka eventuella negativa konsekvenser av skatten.
Skatten kan utformas på olika sätt man måste fundera på: Systemgränser Beskatta per kg produkt, per kg protein eller enligt näringsindex Hur väga olika klimatgaser mot varandra (tex CO 2 och CH 4 ) Vilka livsmedel som bör omfattas och hur grova kategorierna ska vara Hur inkludera utsläpp och inlagring av kol i mark Vilket nivå skatten ska ligga på Hur skatten ska administreras
Hur effektiva är skatter? Study Region Taxes Tax, % of price Result, % decrease of CO 2 e Wirsenius et al. 2011 EU CO 2 e, meat, cereals, vegetables, dairy 4-16 7% Edjabou and Smed 2013 Danmark CO 2 e, meat, cereals, vegetables, dairy 1-32 Max 19% Säll and Gren 2015 Sweden CO 2 e, N and P; meat and dairy 9-33 10-12% Chalmers m.fl. 2016 Scotland CO 2 e, beef and lamb 12-13 11% Source: Summary by Ing-Marie Gren, prof SLU
För- och nackdelar konsumtionsskatter + Importen ingår på samma villkor som inhemska varor + Kan leda till mindre svinn + Kan leda till mer hälsosamma kostval + Inkomsten kan användas till att främja det vi vill ha (naturbetesmarker, andra klimatåtgärder osv.) - Kontroversiellt - Stimulerar inte bättre produktion - Kan leda till mer ohälsosamma kostval - Kan leda till andra oförutsedda konsekvenser
Bör vi införa en köttskatt av moraliska skäl?
Kan vi införa en köttskatt rent juridiskt?
Regleringar
Tänkbara regleringar inom livsmedelsområdet Förbud mot vissa varor eller produktionsmetoder Regleringar kring var snabbmatskedjor etableras Regleringar kring utbud av livsmedel i olika butiker och restauranger Regleringar kring förpackningsstorlekar (t.ex. storlek på läskförpackningar) Regleringar kring hur olika varor exponeras Regleringar kring reklam av ohälsosamma livsmedel Regleringar kring vad som serveras i skolkafeterior och i idrottsföreningar Andra förslag?
Slutligen Vi har få styrmedel implementerade när det gäller livsmedel Information är nödvändigt men inte tillräckligt Risk för fler målkonflikter med livsmedel än med andra varor? Ska livsmedel hanteras annorlunda än andra varor? Att välja att inte styra är också ett val Vilket ansvar har olika aktörer? Vem gör vad idag?
Tack! elin.roos@slu.se