Kallelse till Socialnämnden

SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Socialnämnden Tid Onsdag den 25 september 2013, klockan 17:00 Plats Folkes konferens, Sjödalstorget 1 Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information Arkiv- och dokumenthantering, offentlighet och sekretess. Göran Johansson, kommunarkivarie, KSF Ekonomisk rapport. Ann-Charlotte Hallgren, ekonomichef 4 Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning SN-2013/2562.719 5 Information om Socialstyrelsens öppna jämförelser inom IFO, 2013 SN-2013/3157.719 6 Inrättande av poliskontor i Flemingsberg - svar på motion väckt av Lars Björkman (HP) SN-2013/2750.173 7 Krav på god djuromsorg vid upphandling av livsmedel - svar på motion väckt av Britt Björneke (V) SN-2013/932.183

SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 8 Strategi för Huddinges väg in i esamhället 2014-2019 SN-2013/2544.159 9 Översyn av socialnämndens dokumenthanteringsplan SN-2013/2120.116 10 Översyn av riktlinjer för barn och ungdomar i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (HVB) SN-2013/3437.719 11 Ansökan om att utföra korttidsvistelse - Aktivera Stockholm AB (senare utskick) 12 Ansökan om att utföra korttidsvistelse - Föreningen Saltå By (senare utskick) 13 Ansökan om att utföra korttidsvistelse - Allomsorg S&R AB (senare utskick) 14 Begäran om yttrande SN-2013/3145.726 15 Delgivningar 16 Anmälan om delegationsbeslut 17 Övriga frågor Huddinge den 4 september 2013 Gunilla Helmerson Ordförande Lars Axelsson Sekreterare

I SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-08-08 SN-2013/2562.719 1 (2) HANDLÄGGARE Kvist Lindgren, Zara Socialnämnden Zara.Kvist-Lindgren@huddinge.se Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning Förslag till beslut Socialnämnden tar del av förvaltningens rapport gällande: Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Sammanfattning Under 2012-2013 har en inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Huddinge kommun genomförts. Inventeringen kommer användas som stöd för den gemensamma planeringen med Psykiatri Sydväst gällande insatser för målgruppen. Beskrivning av ärendet En inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning genomfördes under 2012-2013 för att både Huddinge kommun samt Psykiatri Sydväst skulle kunna planera sina insatser på längre sikt. Kunskap om målgruppens behov är en viktig förutsättning för att kommunen och landstinget tillsammans ska kunna göra en effektiv resursfördelning samt utveckla samverkansformer på både individnivå och på verksamhetsnivå. En inventering bör göras kontinuerligt med cirka fyra års mellanrum. En inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning gjordes senast 2003. Ernst & Young granskade på uppdrag av kommunens revisorer socialpsykiatrins verksamheter 2009. Deras rekommendation var då att en kartläggning av målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning skulle genomföras. Socialstyrelsen gjorde en tillsyn av socialpsykiatrins verksamheter under 2010 och påpekade då ett behov av att en inventering av målgruppen genomfördes. Socialnämnden beslutade i september 2011 att genomföra en inventering av målgruppen. Under våren 2012 genomfördes en förstudie. I december 2012 inleddes arbetet med att inventera målgruppen och arbetet avslutades i juni 2013. Inventeringen har genomförts tillsammans med Psykiatri Sydväst med socialstyrelsens inventeringsverktyg som grund. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 378 20 E-POST OCH WEBB social@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-08-08 SN-2013/2562.719 2 (2) Socialpsykiatrins utförardelar, biståndskansliet samt Psykiatri Sydväst kommer gemensamt att göra en analys utifrån inventeringens resultat och ta fram en handlingsplan under hösten 2013. Detta för att prioritera arbetet med målgruppen under 2014-2015. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att det är av vikt att genomföra en inventering av målgruppen kontinuerligt. Verksamheterna som arbetar med målgruppen kan då planera utifrån målgruppens storlek och behov. Den genomförda inventeringen utgör en bra grund för det fortsatta gemensamma arbetet mellan kommunen och landstinget. Britt-Marie Karlén Förvaltningschef SÄF Yvonne Kokkola Verksamhetschef IFO Bilagor 1. Rapport: Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. 2. Bilaga 1 Enkäten 3. Bilaga 2 Resultat i siffror 4. Bilaga 3 Insatser

Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning Huddinge kommun Psykiatri Sydväst HANDLÄGGARE Zara Kvist Lindgren SOCIAL OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsenheten 08 535 316 69, zara.kvist-lindgren@huddinge.se

Innehåll Innehåll 1 Sammanfattning med förslag till åtgärder 3 Inventeringens resultat i korta drag 3 Förslag till åtgärder 4 Inledning 6 Lagstiftning 6 Tidigare inventeringar 7 Beslut och uppdrag 7 Projektledning 7 Inventeringens syfte och användningsområde 8 Målgruppen för inventeringen 8 2 Metod och genomförande 10 Information och förankringsarbete 10 Mätinstrument 10 Datainsamling 11 Bearbetning av datamaterial 11 Diskussion kring metod och genomförande 11 3 Hantering av sekretess- och personuppgifter 13 4 Inventerade personer 14 Antal enkäter 14 Unika personer 14 Fördelningen mellan kvinnor och män 14 Ursprung 14 Ålder 14 Bostadsområde 15 SAMMANFATTNING 15 5 Målgruppens kontakt med kommunen och landstinget 16 Enkätsvar från de olika enheterna 16 Kontakt 16 Pågående insatser 17 Tillgodose behov 17 Psykiatriska insatser 18 Slutenvård och institution 18 LPT och LRV på hemmaplan 19 SAMMANFATTNING 19 6 Personalens samarbete kring målgruppen 20 Samarbete mellan kommunen och landstinget 20 Kontakt med båda huvudmännen 20 Samordnad individuell plan 20 7 Målgruppens livssituation 22 Boende 22 Stöd av en närstående 22 Barnen 23 Ensamstående 23 Utbildningsnivån 23 Sysselsättning eller arbete 23 Försörjning 24 SAMMANFATTNING 24 8 Svårigheter och behov 25 Personlig vård och hemliv 25 Kommunikation och förflyttning 25 Mellanmänskliga relationer 25 Lärande och utbildning 26 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv 26 Arbete, sysselsättning och ekonomi 26 Privat ekonomi 27 SAMMANFATTNING 27 1

9 Hälsa 28 Diagnoser 28 Missbruk 28 Hälsoproblem 28 Hälsoundersökning 28 SAMMANFATTNING 28 10 Fördjupad analys av delgrupper 29 Kvinnor och män 29 Fler kvinnor har hemmavarande barn 30 Männen missbrukar i större utsträckning 30 Unga vuxna 18-35 30 Äldre 60-65 31 Boende 31 Särskilt boende 31 Sysselsättning 32 11 Lagstadgade skyldigheter 33 12 Diskussion och slutsatser 34 Arbeta nyfiket och motiverande 34 Samarbeta 34 Boendeformer 34 Sysselsättning 35 Livsområde 35 Unga vuxna och äldre 36 Kommande inventeringar 36 Slutsats och föreslagna åtgärder 37 Referenslista 39 Rapporter 39 Övrigt 39 Bilagor 39 2

Sammanfattning med förslag till åtgärder Huddinge kommun har i samverkan med Psykiatri Sydväst genomfört en behovsinventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Inventeringen utgör en grund till en fortsatt planering för hur verksamheterna som arbetar med målgruppen ska utvecklas under 2013-2014. Inventeringens resultat i korta drag Denna inventering har identifierat 865 personer med psykisk funktionsnedsättning i Huddinge kommun. Detta motsvarar 0,9 procent av kommunens totala befolkning. Könsfördelningen i gruppen är jämn. 83,2 procent av gruppen har en psykiatrisk diagnos och 33,2 procent har en neuropsykiatrisk diagnos. En femtedel (21,6 procent) av gruppen missbrukar alkohol och/eller narkotika. Merparten (65,4 procent) av gruppen kommer från Sverige. En femtedel av gruppen bor i Trångsund och Skogås, en femtedel i Vårby gård och en femtedel i Flemingsberg. Resterande bor i övriga delar av kommunen. Åldersfördelningen är jämn. De unga vuxna och de äldre är två grupper som är i behov av insatser som är anpassade för dem. Mer än hälften (55,7 procent) har under de senaste tolv månaderna inte haft något arbete eller sysselsättning. 457 personer har fått sina behov av insatser tillgodosedda av kommunen. Resterande är i behov av exempelvis boendestöd (149 personer), sysselsättning (156 personer), kontaktperson (95 personer) och särskilt boende (43 personer). Gruppens försörjning sker främst genom sjuk - eller aktivitetsförsäkring (42,2 procent) samt genom ekonomiskt bistånd (21,1 procent). 77 personer är i behov av god man eller förvaltare. Det finns 77 samordnade individuella planer skrivna mellan Huddinge kommun och Psykiatri Sydväst. Majoriteten (63,6 procent) av gruppen är ensamstående. Samtidigt finns det minst 125 barn som bor tillsammans med en förälder som har psykisk funktionsnedsättning. Hälften av gruppen har stöd av en anhörig. En stor del av gruppen har stora funktionssvårigheter. Några exempel är att 42 procent av gruppen klarar inte helt på egen hand att städa och tvätta, 31,8 procent klarar inte av att hantera sina mediciner helt på egen hand och 53,9 procent klarar inte av att sköta formella kontakter helt på egen hand. Vidare klarar inte 59,5 procent att skaffa och behålla ett arbete. Kommunen har lagstadgade skyldigheter gentemot gruppen. Utifrån detta är kommunens verksamheter upprättade. För målgruppen finns bland annat sysselsättning, boendestöd och särskilda boenden. Enligt lag ska kommunen erbjuda uppsökande verksamhet för målgruppen. Detta saknas i Huddinge kommun. 3

Förslag till åtgärder Denna inventering har gett mycket rådata och material att arbeta vidare med. De resultat som redogörs för i rapporten är enkla och man kan på olika sätt korrelera resultaten för att se till olika grupper. Nedan föreslås en del åtgärder där man i vissa fall kommer behöva gå tillbaka till rådata för att fördjupa sig. Huddinge kommun samt Psykiatri Sydväst ska genomföra en planeringsdag under hösten 2013 för att göra en gemensam planering för hur verksamheterna ska utvecklas utifrån inventeringens resultat. Kommunen bör utreda hur en uppsökande verksamhet kan byggas upp. Socialtjänstlagen 3 kap. 4 säger att kommunen ska bedriva uppsökande verksamhet riktad mot målgruppen. Detta saknas i Huddinge kommun. Skapa en arbetsgrupp inom kommunen som särskilt ser på gruppen som är mellan 18 och 23 år. Denna grupp bör bestå av representanter från ungdomsenheten, biståndskansliet, arbete och försörjning samt socialpsykiatrin. Skapa en arbetsgrupp inom kommunen som särskilt ser på gruppen som är mellan 60 och 65. Denna grupp bör bestå av representanter från äldreomsorgen, biståndskansliet och socialpsykiatrin. Skapa en arbetsgrupp i kommunen som särskilt ser till de barn som bor med föräldrar med psykisk funktionsnedsättning. Detta för att säkerställa att det är barn som vi idag känner till och ger stöd. Denna grupp bör bestå av representanter från barnenheten, ungdomsenheten och biståndskansliet. Inventeringen visar att ett relativt stort antal personer saknar sysselsättning som de bedöms behöva. Biståndskansliet och socialpsykiatrins utförare behöver gemensamt se över frågan gällande sysselsättning så att de som behöver sysselsättning erbjuds detta. Enligt både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen ska kommunen och landstinget tillsammans upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Inventeringen har visat att det finns 77 aktuella planer men att det sker samarbete i långt fler ärenden. Utifrån detta bör Huddinge kommun och Psykiatri Sydväst genomföra en gemensam utbildning gällande samordnad individuell plan. Inventeringen har visat att det är ett stort antal personer som är i behov av särskilda boende samt stödboende. Kommunen behöver se över möjligheten att utöka boendeplatserna i kommunens regi avseende såväl särskilda boenden som andra former av boenden. Kunskapen om hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning behöver förbättras. Kartläggningen visar att gruppen har lätt för att kommunicera genom sms och de har problem med att sköta formella kontakter. Med enkla hjälpmedel kan man hjälpa gruppen i deras kontakt med huvudmännen. Hjälpmedelsinstitutet har tagit fram förslag på hjälpmedel till gruppen som bör bli kända i kommunen och landstinget. 4

Socialstyrelsen anger att inventeringar ska göras kontinuerligt med en intervall på minst vart fjärde år. Kommunen och landstinget bör planera för detta samt följa frågans utveckling. BAS-gruppens styrgrupp ansvarar för denna planering som bör påbörjas 2015. BAS-gruppen består av enhetschefer inom Psykiatri Sydväst samt enhetschefer inom Socialpsykiatrin i Huddinge kommun som samverkar gällande målgruppen. För att öka brukarinflytandet i kommunen bör brukare vara delaktiga i planering gällande ovanstående punkter. Brukarna behöver ges möjlighet att vara delaktiga på olika sätt exempelvis genom att en brukarrevision genomförs. 5

Inledning Under hösten 2010 genomförde Socialstyrelsen en tillsyn i Huddinge kommun för att se över kommunens stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialstyrelsen påpekade då behovet av att en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning behövde genomföras. Detta gärna i samverkan med landstinget för att få ett bredare underlag för planering av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning (SN-2010/2121). Under åren 2009 2011 genomförde Socialstyrelsen tillsyn på flera ställen i landet för att se om brukarnas behov var tillgodosedda. I Socialstyrelsens slutrapport 2012 gällande Nationell tillsyn av kommunernas insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning framgår det att många kommuner inte planerat sina insatser utifrån brukarnas behov. Man skriver bland annat i rapporten: En förutsättning för att kommunerna ska kunna planera sin verksamhet för målgruppen, till exempel bostäder med särskild service, är att de genomför inventeringar. (Nationell tillsyn av kommunernas insatser; s.50). En granskning av socialpsykiatrins verksamheter gjordes 2009 av Ernst & Young på uppdrag av kommunens revisorer. Rekommendation lämnades att genomföra en kartläggning av personer med psykisk funktionsnedsättning samt att den borde samordnas mellan kommunen och landstinget. Huddinge kommun samt Psykiatri Sydväst har i sin samverkansöverenskommelse kommit överens om att behovsinventeringar behöver göras kontinuerligt (Överenskommelse 2008; s.10). Socialstyrelsen har arbetat fram ett inventeringsverktyg för hur en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning kan gå tillväga. Detta redogörs för i rapporten Att inventera behov- Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning (artikel nr 2012-1-34). Huddinge kommun har i samverkan med Psykiatri Sydväst genomfört en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning, med start 2012 som grundat sig på Socialstyrelsens inventeringsverktyg. Inventeringen har syftat till att gemensamt mellan Huddinge kommun och Psykiatri Sydväst identifiera vilka svårigheter och behov av insatser som finns hos målgruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar. Vidare för att ta reda på och identifiera om personerna har stöd och från vem. En inventering lägger grund för den fortsatta planeringen av insatser till målgruppen. Lagstiftning Enligt 5 kap. 8 socialtjänstlagen skall socialnämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med psykiska och fysiska funktionshinder. Kommunen ska planera sina insatser för dessa. Vid planeringen ska samverkan ske med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Enligt hälso- och sjukvårdslagens (HSL) 7 skall landstinget planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av vård. I nästföljande paragraf framgår det att planeringen ska ske i samverkan med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare. 6

Även den 15 i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) åläggs kommunen att fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är. Kommunen har huvudansvaret att planera, initiera och genomföra insatserna. I författningskommentarerna till socialtjänstlagen 5 kap. 8 uttalas att det tidigare har varit otydligt vem som bär huvudansvaret. Bestämmelserna syftar till att ge ett mer effektivt och samordnat samhällsstöd till framförallt personer med långvariga och allvarliga psykiska störningar (Dnr KS-2012/1232-125). Tidigare inventeringar En inventering av målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning gjordes första gången i kommunen 1997, då vissa insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning övergick från landstinget till kommunen i och med psykiatrireformen 1995. Utifrån inventeringen 1997 utformades sedan kommunens verksamheter. En ny inventering genomfördes 2003 2004 för att stämma av om behoven tillgodosågs av de befintliga verksamheterna. En rad åtgärder utifrån denna inventering gjordes. En helt ny socialpsykiatrisektion skapades. Vidare öppnades ett nytt särskilt boende i kommunen och kontaktpersonsverksamheten utvidgades. 1997 identifierade man 522 personer och 2003 identifierades 548 personer. Beslut och uppdrag Socialnämnden beslutade i september 2011 att en inventering skulle genomföras. I tjänsteutlåtande (SN-2010/2121) framkommer att förvaltningen har målsättningen att en ny inventering ska genomföras under 2012. Förstudien till inventeringen görs under våren 2012 och inventeringen påbörjas i december 2012. I tjänsteutlåtandet står som följer: Genom en systematisk genomgång och kartläggning, kan planering för åtgärder sedan utformas och genomföras. Exempelvis kan eventuella behov av andra former av boenden tydliggöras. Detsamma gäller för andra typer av insatser. En sådan genomgång kan eventuellt också leda till att några externa placeringar kan kortas av på sikt. Utifrån en inventering och behovsanalys kan också olika informationskampanjer genomföras och riktas mot olika målgrupper vid behov. Även det uppsökande arbetet kan komma att förändras utifrån inventeringens resultat. Även i den överenskommelse som finns mellan Huddinge kommun och Psykiatri Sydväst nedtecknad 2008, framgår det att de båda huvudmännen anser att behovsinventeringar bör göras kontinuerligt för att verksamheterna ska kunna planera insatserna på längre sikt. Projektledning Projektledare för inventeringen har varit Zara Kvist Lindgren. Projektledaren har planerat och genomfört inventeringen samt sammanställt rapporten. Projektet har haft två arbetsledare knutna till sig, Carina Thåström Aronsson samt Britt-Marie Skoglund, utvecklingsledare i kommunen. Dessa tre har bildat en arbetsgrupp som träffats kontinuerligt minst en gång varannan vecka. Chef för projektet har Marianne Krook varit, biträdande förvaltningschef för social- och äldreomsorgsförvaltningen samt chef för kvalitetsenheten. Möten med ansvarig chef har under projekttiden varit inplanerad vid tre tillfällen. Styrgrupp bestående av 7

Marianne Krook nämnd ovan, Yvonne Kokkola, verksamhetschef för individ och familjeomsorgen, Ann-Christine Falck-Brännström, verksamhetschef för biståndskansliet samt Gunilla Svartvik, sektionschef för psykossjukdomar inom Psykiatri Sydväst, har träffats under projektets tid vid tre tillfällen. Inventeringens syfte och användningsområde En inventering görs för att kommunen och landstinget i samverkan ska få en uppfattning om målgruppens storlek. Vidare är det av vikt att få en övergripande kunskap om personernas levnadsförhållanden samt en översikt över deras behov av insatser från kommunen och landstinget. Inventeringen skapar en grund för utvecklad samverkan mellan kommunen och landstinget. Kunskapen om målgruppens behov är en viktig förutsättning för att kommunen och landstinget tillsammans ska kunna göra en effektiv resursfördelning samt utveckla samverkansformer på både individnivå som på verksamhetsnivå. Inventeringen lägger grunden för återkommande inventeringar och ger möjlighet att följa förändringar i målgruppen över tid. Målgruppen för inventeringen Nationell psykiatrisamordning var en offentlig utredning som arbetade under åren 2003-2006 (SOU 2003:9). Nationell psykiatrisamordning arbetade bland annat fram en definition av målgruppen som lyder: En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av en psykisk störning. Socialstyrelsen lyfter i sin rapport Att inventera behov att en definition av målgruppen är svår att avgränsa. Man skriver att grundprincipen är att alla tillstånd som har diagnostiserats eller som kan ha diagnostiserats ska ingå i inventeringen, om det ger personen ett funktionshinder inom ett eller flera livsområden. Utifrån detta har behovsinventeringens målgrupp definieras som: Personer mellan 18 och 65 år som ingår i gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på ett eller flera viktiga livsområden. Dessa ska vara bestående över tid. Personerna är mantalsskrivna i Huddinge kommun. Vidare är de kända av antingen Huddinge kommuns socialtjänst eller Psykiatri Sydväst. Med väsentlig svårighet menas att individens delaktighet på ett eller flera betydelsefulla livsområden drabbas negativt. De olika livsområdena som avses är personlig vård och hemliv, kommunikation och förflyttning, mellanmänskliga relationer, lärande och utbildning, samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv samt arbete, sysselsättning och ekonomi. Funktionsnedsättningen ska vara varaktigt och/eller bestående över tid. Funktionsnedsättningen ska vara årslång eller prognostiserad att vara en årslång aktivitetsbegränsning. Gällande psykisk störning så är det alla tillstånd som diagnostiserats 8

eller som skulle kunna diagnostiseras, som psykisk sjukdom eller störning. Detta gör att även neuropsykiatriska störningar exempelvis Aspergers syndrom samt andra autismspektrumstörningar ingår i inventeringen. De som har en psykisk funktionsnedsättning och är över 65 år är inte med i inventeringen. Detta då kommunen är organiserad så att man efter 65 år övergår som klient till att tillhöra äldreomsorgens verksamheter. I denna inventering ingår enbart individer som finns inom individ och familjeomsorgens verksamheters samt arbete och försörjning. 9

2 Metod och genomförande Information och förankringsarbete För att förankra inventeringen bland personal som ska besvara enkäten har projektledaren arbetat på flera nivåer. I Huddinge kommun har genomgång av inventeringens syfte samt arbetsgång skett på både sektionsledningsnivå samt på enhetschefsnivå men framförallt för de handläggare och socialsekreterare som fått i uppdrag att fylla i enkäterna. De enheter som fått genomgång av projektet är arbete och försörjning, barnenheten, biståndskansliet, missbruksenheten och ungdomsenheten. Sektionsledningen för Psykiatri Sydväst valde ut vilka enheter som skulle ingå i inventeringen. Några personer i målgruppen går på mottagningar i Botkyrka kommun därför ingår även dessa mottagningar i inventeringen. Information till Psykiatri Sydväst har skett på olika nivåer. Enhetscheferna har fått information i grupp för att sedan få information ute på enheterna tillsammans med de medarbetare som fått i uppdrag att fylla i enkäterna. De enheter som fått genomgång av projektet och dess syfte är Botkyrka psykosöppenvård, Huddinge psykosmottagning, TIPS - Enheten för tidig behandling av psykoser, Botkyrka psykiatriska öppenvårdsmottagning, Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning, Mottagningen för tvångssyndrom och Affektiva mottagningen samt slutenvårdsavdelningarna M76/78, M86, M66/68 och M48. Kontakt har tagits med Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH). RSMHs verksamhet ligger sedan flera år tillbaka nere i kommunen och man har enbart en representant i Huddinges råd för funktionshinderfrågor. Kontakt har tagits med denne för genomgång av inventeringens syfte. Vidare har en dragning av inventeringens syfte och arbetsgång dragits på Huddinges råd för funktionshinderfrågor. Mätinstrument Inventeringen genomfördes med personalenkäter som mätinstrument. För att ta del av de frågor som ställdes, se bilaga 1. Enkäten fylldes i av personal som identifierat en individ i målgruppen enligt definitionen. Individen som identifierades var inte närvarande och samtycke krävdes inte. Personalen fick själv skatta individens behov. Individens personnummer krypterades genom en fristående beräkningsmatris som automatiskt räknade ut en ny sifferkombination som fylldes i enkäten tillsammans med individens initialer. På detta sätt kunde inte projektledare utläsa eller härleda personnumret till en särskild person samtidigt som dubbletter kunde upptäckas. Personalenkäten bestod av 45 frågor och innefattade frågor gällande individens levnadsvillkor samt personalens bedömning och kunskaper kring de olika livsområdena; personlig vård och hemliv, kommunikation och förflyttning, mellanmänskliga relationer, lärande och utbildning, samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv samt arbete, sysselsättning och ekonomi. Vidare gjordes bedömning om stödet för personen var tillgodosett eller om det behövdes förändras, alternativt utökas. Personalenkäten distribuerades via webblänk ut till enhetscheferna i de grupper som skulle delta. Enhetscheferna fick sedan skicka vidare enkäten till den personal som skulle fylla i enkäten. Personalen fick då kontakta projektledare för att få lösenord samt beräkningsmatris för personnummer. En enkät tog cirka 15 minuter att fylla i per klient, brukare, eller patient. 10

Personalenkäten kunde besvaras mellan 7 mars och7 april 2013. Datainsamling De verksamheter som ingått i inventeringen är delar av Huddinge kommuns socialtjänst samt delar av Psykiatri Sydväst inom Stockholms läns landsting. De delar av socialtjänsten som ingick i inventeringen var de myndighetsbeslutande enheterna som arbetar med åldrarna 0-65 år. Det innebär att det är handläggare som besvarat enkäten och inte de medarbetare som arbetar med att utföra biståndsbeslut. Inom landstinget har de delar av Psykiatri Sydväst som besvarat enkäten varit öppenvårdsmottagningar samt slutenvården inom landstingets egna verksamheter. Således har inte de privata alternativen ingått. De som besvarat enkäten inom landstinget har varit den närmast ansvarige vårdgivaren. Inventeringen omfattar alltså endast personer som har identifierats av personal i Huddinge kommun och Psykiatri Sydväst. Bearbetning av datamaterial Personalenkäten konstruerades i webbverktyget Es-Maker. I de fall två eller flera enkätformulär lämnats in på en och samma individ har dessa behandlats i särskild ordning. Socialstyrelsen har i sin rapport Att inventera behov beskrivit tre olika sätt att hantera detta. Prövning av dessa tre metoder har visat på marginella skillnader. I denna inventering har urvalskriteriet längst kontakt med individen fått avgöra vilket svar som ska användas. Vid tillfällen då huvudmännen haft lika lång kontakt med individen har tätheten på kontakten fått styra (Att inventera behov s.80). Det insamlade datamaterialet bearbetades sedan i två faser. Enkätsvaren lades över i en excelfil så att projektledaren kunde avgöra vilka svarsalternativ som skulle användas utifrån urvalskriterierna. Därefter togs de krypterade personnumren bort så att materialet kunde bearbetas och analyseras. De data som redovisas i denna rapport är en relativt enkel och begränsad redovisning av materialet. Det finns naturligtvis många olika korrelationer som kan göras med materialet. Vid intresse av detta kontaktas projektledare Zara Kvist Lindgren inom social- och äldreomsorgsförvaltningen i Huddinge kommun. Diskussion kring metod och genomförande Redan i ett tidigt skede av inventeringen uppmärksammades problemet med hur man ska gränsa målgruppen. Psykisk funktionsnedsättning är för delar av socialtjänsten ett nytt begrepp och vikten av att kunna definiera begreppet har varit väsentlig. Under de informationsmöten som hölls diskuterades skillnaden mellan psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning. Det är svårt att veta om socialtjänsten och landstinget ser på samma sätt på begreppet. Det går inte att kontrollera hur många enkäter som fyllts i förhållande till den faktiska målgruppen. Socialtjänsten i Huddinge kommun har på de enheter som inventerats under perioden cirka 2400 öppna ärenden. Landstinget har enligt deras egen uppskattning cirka 3000 ärenden inom Psykiatri Sydväst under den aktuella perioden. I förhållande till 11

aktuella ärenden kan svarsfrekvensen uppfattas som låg. Socialstyrelsen anger att cirka 0,7-1 procent av den vuxna befolkningen har en psykisk funktionsnedsättning. Denna inventering antyder att av Huddinge kommuns totala befolkningsmängd på 101 360 personer har 0,9 procent psykisk funktionsnedsättning varvid man kan anta att målgruppen ramats in väl. 12

3 Hantering av sekretess- och personuppgifter Datainsamlingen har gjorts gemensamt mellan Psykiatri Sydväst och Huddinge kommun. Då Socialstyrelsen är den enda myndighet som har rätt att samla in fullständiga personnummer från de två myndigheterna med olika sekretesslagstiftning, har en ordentlig utredning gjorts kring hur insamlingen ska gå tillväga. Kvalitetsenheten i Huddinge kommun har stått för insamling samt bearbetning av materialet. Insamling har skett via en webbaserad enkät. Denna enkät skickades till ansvariga enhetschefer på enheter där inventering skulle ske. Ansvarig enhetschef vidarebefordrade länken med webbaserad enkät till de handläggare eller vårdansvariga som skulle besvara enkäten. Dessa fick sedan i sin tur kontakta projektledaren för att få lösenord samt krypteringskod för personnummer. Alla enkätsvar som skickats från personal i verksamheterna har skickats via en krypterad länk. Projektledaren har enbart tagit del av de krypterade personnumren och kan således inte utläsa vilka personer som gömmer sig bakom de krypterade siffrorna men har samtidigt kunnat se om flera svar gällande samma person kommit in. Juridisk konsultation har skett med Huddinge kommuns jurist i frågor gällande personuppgiftslagen (Dnr KS-2012/1232-125). Datainspektionen har godkänt att enkäten genomförts på ovanstående sätt. 13

4 Inventerade personer Antal enkäter Totalt inkom 1021 enkäter. Av de 1021 enkäterna kom 57, 9 procent från Huddinge kommun och 42,1procent från Psykiatri Sydväst (se tabell 1). Tabell 1: Antal enkätsvar från båda organisationerna Antal % Huddinge kommun 591 57,9 Landstinget 430 42,1 Total 1021 100 Unika personer Fortsättningsvis kommer enbart antalet unika personer presenteras i rapporten. Antalet unika personer i inventeringen uppgår till 865 personer (se tabell 2). Detta utgör 0,9 procent av Huddinge kommuns totala befolkning på 101 360 personer. Socialstyrelsen anger att det genomsnittliga värdet för målgruppen är mellan 0,7 procent och 1,0 procent i hela landet. Storstadsregionerna har en större andel personer med psykisk funktionsnedsättning. 2003 identifierades 548 unika individer i inventeringen vilket motsvarade 0,7 procent av befolkningen i Huddinge kommun. När det gäller antal unika personer i inventeringen (se tabell 2) är det 156 personer (15,3 procent) av den totala gruppen som har identifierats av både kommunen och landstinget. Tabell 2: Antal unika personer i inventeringen Inventerade personer Antal Personer identifierade av kommunen 486 Personer identifierade av landstinget 379 Personer identifierade av båda 156 Totalt antal identifierade och unika 865 personer Fördelningen mellan kvinnor och män Fördelningen mellan män och kvinnor är jämn, 439 (50,8 procent) personer är kvinnor och 426 (49,2 procent) personer är män. Ursprung Merparten (65,4 procent) av de inventerade personerna kommer från Sverige. Länder utanför Europa representeras av 19, 6 procent. Resterande är från andra länder i Europa förutom Sverige. Ålder Åldersgruppen 18-35 som ofta kallas unga vuxna uppgår till 35 procent. Fördelningen gällande ålder är jämnt fördelat. Gruppen äldre 60-65 år som enligt kommunens sätt att arbeta övergår till äldreomsorgen när de fyller 65 år är 71 stycken och utgör 8,2 procent av gruppen totalt (se tabell 3). Gruppen unga vuxna samt gruppen äldre kommer att redovisas separat i rapporten (se kapitel 10). 14

Tabell 3: Personens ålder Ålder Antal % 18-23 år 76 8,8 24-29 år 106 12,3 30-35 år 121 14 36-41 år 88 10,2 42-47 år 127 14,7 48-53 år 149 17,2 54-59 år 127 14,7 60-65 år 71 8,2 Total 865 100 Bostadsområde En femtedel (22,4 procent) av gruppen bor i Trångsund och Skogås. I Vårby Gård bor 18,5 procent och i Flemingsberg 17,9 procent med psykisk funktionsnedsättning. Resterande är bosatta i Sjödalen och Fullersta (14,2 procent), Segeltorp (3,2 procent) och Stuvsta och Snättringe (3,8 procent). 20 procent är bosatta i övriga delar av kommunen. SAMMANFATTNING Denna inventering har identifierat 865 psykiskt funktionsnedsatta i åldrarna 18-65 år. Totalt inkom det 1021 enkäter. Svarsfrekvensen var högre från Huddinge kommun än landstinget. Det var 156 personer som identifierades av både kommunen och landstinget gemensamt. Könsfördelningen i gruppen är jämn. Merparten av gruppen kommer från Sverige. 65 procent av gruppen är äldre än 35 år. En femtedel var av gruppen bor i Trångsund och Skogås. 15

5 Målgruppens kontakt med kommunen och landstinget Enkätsvar från de olika enheterna Biståndskansliet som är den del av socialtjänsten i Huddinge kommun som arbetar med socialpsykiatri hade högst svarsfrekvens på 31,7 procent. Inom landstinget har öppenvården högst andel svar på 40,1 procent (se tabell 4). Tabell 4: Antal enkätsvar från de olika enheterna Enhet Antal % Biståndskansliet 274 31,7 Missbruksenheten 54 6,2 Arbete och försörjning 139 16,1 Ungdomsenheten 13 1,5 Barnenheten 3 0,3 Öppenvårdspsykiatri 347 40,1 Slutenvårdspsykiatri 12 1,4 Annan, vilken? 23 2,7 Total 865 100 För att ta reda på hur stor andel klienter inom socialtjänstens enheter som har psykisk funktionsnedsättning har enheterna tillfrågats, hur många aktuella ärenden de hade för tiden av inventeringen. Biståndskansliet har högst andel personer med psykisk funktionsnedsättning (75 procent). Missbruksenheten har 17,7 procent och arbete och försörjning 13,9 procent. Barn- och ungdomsenheterna arbetar gemensamt med 4,4 procent % av målgruppen. Kontakt Nästan hälften (47,4 procent) av gruppen har haft kontakt med kommunen eller landstinget i tre år eller mer (se tabell 5). En fjärdedel (25 procent) av de inventerade personerna träffar huvudmännen en gång per år eller mer sällan (se tabell 6). Tabell 5: Under hur lång period har du haft kontakt med personen? Antal % 1-6 mån 123 14,2 7-12 mån 123 14,2 1-2 år 209 24,2 3-5 år 181 20,9 6 år eller längre 229 26,5 Total 865 100 Tabell 6: Hur ofta träffar du personen? Antal % 1 ggr/vecka eller mer 76 8,8 2 ggr/mån 117 13,5 1 ggr/mån 132 15,2 2 ggr/halvår 140 16,2 1 ggr/halvår 182 21,1 1 ggr/år 158 18,2 Mer sällan än 1 ggr/år 60 7 Total 865 100 16

Pågående insatser Frågan gällande pågående insats för individen var formulerad: Har personen pågående insatser från din myndighet eller organisation? Med insats avses en handling som är inriktad på resultat och inbegriper här vård- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården och en individuellt inriktad insats inom socialtjänsten. 89,6 procent i gruppen har pågående insatser från Huddinge kommun och/eller landstinget. Huddinge kommuns personal fick sedan svara på följdfrågan om vilken insats personen har? Flera svarsalternativ var möjliga. Boendestöd är den mest förekommande insatsen med 199 personer. Diagram 1: Vilken insats har personen? Boendestöd Ekonomiskt bistånd Annan Kontaktperson Sysselsättning Särskilt boende HVB-hem Hemtjänst 141 personer har ekonomiskt bistånd. 84 personer har kontaktperson och 72 personer har sysselsättning. 43 personer bor på ett särskilt boende. Utöver de svarsalternativ som angavs gällande annan insats uppgavs exempelvis stödboende för missbrukare, enskilda samtal hos handläggare, nattpatrull, stödboende och ACT-teamet (se diagram 1). Tillgodose behov Båda huvudmännen besvarade frågan: Är behovet av insats från kommunen tillgodosett? 52,8 procent svarar ja på frågan. 34 procent svarar nej och 13,2 procent känner inte till om behovet av insats från kommunen är tillgodosett. På följdfrågan om vilken insats som behövs för de personer behoven inte var tillgodosedda, inkom 352 enkätsvar. Denna fråga kunde besvaras genom att flera svarsalternativ markerades. För de personerna har huvudmännen angett att 156 personer behöver sysselsättning, 149 personer skulle behöva boendestöd eller utökat boendestöd, 95 personer är i behov av kontaktperson och 43 personer är i behov av särskilda boenden. Förslag på andra insatser som skulle behövas är bland annat missbruksbehandling, Case manager, god man och stödboende (se diagram 2). 17

Diagram 2: Vilken insats behövs från kommunen? Sysselsättning Boendestöd/utökat Kontaktperson Annan Särskilt boende Ekonomiskt bistånd HVB-hem Hemstjänst Psykiatriska insatser Landstingets personal fick besvara frågan huruvida personen har ett aktuellt behov av psykiatriska insatser. 417 svarade på frågan. Frågan hade sex svarsalternativ. 63, 8 procent har pågående insats/er som motsvarar behoven. 19,4 procent har pågående insats/er men har behov av ytterligare eller förändrad insats. 4,1 procent har ej behov av insats eller har pågående insats/er som kan upphöra. 6 procent har ingen insats men behov av insats. Vidare har 3,6 procent pågående insats/er men dessa kan minska. 3,1 procent känner inte till om personen har ett aktuellt behov av psykiatriska insatser. Slutenvård och institution För att ta reda på hur många personer som vistats på institution eller slutenvård ställdes frågan: Är eller har personen under de senaste 12 månaderna varit inskriven på någon form av sluten vård eller institution? Gällande slutenvård har 11,6 procent frivilligt varit på en slutenvårdsavdelning enligt HSL. 9,7 procent har vårdats enligt LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1 128) och 0,4 procent har vårdats enligt LRV, lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1 129), på en slutenvårdsavdelning under de senaste 12 månaderna. Vård enligt LVM, lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, har 0,2 procent varit föremål för. 5,8 procent har bott på ett HVB-hem och 2 % på ett korttidsboende under de senaste 12 månaderna. Totalt har 256 placeringar på institution eller slutenvårdsavdelning gjorts någon tid under de senaste 12 månaderna (se tabell 7). Tabell 7: Är eller har personen under de senaste 12 månaderna varit inskriven på någon form av sluten vård eller institution? Ja Nej Ej känt Total Sluten vård enl. HSL 99 (11,6%) 678 (78,4%) 88 (10 %) 865 (100 %) Sluten vård enl. LPT 84 (9,7 %) 703 (81,3%) 78 (9 %) 865 (100 %) Sluten vård enl. LRV 3 (0,4 %) 822 (95 %) 40 (4,6 %) 865 (100 %) Vård enl. LVM 2 (0,2 %) 829 (95,8%) 34 (4 %) 865 (100 %) HVB-hem 50 (5,8 %) 781 (90,2%) 34 (4 %) 865 (100 %) Korttidsboende enl. SoL 18 (2 %) 812 (93,9 %) 35 (4,1 %) 865 (100 %) 18

LPT och LRV på hemmaplan I Huddinge kommun är det idag 3 procent av gruppen som är föremål för öppen psykiatrisk tvångsvård enligt LPT (1991:1 128). Vidare är 2,2 procent föremål för öppenrättspsykiatrisk vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1 129), även kallad LRV. SAMMANFATTNING Handläggarna möter många med psykisk funktionsnedsättning i Huddinge kommun. På biståndskansliet som enbart arbetar med gruppen är detta en självklarhet. Missbruksenheten har liksom arbete och försörjning också kontakt med en stor del av gruppen. Gruppen har ofta lång kontakt med huvudmännen. 34 procent anser inte att behovet av insats från kommunen är tillgodosett. 256 placeringar på institution eller slutenvårdsavdelning har gjorts under året. 19

6 Personalens samarbete kring målgruppen Samarbete mellan kommunen och landstinget Med samarbete avses ett arbete som baseras på gemensamma träffar eller möten. Möten där den enskilde också deltar eller aktivt har givit sitt samtycke till samarbetet. Detta för att komma överens om lämpliga insatser och följa upp dem till exempel vårdplaneringsmöten, trepartssamtal, rehabiliteringsmöten etcetera. Med samarbete avses inte ensidig informationsöverföring. På frågan huruvida man samarbetat med en annan myndighet och eller organisation under de senaste tolv månaderna svarade 37,9 procent ja på frågan, 59,9 procent svarade nej och 2,2 procent känner inte till om de samarbetat med annan myndighet eller organisation kring den aktuella personen (se tabell 8). Tabell 8: Har du under de senaste 12 månaderna samarbetat med annan myndighet/organisation kring den aktuella personen? Samarbete Antal % Ja 328 37,9 Nej 518 59,9 Ej känt 19 2,2 Total 865 100 De som svarade ja på frågan gällande samarbete fick som följdfråga vilken eller vilka myndigheter eller organisationer de samarbetat med. Samarbete med socialtjänstens enheter har skett i 177 (20,5 procent) individärenden. Samarbete med öppenvårdspsykiatrin har skett i 114 (13,2 procent) individärenden. Övriga svarsalternativ som rättspsykiatri, primärvård, beroendevård, försäkringskassa, arbetsförmedling och frivården eller kriminalvården fick få svar som indikerade på samarbete. Kontakt med båda huvudmännen Med kontakt avses alla former av kontakter även om de inte leder fram till en insats, till exempel rådgivning, deltar i öppen verksamhet med mera. På frågan: Har personen under de senaste tolv månaderna haft kontakt med både socialtjänsten och psykiatrin är det 61,9 procent (535 personer) som haft det. Samordnad individuell plan Enligt lagstiftningen ska kommunen och landstinget tillsammans upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Av planen ska framgå vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ska svara för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget och vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Detta regleras i 2 kap. 7 SoL, socialtjänstlagen (2001:453) och 3 f HSL, hälso- och sjukvårdslag (1982:763). I enkäten ställdes frågan huruvida det finns en aktuell samordnad individuell plan för personen. 77 personer (8,9 procent) har en samordnad individuell plan och 20 stycken håller på att upprättas. I 89 ärenden vet den som svarat på enkäten inte hur det förhåller sig i frågan. 78,5 procent har svarat ett det inte finns en samordnad individuell plan för personen (se tabell 9 och diagram 3). 20

Tabell 9 och Diagram 3: Finns aktuell samordnad individuell plan för personen upprättad i samarbete mellan kommun och landsting enligt 2 kap. 7 SoL eller 3 f HSL? Plan Antal % A. Ja, plan finns 77 8,9 B. Ja, plan håller på att upprättas 20 2,3 C. Nej 679 78,5 D. Ej känt 89 10,3 Total 865 100 SAMMANFATTNING Samarbete mellan myndigheter eller organisationer sker i 328 individärenden. Vanligaste samarbetspartnern är socialtjänsten. Många i gruppen har haft kontakt med båda huvudmännen, 535 (61,9 procent) personer. 77 stycken samordnad individuella planer har identifierats. 21

7 Målgruppens livssituation Boende Frågan gällande personens aktuella boendesituation besvarades av både kommunen och landstinget. 67,3 procent har en egen bostad. 12,8 procent bor stadigvarande hos föräldrar eller släkting. 6,7 procent bor på särskilda boenden. 3,7 procent är hemlösa. 70,6 procent svarade ja på frågan om personens boende är tillfredställande. För de personer där boendet ej var tillfredställande behövde 79 personer eget boende med utökat boendestöd. 51 personer behöver egen bostad. 40 personer är i behov av särskilt boende. 29 personer behöver annat boende än som angetts som svarsalternativ. De flesta har föreslagit ett stödboende som alternativ för dessa (se diagram 4). Diagram 4: Om boendet ej är tillfredställande, vad behövs? Egen bostad utökat boendestöd Egen bostad Särskilt boende Annat boende Familjehem/HVB Socialt kontrakt Stöd av en närstående En fråga gällande anhörigstöd ställdes och var formulerad enligt följande: Har personen en eller flera anhöriga som är involverade/delaktiga i vården eller stödet till personen? Nästan hälften (48,1 procent) av personerna har stöd av en närstående person. Med närstående räknas en relation på privat grund alltså en relation som inte är en professionell kontakt. Denna närstående kan vara en partner, en förälder, ett barn, en granne eller en vän. På frågan om vilken närstående som var involverad var det 485 svar som inkom. Föräldrar är den grupp som märker ut sig gällande anhörigstöd. 60,5 procent av de som får hjälp av sina föräldrar är 18-35 år. 65 personer får stöd av sina barn. Av dessa personer är 51 personer (78,5 procent) i åldrarna 48-65 år. Detta innebär att det finns 14 barn (21,5 procent) i hushåll som har föräldrar som är mellan 30-47 år som ger sina föräldrar stöd i vardagen. Ingen fråga ställdes gällande barnens åldrar. Man kan dock anta att barnen är underåriga då föräldrarnas ålder inte är hög. Det är främst kvinnor som får hjälp av sina barn (84,6 procent). 22

Tabell 10: Har personen en eller flera anhöriga som är involverade eller delaktiga i vården eller stödet till personen? Relation Antal Make/maka/partner 96 Förälder 215 C. Barn 65 Granne 3 Vän 23 Annan 83 Total 485 Barnen 14,4 procent har barn som bor hemma som är yngre än 18 år. 7,5 procent har umgängesrätt med egna barn som är yngre än 18 år och som inte bor i den egna bostaden. 1,3 procent bor tillsammans med barn som inte är deras egna (se tabell 11). Tabell 11: Har personen hemmaboende barn yngre än 18 år? Har personen umgängesrätt med eget barn yngre än 18 år som inte bor i personens bostad? Ja Nej Ej känt Ej aktuellt Total Egna barn 125 (14,4%) 728 (84,2%) 12( 1,4 %) - 865 (100 %) Andras barn 11 (1,3 %) 834 (96,4%) 20 (2,3 %) - 865 (100 %) Umgängesrätt 65 (7,5 %) 491 (56,7%) 37 (4,3 %) 272 (31,5%) 865 (31,5%) Ensamstående 63,6% är ensamstående.13,9 % lever med en make/maka/sambo eller partner. 11,2 % bor tillsammans med sina föräldrar och ytterligare 9,7 % bor tillsammans med en annan vuxen person/er. Utbildningsnivån 46,2% av de som fyllt i enkäten känner inte till vilken som är personens högsta utbildningsnivå. Av de man känner till har en fjärdedel grundskoleutbildning eller motsvarande. Närmre en femtedel (19 %) har gymnasieutbildning och 7,2 % har en högskoleutbildning. 2 % har annan eftergymnasial utbildning exempelvis folkhögskola. Sysselsättning eller arbete 482 (55,7%) personer har under de senaste 12 månaderna inte haft någon form av arbete eller sysselsättning (se tabell 12). För 0,8 % har det inte varit aktuellt med arbete eller sysselsättning då personerna vistats på vårdavdelning. Tabell 12: Har personen haft någon form av arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna? Antal % Ja 358 41,4 Nej 482 55,7 Ej aktuellt 6 0,8 Ej känt 19 2,1 Totalt 865 100 23

Diagram 5: Vilken typ av arbete eller sysselsättning har personen haft under de senaste 12 månaderna? Sysselsättning Arbete Skyddat arbete Träfflokal Studier Annan Egen företagare Föreningsarbete Ej känt Socialt företag Av de som haft arbete eller sysselsättning under de senaste 12 månaderna har 110 personer haft biståndsbeslut på att delta i kommunens sysselsättningsverksamheter. 81 personer har arbete på den öppna marknaden. Träfflokaler är inte biståndsbedömda i Huddinge kommun och vem som helst har möjlighet att delta i verksamheten utan att behöva uppge personuppgifter. De som fyllt i enkäterna har känt till att 59 personer regelbundet deltar i träfflokalernas verksamheter (se diagram 5). Försörjning Nästan hälften (42,2 procent) av gruppen får sjuk- eller aktivitetsersättning, det som förut kallades förtidspension genom Försäkringskassan. 27,1 procent har försörjningsstöd från kommunen. Dessa två grupper motsvarar gemensamt 69,3 procent av gruppen. Sjukpenning från försäkringskassan erhålles av 10,5 procent och föräldrapenning av 0,5 procent. Resterande får sin försörjning exempelvis genom lön för arbete (7,6 procent), studiemedel (1,3 procent), arbetslöshetsersättning (1,2 procent), försörjning genom närstående (1,7 procent). SAMMANFATTNING Flera i gruppen är i behov av egen bostad och särskilt boende. Nästan 4 procent är hemlösa. Räknas de som bor stadigvarande hos förälder eller vänner ökar siffran gällande hemlöshet. Hälften av gruppen har stöd av en närstående och det är vanligast att en förälder bistår med hjälp. Minst 125 barn yngre än 18 år bor med en förälder som har en psykisk funktionsnedsättning. Merparten av gruppen är ensamstående. Vidare saknar mer än hälften sysselsättning eller arbete. Gruppens försörjning sker i stor utsträckning genom försäkringskassan eller genom ekonomiskt bistånd. 24

8 Svårigheter och behov Personer med psykiska funktionsnedsättningar har olika svårigheter i sin vardag. Tabellerna 13-18 visar på funktionsskattningar som gjorts i inventeringen. Funktionerna är indelade i sex olika livsområden, Dessa är personlig vård och hemliv, kommunikation och förflyttning, mellanmänskliga relationer, lärande och utbildning, samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv samt arbete, sysselsättning och ekonomi. De som fyllde i enkäten fick själva skatta personernas funktionsnivå. Svarsalternativen var Ja, Med stöd, Nej eller Ej känt. Svarsalternativet Med stöd användes om personen utförde aktiviteten med hjälp av insats från kommunen, landstinget eller med stöd av närstående. Personlig vård och hemliv Gällande personlig vård och hemliv är det främst att städa och tvätta som är ett stort funktionshinder. De som klarar att städa och tvätta med stöd och de som inte klarar det alls, uppgår till 42 procent. Drygt 30 procent klarar inte heller att handla mat på egen hand. Vidare finns det svårigheter för en lika stor del av gruppen att klara av att sköta sin medicin (se tabell 13). Tabell 13: Livsområde 1 Personlig vård och hemliv Kan personen? Ja Med Stöd Nej Ej Känt Totalt Personlig hygien 634 (73,3%) 111 (12,8%) 25 (2,9 %) 95 (11 %) 865 (100 %) Medicin 432 (49,9%) 216 (25 %) 59 (6,8 %) 158 (18,3%) 865 (100 %) Handla mat 427 (49,4%) 230 (26,6%) 55 (6,4 %) 153 (17,7%) 865 (100 %) Bereda enkla måltider 477 (55,1%) 166 (19,2%) 46 (5,3 %) 176 (20,3%) 865 (100 %) Städa och tvätta 326 (37,7%) 316 (36,5%) 48 (5,5 %) 178 (20,6%) 865 (100 %) Kommunikation och förflyttning Närmre en fjärdedel av gruppen har svårt att kommunicera genom att ge och ta emot information. 21,3 procent har svårt att använda offentliga transportmedel utan stöd. 9,7 procent klarar inte att använda offentliga transportmedel överhuvudtaget. 72,6 procent klarar av att använda telefon för kommunikation inklusive sms (se tabell 14). Tabell 14: Livsområde 2 Kommunikation och förflyttning Kan personen? Ja Med Stöd Nej Ej Känt Totalt Ge och ta information 617 (71,3%) 174 (20,1%) 29 (3,4 %) 45 (5,2 %) 865 (100 %) Telefon inkl. sms 628(72,6 %) 57(6,6 %) 37 (4,3 %) 143(16,5%) 865 (100 %) IT för kommunikation 331 (38,3%) 28 (3,2 %) 67 (7,7 %) 439(50,8%) 865 (100 %) Offentliga transportmedel 542 (62,7%) 100 (11,6%) 84 (9,7 %) 139 (16,1%) 865 (100 %) Mellanmänskliga relationer Mer än hälften av gruppen klarar inte av att sköta formella relationer helt på egen hand. 47,1 procent behöver stöd för att upprätthålla kontakt med myndigheter och sjukhus. 66,4 procent klarar av att skötta sina familjerelationer (se tabell 15). 25