JORD, VANN OG KLIMA föredrag Oslo

Relevanta dokument
Mineralämnesanalyser i vete från Bollerup Odling och näring i brödsäd

Vårt ansvar för jordens framtid

Jorden, maten, havet och klimatet

31


Fördjupad information kan hämtas från de vetenskapliga rapporter som finns förtecknade på sista sidan. 2

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Vårt ansvar för jordens framtid

1

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Ekologiskt kretsloppsjordbruk Ecological Recycling Agriculture (ERA) Ecological Regenerative Agriculture (ERA)

1

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Arbetstillfällen

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck

Köttindustrin och hållbar utveckling

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Granstedt, A Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Biogas som värdeskapare

Räkna med vallen i växtföljden

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor

Country report: Sweden


Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Kan vi äta oss till den värld vi vill ha? Elin Röös Biträdande lektor miljösystemanalys livsmedel Institutionen för energi och teknik, SLU

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!

Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps

Hur äter vi hållbart?

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Miljöpåverkan från svensk matkonsumtion med fokus på klimat

Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

MAP Modified Atmosphere Packaging CA Controlled Atmosphere + .* +0 +* +1. MA Modified Atmosphere MA MA

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Mineralämnesförsörjning i biodynamisk odling

H+ Helsingborg. Mer nytta från avlopp och avfall - tre rör ut i H+ Oceanpiren. Uthålliga kommuner i Skåne juni 2017 Länsstyrelsen i Skåne

DR.B.VIDYA ASSISTANT PROFESSOR DEPARTMRNT OF ANIMAL NUTRITION CVSC, KORUTLA

Regional Carbon Budgets

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Artur Granstedt Del 4 K-försöket Syftet med K försöket

Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden

Bioenergi Sveriges största energislag!

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Miljöpåverkan av svensk livsmedelskonsumtion PRINCE projektet

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

WAVES4POWER Fosnavåg 24 oktober 2016

Välkommen till Södertälje kommun, ekocentrum i Sverige!

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Biogas som värdeskapare

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Jordbrukets utsläpp och trender

Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Klimatpåverkan av livsmedel

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Ekologiskt kretsloppsjordbruk och klimat

Lantbruksorganismen som forskningsobjekt i det nordiska arbetet

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Globala problem och lokala lösningar

Publikationslista för Lena Engström

SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Frågor för framtiden och samverkan

Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Att mäta och bedöma miljöpåverkan som användning av pesticider i jordbruket orsakar

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Forest regeneration in Sweden

Transkript:

JORD, VANN OG KLIMA föredrag Oslo 090322 Artur Granstedt arturgranstedt@jdb.se http://www.jdb.se/sbfi/

Ensidig spannmålsgård 150 100 50

Specialiserad djurhållning 250 N 90 N 160 N

Nitrogen surplus N kg/ha in relation to animal units (de)/ha on 465 dairy farms in Sweden

Linjära flöden, näringsfattiga åkrar och 80 % av åkerns grödor övergödda hav blir foder till grisar, höns och kor vars gödselöverskott leder till algblomning bottendöd

Ekologiska grundvillkor flödande energi, kretslopp och biologisk mångfald Fotosyntes Ekosystemet jorden i balans Förbränning

Nu brinner jorden mer än vad grönskande åkrar och skog åter kan binda

Baserat på IPCC, 2007

13 miljard ha land (30 % av jordytan) 1,5 miljard ha åker (0,22/Capita) 3,7 miljard ha betesm (0,5/Capita) 4,1 miljard ha skog (0,6/Capita) GLOBAL CARBON STORAGE IN SOILS 5-10 miljoner ha åker förloras varje år genom markerosion, försaltning men också genom urban exoploatering Figure 8. The amount of organic carbon in living organisms and in the soil, in tons/ha (World Resources Institute, 2000)

Primitivt jordbruk rovdrift på vad naturen byggt upp Svedjejordbruk Eero Järnefelt 1863-1937

Approximately 20 % of the yearly increase of carbon dioxide in the atmosphere is due to deforestation and land degradation. The global humus capital is decreasing and green areas are getting smaller. (Source: Carbon Dioxide Information Analysis Centre, CDIAC, 2002)

Utsläppen av växthusgaser från den privata konsumtionen uppdelad på aktiviteterna äta, bo, resa och shoppa. Den privata konsumtionen stod 2003 för knappt 80 M ton CO2e (SCB (2008) och Naturvårdsverket (2008b)).

TWh /year The Biodynamic Research Institute Eating Energy Sweden (Christine Wallgen, KTH, 2008) 15 14,1 10 5 4,9 5,3 4,3 4,7 4,9 3,4 2,8 3,1 1,6 8,5 7,2 0 Agriculture Food industry Packing Trade Transport Houshold Actual Reduced

Looking after the sea border for 5 000 years ago, Skilleby farm 2006.

Humus-iron podzol (Soil survey archive) Brown earth Pictures showing main soil profile types in Sweden. The ongoing leaching in podzol soils results in the characteristic layer of bleached soil. Brown soils is result of a more strong reverse process trough basic nutrient

Long term experiment K-experiment in Järna from 1958-1990 Quality of agricultural food products and soil under different fertilizing conditions. Report: www.jdb.se/sbfi/ UJ (Ultuna-Järna) -experiment 1971-1979 Quality of agricultural food products and soil comparing farming systems - biodynamic and conventional Skilleby long-term on farm trial started in 1991 and still continuing Soil fertility, yield, nutrient economy and product quality with different use of the manure within the farming system

Corg % 0-10cm The Biodynamic Research Institute K-experiment in Järna from 1958-1990 Report: www.jdb.se/sbfi/ Soil Organic Carbon K-experim ent Järna 1958-1989 3 2,9 2,8 2,7 2,6 2,5 2,4 K1 K5 K8 2,3 2,2 2,1 2 1958 1976 1985 1989 Carbon in the topsoil increased with 20 % during 29 years (an increase of 25 ton per ha calculated to a depth of 60 cm) in the biodynamic treatment. (860 kg C / ha and year)

Corg - % 0-20cm The Biodynamic Research Institute 1,8 1,75 1,7 Soil Organic Carbon Järna experiment L+FYM B2 B1 A2 A1 1,65 1,6 1,55 L+MinF FYM Min 1,5 1,45 1971 1973 1976 1979 Soil carbon increase (with 10 % during 10 years ) only when both leys (one year of three) and the farmyard manure were included.

The Biodynamic agricultural organism. The recycling from the growing of legume crops whereas the crop residues are directly incorporated in the soil and the recycling via fodder and the on-farm animal manure (Source: Granstedt, 1992).

Own feed>84% of the area Example of ecological recycling agriculture / ERA The Biodynamic Research Institute The prototype farm Yttereneby Skilleby in Järna) The animal density is adjusted to the own feed production: In this case on 84 % and crop for sale on 16 % of the farm area and with a animal density of 0,6 AU/ha (=average for Sweden and European food consumption) Yttereneby and Skilleby 2003 Import---> Recycling Export Feed Herd: Milk Seed { 47 cows Meat products 39 heifers 10 calves 29 sheep 0,6 AU / ha 450 m 3 urine + 600 m 3 manure +dung/urine pasture Ley (grass land) 47% Bred grain 15% Pasture 21% Feed grain 15 % Biogas Veget. Root crops 1,5% 0,5% Bread grain Arable land ha Crop rotation Crop rotation 106 Year 1 Spring cerals + insowing Pasture 29 2 Ley I Vegetable - 3 Ley II root croops 2 4 Ley III Total 137 5 Winter cerals Natural pasture 25

Experimental plan from 1991 Main plot Treatments winter wheat F1 Not composted manure 12.5 ton ( 0 from 1995) F2 F3 25 ton 50 ton K1 Composted manure 12.5 ton ( 0 from 1995) K2 K3 Subplot (split plot) + 25 ton 50 ton BD preparation each plot each year - Without BD preparation

SOC kg/ha The Biodynamic Research Institute Marken som kol sänka Soil Organic Carbon in Crop Rotation Kalkylerade och uppmätta värden för organiskt kol i matjorden på skifte 1 i det långliggande försöket på Skilleby försöksgård. Den uppmätta mängden ökade från 63 360 till 67 810 kg C per ha (+ 4 450 kg C per ha) under 9 år (500kg C /år ) 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 FYM 3000 2000 1000 FYM 0 Ley 3 W.wheat Oat/Barley Ley 1 Ley 2 W.wheat Oat/Barley Ley 1 FYM Ley 2 Ley 3 W.wheat

4 3 2 1 % Mullhalter efter 20 år i DOK-förs ök et Miner alis k, Organis k, Dynam is k O M 3,15 2,8 D 3,65 K D DOK-experiment [1] Mäder, P., Fliessbach, A.,Dubois D., Gunst L., Fried P. & Niggli, U. 2002. Soil Fertility and Biodiversity in Organic Farming. Science VOL 296 pp 1592-1597. 0 B E R A S Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society Humus content after 20 years in DOK trials comparing conventional, organic and biodynamic treatments. In the Swiss DOK -trials comparing t biodynamic, organic and conventional treatments in FiBL the humus content was, after 20 years, in conventional farming 2,8 % (M), in organic farming with organic manure 3,15 % (O) and in biodynamic farming with biodynamic manure treatments and the use of biodynamic preparations 3,65 % (D). (Mäder, et al, 2002). Mäder, P., Fliessbach, A.,Dubois D., Gunst L., Fried P. & Niggli, U. 2002. Soil Fertility and Biodiversity in Organic Farming. Science VOL 296 pp 1592-1597.

Cange C % units in top soil The Biodynamic Research Institute HV I + C / ha/ y 436 600 0,25 0,22 0,20 0,15 0,18 0,16 0,16 0,10 0,05 0,00 0,05 0,03 1995 2000 2006 FM CM

Change C % units in top soil Relative C % in top soil The Biodynamic Research Institute HV I + C kg/ha/y HV I 0,25 0,20 0,15 0,10 0,11 0,14 0,19 464 573 0,21 0,17 112 110 108 106 104 102 100 - BD + BD 0,05 98 0,00-0,05 1995 2000 2006-0,03 - BD prep + BD prep 96 94 92 100= 2,1 % C TOT-C% 91 TOT-C% 95 TOT-C% 00 TOT-C% 06

Change C % units in top soil The Biodynamic Research Institute HV I + C kg/ ha/ y 382 655 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00-0,05 0,24 0,20 0,13 0,13 0,14 1995-0,03 2000 2006 - BD F + BD C

kg /ha 0-30 cm The Biodynamic Research Institute Daggmask i Skillebyförsöket Daggmaskhål HV1 okt 06 70 60 50 40 30 20 10 0 HV 1 oct 2008 parc 1 -- 12 1500 1000 909 837 1007 744 678 1141 500 0 F1 F2 F3 K1 K2 K3

kg CO2 ekv per capita och år The Biodynamic Research Institute Climate consequences of the food basket 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 CONV ECO ECOHUM ECOHUMLOC ECOHUMLOCBG ECOHUMLOCBGVEG CONV ECO ECOHUM Reduction ECOHUMLOC ECOHUMLOCBG ECOHUMLOCBGVEG Defor - soildegr. Agriculture Processing Transports Reduc% 25 65 74 81 97 Konventionellt Ekologiskt kretsloppsjordbruk Ekologiskt kretsloppsjordbruk inkl. humusuppbyggnad Ekologiskt kretsloppsjordbruk inkl. humusuppb. och lokalproducerat Ekologiskt kretsloppsjordbruk inkl. humusuppb. lokalproducerat och med biogas Ekologiskt kretsloppsjordbruk inkl. humusuppb. Lokalproduc. och mer vegeteriskt (70 % mindre kött)

Ekologiska kretslopp, baljväxtvall, kompostering och. livsstärkande BD preparat för jorden, maten, havet och klimatet 57 N 22 N 36 N

Sammanfattning Ekologiska grundvillkor måste gälla för uthållig livsmedelsproduktion Vi kan lära av vår odlingshistoria vägen från förbrukarsamhälle till att skapa fruktbar jord Men också hur vi på kort tid kan förbruka vad naturen byggt upp Dagens konventionella brukningsmetoder med linjära flöden leder till resursförbrukning, övergödda hav, klimatförsämring, utarmade jordar och näringsfattig mat Den gröna jorden krymper samtidigt som vi blir allt fler den skall föda. Ett biodynamiskt jordbruk baserat på kretslopp med organisk gödsel och mångsidiga växtföljder med baljväxtvallar kan återskapa bördig jord, skona havet, minska klimatbelastningen och ge näringsrik föda.

Transforming The Biodynamic Research Institute Agriculture from Source to Sink Coupling land management, fertilisation and water resource management (e.g., CA, ES, WH) Improved land management practices in Agriculture has the potentialt to sequester 0.4 1.2 Gt C/år (Rathan Lal, Science 2004)

ha ha The Biodynamic Research Institute Ecological Agriculture in Sweden Ecological of total used arable land 600 000 3 000 000 500 000 2 500 000 400 000 KRAV ECO 2 000 000 KRAV 300 000 1 500 000 ECO Arable land 200 000 1 000 000 100 000 500 000 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 Year 1998 2000 2002 2004 0 1986 1989 1992 1995 1998 Year 2001 2004

1000 Hektardoces The Biodynamic Research Institute Pesticide use in Sweden Hectardoces pesticides 1991-2005 5000 4000 3000 2000 1000 0 1990 1995 2000 2005 2010 Year

Nutrient balance (kg/ ha year) The Biodynamic Research Institute Three scenarios for the BERAS countries 90 80 79 Farm gate balance 70 60 56 60 Field balance 50 40 38 36 30 20 10 0-10 19 11 13 1 1 0-1 N P N P N P Todays situation Conventional scenario ERA scenario